Blåsrubbningar vid ryggmärgsskada Ren Intermittent Kateterisering För dig som är MAN www.lofric.se
Syftet med denna broschyr är att du ska få kompletterande information utöver den du fått från sjukvården, om hur urinvägarna påverkas vid en skada eller sjukdom som drabbar ryggmärgen. Den här broschyren ger dig tips och idéer om hur du kan göra dina urinvägsproblem så små som möjligt. Med ökad kunskap och att vara uppmärksam på eventuella symtom, har du möjlighet att göra din vardag enklare. Det blir också lättare att ställa frågor och kanske till och med krav på sjukvårdspersonal. Vi vill på detta sätt ge dig värdefull kunskap om urinblåsan och om självkateterisering. Hoppas broschyren kan vara till nytta för dig. Vi vill TACKA er sjuksköterskor och arbetsterapeut som har delat med er av era erfarenheter och stora kunnande från ryggmärgsskadeklinikerna i Umeå, Stockholm, Uppsala och Karlshamn.
Namn... Ryggmärgsskada...4 Förekomst...4 Vad är en ryggmärgsskada?...4 Vad är Ren Intermittent Kateterisering (RIK)?...5 Hur fungerar urinvägarna?...6 Hur fungerar urinvägarna vid en ryggmärgsskada?...8 Överaktiv urinblåsa...9 Underaktiv urinblåsa...9 Utredning och uppföljning...10 Miktionslista...11 Behandling...12 Blåstömning...12 Ren Intermittent Kateterisering...12 Permanent kateter...12 Behandling med läkemedel...13 Hjälpmedel...13 Så här utför du RIK...14 LoFric för män...17 Öppningsinstruktioner LoFric...18 Komplikationer...20 Urinvägsinfektioner...20 Autonom dysreflexi (AD)...21 Tips & trix...22 Hjälpmedel som kan underlätta vid självkateterisering...23 Vid resa...24 Vinsten med RIK...25 Uppföljning...26 Checklista akutrehab...26 Checklista rehab...27 Checklista öppenvård...27
Ryggmärgsskada 4 Förekomst En skada på de övre kotorna, C1-Th1, I Sverige drabbas årligen omkring 150 ger fullständig eller delvis förlamning personer av en skada på ryggmärgen. i armar och ben och kallas också för Oftast sker sådana skador i samband tetraplegi. När de översta kotorna skadas med trafik- eller fallolyckor. Av dem kan personen bli beroende av andningshjälp (respirator/ventilator). En skada som skadas är cirka 80% män. Medelålder vid skadetillfället är ca 45 år. nedanför Th 2, påverkar benen och Årligen inträffar några fall av ryggmärgsskada p.g.a. infektion, tumör, komplett eller inkomplett, beroende på kallas för paraplegi. En skada kan vara förträngning eller blödning. om förlusten av känsel och motorik är 1. RYGGMÄRGSSKADA (RMS) fullständig eller delvis saknas. 2 Vad är en ryggmärgsskada? Vid både paraplegi och tetraplegi före - U 1.1 Förekomst Detta kan medföra problem med regleringen kommer funktionsstörningar av blodtrycket, pulsen och i kroppstemperaturen. tarm Med ryggmärgsskada I Sverige drabbas avses årligen skada omkring 120 och urinvägar. på själva ryggmärgen, personer av i en vissa skada fall på ryggmärgen. i kombination Oftast med sker en skada sådana skador på nervrötterna i ryggmärgens nedersta del. i samband med trafik- eller fallolyckor. Av dem som skadas är majoriteten (ca 80%) män (Levi, Storhjärnan Primära pontina The Stockholm spinal cord injury study). miktionscentrum Ryggmärgen är ungefär lika tjock som Några fall årligen av ryggmärgsskada ett finger och mycket inträffar också ömtålig. på grund Den av infektion, ligger i en vätskefylld tumör kanal eller i blödning. kotpelaren, själva ryggraden. Ryggmärgen Sverige har idag innehåller sex spinalenheter celler där som skickar och patienter tar emot med ryggmärgsskada signaler från behandlas. hela kroppen. Dessa Tack enheter vare dessa ligger i Stockholm, signaler Cervikala C1 Göteborg, Skåne, Umeå, Uppsala och kotor kan vi bland annat röra armar, ben och Linköping. andra muskler i kroppen. Det är också C7 C1 Ryggmärgen Thorakala Torakala Th1 T1 dessa signaler som styr kroppens förmåga till blås- och tarmtömning. kotor 1.2 Vad är en ryggmärgsskada? Man brukar dela Med in ryggmärgsskada ryggmärgsskador menas en skada på själva ryggmärgen (medulla spinalis) i tre kategorier; och/eller en skada på de sakrala nervrötterna (cauda equina). ryggmärgsskada Skada på ryggmär- Förvärvad traumatisk gen torakalt, lumbalt och sakralt medför (orsakad av olycka t.ex. fall eller Th12 T12 olika grad av förlamningar i benen, paraplegi. Skada på ryggmärgen cervikalt ger kotor Lumbala L1 dykning) Förvärvad icke olika traumatisk grad av förlamningar ryggmärgsskada i både armar (skada på ryggmärg och ben, tetraplegi. på grund Vid en av komplett ryggmärgsskada är förlusten av känsel och L5 sjukdom som