SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Hallands LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 29 Företagarna och Swedbank i samarbete

Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Småföretagsbarometern mäter hur småföretagarna uppfattar det ekonomiska läget idag och inom den närmaste framtiden. Barometern omfattar företag med 1 49 anställda och baseras på telefonintervjuer som genomfördes av SIFO Research International under mars 29. Samtliga barometrar och bilagor kan hämtas hem från respektive organisations hemsida på Internet. SWEDBANK OCH SPARBANKERNA Postadress: 15 34 Stockholm Telefon: 8-585 9 Telefax: 8-585 91 26 Internet: www.swedbank.se Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för barometern utgörs av intervjuer med småföretag. Därmed är det företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Undersökningen, som genomförts sedan 1985, omfattar denna gång 4 12 företagare inom det privata näringslivet med 1 49 anställda. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och OH-bilder kan hämta hem materialet från respektive organisations hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, Niclas Berg och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna rapport. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till kunskapen om de små företagens betydelse för den svenska ekonomin. FÖRETAGARNA Postadress: 16 67 Stockholm Telefon: 8-46 17 Telefax: 8-24 55 26 Internet: www.foretagarna.se Swedbank och Sparbankerna Företagarna SMÅFÖRETAGSBAROMETERN VÅREN 29 1

Innehåll Länet Sammanfattning av Länsbarometern... 3 Länsfakta... 4 Kraftig avmattning i Halland... 5 Regionala skillnader... 12 Hela landet Småföretagsbarometern våren 29 (riket)... 16 och konjunkturindikatorn : För att underlätta snabba svar på intervjufrågorna ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring eller annan statistik. a) ja eller nej b) större, oförändrad eller mindre Svaren räknas om till procentandelar och företagen vägs samman efter antal anställda eller förädlingsvärde. För att underlätta tolkningen av de frågor som besvaras enligt b) redovisas ett uttryck som direkt anger den inträffade eller förväntade förändringens riktning och styrka. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar (ökat/större) och negativa (minskat/mindre) benämns netto tal. Konjunkturindikatorn: en för beställningar, sysselsättning och omsättning läggs samman och bildar konjunkturindikatorn. Sammanfattning av Länsbarometern för Hallands län Avmattningen i småföretagskonjunkturen som påbörjades 27, har nu tagit rejäl fart. Den globala finansoron samt en allt svagare inhemsk efterfrågan påverkar länets småföretag negativt. Konjunkturindikatorn, som är summan av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning i länet, rasar från 77 till -11. Småföretagen räknar med ett fortsatt svagt tillväxtår under 21. Hallands konjunkturindikator väntas stiga marginellt, från -11 till -4, vilket är en av rikets lägst ställda förväntningar på den framtida konjunkturutvecklingen. I likhet med större delen av riket slår den svagare konjunkturen framför allt mot industriföretagen. I Hallands fall rasar industriindikatorn från 56 till -51, medan tjänsteindikatorn faller från 9 till 3. Sysselsättningstillväxten i länet faller kraftigt från höstens mätning och har nu blivit negativ för första gången sedan 1992. Den negativa sysselsättningstillväxten i länet förväntas bestå under den kommande tolvmånadersperioden. Orderingången har försvagats kraftigt sedan höstens mätning. et för beställningar för Hallands småföretag minskar från 18 till -17. Omsättningstillväxten drabbas däremot inte lika hårt, nettotalet faller från 4 till 16. Resursutnyttjandet är på en rekordlåg nivå bland länets småföretag. Endast 31 procent uppger ett fullt kapacitetsutnyttjande. Länets företag redovisar dessutom en mycket pressad lönsamhet, nettotalet rasar från tidigare 8 till -2. 57 procent av företagen ser dock goda expansionsmöjligheter, vilket är ungefär i linje med genomsnittet i riket. En svag efterfrågan samt en allmän ovilja att växa är de främsta tillväxthindren enligt länets småföretag. 2 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN VÅREN 29 KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN 3

Länsfakta Hallands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag (exkl. jordbruk) 21 249 22 626 75 26 varav småföretag ( 49 anställda) 21 111 22 434 52 92 Jordbruk 7 682 7 739 9 177 Offentligägd affärsverksamhet 43 11 4 79 Offentlig verksamhet 11 85 35 783 Totalt 28 985 3 56 125 1 Riket Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag (exkl. jordbruk) 77 267 731 65 2 768 654 varav småföretag ( 49 anställda) 71 694 724 179 1 686 686 Jordbruk 27 223 27 573 233 858 Offentligägd affärsverksamhet 2 35 5 8 21 737 Offentlig verksamhet 728 3 568 1 237 568 Totalt 917 568 947 286 4 441 817 Kraftig avmattning i Halland Tillväxtutsikterna för länets småföretag har förmörkats betydligt sedan höstens mätning. Avmattningen som inleddes 27 har nu tagit rejäl fart. Konjunkturnedgången är bred och har slagit mot alla branscher. I likhet med de flesta regionerna är nedväxlingen djupast hos länets industrisektor, vars indikator numera är negativ, efter ett fall från 56 till -51. Motsvarande förändring hos tjänsteföretagen är ett fall från 9 till 3. Hallands läns samlade konjunkturindikator faller således med 88 punkter, från 77 till -11. En svagare notering har inte uppmätts i regionen sedan 1992. De konjunkturprognoser som småföretagen själva uppgav för ett år sedan har således kommit ordentligt på skam, vilket understryker hur snabbt och relativt oväntat dagens förvärrade situation uppkommit. Konjunkturen förväntas bli fortsatt svag under den kommande tolvmånadersperioden. Såväl tjänste- som industrisektorn spår låg tillväxttakt under perioden. Hallands tjänsteindikator tros slå om till negativ i och med ett förväntat fall från 3 till -9. Industrisektorns extrema avmattning väntas dock återhämta sig under året och indikatorn tros stiga från -51 till 1. Sammantaget väntas Hallands läns konjunkturindikator stiga marginellt, från -11 till -4. Halland tillhör ett av sex län som spår en fortsatt negativ tillväxt under det kommande året. Konjunkturläget för småföretag i riket och i länet 15 12 9 Halland Riket 6 Arbetsställe: Fast plats där arbete utförs. Ett företag kan ha flera arbetsställen. Antal företag: Antal företag registrerade i länet. Småföretag: Privatägda företag med 49 anställda, exkl jordbruk. Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/12 26 3-3 -6 Konjunkturindikatorn = beställningar + omsättning + sysselsättning 9 91 92 93 94 V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 4 KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN 5

