178 ton Så mycket vägde den gamla manteln och bärringarna i

N R 1 0 2 0 0 9 2 0 M A J E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B 178 ton Så mycket vägde den gamla manteln och bärringarna i Svappavaara kulsinterverk. Nu har de bytts ut tillsammans med bärhjul och betongfundament. Förberedelserna och reparationerna av kiln har flutit på bra. Bengt Andersson, Alf Ohlsson och Petrus Esberg ser fram emot den 1 juni då verket ska startas. SIDAN 8 s o m m a r s t o p p 2 s ä k e r h e t S F O K U S 4 V ä r l d s b ä s t p å m a l n i n g 6

2 3 Klart med åtta veckors sommarstopp i LKAB Det blir åtta veckors produktionsstopp inom LKABs järnmalmsverksamhet. Samtliga fackföreningar är positiva till överenskommelsen som innebär fyra obligatoriska semesterveckor och fyra veckors extra ledighet med lön. De fyra extra veckorna betalas till hälften av LKAB och till hälften av de anställda. Överenskommelsen är unik, säger tf personaldirektör Per Olov Fjällborg. Det känns mycket bra att ha hittat denna lösning tillsammans med fackföreningarna. Vi får den effektivaste lösningen för LKAB som kan sänka de fasta kostnaderna ordentligt genom att stänga i princip all verksamhet under åtta veckor. De anställda är med och bidrar till kostnadssänkningarna, bland annat genom att lönerevisionerna skjuts framåt i tiden och genom uttag ur tidsbanker. Vi har uppnått ett resultat i förhandlingarna som gagnar båda parter. För vem gäller överenskommelsen? För anställda i LKABs moderbolag och MTAB. Vad innebär den? Det blir åtta veckors produktionsstopp i båda järnmalmsgruvorna (Kiruna och Malmberget) och VECKOBLADET information till med - arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. i alla malmförädlingsverk, förutom pelletsproduktionen i Svappavaara. Under stoppet levererar LKAB främst pellets från de lager som har byggts upp under våren. Finns det undantag? Pelletsverk skall ju producera hela sommaren. Sedan finns undantag för att säker ställa verksamheterna inom främst leveranser till hamn och båt, säkerheten för anläggningarna, eventuella bergförstärkningsarbeten samt vissa strategiska investeringsarbeten. Besked om undantag kommer under vecka 21. När infaller semesterperioden? Av de åtta stoppveckorna (veckorna 26 33) är fyra obligatoriska semesterveckor (v 27 30) för samtliga medarbetare, utom för dem som meddelas annat. Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. Vad gäller för övriga semesterdagar man har? Sommarstoppet innebär att 20 semesterdagar går åt, det vill säga fyra veckor. Resterande dagar kan nyttjas som vanligt efter överenskommelse med respektive chef. Hur betalas den extra ledigheten? Resterande fyra veckor av sommarstoppet (v 26, 31 33) betalas av såväl LKAB som de anställda, hälften var kan man säga. Det sker genom att LKAB betalar full lön under de fyra veckorna. I gengäld skjuts lönerevisionerna framåt i tiden upp till 10 månader. Tidpunkterna är olika beroende på vilken fackförening man tillhör; för Metall gäller 1 september, Ledarna 1 november och Unionen och SI 1 februari 2010. För Metall gäller dessutom att en vecka ersätts via tre dagar för inlösen av centrala avtalets skrivning om annandag pingst samt två Per Olov Fjällborg. dagar i form av komptid, fridagar, semester, eller liknande det vill säga uttag ur tidsbanker. Skiftformen för dem som är lediga under stopptiden (v 26 33) fryses till dagtid. Vad gäller för dem som måste jobba? De som är undantagna från sommarstoppet kommer att få besked under nästa vecka (vecka 21). De får möjlighet till samma ledighet som alla andra, även om det blir under andra tider. Fyra veckors semester skall förläggas under sommarstoppet och resterande fyra veckor tas ut i samråd med respektive chef. Vad sker nu närmast? Eftersom vi har en övertalighet i LKAB på cirka 400 personer och helst inte vill varsla personal, startar nu överläggningar med fackföreningarna för att undersöka vilka frivilliga personalreduceringar som kan genomföras, exempelvis med hjälp av pensionslösningar.

