Ny 400 kv-ledning Örby-Snösätra

Ny 400 kv-ledning Örby-Snösätra Samrådsunderlag för flera Olika utredningskorridorer Underlag för samråd enligt 6 kap MB för ny 400 kv-ledning Örby-Snösätra, del av etapp 3, City Link. Ledningen berör Stockholms stad, Stockholms län. Juni 2015

2 Projektorganisation Svenska Kraftnät Projektledare Anthon Samuelsson Bitr. projektledare Anna Meder Ansvarig Tillstånd Katrin Seuss Ansvarig Markåtkomst Helene Ridderström Ansvarig teknisk utformning Dahn Nilsson Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se Org.Nr 202100-4284 Diarienummer hos Svenska kraftnät: 2013/161 Tyréns AB Uppdragsledare Linus Edström Handläggare Carina Öberg Terese Billberg Planfrågor Torbjörn Blomgren Karta/GIS Elin Elfving Interngranskning Malin Sjöstrand Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Tyréns AB, Sweco Energuide och Svenska kraftnät om inget annat angivits. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD Bilden på framsidan visar Huddingevägen.

3 Förord Affärsverket svenska kraftnät (nedan kallat Svenska kraftnät) planerar en ny 400 kv-ledning mellan terminalplats Örby till ny station Snösätra. Sträckan är ca 5 km lång och berör Stockholms kommun, Stockholms län. Den planerade ledningen är en del i projekt Stockholms Ström. Svenska kraftnät fick i januari 2004 i uppdrag av regeringen att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet med uppdraget var att skapa ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång skulle säkra regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningen antog namnet Stockholms Ström och är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum. I Stockholms Ström ingår ett femtiotal projekt, av vilka en planerad 400 kv-förbindelse mellan Upplands Väsby i norr och Haninge i söder utgör en central del. Projektet har fått benämningen City Link. Etapp 3 av City Link går från Skanstull till ny station i Snösätra i Högdalen. Detta samrådsunderlag utreder alternativa korridorer för del av Etapp 3, sträckan Örby-Snösätra. Denna rapport utgör ett underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken inför koncessionsansökan. Samråd genomförs under sommaren 2015 inför framtagande av samrådsunderlag som beskriver ett utbyggnadsförslag. Inom samrådet ges myndigheter och berörda möjlighet att yttra sig och komma med synpunkter på föreslagna utredningskorridorer. I samrådsunderlaget redogörs för de olika miljö- och samhällsintressen som berörs av projektet. En bedömning görs av hur en utbyggnad påverkar miljö och människors hälsa. Svenska kraftnät Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, vilket omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2013 var omsättningen drygt 10 miljarder kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats www.svk.se.

4 INNEHÅLL Projektorganisation 2 Förord 3 Svenska kraftnät 3 sammanfattning 5 5.6 Rekreation och friluftsliv 26 5.7 Vatten 26 5.8 Naturresurser 27 5.9 Markföroreningar 27 5.10 Byggskedet 27 01. inledning 7 1.1 Allmänt om Svenska kraftnät 7 1.2 Syfte 9 1.3 Avgränsning och metod 9 1.4 Planeringsförutsättningar 10 1.5 Kommande utredningar 11 1.6 Planförhållanden och markanvändning 11 1.7 Angränsande projekt 12 02. tillståndsprocess och tidplan 13 2.1 Koncessionsansökan 13 2.2 Samråd och information 13 2.3 Förundersökning 14 2.4 Ledningsrätt 15 2.5 Tidplan 15 03. övergripande förutsättningar 16 3.1 Nationella, regionala och lokala miljömål 16 3.2 Allmänna hänsynsregler och miljöbalkens krav 16 3.3 Riksintressen 17 3.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy 17 06. alternativ 28 6.1 Lokalisering 28 6.2 Teknik 28 6.3 Alternativ som inte kommer att utredas vidare 28 6.4 Nollalternativ 30 07. förutsedda miljökonsekvenser 31 7.1 Bedömning och bedömningsgrunder 31 7.2 Övergripande omgivningsbeskrivning 32 7.3 Planförhållanden 34 7.4 Boendemiljöer och 37 bebyggelse 37 7.5 Infrastruktur 37 7.6 Landskapsbild 39 7.7 Naturmiljö 40 7.8 Kulturmiljö 44 7.9 Rekreation och friluftsliv 46 7. 10 Vatten och geologi 47 7.11 Naturresurser 49 7.12 Markföroreningar 49 7.13 Nollalternativet 52 7.14 Byggskedet 52 08. samlad bedömning 54 04. Teknik 19 4.1 Teknik allmänt 19 4.2 Teknikval för Örby-Snösätra 21 4.3 Elektriska och magnetiska fält 24 09. fortsatt arbete 57 9.1 Fortsatt arbete 57 9.2 Kommande sakprövningar 57 05. generell påverkan 26 10. referenser/källor 59 5.1 Boende miljöer och bebyggelse 26 5.2 Infrastruktur 26 5.3 Landskapsbild 26 5.4 Naturmiljö 26 5.5 Kulturmiljö 26 Skriftliga källor 59 Digitala Källor 59 Muntliga kontakter och möten 60 10. ord- och begreppsförklaringar 61