Konjunkturindikatorns tre delkomponenter: Beställningar 1. Orderingången rasar Den globala konjunkturavmattningen och en allt svagare efterfrågan beroende på den finansiella oron har påverkat orderingången kraftigt negativt. För första gången sedan 1992 är det en övervikt, 42 procent, av småföretagen som redovisar minskade beställningar under de senaste tolv månaderna, medan 25 procent av företagen rapporterar en förbättrad ordersituation. et, som är saldot mellan ökad respektive minskad orderingång, rasar från 18 till -17. I likhet med övriga riket är tillväxttakten betydligt svagare för industrin än för tjänstesektorn, -28 respektive 5 i nettotal. Småföretagen tror att detta är botten för orderingången och tillväxten väntas ta långsam fart uppåt under de kommande tolv månaderna. Tillväxttakten väntas dock bli marginell för såväl tjänste- som industrinäringen. en för industrin respektive tjänsteföretagen väntas landa på 6 respektive 3. Sammantaget förväntas ordertillväxten stiga från -17 till 5, vilket är betydligt lägre än det förväntade riksgenomsnittet. 2. Dämpad omsättningstillväxt Omsättningstillväxten har mattats av betydligt sedan förra mätningen. 43 procent rapporterar en högre omsättning under de senaste tolv månaderna jämfört med föregående tolvmånadersperiod medan 28 procent redovisar en vikande. et mer än halveras, från 4 till 16, vilket är i linje med riksgenomsnittet. Tillväxten har inte varit svagare i länet sedan 1992. Nedgången i tillväxten har drabbat tillverkningsindustrin i större omfattning än de tjänsteproducerande företagen. I takt med att orderingången har försvagats väntas även omsättningstillväxten följa med nedåt. Sammantaget tros nettotalet falla från 16 till -5 under det kommande året. Såväl tjänste- som industrinäringen förväntar sig negativa tillväxttal för omsättningen under det kommande året. Omsättning 6 Riket Halland 5 4 3 2 1-1 7 6 Riket Halland 5 4 3 2 1-1 -2 9 91 92 93 94 V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1-2 9 91 92 93 94 V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 Beställningar våren 29 Ökat Minskat 1 Hallands län 25 % 42 % -17 (18, hösten 8) Hela landet 31 % 32 % (31) Nettoprognos för Hallands län, våren 9 (gjord våren 8) 37 Omsättning våren 29 Ökat Minskat 1 Hallands län 43 % 28 % 16 (4, hösten 8) Hela landet 43 % 28 % 15 (35) Nettoprognos för Hallands län, våren 9 (gjord våren 8) 46 Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Hallands län 25 % 2 % 5 Hela landet 32 % 18 % 14 Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Hallands län 29 % 34 % -5 Hela landet 35 % 27 % 8 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt 6 KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN 7

3 25 2 15 1-5 -1 5 Sysselsättning 35 Riket Halland 9 91 92 93 94 V95 V96 V97 V98 V99 V H V1 H1 V2 H2 V3 H3 V4 H4 V5 H5 V6 H6 V7 H7 V8 H8 V9 V1 Sysselsättning våren 29 Ökat Minskat 1 Hallands län 17 % 27 % -1 (19, hösten 8) Hela landet 21 % 22 % -1 (16) Nettoprognos för Hallands län, våren 9 (gjord våren 8) 24 3. Negativ sysselsättningstillväxt För första gången sedan 1992 uppvisar Halland en negativ sysselsättningstillväxt. Det är alltså fler företag som uppger en krympande arbetsstyrka än som uppger en ökande. Endast 17 procent av företagen har ökat antalet anställda under det senaste året. Samtidigt har 27 procent gjort neddragningar. et faller därmed, från 19 till -1, vilket är avsevärt lägre än genomsnittet för landet. I likhet med resten av riket är det industrisektorn som står för den absoluta majoriteten av nedväxlingen. Hela 38 procent av de tillverkande småföretagen har gjort personalneddragningar. Motsvarande andel för tjänsteföretagen landar på 19 procent. Sysselsättningstillväxten kommer fortsatt vara extremt låg under de kommande tolv månaderna, enligt företagen. Jämfört med övriga riket är planerna för nyrekryteringar klart lägre än genomsnittet. 1 procent av Hallands läns småföretag planerar en ökad personalstyrka. Motsvarande andel för hela landet ligger på 18 procent. Samtidigt tror 14 procent av företagen att personalneddragningar blir nödvändiga under perioden. et förväntas därmed stiga från -1 till -4 (riket 2). En pressad lönsamhet och ett mycket svagt kapacitetsutnyttjande är faktorer som pekar mot en svag sysselsättning i regionen även framöver. Rekordlågt resursutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet faller kraftigt i regionen sedan höstens mätning. Endast 31 procent av småföretagen uppger att de arbetar med fullt resursutnyttjande, en nedgång med hela 23 punkter sedan förra undersökningen. Endast ett län i riket uppvisar ett lägre kapacitetsutnyttjande (Norrbotten). Det extremt låga kapacitetsutnyttjandet är bekymrande för Hallands fortsatta konjunkturutveckling. Framförallt sysselsättningstillväxten riskerar att utvecklas negativt så länge företagen inte arbetar för full kapacitet. Pressad lönsamhet Företagens lönsamhet har pressats ned ytterligare som en följd av en svagare efterfrågan och lägre omsättningstillväxt. Även lönsamhetstillväxten är numera kraftigt negativ i regionen. Endast 2 procent av företagen redovisar en förbättrad lönsamhet, medan hela 4 procent rapporterar om en försämrad. Lönsamhetstillväxten rasar således från 8 till -2. Det är främst de varuproducerande företagen som fått se kraftigt försämrade lönsamhetsnivåer. Hallands industri uppvisar rikets mest negativa utveckling av lönsamheten. Även lönsamheten spås bli fortsatt mycket besvärlig under de kommande tolv månaderna. 21 procent av företagen tror på en förbättrad lönsamhet. Men samtidigt tror hela 39 procent på en mer pressad lönsamhet under samma period. Sammantaget tros nettotalet Lönsamhet våren 29 Ökat Minskat 1 Hallands län 2 % 4 % -2 (8, hösten 8) Hela landet 27 % 35 % -8 (12) Nettoprognos för Hallands län, våren 9 (gjord våren 8) 21 Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Hallands län 1 % 14 % -4 Hela landet 18 % 16 % 2 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt Kommande 12 månader Ökat Minskat 1 Hallands län 21 % 39 % -18 Hela landet 28 % 29 % 1 Avrundning kan medföra att nettotalet inte blir exakt 8 9 8 KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN 9

