Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede



Relevanta dokument
Palliativregistret - värdegrund

Brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede: en etisk utmaning för oss vårdare. Antar vi alltid den?

Mesta vård eller bästa vård?

Vad är viktigt för Dig den tid som finns kvar?

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Palliativ vård i livets slutskede

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Österlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad

Omvårdnad vid livets slutskede

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Säkerhet, roller och riktlinjer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Omvårdnad vid livets slutskede

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Vård av äldre i livets slut

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Rutin för vård i livets slutskede

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård

Samtal med den döende människan

Att få leva tills man dör

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Förslag till förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem - Specialiserad palliativ slutenvård

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Döendet. Palliativa rådet

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Palliativa rådet i Dalarna Gunilla Lundquist vårdprogramgrupp palliativ vård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Geriatrik från golvet/sip i praktiken

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Hilma arbetsgrupp. palliativ workshop Palliativ vård Workshop 2010

Sundsvall

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Antal % % % % % % Min-max Riket

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Palliativ vård vid olika diagnoser

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Riktlinjer för vård i livets slut

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Förbättringscoach. 15 Hp Kirurgkliniken Sös 4 avd 8 ssk, 2 ÖL 2 coacher Heldagar 1 g/mån

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Vad är det korrekta namnet på enheten? 4. Vilken/vilka grundsjukdom/-ar ledde till att din närstående dog?

Transkript:

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson

Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Vad är en process? Har en början Har ett slut Har en kund som efterfrågar ett resultat Består av ett antal aktiviteter Producerar ett definierbart värdeskapande resultat Upprepas gång efter gång

Vår bild av olika vårdförlopp Brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede När blir. patienten en multipelsjuk.patient?

Vår bild av olika vårdförlopp.forts Diagnos A Brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede Dödsfall Eftersamtal Diagnos C Diagnos B Diagnos D Diagnos E

Processtänkande Huvudprocess för alla döende = basal palliativ vård Stopp Vårdåtgärder som förknippas med kvalitet i livets slutskede = vårdprogram, checklistor Start av process Följa data: Andel som inkluderas, utfall, detektera fel i processen etc.

Mötet med Olof 83 år Gift. Multipelsjuk med grav atheroskleros som resulterat i flera stroke. Har hö-sidig hemipares, afasi och ett totalt ADL-hjälpbehov. Han vårdas i hemmet mha hustrun, hemtjänsten och distriktssköterskan. Har vårdsäng och övriga hjälpmedel. AT har varit stabilt sista året. Medicinerar med bl.a warfarin, simvastatin, betablockad och diuretika. Ikväll ringer hustrun till nattdistriktssköterskan (motsvarande) och meddelar att maken plötsligt blivit okontaktbar, har oregelbunden och rosslande andning.

Delarna Vårdens svåra val eller helheten. Inställning, attityd, värdering

Olof forts I Sköterskan ringer upp jourhavande läkare och meddelar att hon behöver hjälp med en akut medicinsk bedömning i hemmet. Läkaren gör hembesök och noterar kliniska tecken på en förnyad stroke med medvetandesänkning och såväl rosslig som oregelbunden andning. Nytillkommen svaghet även i delar av vänster sida. Patienten bedöms vara döende.

Olof forts II Hustrun informeras om resultatet av den medicinska bedömning dvs att: Patienten har drabbats av en ny stroke Patienten bedöms vara i livets slutskede Patienten inte får bättre eller annan vård på sjukhuset än i hemmet Målet är bästa möjliga livskvalitet Möjlighet till utökad hjälp i hemmet Maken inte gagnas av parenteral vätska

Olof...forts III Hustrun väljer att fortsätta vården hemma Läkemedelsrevision genomförs Vid behovsläkemedel s.c sätts in Närståendepenningsintyg skrives Hemtjänsten informeras och utökas Hustrun meddelas när uppföljning kommer att ske och hur hon kommer i kontakt med oss Allt dokumenteras

Arbetssätt Identifiering Medicinsk (brytpunkts) bedömning Brytpunktssamtal Valfrihet Åtgärder

Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland Bakgrund och vision Värdegrund Vårdprocessen Checklista (Finns integrerad i Cosmicmallar!) åtgärder vid brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede åtgärder under pågående vårdförlopp åtgärder vid och efter dödsfallet Ansvarsfördelning inte mellan huvudmän eller kliniker utan mellan professioner

Vision och förutsättningar Alla människor boende i Östergötland, med sina unika behov, tillförsäkras en värdig och välfungerande vård vid livets slut Palliativ vård av god kvalitet ska bedrivas såväl vid palliativa verksamheter som brett inom hela sjukvårdssystemet och den kommunala omsorgen.

Värdegrund British Geriatrics Society (2004, rev. 2006): Grundregler som återspeglar olika aspekter av kvalitet på vården i livets slutskede bl.a. att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta att få behålla värdighet och integritet att ha valmöjligheter och kunna bestämma var man ska dö

Vårdprocessen Identifiering Medicinsk (brytpunkts) bedömning Brytpunktssamtal Valfrihet Åtgärder