sammanfattning 5 Syfte Svenska kraftnät planerar en ny 400 kv-växelströms markkabel mellan befintlig terminalplats Örby till en ny planerad transformatorstation vid Snösätra, en ca 5 km lång sträcka i Stockholms kommun. Ledningssträckan är en del av etapp 3 i det så kallade City Link-projektet som i sin tur är en del i projekt Stockholms Ström, som genom en ny struktur av kraftledningsnätet långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens framtida elförsörjning. City Link binder ihop norra och södra Stockholmsområdets elnät och sluter en 400 kv-ring kring regionen vilken säkrar att elen kan matas från flera håll. För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen ett tillstånd, koncession. Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram föreliggande dokument. Syftet med dokumentet är att beskriva alternativa utredningskorridorer för den planerade ledningen mellan Örby och Snösätra. Vidare ska det fungera som underlag för samråd, enligt 6 kap 4 miljöbalken, om lokalisering av aktuell markförlagd kabel inom ramen för kommande koncessionsansökan för ledningen. I dokumentet beskrivs alternativa utredningskorridorer samt översiktligt miljö- och samhällsintressen som berörs av de olika alternativen. En översiktlig bedömning görs av den påverkan och konsekvenser som utredningskorridorerna kan komma att få på människors hälsa och miljön. Angränsande projekt I anslutning till Örby-Snösätra pågår ett antal andra markkabel- och luftledningsprojekt. Stockholms Ström och City Link är de övergripande projekten i vilka Örby-Snösätra spelar en viktig roll. Från befintlig terminalplats Örby till befintlig station i Högdalen går en markförlagd 110 kv-kabel som Fortum äger. Denna måste ersättas på grund av att den innehåller olja för isolering. Delar av sträckningen för denna kabel kan vara möjlig att återanvända i aktuellt projekt. Längs med Örbyleden går en befintlig 220 kvluftledning som ägs av Fortum. När Örby-Snösätra tagits i drift kommer denna ledning att rivas. Läget för den nya stationen i Snösätra utreds parallellt och detaljplaneprocessen för stationen har inletts. Alternativa lokaliseringar för denna station utreds i ett område från befintlig station Högdalen söderut kring ett område invid Nynäsbanan parallellt med Magelungsvägen. Från Snösätra och vidare söderut fortsätter City Link etapp 4, Snösätra-Ekudden. Denna utgör sista delen av 400 kv-ringen, City Link. Samråd för denna elförbindelse sker parallellt med aktuellt projekt. Teknik Den planerade markförlagda elförbindelsen består av nio kablar som ligger grupperade tre och tre i ett kabelschakt. Schaktets bredd är ca 4 meter och kablarna förläggs normalt ca 1,5 meter under marken. Kablarna skyddas med olika åtgärder för att mini-