4 5 Vässa metoderna och öka tyngden i säkerhetsarbetet Antalet olycksfall inom Mining har länge stått och stampat på 10 olycksfall per en miljon arbetstimmar. Den positiva utvecklingen har stagnerat. Det är inte något vi kan acceptera och nu ska ett omtag tas i säkerhetsarbetet för att få ner olycksfallen, säger Anders Kitok, direktör för Mining. Risker fångas upp genom att hänsyn tas till alla delar av säkerhetsarbetet. Detta ska leda till ett minskat olycksantal. vi får ut av dem lever sina egna liv på sina egna öar och vi använder inte resultatet vidare. Vi ska hitta ett sätt att dra nytta av dem tillsammans och i och med det förhindra att olyckor inträffar efter att en risk har identifierats, säger Mattias Hedlund, verksamhetsutvecklare. och huvudskyddsombud inom Mining delta. Målet måste vara att olyckor endast ska inträffa där risker inte har identifierats. Hur konstigt det än låter måste vi se på det så. När vi är där har vi lyckats med vårt säkerhetsarbete, säger Leif Eriksson, alla identifierade risker ska hanteras. Detta innebär att risker med hög sannolikhet för olycka och stor konsekvens vid olycka ska elimineras. Det innebär också att personal ska medvetandegöras fortlöpande om risker med låg sannolikhet för olycka. För att komma dit har en Anders Henriksson, Mattias Hedlund, Leif Eriksson och Tomas Strömberg (ej med på bild) ska tillsammans ta fram ett arbetssätt som ger säkerhetsarbetet mer dignitet. Vi ska nu vässa metoderna för att ge säkerhetsarbetet en högre dignitet, säger Mattias Hedlund. F H V g r a n s k a r Något som ger ännu mer tyngd i strävan mot ett säkrare LKAB är att Företagshälsovården kontinuerligt ska granska arbetet med riskkartläggning och riskhantering inom samtliga avdelningar. Det här får inte bli en hyllvärmare, vi måste satsa på kvalitet i allt vi gör vare sig det gäller säkerhet eller produktion. Det är viktigt att diskutera säkerhetsfrågor och jag vill att det här ska bli en naturlig del i vårt arbete, säger Anders Kitok. Ett beslut har tagit att förbättringsarbetet gällande säkerhet måste struktureras och systematiseras och att detta arbete måste drivas av verksamhetscheferna. Vi vill få verksamheten att förstå att detta är ett prioriterat arbete, säger Anders Henriksson, ansvarig för Förädling i Svappavaara och Malmberget. E n s a m l i g g a n d e ö a r Riskanalyser, riskrapporter, säkerhetsrundor, skyddsronder och tillbudsrapportering är några exempel på vad verksamheten gör i dag för att minska antalet olyckor. Syftet med alla metoder vi använder är att identifiera risker, men metoderna och det resultat Riskhanteringen ska genomföras i enlighet med PDCAmodellen, Planera, Gör, Studera och Lär, ett välkänt arbetssätt inom LKAB. Arbetet ska sedan utvärderas en gång per år exempelvis i samband med kvartalsuppföljning av handlingsplaner. Vid utvärderingen ska verksamhetschefen huvudskyddsombud under jord i Kiruna. F o k u s p å r i s k e r Ett fokuserat och högprioriterat arbete med systematiserad fortlöpande riskkartläggning och riskhantering ska åstadkommas inom Mining. Risker ska identifieras och arbetsgrupp med Anders Henriksson, Mattias Hedlund, Tomas Strömberg och Leif Eriksson tagit bollen och börjat räta ut frågetecken kring arbetsflöden, ansvar och hur säkerhetsarbetet ska genomarbetas på bästa sätt. Anders Kitok.