tumör, infektion eller motorik fullständig nedom skadestället, Sakrala S1 blödning) inklusive de sakrala segmenten. Om skadan inkomplett förekommer viss för- S5 kotor Medfött ryggmärgsbråck lust av viljestyrda muskulära funktioner Svanskotor Ryggmärgsskadan och/eller klassificeras kvarstående känsel efter i huden var skadan sitter i nedom förhållande skadestället. till Vid ryggradens kotor. Det finns 29 kotor som både para- och tetraplegi förekommer även funktionsstörningar i de nedre urinvägarna och tarmen, bland annat har som uppgift att skydda ryggmärgen. samt nedsatt sexualfunktion. Personer med ryggmärgsskada, särskilt tetraplegiker, kan dessutom ha obalans i det autonoma nervsystemet. D m u te fu M fu v m In (u sk a o ra m sa b h n I re n b o tr ö d u so e U cm U D b m u
Vad är Ren Intermittent Kateterisering (RIK)? Det var Dr. Ludwig Guttmann som 1946 införde metoden SIK (Steril Intermittent Kateterisering) och Dr. Jack Lapides publicerade 1972 den första rapporten om metoden RIK (Ren Intermittent Kateterisering). Lapides konstaterade att det var viktigare att uppnå regelbunden tömning av urinblåsan än att utföra behandlingen sterilt. I Sverige har metoden tillämpats sedan slutet av 1970-talet. Ren Intermittent Kateterisering är idag den bästa behandlingen vid neurogen blåsrubbning och blir för de flesta skadade en livslång behandlingsform. Ren Intermittent Kateterisering självkateterisering är en metod som innebär att man regelbundet tömmer blåsan med en engångskateter. RIK är det näst bästa sättet att kissa, det sätt som allra mest liknar det naturliga sättet att kissa. Det är effektivt oavsett om orsaken är lagrings- eller tömningsproblem. Även om det kan kännas lite konstigt i början så är det enkelt och säkert. Detta verkar kanske lite skrämmande, svårt eller kanske bara obekvämt. Men precis som allting annat så ger övning färdighet. Många människor runt om i världen självkateteriserar sig fyra till sex gånger per dag, varje dag och deras erfarenhet är att det löser många av deras problem och gör livet mycket enklare. Dessutom före bygger det risken för urinvägsinfektion och njurskador. Blåsproblem kan drabba vem som helst, när som helst i livet alla kan få en acceptabel lösning Många människor, barn som vuxna, självkateteriserar sig dagligen, som en naturlig del i vardagen 5
Hur fungerar urinvägarna? De övre urinvägarna omfattar njurar och urinledare. De nedre urinvägarna omfattar urinblåsan med blåsmuskulatur, urinröret och slutmuskeln som stänger och öppnar urinröret. Njurarna producerar urin genom att filtrera bort slaggprodukter från blodet. Urinen transporterar avfallsprodukter från njurarna och ut från din kropp. Urinblåsans funktion är att lagra och tömma urin. För att för hindra att urinen rinner tillbaka mot njurarna mynnar urinledarna snett ned i urin blåsan. I övergången från urin ledare till urinblåsan uppstår då en ventil funktion, som hindrar att urin trycks tillbaka mot njurarna (s.k. reflux). I urinblåsans vägg sitter receptorer som registrerar blåsans uttänjning under blåsfyllnaden. Trycket i urinblåsan ska under fyllnadsfasen vara lågt. Mängden urin vi kissar varierar mellan olika personer, i regel 200 400 ml per gång och 1 2 liter per dygn. De flesta kissar 4 8 gånger per dag. Under hela blåstömningen är trycket i urinblåsan högt och slutmuskeln är öppen. Njurar Urinledare Urinblåsa Inre slutmuskel Yttre slutmuskel Urinrör 6
Muskulaturen i bäckenbotten har en viktig funktion att förhindra urinläckage. Urinrörets slutmuskel har två funktioner. Den ena är att hålla urinen kvar i urinblåsan under påfyllnad, den andra är att muskeln slappnar av runt urinröret när urinblåsan ska tömmas. Detta kräver ett fint samspel mellan urinblåsan och urinröret. Blåstömningen styrs via centrala nervsystemet genom ett mycket komplicerat samspel mellan det viljestyrda och det icke viljestyrda nervsystemet. När du börjar bli kissnödig skickar receptorer i blåsväggen information via ryggmärgen till hjärnan. Tack vare detta samspel har du möjlighet att välja när du vill tömma urinblåsan. Hjärnan kan strunta i signalerna tills de blir så starka att man måste tömma urinblåsan. När det är tillåtet att kissa, t. ex. på en toalett skickar hjärnan information till urinblåsans reflex - center som får urinblåsan att dra ihop sig och slutmuskeln att slappna av så att urinen kan rinna ut. Mannens urinrör är 20 25 cm långt och S-format. Inre slutmuskel Yttre slutmuskel Urinrör Prostata Ändtarm Urinblåsa 7