Andelen företag som anser att det finns goda utsikter att expandera Gotland Stockholm Östergötland Norrbotten Södermanland Skåne Västra Götaland Jämtland Jönköping Halland Örebro Dalarna Västerbotten Värmland Västernorrland Kalmar Uppsala Blekinge Västmanland Kronoberg Gävleborg således förbli kraftigt negativt under den aktuella perioden. Endast ett län i riket har lägre ställda förväntningar på lönsamhetstillväxten (Gävleborg). Endast 22 procent av företagen räknar med att kunna höja sina försäljningspriser under det närmsta året, en nedgång med 14 punkter från i höstas. Storleken på prishöjningarna torde dock fortsatt vara relativt begränsade med tanke på den svagare efterfrågan till följd av den kraftiga konjunkturavmattningen. 57 procent ser goda expansionsutsikter... I takt med konjunkturförsvagningen dämpas även företagens expansionslusta. 57 procent av länets småföretag ser goda utsikter för expansion, vilket är minskning med 2 punkter från förra mätningen. Det är främst tjänstesektorn som tillhör de expansionsoptimistiska, medan tillverkningsindustrin är något mer försiktig. 59 procent av tjänstenäringen ser expansionsutsikterna som goda. Motsvarande andel för industrin landar på 54 procent. Sammantaget är expansionsutsikterna dock svagare i Halland än i riket som helhet. Riket (59) Procent 1 2 3 4 5 6 7 8 4 35 3 25 2 15 1 5 De viktigaste tillväxthindren för småföretag Procent Svag efterfrågan Brist på arbetskraft Riket Svårt att få extern finansiering Halland Räntenivån Arbetsrätten Vill ej växa... men svag efterfrågan är ett hinder Det överlägset enskilt största hindret för expansion i länets småföretag är den allmänt svaga efterfrågan, vilket 36 procent av företagen uppger. Därefter följer en allmän ovilja att växa samt en brist på extern finansiering som främsta tillväxthinder med 17 procent respektive 11 procent. Ytterligare 8 procent uppger slutligen regelverket kring arbetsrätten som främsta tillväxthinder. Bristen på arbetskraft är ett problem som minskat avsevärt i betydelse i takt med att konjunkturförsvagningen fortsatt. Ett hinder som istället har tornat upp sig är brist på extern finansiering. För ett år sedan uppgav endast 6 procent av länets småföretag att detta var det främsta tillväxthindret, jämfört med dagens andel på 11 procent. Med tanke på den kraftiga nedgång som vi nu kan se i kombination med den allmänna finansiella oron är det risk för att detta tillväxthinder ökar i betydelse under det kommande året. Den svaga efterfrågan möter företagen med olika åtgärder, 44 procent uppger bland annat att man genomfört kostnadsbesparingar av olika slag. Samtidigt är det värt att notera att hela 38 procent av Hallands småföretag ser dagens kris som en möjlighet att intensifiera satsningar på nya produkter/tjänster. Vet ej 1 KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN 11

Regionala skillnader Svag konjunktur i hela riket I följande två stapeldiagram presenteras konjunkturläget för varje enskilt län, liksom företagens förväntningar inför de kommande tolv månaderna. Vårens barometer visar att tillväxten i samtliga län mattats av väsentligt sedan förra mätningen. Prognoserna som småföretagen gav för ett år sedan har kommit på skam, vilket understryker hur snabbt ekonomin försämrats. Det är småföretagen i Jämtlands län som rapporterar den starkaste konjunkturutvecklingen i riket, vilket kan ha att göra med regionens relativt starka position inom turistnäringen. Av övriga län är det Gotland och Uppsala som uppvisar en fortsatt relativt hyfsad konjunktur. Jönköpings län, vars näringsliv är relativt industridominerat, redovisar Sveriges svagaste småföretagskonjunktur. Även småföretagen i Gävleborg och Västernorrland uppfattar dagens konjunktur som historiskt svag. Sysselsättningstillväxten i småföretagen har blivit negativ i de flesta länen. Starkaste sysselsättningen finns i Jämtlands och Stockholms län. Jobbtillväxten är svagast i Jönköpings län där nästan vart tredje småföretag gjort personalneddragningar. Långsam återhämtning väntas Småföretagen spår en bottenformation av konjunkturen under de kommande tolv månaderna och majoriteten av rikets län förväntar sig en måttlig återhämtning under perioden. Gotlands och Jämtlands län har rikets högst ställda förväntningar. Sex av landets 21 län förväntar sig dock en fortsatt negativ tillväxttakt, där Blekinge läns småföretag har de lägst ställda förväntningarna om den framtida konjunkturutvecklingen. Jobbtillväxten väntas bli fortsatt marginell. Kalmar län har de högst ställda förväntningarna när det gäller sysselsättningstillväxten. I Blekinge och Örebro län förväntas dock en kraftig negativ tillväxt. Konjunkturläget våren 29 Företagens förväntningar om konjunkturen inför det kommande året Jämtland Uppsala Gotland Stockholm Kalmar Västra Götaland Skåne Östergötland Värmland Kronoberg Södermanland Örebro Västmanland Dalarna Blekinge Halland Västerbotten Norrbotten Gävleborg Västernorrland Jönköping Riket (14) -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 7 Gotland Jämtland Östergötland Kalmar Värmland Skåne Stockholm Västra Götaland Uppsala Södermanland Kronoberg Dalarna Västernorrland Norrbotten Västerbotten Halland Gävleborg Jönköping Västmanland Örebro Blekinge Riket (24) -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 7 12 KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN KONJUNKTURBILDEN I Hallands LÄN 13