6 mera risk för skador. Kring markkabeln ska ett visst säkerhetsavstånd hållas till andra typer av ledningar, byggnader och högre vegetation. Olika typer av specialschakt och borrningar kommer att krävas i vissa passager t.ex. under korsande större vägar. En elledning ger upphov till ett visst magnetfält. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 µt där människor varaktigt vistas. Alternativ Ett antal alternativ har utretts. I samrådsunderlaget beskrivs kortfattat vilka dessa är och vilka som avförts från vidare studier. Ett antal olika utredningskorridorer som bedömts genomförbara mellan Örby och Snösätra beskrivs i detta samrådsunderlag. En huvudkorridor går från befintlig terminalplats Örby söderut längs Örbyleden. På södra delen av korridoren finns tre alternativ fram till utredningsområde för en ny station vid Snösätra. Den andra huvudkorridoren går västerut längs Huddingevägen innan den viker av söderut längs Magelungsvägen fram till utredningsområdet för Snösätra station. Förutsedda miljökonsekvenser Riksintressen som berörs är vägar och järnväg. Identifierade utredningskorridorer går i huvudsak längs befintlig infrastruktur i en utpräglad stadsmiljö. Stora delar av korridorerna går längs gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för näraliggande bebyggelse. Stadsmiljön gör i flera fall att det är trångt om utrymme, både under och ovan mark. En markförlagd kabel ger upphov till miljöpåverkan på olika sätt. Ett magnetfält uppstår kring kabeln, som dock är väsentligt lägre än för en luftledning. Under byggfasen krävs ett arbetsområde som normalt ska vara fritt från träd och buskar. Lokalt kan värdefulla träd behöva avverkas. Schaktningen kan påverka forn- och kulturlämningar i marken. Föroreningar i marken kan komma att exponeras. I byggskedet kan störningar uppstå i form av försämrad framkomlighet, buller, damning och tillfällig påverkan på vattenförhållanden. I driftskedet när marken är återställd uppstår generellt obefintliga eller små negativa konsekvenser. Den stora påverkan bedöms uppstå i byggskedet. Bedömningarna i samrådsunderlaget är gjorda utifrån det material och den kunskap som finns i detta skede. Längre fram kan bedömningarna komma att ändras beroende på fortsatt utredning, kunskap och synpunkter som framkommer i samrådet. Positiva konsekvenser uppstår för boendemiljö, landskapsbild och rekreation tack vare att projektet medför att befintlig 220 kv-luftledning längs Örbyleden kan rivas. Korridorerna berör ett antal detaljplaner och områden där planarbete pågår. Fortsatt arbete Efter genomfört samråd kring utredningskorridorer sommaren 2015 föreslår Svenska kraftnät en korridor inom vilken en sträckning utreds och samråd sker kring denna under våren 2016. Därefter färdigställs en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som utgör bilaga när koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen. Naturvärdesinventering kan komma att utföras. Det kan även vara aktuellt med arkeologiska utredningar liksom geotekniska undersökningar i den fortsatta processen. För Örby-Snösätra planeras byggprocessen starta år 2019 och pågå ca två år. Drifttagning är planerad till sommaren 2021.

01. inledning 7 1.1 Allmänt om svenska kraftnät Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > > Verka för en robust elförsörjning. Figur 1. Principskiss på hur elnätet hänger ihop från producent till elanvändare. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet.

8 Figur 2. Elförbindelsen City Link, med dess fyra etapper. Detta samrådsunderlag avser del av etapp 3 mellan Örby och Snösätra.

9 1.2 Syfte Den planerade 400 kv-ledningen mellan Örby- Snösätra är en del av City Link inom kraftledningsnätet Stockholms Ström som långsiktigt ska säkra Stockholmsregionens elförsörjning. Stockholmsregionens elberoende ökar och regionen är liksom övriga delar av landet beroende av en väl fungerande elförsörjning. Svenska kraftnät fick därför den 29 januari 2004 regeringens uppdrag att utreda utformningen av ett framtida ledningsnät i Stockholmsregionen. Målet var att åstadkomma ett drift- och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång klarar regionens långsiktiga elförsörjning. Utredningsarbetet bedrevs i samarbete med regionnätsföretagen Fortum Distribution AB och Vattenfall Eldistribution AB, länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och övriga ledningsägare inom regionen. Ett förslag till det framtida elnätet presenterades i en slutrapport i januari 2008. Projektet tog namnet Stockholms Ström och innehåller ett femtiotal delprojekt som utförs av Svenska kraftnät, Vattenfall och Fortum. Genom Stockholms Ström förnyas och förstärks elnätet för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Inom Stockholms Ström ingår 400 kv-förbindelsen City Link, bestående av luftledning, tunnel- och markförlagda kablar från Upplands Väsby i norr till Huddinge i söder. City Link består av fyra etapper. Mer om Stockholms nya nätstruktur och projektet Stockholms Ström finns att läsa på projektets egen webbplats www.stockholmsstrom.net. Den första etappen av City Link, Hagby-Anneberg, är nu byggd, med luftledning och kablar. Den andra etappen planeras i tunnel genom Stockholms innerstad. Utredning av etapperna 3 (Örby Snösätra) och 4 (Snösätra Ekudden) pågår. Detta dokument utgör underlag för samråd, enligt 6 kap 4 miljöbalken, om lokalisering av aktuell markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra (del av etapp 3, City Link) inför framtagandet av koncessionsansökan för ledningen. I dokumentet beskrivs alternativa utredningskorridorer samt översiktligt miljö- och samhällsintressen som berörs av de olika alternativen. En översiktlig bedömning görs av de miljöeffekter och konsekvenser som utredningskorridorerna kan komma att få på människors hälsa och miljön. Detta dokument ska också fungera som beslutsunderlag för länsstyrelsens bedömning om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. 1.3 Avgränsning och metod Den geografiska avgränsningen i samrådsunderlaget utgörs i norr av befintlig terminalplats Örby där befintliga kabelförband i tunnel ansluter från Skanstull. I söder utgör gränsen utredningsområde för nytt stationsläge benämnt Snösätra. Utredning och konsekvensbeskrivning för själva stationsläget utförs parallellt i angränsande projekt. Ett antal olika utredningskorridorer som bedömts genomförbara mellan Örby och Snösätra beskrivs i detta samrådsunderlag. Se figurer 3 och 10. Huvudkorridorerna går längs Örbyleden respektive längs Huddingevägen/Magelungsvägen. Längs Örbyleden finns i huvudsak tre möjliga framkomlighetsvägar, öster om Örbyleden, väster om Örbyleden och i Örbyledens vägområde. Korridoren går från Örby västerut längs Huddingevägen och viker sedan av söderut längs Örbyleden. I höjd med Högdalens industriområde finns tre alternativa korridorer fram till tänkt stationsläge, Snösätra. Dessa benämns som B, C och D i rapporten. Den andra huvudkorridoren följer Huddingevägen västerut och viker sedan söderut längs Magelungsvägen. Ledningen planeras som markförlagd kabel hela sträckan. Geografiskt har korridorerna ungefärliga bredder på mellan 50 och 150 meter. Detta samrådsunderlag har begränsats till att behandla de intressen som projektet i första hand förväntas påverka. Dessa är bebyggelse, boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Fokus på beskrivningen är alternativskiljande konsekvenser för korridorerna. Mer detaljerad information om miljöaspekterna och de konsekvenser som förväntas uppkomma redovisas i kommande skeden. Beviljad nätkoncession för linje gäller tills vidare men kan tas upp för omprövning 40 år efter det att beslutet om koncession fattats. Samrådsunderlaget har tagits fram med Svenska kraftnäts tidigare studier och utredningar som grund. Miljöintressen har hämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Stockholms Stad. Fältbesök längs alternativa utredningskorridorer har genomförts. Analys av gällande detaljplaner och pågående planarbete har gjorts.