Hur fungerar urinvägarna vid en ryggmärgsskada? Vid en ryggmärgsskada är förbindelsen mellan hjärnan och urinblåsan helt eller delvis ur funktion (beroende på om skadan är komplett eller inkomplett). Detta medför ofta en funktions störning i urin blåsans fyllnads- och tömningsfas, vilket innebär problem att känna sig kissnödig. Dessutom påverkas möjligheten att viljemässigt tömma urinblåsan. De första veckorna till månaderna efter ryggmärgsskadan präglas blåstömningen av den så kallade spinala chockfasen med underaktiv urinblåsa och total urinretention (omöjligt att kissa självmant). Under denna period är det vanligt med en stor urinproduktion. När chockfasen har avklingat kan reflexaktiviteten i urinblåsan återkomma. Beroende på skadenivån och den neurologiska situationen kan följande blåsrubbningar uppkomma: Överaktiv urinblåsa Underaktiv urinblåsa 8
Överaktiv urinblåsa Detta förekommer vid ryggmärgs - skada i nivå Th12-L1 eller högre. När den spinala chockfasen är över kan personer med ryggmärgsskada ovanför Th12-L1 utveckla s.k. reflexblåsa. Underaktiv urinblåsa Detta tillstånd är vanligt hos paraplegiker med ryggmärgsskada inom eller nedanför Th12-L1. Förbindelsen med centrala nervsystemet är bruten. Det medför förlust av reflexbågen mellan urinblåsan och ryggmärgen. Kännetecken: Vid en komplett skada har man ingen känsla av blåsfyllnad, eller kissnöd. Eventuellt kan man känna behov av blåstömning i form av autonoma signaler så som ansiktsrodnad, lätt huvudvärk och svettning. Vid en inkomplett skada kan en känsla av urinträngning ofta förekomma, även om själva trängningen har en annan karaktär än före skadan. Icke viljestyrda sammandragningar av blåsan kan förekomma, blåsmuskeln har fortfarande tömningskraft. Detta kan leda till ofrivilliga urin - läckage (reflexblåsa). Kännetecken: Vid en komplett skada har man ingen känsla av kissnödighet eller blåsfyllnad. Blåsmuskeln har liten eller ingen tömningskraft vilket innebär att det är en stor mängd urin kvar i blåsan. Blåsan är ofta utspänd och överfylld. Resturin kan leda till inkontinens och urinvägsinfektion. Trycket i slutmuskeln är ofta lågt vilket kan leda till urininkontinens vid ökat buktryck så som vid fysisk ansträngning, hosta och nysning. Resturin: urinblåsans sammandrag - nings förmåga är inte tillräcklig för fullständig blåstömning. Det kan leda till urin inkontinens och urinvägsinfektioner. Blåssammandragningar mot stängt urinrör (detrusor-sfinkter-dyssynergi) leder till högt tryck i blåsan med risk för backflöde upp till njurarna (reflux). 9
Utredning och uppföljning Så snart som möjligt efter den spinala chockfasen bör man försöka fastställa typen av blåsfunktionsrubbning. Utifrån detta kan man sedan sätta in korrekt behandling. Urinblåsans funktion kan förändras ytterligare under de första åren efter skadetillfället och man bör följa upp både blåsfunktion och behandling. Miktionslista När man påbörjar RIK kan det vara bra att fylla i en egen urin- och dryckeslista. Hur mycket dricker och kissar jag? Fungerar mina RIK-tider? Är det något jag behöver justera? Detta är även bra för att kunna se samband med eventuella läckage. Mätning av resturin Mätning av resturin görs med hjälp av ultra ljud eller kateterisering. Mätningen måste göras omedelbart efter en blåstömning. Undersökning Följande prover tas vid behov: Urinprov; urinodling. Blodprov; njurvärdesprov så som Kreatinin och/eller Cystatin-C. Urodynamisk undersökning Utförs oftast 3-6 mån efter skade tillfället. Cystometri är den vanligaste urodynamiska undersökning. Blåsmuskulaturens funktioner mäts, dvs känsel i urinblåsan och blåsväggens elasticitet under blåsfyllnad. Dessa är avgörande för blåsans kapacitet. Cystometri visar om urinblåsan är överaktiv eller underaktiv. Normalt uppträder inga muskelsammandragningar i urinblåsan när den fylls med vätska. Röntgen undersökning Någon form av röntgen under sökning som t.ex. ultraljud njurar, kan göras under den akuta rehabfasen och därefter vid behov utifrån blåsrubbningen. Uretrocystoskopi Vid cystoskopi tittar läkaren in i urinblåsan med ett instrument för att se eventuella förändringar i urinblåsan t.ex. inflammationer och blåssten. Den här undersökningen görs främst vid misstanke om blåssten eller svårbehandlad symtom givande urinvägsinfektion. Uppföljning Den urologiska uppföljningen är viktig för livskvaliten och för att undvika njurfunktionsnedsättning. Den är också viktig för att minimera de negativa effekterna som urinläckage, täta trängningar, blåstömningssvårigheter och infektioner. På spinalenheterna följs patienter i det akuta skedet. Vid fortsatt rehabilitering sker sedan en urologisk bedömning, kontroll, behandling och livslång uppföljning genom ett samarbete mellan urologer, rehabläkare och sjuksköterskor/uroterapeuter. Den ryggmärgsskadade bör under alla omständigheter remitteras för kontroll med ett till tre års intervall, sök vård om du får nya problem. Vid detrusor-sfinkter-dyssynergi är det viktigt att förebygga njurskador och upptäcka en eventuell försämrad njurfunktion så tidigt som möjligt. 10