Negativ tillväxt dominerar På detta uppslag presenteras konjunkturläget i form av en karta för att visa geografiska skillnader i landets småföretagskonjunktur, samt förändringar från tidigare år. Den samlade konjunkturindikatorn (som består av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning) har delats in i olika färgfält beroende på indikatorns värde ju starkare konjunktur, desto mörkare färg. Vårens karta jämförs här med de två senaste vårundersökningarna 27 och 28. Som vi ser har kartan blivit betydligt ljusare i vårens undersökning jämfört med samma tidpunkt i fjol, vilket visar på en avsevärt beskedligare tillväxttakt än tidigare. Majoriteten av rikets län uppvisar en negativ tillväxttakt. Konjunkturindikatorn för våren 29 > 125 1 125 75 1 5 75 25 5 25-25 < -25 AC BD Z Y OPR N LM Våren 27 Våren 28 AC Z Y X W S U T D E F H G K C AB BD Z X W S C U T AB D OPR N I LM E F H I G K Y AC BD N OPR LM S F G K W T E H U D X I C AB AB Stockholms län C Uppsala län D Södermanlands län E Östergötlands län F Jönköpings län G Kronobergs län H Kalmar län I Gotlands län K Blekinge län LM Skåne län N Hallands län OPR Västra Götalands län S Värmlands län T Örebro län U Västmanlands län W Dalarnas län X Gävleborgs län Y Västernorrlands län Z Jämtlands län AC Västerbottens län BD Norrbottens län 14 KONJUNKTURBILDEN I HELA LANDET KONJUNKTURBILDEN I HELA LANDET 15

Sammanfattning Konjunkturnedgången bland de mindre företagen har fördjupats. Den samlade konjunkturindikatorn som är en summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning sjönk till 14 i vårens mätning jämfört med 82 i höstas. (Ju lägre värde desto svagare konjunktur.) Det innebär att småföretagskonjunkturen befinner sig på den lägsta nivån sedan 1992, dvs mitt under den svenska finans- och fastighetskrisen. Lågkonjunkturen bland småföretagen förväntas fortsätta det närmaste året. Även om konjunkturindikatorn stiger från 12 till 24 är det alltjämt en låg aktivitet bland landets småföretag. Företagen förutser således en svag vändning uppåt i konjunkturen. En tredjedel av småföretagen anser att lönsamheten har försämrats de senaste tolv månaderna. Någon förbättring förutses inte det närmaste året. Det svaga efter frågeläget medför att företagen inte kan höja sina försäljningspriser i samma omfattning som tidigare. I vårmätningen uppgav 3 % av företagen att de skulle höja sina priser, en minskning från 39 % i höstas och från närmare 5 % våren 28. Trots den djupa konjunkturnedgången anser 6 % av småföretagen att det finns goda expansionsmöjligheter, vilket är i stort sett oförändrad andel jämfört med höstbarometern Svag efterfrågan är det enskilt största tillväxthindret för Sveriges småföretag (35 % av företagen) jämfört med 2 % i höstas. Bristen på arbetskraft, som tidigare ha varit det enskilt största tillväxthindret, har påtagligt minskat i betydelse från 21 % till 11 %. Bland de åtgärder som småföretagen planerar att genomföra för att möta den svaga konjunkturen är kostnadsneddragningar vanligast förekommande (52 % av svaren). Därefter följer satsningar i att utveckla nya produkter och tjänster (35 %) och sänkta försäljningspriser (16 %). Det är relativt få företag som svarar att de inte planerar några åtgärder alls (14 % av svaren). Omkring vart femte företag uppger att de haft likviditetsproblem det senaste halvåret. Sena betalningar och minskad efterfrågan är de enskilt viktigaste förklaringarna. 15 1 5 Småföretagsbarometern våren 29 Lågkonjunkturen biter sig fast hos småföretagen Konjunkturläget för de svenska småföretagen (färre än 5 anställda) försvagas i snabb takt. Konjunkturindikatorn, som är en summering av nettotalen för beställningar, omsättning och sysselsättning, sjönk till 14 i vårens undersökning jämfört med 82 i höstmätningen förra året. Det är den lägsta indexnivån sedan början av 199-talet. Orderingången svarar för den största nedgången, men även de två andra delkomponenterna (omsättning och sysselsättning) i indikatorn faller kraftigt. Nedgången i småföretagskonjunkturen har dock hittills inte nått de nivåer som rådde under 1992 då konjunkturindikatorn var negativ. Konjunkturnedgången är bred och omfattar så gott som alla branscher. Fallet har varit kraftigast för tillverkningsföretagen där konjunkturindikatorn rasat till 2 från 8 i höstundersökningen. I tjänstesektorn har nedgången begränsats till 46 jämfört med höstens 96. Ett annat sätt belysa frågan är att analysera småföretagen utifrån deras huvudsakliga slutkunder. Mätt på detta sätt uppvisar företag med slutkunder inom offentlig sektor och bolag med exportinriktning en något högre aktivitet under de senaste tolv månaderna än det övriga näringslivet. Konjunkturomslaget sedan i höstas är dock påfallande Diagram 1: Konjunkturindikatorn för samtliga företag Beställningar Sysselsättning Omsättning Konjunkturindikator -2 V H V H V H V H 1993 1994 1995 H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V 1989 199 1991 1992 96 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 9 1 16 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 17

Diagram 2: Konjunkturindikatorn, utfall och förväntning 14 12 1 8 6 4 2-2 V H V H V H V H 1989 199 1991 1992 Utfall Förväntning 1993 1994 1995 H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V 96 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 9 1 stort. Den största omsvängningen har skett i de exportinriktade företagen där konjunkturindikatorn fallit från 117 till 27. Företag med försäljning till den offentliga sektorn har också drabbats av en väsentligt lägre aktivitet, ett fall från 118 i höstmätningen till 46 i årets vårundersökning. Det svagaste konjunkturläget en konjunkturindikator på 1 finns bland de bolag som har sin huvudsakliga försäljning mot svenska hushåll men även bland de som har en stor exponering mot andra företag i Sverige. Baserat på företagarnas egna bedömningar förutses konjunkturindikatorn stiga från 14 till 24 om ett år. Det innebär att fallet i småföretagskonjunkturen skulle bromsas upp, men någon bärkraftig återhämtning avspeglas ännu inte i företagens planer. Att indikatorn vänder upp kan till största delen förklaras av att en växande andel företag räknar med en oförändrad utveckling de närmaste 12 månaderna eller att nedgången blir mindre kraftig jämfört med tidigare. Förväntningarna om en ökad orderingång, omsättning och sysselsättning är däremot lågt ställda, vilket tyder på att företagen har en fortsatt dämpad syn om den framtida konjunkturutvecklingen. Det gäller framför allt de bolag som har sin huvudsakliga försäljning till andra företag i Sverige och med inriktning mot varuproduktion och 6 4 2 varuhandel. De mest optimistiska bedömningarna om läget våren 21 görs bland tjänsteföretagen och de som bedriver någon form av exportverksamhet. Företag som har de svenska hushållen som slutkund, räknar också med en konjunkturförstärkning. Riskerna för en sämre utveckling kan inte uteslutas när den svenska arbetsmarknaden försvagas i snabb takt. Fallet i ordergången förväntas avta Orderingången för de svenska småföretagen, som toppade under 26/27, fortsätter att peka nedåt. I samband med att den globala finanskrisen eskalerade i höstas har effekterna på den reala ekonomin satt allt tydligare avtryck i de mindre företagens orderböcker. et för beställningar föll från 3 i höstas till i vårens mätning. Andelen företag som uppvisar ökade beställningar har fallit från 45 % i höstas till 31 % samtidigt som fler företag redovisar en krympande orderingång (31 % av företagen). Det är de varuproducerande branscherna som drabbats hårdast av den vikande efterfrågan. et för antalet beställningar föll här till minus 1 från 16 i höstas. Småföretagen är dock försiktigt optimistiska inför de närmaste tolv månaderna och förutser att nedgången i antalet beställningar kommer att bromsas upp. Delindexet för orderingången stiger till 12, vilket alltjämt får betraktas som en svag siffra. Merparten av Diagram 3: Beställningar, samtliga företag -2 V H V H V H V H 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V 96 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 9 1 18 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 19