6 7 AMIRA gör tester i KA3 Produktionstakten i autogenmalningsverken KA2 och KA3 har tidvis varierat kraftigt, LKAB har genom AMIRA tagit hjälp av professor Malcolm Powell från Australien och professor Hakan Benzer, Hakan Dunder och Namik Aydogan från Turkiet som har gästat Kiruna med målet att förbättra malningsprocessen. Malcolm Powell höll ett seminarium om malningsprocessen under sitt besök i Kiruna. vi vill gärna tacka skiftlagen i KA3 och KM1-personalen för deras jobb under försöken, säger Mikael Olofsson. E x p e rt p å m a l n i n g Professor Malcolm Powell är den person i världen som kan mest om malningsprocesser. Frågor som Mikael Olofsson och Pierre Wikström har sökt svaren på länge kan Malcolm Powell svara på direkt. gor. Han skrattade och sa, nä jag har inte hunnit skriva den ännu. Så stor är han inom det här området, säger Pierre Wikström. Det här kommer inte att lösa problemen vi har haft på en gång, men vi ser fram emot att Malcolm Powell kommer tillbaka och att vi kan ha ett långsiktigt samarbete. Utifrån dessa försök har de fått en bild av hur vår malning mår och kan utifrån detta arbeta vidare och sätta upp där han bland annat förklarade beroendeförhållandet mellan flera olika faktorer i malningsprocessen och visade på det sättet komplexiteten och svårigheten i styrningen för att få en lyckad process. Han förklarade att han var mycket nöjd med den hjälp han fått av alla under försöken. Jag kommer tillbaka i september och tar med mig resultaten, avslutade han. AMIRA är världsledande i sin forskning och är ett samarbete mellan flera olika forskningsföretag inom mineralteknik. LKAB har tidigare varit minor-sponsor till AMIRA, vilket innebär att vi har fått ta del av resultat från deras forskning. Som major-sponsor får vi nu hjälp med våra egna processer. Det är intressant att vara med när de nu tittar på vår malning, med andra malmer kan autogenmalningen se helt annorlunda ut, säger Mikael Olofsson, försöksledare. Försöken har pågått i KA3 under drygt en vecka och ska leda till mer kunskap om LKABs malm och dess malnings egenskaper. Vi försöker förstå vad problemen beror på och vad vi kan göra för att komma till rätta med dem, säger Pierre Wikström, försökledare. Sty r a e f t e r k a r a k t ä r Målet är att kunna karaktärisera malmen och på det sättet kunna styra processen beroende på karaktär. För att kunna göra det har många prover tagits under försöken. I början av försöken har tid gått till att lära sig KA3:s process. Försöken har sedan styrts om vartefter Malcolm Powell och hans forskarkollegor har upptäckt nya saker att titta på. Fyra försöks ledare och personal från KA3 och KM1 har varit engagerade under försökstiden. Göran Adolfsson och Görgen Orrmalm har delat ansvaret som försöksledare med oss och Pierre Wikström och Mikael Olofsson har tagit chansen att ställa frågor till forskargruppen och Malcolm Powell under försökperioden. Vi har försökt ställa alla frågor vi kommit på för att hinna lära oss så mycket som möjligt. Jag frågade om han hade tips på någon bra bok inom malning som kunde ge svar på våra frådet fortsatta arbetet, säger Pierre Wikström. Sv å r sty r d p r o c e s s Malcolm Powell höll dessutom ett seminarium mellan försöken, Under försöken har ett stort antal prover tagits.

8 9 Kiln i Svappavaara har fått en ansiktslyftning Kulsinterverket i Svappavaara har stått sedan 6 januari. Den senaste månaden har en del av manteln, nedre bärringar, två bärhjul och stålfundamentet bytts ut. Det är ett av de största reparationsarbetena som har gjorts i Svappavaara, säger Petrus Esberg, underhållsingenjör. Behovet att byta ut manteln har funnits i flera år på grund av sprickor under bärring. Men med högkonjunktur och stort behov av pellets har arbetet skjutits fram i tiden. Vi har haft delarna på plats ända sedan hösten 2007, men har skjutit upp reparationerna flera gånger, säger Petrus Esberg, underhållsingenjör i den varma delen av kulsinterverket. Undersökningar har gjorts kontinuerligt och en kamera har hela tiden fotat sprickorna för att se hur stora skadorna har blivit. Vi har varit beredda på att reparera och beräknade att det skulle ta ett par dygn, men eftersom vi hela tiden har gjort uppföljningar har vi haft kontroll på läget, säger Petrus Esberg. När så lågkonjunkturen och produktionsstopp kom, uppstod även möjligheten att reparera kiln. Vi såg läget och har nu uppgraderat bärhjul och fundament till samma koncept som i KK4, säger han. I arbetet som innebar både tunga lyft och precision användes fyra kranar, varav en är den näst största i Norden. Den kunde lyfta 600 ton och det tog drygt en vecka att montera ihop den. 23 långtradare behövdes för att transportera hit den, säger Alf Ohlsson, teknikstöd och ansvarig för det eldfasta materialet. Det tyngsta lyftet var på 178 ton. Det var när den gamla manteln och bärringarna skulle lyftas ut. Den nya väger bara 120 ton eftersom det bara är en bärring, säger Petrus Esberg. När den nya bärringen skulle vändas och den 5,5 meter i diameter stora manteln skulle träs in i den, krävdes tre lyftkranar för uppgiften. Det var verkligen ett precisionsjobb där finjusteringarna fick ta sin tid eftersom vi var tvungna att ha nolltolerans på placering, säger Bengt Andersson som hade det övergripande projektansvaret. Lyften tog inte mer än någon timme, men alla förberedande arbeten tog tid. Den gamla manteln skulle bland annat skäras loss. För att komma in i byggnaden har ett 6 13 meter stort hål tagits upp i taket och en 17 meter hög ställning har byggts upp för att palla upp kiln under reparationerna. Den senaste veckan har svetsningen gjorts färdig och 19 meter tegel murats. Alla har verkligen ställt upp till 100 procent och vi har lyckats ta oss runt de störningar som har uppstått, säger Bengt Andersson. När nu all Svappavaara-personal har återvänt kommer underhållsinsatserna att accelerera. Nu ökar vi tempot inför starten den 1 juni, säger Petrus Esberg. Ett torn byggdes upp för att stötta upp kiln under reparationerna. Den gamla bärringen och manteln lyfts ut genom taket. Den gamla manteln skärs bort. Ett 6 13 meter stort hål togs upp i taket. forts. nästa sida