Miktionslista Datum: Dag 1 wc wc wc wc Klockslag Vätskeintag (ml) Kissad volym wc (ml) Kateteriserad volym (ml) wc Urindropp (X) wc Urinläckage wc (X) Byte av skydd (X) Stark urinträngning (X) 06.00 07.00 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 16.00 17.00 18.00 19.00 20.00 21.00 22.00 23.00 24.00 01.00 02.00 03.00 04.00 05.00 Total Genomsnitt Ladda ned LoFric Mic Chart App Med LoFric Mic Chart App kan du registrera hur mycket vätska du dricker och hur mycket du kissar under två eller tre dagar (48/72 timmar). Appen kommer att påminna dig om när det är dags att avsluta mätningen. 11
Behandling Tre huvudprinciper styr behandlingen: Förhindra reflux och njurskada Förhindra komplikationer som stor mängd resturin och urinvägs - infektioner Höja livskvaliteten genom att reducera inkontinens och täta trängningar Blåstömning Kateterisering av urinblåsan är den bästa behandlingen om urinblåsan inte töms helt eller har för mycket urin kvar efter du kissat. Det finns två olika kateteriseringsmetoder RIK Ren Intermittent Kateterisering och permanent kateter. RIK Ren Intermittent Kateterisering är förstahandsval och innebär att urin - blåsan töms regelbundet med en engångskateter som förs in via urinröret till urinblåsan. När urinblåsan tömts på all urin dras katetern ut igen och kastas. Vinsten med RIK Fördelarna med att använda sig av RIK gentemot att ha en inneliggande kateter är många. Risken för urinvägs infektioner minskar och man upprätthåller normala urin vägar därmed minskar risken för infektioner och funktionsnedsättning på njurarna. Målet med RIK är att för hindra urinläckage, täta trängningar och där - med få en förbättrad livskvalitet. Att använda sig av RIK ökar möjligheten till ett sexuellt aktivt liv. Hur ofta? Antalet kateteriseringar beror på hur stor urinmängden är och bör inte vara mer än 400 ml per tillfälle. Studier har visat ett klart samband mellan långa kateteriseringsintervaller och förekomst av bakterier i urinen. Hur många gånger kateteriseringen ska utföras är varierande från person till person och beroende på vätskeintag. Vanligtvis utförs RIK 4-6 gånger per dag, sällan nattetid. Intermittent kateterisering är dagens "golden standard" som: Skyddar de nedre och övre urinvägarna Minskar förekomsten av UVI Minskar urininkontinens Permanent kateter KAD kvarliggande kateter KAD sätts oftast direkt efter skadan och bör tas bort så snart som möjligt. SPK suprapubisk kateter Denna kateter förs in i urinblåsan via bukväggen. Fördelen är att den inte sitter i urinröret och att den möjliggör RIK träning. Används när RIK inte är möjligt. 12
Behandling med läkemedel Det finns läkemedel som blockerar receptorerna i urinblåsans muskel i syfte att minska urinträngningar. Det finns även läkemedel som påverkar urinproduktionen. Antikolinerga läkemedel Läkemedel som kan användas är antikolinergt/antimuskarint läkemedel som verkar avslappnande på musklerna i urinblåsan. För att tömma urinblåsan måste musklerna spännas. Dessa läkemedel bidrar till att musklerna blir mer avslappnade och det minskar risken att urinblåsan töms okontrollerat. Det kan göra det lättare att hålla en större mängd urin i urinblåsan, men kan även påverka tömningsförmågan om man kissar utan kateter. Botulinumtoxin Läkemedel med botulinumtoxin minskar spasticitet i blåsmuskeln. Oftast behöver man kateterisera sig efter behand lingen p.g.a. att läkemedlet är så effektivt att urinblåsans muskel inte kan dra ihop sig för att tömma urinblåsan. Läkemedlet sprutas in i blåsmuskulaturen vid ett behandlings tillfälle och har en långtidsverkan på ca 6-12 månader. Behandlingen kan sedan upprepas. Antidiuretiskt hormon Läkemedlet desmopressin minskar urinmängden. Det är viktigt att inte inta så mycket vätska i samband med denna behandling. Hjälpmedel Vid urinläckage används inkontinensskydd. Skydden anpassas till den enskildes behov och måste vara praktiska. Det är viktigt att skydden byts regelbundet för att minska riskerna för urinv ägsinfektioner och