6 småföretagarna (58 %) räknar med en oförändrad eller minskad orderingång om ett år. Att 1 % av företagen är tveksamma om vart orderingången är på väg är ytterligare ett bevis på det osäkra konjunkturläget. En jämfört med i höstas oförändrad andel (31 %) tror att orderingången är högre om ett år, vilket tyder på att företagarna räknar med en fortsatt dämpad marknadstillväxt samtidigt som konkurrensen hårdnar. De mest optimistiska bedömningarna om det framtida orderläget är företag som har sin huvudsakliga försäljning till svenska hushåll. Här anger närmare 4 % av företagen att antalet beställningar kommer att stiga jämfört med 32 % för riket som helhet. Men detta skall ses i ljuset av att det är en förväntad uppgång från låga nivåer. En fortsatt försvagad svensk arbetsmarknad och en kraftigt ökad arbetslöshet kan dock äventyra företagens planer. Småföretag med försäljning till andra företag i Sverige och till offentlig sektor är däremot betydligt mindre optimistiska, även om också de förutspår en viss förbättring det kommande året. Kraftigt försvagad omsättningstillväxt Det försämrade orderläget både på export- och hemmamarknaden bidrog till att småföretagens omsättningstillväxt avtog kraftigt. Netto talet för omsättningen föll till 15 från 35 i höstas. Andelen företag, som uppvisar en ökad omsättning, sjönk till 43 % jämfört med 52 % i höstbarometern. Samtidigt är det fler som anser att Diagram 4: Omsättning, samtliga företag 6 omsättningsvolymen har minskat de senaste 12 månaderna, med en ökning från 2 % till 27 %. Den svagaste omsättningsutvecklingen sker i företag som i huvudsak riktar sig mot svenska hushåll (nettotal 7) där bland annat varuförmedlande företag ingår. Den största förändringen från i höstas svarar dock exportföretagen för och de som har sin försäljning mot företag i Sverige. Här har det försämrade efterfrågeläget bidragit till att mindre än hälften av företagen redovisar en ökad omsättning jämfört med 55 6 % i höstmätningen. Småföretagen räknar inte med någon förbättring i omsättningen det närmaste året. et bedöms sjunka till 9, en nivå som inte noterats sedan lågkonjunkturen i början av 199-talet. Drygt vart fjärde företag räknar med att omsättningen kommer att försämras om 12 månader jämfört med 35 % som förutser en ökning. Den förväntade stabiliseringen i småföretagens orderingång är således inte tillräcklig för att höja den totala omsättningen och därmed vända den nedåtgående trenden. En bidragande faktor kan vara att det tar tid innan en förbättring i företagens orderböcker leder till en högre omsättningstillväxt. Företag med försäljning till andra bolag i Sverige har den mest pessimistiska bedömningen, där mer än vart tredje företag räknar med en krympande omsättning. Detta står i skarp kontrast till exportföretagen där det finns en majoritet av företag som förutser en ökad omsättning. Företag med försäljning mot svenska hushåll räknar också med en större uppgång än övrigt nä- Diagram 5: Sysselsättning, samtliga företag 4 4 2 2-2 V H V H V H V H 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V 96 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 9 1-2 V H V H V H V H 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V 96 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 9 1 2 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 21

ringsliv. Detta får betraktas som en optimistisk prognos, inte minst när hushållens ekonomiska ställning äventyras av en snabbt stigande arbetslöshet. Kronförsvagningen har hittills inte haft någon effekt alls på verksamheten, anser drygt 5 % av småföretagen. Hos de företag som bedömer att krondeprecieringen har haft en inverkan, anser 37 % att det missgynnat företagets verksamhet. Ofta har det lett till stigande inköpskostnader, medan effekterna på företagets försäljning varit relativt blygsam. Även i exportföretagen är det färre än hälften (45 %) som anser att kronförsvagningen har haft en positiv effekt på företaget. Småföretagen minskar antalet anställda För första gången sedan 1993 faller sysselsättningen bland landets småföretag. et för antalet anställda föll till minus 2 jämfört med plus 17 i höstbarometern. Det är en påtaglig omsvängning på arbetsmarknaden. Konjunkturnedgången har nu blivit så kraftig och långvarig att även småföretagen tvingas anpassa personalstyrkan till den lägre produktionen. Nästan en tredjedel av företagen (28 %) har färre anställda jämfört med för ett år sedan. I höstas var motsvarande andel 13 %. Det är i synnerhet inom industrin och i handelsföretagen som företagen dragit ned på personalstyrkan. Privata tjänsteföretag fortsätter dock att nyanställa, om än i en avtagande takt. Här stannade netttotalet på 13. Svagare orderläge och en avtagande omsättningsutveckling bidrar till att småföretagen kommer att vara försiktiga med nyanställningar under det närmaste året. et för sysselsättningen förutses stiga till blygsamma 2, vilket innebär att skillnaden mellan de företag som redovisar nyanställningar respektive personalnedskärningar är liten. Positivt är att flertalet småföretag, två av tre företag, räknar med att kunna bibehålla personalstyrkan. Riskerna ligger dock på nedåtsidan, inte minst om konjunkturnedgången fördjupas och lönsamheten försämras ytterligare. Återigen är det företagen inom de sysselsättningsintensiva tjänstebranscherna som har de mest optimistiska anställningsplanerna. Nyanställningsbehovet bedöms också vara högre i de företag som har exportverksamhet. I småföretag med slutkunder på den svenska marknaden är det vanligare att personalstyrkan kommer att krympa eller vara oförändrad det närmaste året. 6 4 2-2 Lönsamheten försämras i snabb takt Den finansiella situationen för landets småföretag har försämrats och allt fler är nu mindre nöjda med lönsamhetsutvecklingen. et för lönsamheten föll till minus 7 i vårens barometer jämfört med 12 i höstas. Det är första gången sedan 1993 som nettotalet är negativt. En tredjedel av företagen anser att lönsamheten är sämre än för ett år sedan, jämfört med 27 % som redovisar en förbättrad lönsamhet. Även om de ekonomiska förutsättningarna har försämrats sedan i höstas, är lönsamhetsproblemen ännu inte lika alarmerande som i början av 199-talet då småföretagens bedömning om lönsamheten var väsentligt mer negativ. et för lönsamheten pendlade då kring minus 15. Lönsamhetsförsämringen har hittills varit tydligast bland de företag som har sin huvudsakliga försäljning mot svenska hushåll, inte minst detaljhandelsföretagen. Inom industrin är det elektronikföretagen som påverkats särskilt hårt av det försämrade konjunkturläget. Småföretagen har i allmänhet låga förväntningar om den framtida lönsamhetsutvecklingen. Nästan 3 % av landets småföretagare räknar med en fortsatt minskad lönsamhet det kommande året, samtidigt som andelen som räknar med en lönsamhetsförbättring är i stort sett oförändrad (27 %). Sammantaget innebär det att nettotalet hamnar kring -strecket. De mest pessimistiska bedömningarna görs av varuförmedlande företag och företag verksamma inom varu- Diagram 6: Lönsamhet, samtliga företag V H V H V H V H 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 (Ny vägning från V1: Förädlingsvärde) H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V H V V 96 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 9 1 22 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 23