10 11 forts. Den gamla bärringen och manteln var det tyngsta lyftet på 178 ton. Bärringen skulle först vändas upp. Ny manteldel på plats vid kiln. Justeringarna var noggranna eftersom placeringen måste vara exakt. Ett av bärhjulen lyfts in. Sedan monteras ihop med mantel. Väl på plats svetsades delarna ihop. H Ä L S A Kom-i-gångvecka 1 6 juni Lördagens kom-i-form-festival invigs av Charlotte Kalla, vår egen skidstjärna detta får du inte missa! Föreläsningar med Martin Lidberg Världsmästare, OSbrottare, och vinnare av Let s Dance 2007. Föreläsning med Jonas Colting triatlet och extremsportare Nyckelhålsmärkt mat hela veckan i matsalarna i Kiruna LKAB Fritid och LKAB Hälsan finns i matsalen under jord 2 juni och på Magnetiten 3 juni. LKAB Fritid visar upp sitt utbud och Hälsan erbjuder mätning av fettprocent. LKAB träningspass på Sportsclub 1 juni 15.45, 3 juni 15.30 och 5 juni 11.00. Anmäl dig nu! Rygg/nack-gympa på Centralskolan 2 juni 18.00 Final på nationaldagen 6 juni Kom i form festival på Sporthallen där Kirunas föreningar och företag visar upp sitt utbud och du har möjlighet att prova på roliga aktiviteter som armbrytning, dans, golf, ridning, brottning, gympa, yoga, boule, handboll, badminton, bowling, massage m.m. Prova på och du kan vinna fina priser! Kontakt: jana.bjuhr@lkab.com eller bjorn.olofsson@lkab.com. TA C K Tack för sången och presenterna vid min 60-årsdag. Sven Eriksson Tack alla Ni, som gjort mina närmare 40 år som ekonom i Kiruna, Malmberget och Luleå så positiva och minnesvärda. Tack också för presenter, tal, middag och annat i samband med min pensionering. Hälsar en lycklig pensionär Rune Stenvall Ett hjärtligt tack för uppvaktningen, telefonsamtal, presenter, festen och dom blåsningar jag blev utsatt för i samband med min 50-årsdag. En lycklig gubbe Anders Tano Ett hjärtligt tack till personalen på 775 för uppvaktningen och gåvan vid min pensionering. Per Holma The CF-crew i Malmberget, Sundströmsbusarna, Mekis Roger, Birre, Janne och Niklas på inköp och alla ni andra trevliga människor som vi varit i kontakt med under vår tid som lagervaror.tack för en jätterolig period i vårt liv. Förhoppningsvis ses vi igen nån gång! Malin och Martina Svappavaara Gruvkök har öppnat igen Från och med måndag 11 maj har Svappavaara Gruvkök öppnat igen. Efter ett fantastiskt bra jobb utfört av Göran Lindmark och hans personal är nu restaurangen i drift igen. Öppettiderna är som tidigare, dvs 09.00 13.00 (tel 0980-304 44, fax 304 33). Välkommen!

12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. april ack. 2009 Ack. 2008 Belöning tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 25 20 t.o.m. 17 maj F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2009 2008 Pellets 4305 6771 Fines (inkl KMR) 1383 1331 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KBF 0 409 KK2 988 1514 KK3 0 1879 KK4 1705 76 SK 60 1414 ANR-SOVR (KMR) 298 410 AMB till MK3 251 254 ANR 1085 845 BUV 1176 1093 MK3 375 872 PAR till Upplag 341 200 30 25 20 R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra 7083 9822 Råmalm Södra 5134 5120 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. april) 95,5 % 89,6 % 10 5 0 KO M M E N TA R E R, v e c k a 1 9 2 0 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: -37, tapportsbrist, överhalning, elstörningar spårnivån samt en del störningar i Sovringen. KK2: -6, höga returer i rullhus samt rep processfläkt. KK3: Står pga marknadsskäl. KK4: -3, filterproblem samt ombyggnad dagficka. Svp: Står pga marknadsskäl. Rågods MK3: -8, upplagslastning. Södra: Råmalm: -33, haveri gejderlina skip 4 ViVä bergspel. All bergspel, åtgärd bergspill. MAF: +19. MPBO BUV: ±0. MPBO MK3: +3. 5 0