hudproblem. Vid RIK kan förlängningsslang eller urinpåse användas som komplement vid begränsad tillgänglighet eller svårighet med förflyttning till toalett. Absorberande inkontinensskydd Finns i olika storlekar och typer med olika uppsugningsförmåga. Dessa ska vara noga utprovat och individanpassat. Kombineras med kalsong som håller skyddet på plats. Urindroppsamlare/uridom är ett kondomliknande hjälpmedel för män med urinläckage. Urindroppsamlaren rullas ut på penis som en kondom och kopplas till en urinpåse som fästes på benet. Urindroppsamlaren säkerställer att urinen förs vidare ner i urinpåsen. Urinpåsen ska tömmas med jämna mellanrum. Urindroppsamlare finns i olika storlekar och modeller och kan bäras både dag och natt. Det är mycket viktigt att urindroppsamlaren passar perfekt vad gäller omkrets och längd. 13
Så här utför du RIK 1 2 Tvätta händerna med tvål och vatten. Rekommendation; tvätta underlivet 1 ggr/dygn med mild tvål. Gör sedan klar din kateter. Lyft penis upp mot magen så att urinröret rätas ut. För långsamt in katetern i urinröret. När urinen börjar rinna, för då in katetern ytterligare ett par centimeter. 3 4 För ner penis i normalt läge igen när urinen börjar rinna genom katetern. Håll katetern så stilla som möjligt, eftersom det kan ta lite tid för blåsan att tömma sig. När urinen slutat rinna, dra ut katetern långsamt, men stoppa om det kommer mer urin. När du är säker på att blåsan är tom, vik katetern eller placera ett finger över änden av konnektorn (om du inte använder påse eller förlängningsslang) innan du drar ut den hela vägen. På så sätt skapas ett vakuum och man säkerställer att de sista dropparna blir kvar i katetern. Detta är viktigt eftersom det hindrar att urin som är kvar i katetern strömmar tillbaka till blåsan eller droppar när katetern är ute. 14
Hitta en lämplig ställning som passar dig, plocka fram de hjälpmedel som behövs Sitter du i rullstol och kateteriserar dig kan en urinpåse eller förlängningsslang vara till hjälp. Här används förlängningsslang direkt till toalettstolen för tömning. Ett tips så att slangen ligger still vid tömning är att placera den mellan porslinet och toalettringen. 15
LoFric katetrar för män LoFric Origo kateter med justerbart handtag i diskret förpackning LoFric Origo är en kateter för män designad för att ge en säker, hygienisk och smidig kateterisering. Den smarta förpackningen kan vikas till fickformat och gör LoFric Origo diskret och enkel att bära med sig. LoFric Origo har ett greppvänligt justerbart handtag för en mer stabil och säker kateterisering. Katetern är klar att användas omedelbart efter aktivering. LoFric Origo finns i olika längder och storlekar för pojkar och män. LoFric det klassiska originalet LoFric är vår klassiska hydrofila lågfriktionskateter som kom 1983. Det är en kateter för alla tillfällen. LoFric behöver rent vatten för att den hydrofila ytan ska aktiveras. LoFric har klinisk bevisning som borgar för säker intermittent kateterisering även under många års användning. LoFric finns i längder och storlekar som passar kvinnor, män och barn. LoFric Primo vikbar kateter med sterilt vatten LoFric Primo är förpackad med eget sterilt vatten användaren kan kateterisera sig säkert även om det inte finns något rent vatten tillgängligt. Katetern blötläggs och aktiveras när den skall användas. LoFric Primo kan vikas och är enkel att ta med. LoFric Primo finns i storlekar för män, kvinnor och barn. LoFric Hydro-Kit var som helst, när som helst LoFric Hydro-Kit är det kompletta kateter-setet. Med både LoFric-kateter, vattenbehållare och uppsamlingspåse gör den användaren helt oberoende av toalett eller tillgång till vatten. LoFric Hydro-Kit erbjuder frihet och trygghet att kateterisera sig var användaren än är. Finns i storlekar för män, kvinnor och barn. Samtliga LoFric katetrar är PVC- och ftalatfria för bästa miljöval* LoFric var den första hydrofila tappningskatetern och har stor samlad erfarenhet efter mer än 30 års användning. Med sin unika, friktionsfria yta är LoFric skonsam och snäll mot ditt urinrör. *Journal of Cleaner Production; Stripple et al. 17
Så här öppnar du och använder LoFric/LoFric Primo LoFric 1 2 3 Öppna förpackningen genom att dra isär flikarna 5 6 cm. LoFric Primo Fyll vatten direkt i förpackningen. Vanligt kranvatten går bra. Efter 30 sek är katetern klar att använda. Förpackningen har en självhäftande flik. Avlägsna den blå skyddslappen och fäst förpackningen på lämplig torr yta. 1 2 3 +30 Sec +30 Sec +30 Sec Vik och tryck ihop vattenpåsen så att vattnet rinner ner i katetern. Häng upp LoFric Primo med hjälp av öglan eller den självhäftande sidan. Låt katetern vätas i 30 sek, medan du förbereder dig. Dra isär förpackningen. Greppa öglorna på förpackningen ovanför vattenpåsen med båda händerna. Dra tills katetern visar sig. Klar att använda! +30 Sec +30 Sec +30 Sec.................. 18