produktion. I tjänsteföretagen förväntas en viss förbättring (nettotal 14) efter en period med vikande lönsamhet. Sammanfattningsvis kommer de svenska småföretagen att stå inför en period med svag lönsamhetsutveckling. Behovet av rationaliseringar och effektiviseringar kommer därför att genomsyra småföretagskonjunkturen den närmaste framtiden. Förutom en svag efterfrågan pressas småföretagens lönsamhet av en hårdnande priskonkurrens. För ett år sedan var det drygt hälften av landets mindre företag som räknade med att höja sina försäljningspriser de närmaste tolv månaderna. Denna andel krympte till 39 % i höstas och i vårbarometern är det 3 % som planerar att höja priserna. Priskonkurrensen förefaller vara störst för företag som har sin verksamhet gentemot andra företag i Sverige och för de med exportinriktning. Här planerar omkring en femtedel av företagen prishöjningar, vilket i stort är samma andel som förutser prissänkningar. För den grupp av företag som har de svenska hushållen eller den offentliga sektorn som största kund finns det en klar överrepresentation som prognostiserar stigande försäljningspriser. Aktiva insatser görs för att möta lågkonjunkturen Den djupa lågkonjunkturen med risk för att återhämtningen dröjer innebär ökade utmaningar för landets småföretag. I vårens barometer fick småföretagen ange vilka åtgärder som planeras för att möta den svaga efterfrågan. Eftersom fler svarsalternativ är möjliga blir de summerade procenttalen större än 1. En majoritet av landets mindre företag, 52 %, planerar ytterligare kostnadsbesparingar, vilket bland annat kan innefatta färre anställda. Det näst vanligaste svaret för att möta den svaga efterfrågan är satsningar på nya varor och tjänster, som utgjorde 35 % av samtliga svar. Mer än en tredjedel av småföretagen planerar således offensiva satsningar för att parera nedgången, vilket är en positiv signal. Detta är särskilt utmärkande inom elektronikindustrin, där två av tre företag planerar att investera i nya produkter. Detta är en bransch som kännetecknas av en snabb teknisk utveckling. Även handelsföretagen är aktiva här och nästan vartannat företag planerar att vidareutveckla sin produktflora. En sjättedel (16 %) av småföretagen planerar sänkta försäljningspriser när efterfrågan försvagas. Denna strategi är mest förekommande inom detalj- och byggindustrin, där vart fjärde företag räknar med att sänka priserna på sina varor och tjänster. Gruppen företag, som svarar att de inte har vidtagit eller planerar några åtgärder när efterfrågan försvagas, uppgick till 14 % av samtliga svar. Det betyder att merparten av småföretagen planerar någon form av insatser för att möta den svaga efterfrågan. Andelen företag som planerar produktionsnedläggning eller produktionsutflyttning utgör 7 % av svaren, en siffra som bör ge anledning till oro. Konjunkturläget i olika delbranscher Lågkonjunkturen fördjupas för handelsföretagen Konjunkturindikatorn (beställningar ingår ej) för varuförmedlande företag föll till minus 2 i vårens barometer från 4 i höstas. En minskad privat konsumtion och ett ökat hushållssparande slår allt hårdare på företagens omsättning. Det har lett till att fler småföretagare anger en lägre omsättning under den gångna tolvmånadersperioden. et för omsättningen har sjunkit till 4, vilket är den lägsta nivån sedan 1992. De försämrade marknadsförutsättningarna har inneburit att företagen tvingas minska antalet anställda och i vårbarometern föll nettotalet för sysselsättningen till minus 6. Någon ljusning i sikte räknar landets varuförmedlande företag inte med. Den nedåtgående trenden förväntas fortsätta och konjunkturindikatorn förutses sjunka till -5 om ett år. Nedgången drivs av en vikande omsättningsutveckling samtidigt som fler personalnedskärningar planeras. Samtliga delbranscher i den varuförmedlande sektorn har påverkats negativt av den kraftiga konjunkturnedgången i svensk ekonomi. Det svagaste konjunkturläget återfinns bland företag verksamma inom sällanköps- och detaljhandeln där konjunkturindikatorn föll till minus 48 respektive minus 23. Nedgången i konjunkturen har bidragit till en påtagligt försämrad lönsamhetsutveckling för de varu förmedlande företagen, inte minst i handelssektorn där mer än 4 % anser att den har minskat under de gångna tolv månaderna. Bland dessa handelsföretag har också mer än vart fjärde företag ge- 24 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 25