Så här öppnar du och använder LoFric Origo Allt som behövs är ett lätt tryck och LoFric Origo är aktiverad. 1 2 Vikbar till fickformat. Självhäftande flik på baksidan för enkel upphängning på torr och ren yta. 3 4 Omedelbar aktivering alltid fräscht. Allt som behövs är ett lätt tryck och LoFric Origo är aktiverad med saltvattenlösningen. Peel-open. 5 6 Justerbart handtag för bättre grepp och kontroll, utan att ta på katetern. Kan kastas hygieniskt och diskret. 19
Komplikationer Ryggmärgsskadade är särskilt utsatta för komplikationer i urinvägarna p.g.a. att skadan i ryggmärgen ger blåstömningsrubbningar. Urinvägsinfektioner (UVI) Urinvägsinfektioner är ett problem för många kateteranvändare och för personer med andra tillstånd som påverkar förmågan att tömma urinblåsan helt eller delvis. En UVI är en bakteriell infektion som påverkar någon del av urinvägarna. Urinen innehåller en mängd vätskor, salter, och avfallsprodukter. Vanligtvis finns inte bakterier i urinen. När bakterier trots allt kommer in i urinblåsan eller njuren och förökar sig i urinen angriper de slemhinnan och orsakar en UVI. Den vanligaste typen av UVI är en infektion i urinblåsan, cystit. En annan typ av UVI är en infektion i njurbäckenet, pyelonefrit, även känt som en övre urinvägsinfektion och är mycket allvarligare. Urinvägsinfektion delas upp i asymtomatisk och symtomatisk UVI. Asymtomatisk UVI betyder att man har bakterier i urinen utan symtom från urinvägarna. Att ha förhöjda värden av bakterier i urinen utan symtom innebär inte att man har en urinvägsinfektion. Om man behandlar bort dessa bakterier med antibiotika är risken stor att senare få "elakare" bakterier som ger kraftigare symtom. Resistens kan utvecklas av att ta bort bakterier bland annat genom över- och felanvändning av antibiotika. Var noga med att lämna urinprov vid misstanke om UVI, så du får rätt antibiotika. Kännetecken vid symtomgivande UVI: Förändrad blåsfunktion Läckage/ökat läckage Sveda/brännande känsla vid blåstömning Täta trängningar Smärtor över nedre delen av buken eller ryggen Blod i urinen Feber och/eller nedsatt allmäntillstånd Ökad spasticitet Ökade autonoma reaktioner som svettning och frysningar Autonom dysreflexi hos patienter med ryggmärgsskada ovanför Th6 Om du har symtom på en urinvägsinfektion kontakta sjukvården för vidare utredning. Utredning vid UVI Urinodling Kartläggning av blåstömningsrutiner (teknik, hygien, frekvens vid RIK, användning av urinuppsamlingshjälpmedel) Utredning vid återkommande UVI Definitionen på återkommande UVI är två UVI på sex månader eller tre på ett år. Kartläggning av blåstömningsrutiner (teknik, hygien, frekvens vid RIK, användning av urinuppsamlingshjälpmedel) Miktions- och vätskelista Kontroll av resturin Röntgenundersökningar och cystoscopi 20
Behandling vid UVI En symtomatisk UVI behandlas med antibiotika efter resistensbestämning Förebyggande behandling Regelbunden blåstömning så att volymen i blåsan inte överstiger 400 ml. Antalet blåstömningar ska vara mer än 4 gånger/dygn. Vätskeintaget under ett dygn bör uppgå till minst 1,5 liter. Töm helt tomt, ta god tid på dig vid kateteriseringen. Var noga med hygienen. Förstoppning kan även öka risken att få urinvägsinfektion. En bra tarmregim kan förebygga urinvägsinfektion. Kateterval och att utföra kateteriseringen med no touch-teknik kan vara förebyggande. Autonom dysreflexi (AD) Autonom dysreflexi är ett tillstånd av ofrivillig överaktivitet i nervsystemet. Det förekommer enbart hos de personer som har en skada i eller ovanför Th6. Symtom kan bl.a. vara svettning ovanför skadenivån, högt blodtryck med pulserande huvudvärk, ansiktsrodnad i samband med fysisk aktivitet, illamående och gåshud. Om du drabbas av detta: inta/bibehåll sittande ställning, kontrollera att urinblåsa och tarm inte är överfyllda, titta efter om du har fått något sår, lossa åtsittande kläder, om du har sex sluta omedelbart. Autonom dysreflexi kan vara ett allvarligt tillstånd som inte ska nonchaleras. Kontaka sjukvården om symtomen inte går över. urinvägsinfektioner 21
Tips och trix Töm tomt Detta kan uppnås genom att ändra kroppsställning då katetern fort farande är inne i urinblåsan. Dra långsamt ut katetern för att få med all urin ha inte för bråttom. Om det fortfarande finns urin i urinblåsan, är det större risk för att få urinvägsinfektion. God hygien För att inte tvätta bort den naturliga bakterieflora som skyddar mot infektioner, rekommenderas tvättning av underlivet en gång per dag med mild tvål. Dricka Kroppen behöver i allmänhet 1,5 2 liter vätska dagligen för att urinblåsan ska få en god genomsköljning. Detta minskar risken för UVI. Sopsortering LoFric förpackningen delas i två delar. Den med papper kastas i pappersinsamlingen och plasten i plastinsamling. Påsen som LoFric katetrarna ligger i sorteras som plast och kartongen läggs i pappersinsamlingen. LoFric Primo och LoFric Origo förpackningarna sorteras som plast. Antal kateteriseringar Vanligtvis kateteriserar du dig 4 6 ggr/ dag. Detta kan variera från person till person beroende på blåsproblem, hur mycket du dricker, hur stor urinmängd du har samt om du kan kissa utan kateter. Som regel bör urinblåsan inte innehålla mer än 400 ml urin. För att undvika komplikationer är det viktigt att du följer rekommendationerna du har fått vid upplärning. Svårighet att föra in katetern Spasticitet kan göra det svårare att föra in katetern. Hitta en bra ställning, hosta lite och slappna av. Pressa inte in katetern. Om kateteriseringen har misslyckats, bör du ta en ny kateter, för att minska risken för UVI. I början av behandlingen kan det förekomma blod i urinen eller på katetern. Detta är ofta orsakat av att urinröret är irriterat. Erfarenhet visar att detta snart går över, men är du osäker kontakta din uroterapeut/sjuksköterska. 22
Hjälpmedel som kan underlätta vid självkateterisering Referenser Bakke A. Digranes A. Bacteriuria in patients treated with clean intermittent catheterization. Scand J Infect Dis 23:577 582,1991. Praktiskt hjälpmedel för att hålla penis för att underlätta vid RIK, om man bara kan använda en hand t. ex. efter handoperation. Hjälpmedlet kan tillverkas av en ortopedtekniker eller en arbetsterapeut. Bakke A. Physical predictors of infection in patients treated with clean intermittent catheterization: A prospective 7-year study. J Urol,1997. Farrelly E et al. Uppföljningsprogram vid neurogen blåsrubbning efter ryggmärgsskada. Urologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, 2013. Logan K. Shaw C. Webber C. et al. Patients experiences of learning clean intermittent self-catheterization: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing 62(1), 32 40 doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04536.x, 2008. Logan and Shaw Intermittent self-catheterization service provision: perspectives of people with spinal cord injury, 2011. RIK-handtag som tillverkas individuellt för tetraplegiker med nedsatt handfunktion. Katetern träs in i handtaget, som fästs på handen med hjälp av ett universalband, så att det är lättare att föra in katetern i urinröret. Handtaget tillverkas i ortosmaterial av en ortopedtekniker eller arbetsterapeut. MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop? 77866-SE-0706-Wellspect HealthCare Madeleine Stenius Rehab Station Stockholm Om tarm- och blåsrubbning 2011. www.1177.se Vårdguiden www.rgaktivrehab.se RG aktiv rehabilitering www.rtp.se Personskadeförbundet RTP www.cercadeti.se CercaDeTi www.spinalistips.se Spinalisklinikens tips www.lofric.se LoFric Byxkrok sätts i kalsongen och byxan med ena kroken och den andra under rullstolen för att hålla bort kläderna vid RIK. Byx kroken är en vanlig "bagagestropp" som går att köpa på t.ex. Claes Ohlson. Byxkroken kan anpassas individuellt av en arbetsterapeut med ett handtag i ortosplast om man har nedsatt handfunktion. Facebook grupper: Vi som har en ryggmärgsskada Föräldrar i rullstol Anhöriga och ryggmärgsskadade
Vid resa Ta med dina katetrar och hjälpmedel Att bagage kommer på avvägar vid flygresor är tyvärr inte ovanligt. Förvara därför alltid katetrar för minst några dagar i handbagaget. Packa med dig rikligt med katetrar om något oförutsett skulle inträffa t.ex. försenat flyg vid hemresa. Hygien Om du reser i länder där vattenkvaliten inte är lika bra som i Sverige, ta med katetrar med vätska. Då behöver du inte oroa dig för dålig vattenkvalitet som skulle kunna orsaka UVI. Att ta med ett par engångshandskar är ett bra sätt att hålla sig ren om händerna t.ex. vid förflyttning på offentlig toalett. Handsprit är ett annat bra hjälpmedel för att hålla bakterier borta. En liten glidbräda eller matta underlättar förflyttningen. Blåstömningar