Diagram 7: Konjunkturläget i olika branscher (indikatorn exkl. nettotalet för beställningar) Diagram 8: Det förväntade konjunkturläget i olika branscher (indikatorn exkl. nettotalet för beställningar) Övriga privata tjänster Övriga privata tjänster Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet Partihandel Tillverkningsindustri Totalt Hotell o restaurang Byggnadsindustri Totalt Tillverkningsindustri Detaljhandel Samfärdsel Partihandel Hotell o restaurang Elektronik Detaljhandel V 9 H 8 Elektronik Sällanköpshandel Byggnadsindustri V 1 V9 Sällanköpshandel -6-4 -2 2 4 6 8 Samfärdsel -4-2 2 4 6 nomfört personalnedskärningar. Konjunkturnedgången har hittills inte varit lika påtaglig inom partihandeln. Den samlade konjunkturindikatorn hamnade på 32, vilket till och med är en högre nivå än vad övriga näringslivet visar. Framtidsförväntningarna är överlag lågt ställda. Mest pessimistiska är företagen inom samfärdsel både avseende omsättning och sysselsättning. En lättare uppgång förutses däremot bland hushållsnära handelsföretag. Det skall dock ses i ljuset av den senaste tidens kraftiga konjunkturfall. Den snabbt stigande arbetslösheten i svensk ekonomi kan emellertid försämra handelsföretagens tillväxtmöjligheter. Partihandeln, som hittills har klarat konjunkturnedgången relativt väl, räknar med en väsentligt svagare utveckling under det närmaste året varför branschens konjunkturindikator sjunker till 6 om ett år. Nedgång inom industrin men förväntningar finns om en vändning Konjunkturnedgången för den varuproducerande sektorn har fördjupats, vilket företagen till viss del signalerade i fjolårets höstbaro- I diagram 7 och 8 redovisas konjunkturindikatorn för branscherna utan delkomponenten beställningar (då denna inte redovisas för varuförmedlande företag). I diagram 9 presenteras den fullständiga indikatorn, dvs inklusive beställningskomponenten för de varu- och tjänsteproducerande företagen. Det kan påverka rangordningen mellan branscherna. meter. Den samlade konjunkturindikatorn föll till låga 2 i vårens barometer jämfört med 8 i höstundersökningen (beställningar ingår). Det svaga efterfrågeläget både inom och utanför Sveriges gränser bidrog till att nettotalet för beställningar sjönk till minus 6 från 27 i höstas, och svarar därmed för den största nedgången i konjunkturindikatorn. Den långvariga perioden med ökad sysselsättning inom den varuproducerande sektorn har brutits och nettotalet för antalet anställda hamnade på minus 9, vilket är en nedgång med 21 indexenheter från i höstas. Den svagaste konjunkturen återfinns inom elektronikindustrin där konjunkturindikatorn föll till minus 2, driven av en kraftig nedgång i orderingången. Detta är också en bransch som är känslig för svängningar i den globala efterfrågan, vilket torde ha påverkat branschen mer än vad företagarna kunde förutse i höstas. Den hemmamarknadsberoende byggindustrin har 26 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 27

Diagram 9: Konjunkturläget när beställningskomponenten har lagts till (varuproducerande och tjänsteproducerande företag) Övriga privata tjänster Uppdragsverksamhet Tillverkningsindustri Totalt Elektronikindustri Byggnadsindustri V 1 V 9 H 8-6 -4-2 2 4 6 8 1 påverkats negativt av den vikande byggkonjunkturen varför konjunkturindikatorn för denna delbransch sjönk till 4 jämfört med 78 i höstbarometern. De varuproducerande småföretagen förutser inte någon påtaglig förstärkning i konjunturen. Trots att den samlade konjunkturindikatorn stiger från 2 till 15 är det ett värde som innebär fortsatt låg aktivitet. Andelen företag som förutser en ökad orderingång, omsättning och sysselsättning de närmaste 12 månaderna är i stort desamma som under den gångna tolvmånadersperioden. Detta visar också på att småföretagarna inte har skruvat upp sina tillväxtförväntningar för det närmaste året. Istället är det färre företagare som räknar med att nedgången fortsätter. Branschvisa skillnader finns dock. Tillverkningsföretagen, exklusive elektronikföretagen, har de mest expansiva planerna där nettotalet förväntas stiga till drygt 35 men är långt i från de nivåer som rådde i höstas då konjunturindikatorn låg över 8-strecket. Elektronikindustrin bedömer att konjunkturfallet kommer att bromsas upp även om indikatorn hamnar på minussidan. Byggföretagen är mer pessimistiska och räknar med att indikatorn för den samlade konjunkturen faller till minus 15 om ett år. 14 12 1 8 6 4 2 Fortsatt tillväxt i tjänsteföretagen Konjunkturläget bland tjänsteföretagen fortsätter att försvagas om än inte i samma takt som i industrin och i handelssektorn. I vårens baro meter sjönk konjunkturindikatorn för tjänsteproducerande företag till 46 jämfört med 96 i höstbarometern. Nedgången drivs framför allt av en svagare ökning i antalet nya order när efterfrågan på tjänster avtar. Detta var särskilt tydligt inom den uppdragsverksamma delen av tjänstesektorn där konjunkturindikatorn föll till 37 från 95 i höstas. Det försämrade orderläget har emellertid inte hindrat tjänsteproducerande företag från att nyanställa. Mer än vart fjärde företag har ökat personalstyrkan under den senaste tolvmånadersperioden, medan endast vart tionde företag dragit ned på antalet anställda. Tjänsteföretagen har en mer optimistisk syn på den framtida konjunkturutvecklingen än i övriga delar av näringslivet. Konjunkturindikatorn förutses stiga till 53 om ett år och hamnar därmed på en väsentligt högre nivå jämfört med den totala småföretagspopulationen. Det innebär att konjunkturnedgången bland landets mindre tjänsteproducerande företag skulle bli väsentligt mildare jämfört lågkonjunkturåren i början av 199-talet. De mest optimistiska bedömningarna görs av företag verksamma inom övriga privata tjäns- Diagram 1: Konjunkturläget i småföretagen utifrån deras slutkunder Konjunkturindikator, utfall Konjunkturindikator, förväntningar Procent Prishöjningar Lönsamhet Expansion Svenska hushåll Offentlig sektor Andra företag i Sverige Vill ej växa Konjunkturindikator summan av nettotalen för sysselsättning, beställningar och omsättning. För de övriga gäller andelen som ser möjligheter till prishöjningar, som förutser högre lönsamhet, som förutser expansion samt andel företag som uppger att de ej vill växa som största tillväxthinder. Export 28 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 29