på flyget Europeiska flygbolag ska bistå passagerare som behöver hjälp till och från toaletterna ombord i flyget enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EF) 1107/2006. Kabinpersonalen kan endast ge assistans genom att dra rullstolen till och från toaletten. Passageraren måste kunna flytta sig i och ur rullstolen på egen hand eller med hjälp av sitt resesällskap. Vid längre flygningar, kontakta ditt flygbolag för att kontrollera vilken hjälp du kan få. Kvarliggande kateter kan ibland sättas vid långflygningar. Reseintyg För att förenkla vid tull kontrollen kan du beställa ett hjälpmedels intyg som beskriver varför du har katetrar i ditt bagage. Kortet är på flera olika språk. Du kan få kortet från din uroterapeut/ sjuksköterska eller kontakta oss på Wellspect HealthCare. Du kan också skriva ut det själv från vår webbplats www.lofric.se 24
Vinsten med RIK är olika från person till person beroende på orsak till självkateterisering Förbättra livskvaliteten Genom att minimera risken för urinvägsinfektioner och/eller läckage problem, kan man i större utsträckning leva ett normalt liv utan rädsla för generande urinlukt eller våta kläder. Med en helt tömd urinblåsa minskar urinträngningarna, vilket leder till en god nattsömn eftersom du inte behöver gå upp flera gånger under natten för att tömma urinblåsan. Likaså blir toalettbesöken färre dagtid och du får mer tid över till annat. Förebygga urinläckage och täta trängningar Genom att tömma urinblåsan regelbundet undviker du läckage och täta trängningar. En överfylld urinblåsa kan ge okontrollerat läckage. Om urinblåsan inte är fullständigt tömd så kan den endast fyllas med en liten mängd urin innan du får behov av att tömma urinblåsan igen. Minska risken för urinvägsinfektioner Genom att hålla urinblåsan fri från kvar varande urin, minskar risken för infektioner. För att förhindra urin - vägsinfektioner bör man regelbundet tömma urinblåsan helt tom. Upprätthålla normal njurfunktion Genom att tömma urinblåsan helt tom regelbundet undviks njurskada, speciellt vid neurogen skada/sjukdom då urinblåsan har ett onaturligt högt tryck. 25
Checklista inför uppstart vid RIK För att göra din uppstart och fortsatta egenvårdsbehandling med RIK så bra som möjligt följer här punkter på den information som du bör ha fått med dig under din sjukhus- och rehabiliteringstid. Fylls i tillsammans med personal: CHECKLISTA AKUTREHAB Kontaktperson:... Arbetsplats:... Telefon:... CH:... Längd:...cm Märke:... Information om RIK Urinvägarnas anatomi Urinvägarnas normala funktion Orsaker till blåstömnings problem Fördelar med RIK Undervisning i RIK metoden RIK under handledning Vätskemängd och tappningsintervaller Kontroll av resturin med bladderscan efter RIK Information om tarmregim Information om komplikationer såsom urinvägsinfektioner Inkontinensprodukter och produktegenskaper.................. 26
CHECKLISTA REHAB (innan hemgång) Kontaktperson:... Arbetsplats:... Telefon:... CH:... Längd:...cm Märke:... Uppföljning av RIK Repetition om komplikationer såsom urinvägsinfektioner Repetition om RIK-teknik Repetition av tarmregim Tappningsintervall fastställs genom miktionslista Kontroll av resturin med bladderscan efter RIK Hjälpmedel inför hemgång Nyheter/hemsidor Praktiska tips vid t.ex. resa Inkontinensprodukter och produktegenskaper............ CHECKLISTA ÖPPENVÅRD Kontaktperson:... Arbetsplats:... Telefon:... CH:... Längd:...cm Märke:... Livskvalitet 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Uppföljning av RIK efter... månader (telefon-/fysiskt möte) Repetition om komplikationer såsom urinvägsinfektioner Repetition av RIK- teknik Repetition om tarmregim Nyheter/hemsidor Påverkan av livskvalitet pga RIK Utvärdering av miktionslista så som t.ex. läckage Praktiska tips vid t.ex. resa Inkontinensprodukter och produktegenskaper............... 27
Vill du veta mer om LoFric och självkateterisering? Lyssna till andra användare Instruktioner på video Lär dig mer om kroppen och olika diagnoser Förstå värdet av Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric Se instruktioner på video Ta del av personliga berättelser Tips och tricks 2015 Wellspect HealthCare, a DENTSPLY International Company. All rights reserved. 72713-SE-1505. LoFric is the registered trademark of Wellspect HealthCare. Allt detta och mer, hittar du på: www.lofric.se Wellspect HealthCare Aminogatan 1, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031-376 40 00. Fax: 031-376 30 17. Kundservice: 031-376 40 20. www.lofric.se