ter, trots att den förväntade konjunkturindikatorn beräknas sjunka till 78 jämfört med 95 under den senaste tolv månadersperioden. I den andra delbranschen, uppdragsverksamhet, väntas indikatorn stiga till 52. Risken finnas dock att den pågående konjunkturnedgången i svensk ekonomi kan påverka tjänsteföretagen hårdare än vad småföretagarna förutspår i vårens barometer. Tillväxthinder Svag efterfrågan är det största tillväxthindret En majoritet av landets småföretag, 59 %, anser att det finns goda utsikter att expandera. Det är i stort sett samma andel som i höstas (61 %) trots att de kortsiktiga tillväxtutsikterna påtagligt försämrats sedan dess. De största expansionsutsikterna finns hos exportinriktade företag där en andel på drygt 7 % ser goda tillväxtmöjligheter. Även tjänsteföretagen såsom uppdragsverksamhet och övriga privata tjänsteföretag ser goda möjligheter att expandera, omkring 7 % av företagen. En svag efterfrågan upplevs numera som det enskilt största tillväxthindret bland landets småföretagare, en andel på drygt 3 % av företagen jämfört med 2 % i höstas. Detta framträder särskilt tydligt inom detaljhandel- och industrisektorn där närmare 4 % bedömer att den svaga efterfrågan begränsar företagens expansionsmöj- ligheter. Exportföretagen är en annan grupp av företag som påverkas hårdare relativt andra näringslivsbranscher (43 % av företagen) när de globala tillväxtutsikterna försämras. Det näst största tillväxthindret för ytterligare expansion är att företagen inte själva vill växa. En andel på 16 % anger detta som skäl, vilket är en nedgång jämfört med i höstas. Det är framför allt de mindre småföretagen, färre än 5 anställda, som är mindre benägna att expandera. Generationsskiften, krångel med regelverk och administrativ börda som växer med antalet anställa kan vara några förklaringar. Svårigheter att rekrytera lämplig arbetskraft har på kort tid blivit ett mindre tillväxthinder för landets småföretag. I höstas uppgav 21 % av företagen brist på arbetskraft. Denna andel har nu fallit till 11 % i vårens Småföretagsbarometer. De lägsta bristtalen finns inom detaljhandel, elektronik och tillverkningsföretagen. Byggindustrin fortsätter dock att tillhöra den bransch där det alltjämt finns vissa svårigheter att hitta lämplig arbetskraft följt av uppdragsverksamhet och övriga privata tjänster. Diagram 12: Småföretagens arbetskraftsbrist Byggindustrin Diagram 11: De viktigaste tillväxthindren för en ökad expansion Uppdragsverksamhet 3 Procent V 9. Samtliga företag V 9. Företag som ser expansionsmöjligheter H 8. Samtliga företag Övriga privata tjänster Totalt Tillverkningsindustrin Samfärdsel 2 1 Elektronikindustrin Sällanköpshandeln Hotell och restaurang Partihandel V 9 H 8 Svag efterfrågan Brist på arbetskraft Brist på extern finansiering Räntenivån Arbetsrätten Vill ej växa Vet ej Detaljhandel Procent 1 2 3 4 5 3 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 31

Bristen på extern finansiering upplevs som ett större hinder för tillväxt i vårens undersökning jämfört med i höstas. Andelen har vuxit från 6 % av landets samtliga småföretag till 11 %. Det är framför allt i de expansiva företagen som bristande extern finansiering är mer vanligt förekommande. Här anser 14 % av företagen att detta är det största hindret för ytterligare expansion. Knappt vart tionde företag (7 %) svarar att arbetsrätten är det enskilt största tillväxthindret, vilket är en i stort sett oförändrad andel jämfört med höstbarometern. Genomförda och planerade personalminskningar och därmed tillhörande arbetsrättsliga regler har inte påverkat småföretagens expansionsmöjligheter i någon större utsträckning. Det svaga efterfrågeläget kan vara en bidragande faktor till att de arbetsrättsliga reglerna upplevs som ett mindre bekymmer för en framtida expansion. Räntenivån anses som ett mindre tillväxthinder än vad företagarna uppgav i höstas, en nedgång från 11 % till 3 %. Sedan i höstas har ränteläget blivit väsentligt lägre i spåren av den globala konjunkturnedgången och Riksbankens räntesänkningar. 3 25 2 15 Små förändringar i företagsklimatet Utifrån en tiogradig skala, där 1 är mycket svagt och 1 är mycket starkt, får småföretagen bedöma det aktuella företagsklimatet. Vårbarometern visar att företagen har i stort sett samma syn som i höstas. I genomsnitt blev betyget 5,4 en mindre nedjustering från 5,5 i höstbarometern. Andelen företag som anger ett betyg högre än 5 var 46 % i vårens undersökning jämfört med 44 % i höstas. För ett år sedan var medelbetyget på företagsklimatet 6,3, och två av tre företag satte ett betyg som var högre än 5. Diagram 13: Sammanfattande betyg för företagsklimatet. (Betygsskala 1 1, där 1 är mycket svagt och 1 är mycket starkt) Procent Våren 8 Hösten 8 Våren 9 Vart femte företag har haft tillfälliga likviditetsproblem Den globala konjunkturnedgången och en världsomspännande finanskris har inneburit påtagliga finansiella påfrestningar för näringslivets företag. I Småföretagsbarometern har en fråga ställts huruvida småföretagen med upp till 5 anställda haft tillfälliga likvitetsproblem under det senaste halvåret. Drygt vart femte företag anser att de har haft detta. De branschvisa skillnaderna är relativt små och gäller oavsett om det är ett litet eller ett större småföretag. Den främsta anledningen till att småföretaget hamnar i en sådan situation är en kraftigt minskad efterfrågan på det enskilda företagets varor eller tjänster. Det svarar närmare 3 % av företagen. Den nästa vanliga anledningen är sena betalningar från kunder, vilket 25 % av de mindre företagen anger. Att likviditetsproblemen skulle uppstå på grund av svårigheter att få bankkrediter eller externt kapital anger 9 % respektive 5 % av företagen. De finansiella restriktionerna upplevs som ett något större problem i tillverkningsindustrin (19 %) jämfört med tjänsteföretagen (11 %). 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 32 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 SMÅFÖRETAGSBAROMETERN våren 9 33