10 Figur 3. Orienteringskarta 1.4 Planeringsförutsättningar Ett antal specifika planeringsförutsättningar gäller för aktuellt projekt. Dessa bygger på tekniska krav för den markförlagda kabeln tillsammans med förutsättningar för miljö, hushållning av mark- och vatten samt resurser och människors hälsa. Vid planering av nya ledningar eftersträvar Svenska kraftnät att i möjligaste mån undvika närboende, konkurrerande intressen och bevarandevärden. Då det ofta förekommer en mängd olika intressen utmed en tänkt ledningssträckning, varav vissa är förenliga med planerad ledning medan andra inte är det, behöver en avvägning göras och bedömning av om påverkan är acceptabel eller inte beroende på den nytta som erhålls om ledningen byggs. För att minimera ianspråktagande av ny mark och minimera påverkan studeras alltid möjligheten att samlokalisera ledningen med andra befintliga intrång. Bästa möjliga markutnyttjande och minsta intrång eftersträvas.

11 Hänsyn kommer att tas till känsliga natur- och kulturmiljöer vid lokalisering av korridorer och sträckning inom korridorer. Försiktighetsprincipen ska följas vad gäller magnetfält. Principen syftar till att begränsa exponeringen av magnetiska fält där människor varaktigt vistas. Vid planering av en ny kraftledning är Svenska kraftnäts prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt. Till stöd för denna prioritering används Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Andra aspekter som Svenska kraftnät beaktar i planeringsskedet är landskapsbild, natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt planförhållanden. I byggskedet ska stor hänsyn tas till angränsade boendemiljöer. Störningar är oundvikligt men Svenska kraftnäts utgångspunkt är att minsta möjliga olägenhet för närboende och oskyddade trafikanter ska gälla. Det är stor konkurrens om markytor inom utredningsområdet. Tät bebyggelse, industri samt ett stort antal olika tekniska installationer samt ledningar finns förlagda i mark i aktuellt utredningsområde. Svenska kraftnäts målsättning är att minimera störningar för väg- och spårtrafik och annan teknisk infrastruktur. Utgångspunkten vid lokalisering av en markkabel ingående i stamnätet är att inga andra anläggningar eller installationer, undantaget korsningar, ska finnas inom kablarnas direkta närområde. I aktuellt område finns ett antal kommunala detaljplaner med avsikt att förtäta. Svenska kraftnäts målsättning är att inte förhindra pågående eller planerade bebyggelseplaner. Två faktorer med stor betydelse för vad som är möjligt att genomföra är kostnad och byggtid. Eftersom flera olika projekt hänger ihop i en helhet är genomförandetid av stor betydelse. Borrning av tunnel i berg kan ta upp mot dubbelt så lång tid som en markförlagd kabel. Om aktuell sträcka färdigställs mycket senare än angränsande etapper kan det få stora samhällsekonomiska konsekvenser. Utöver ovanstående tekniska faktorer och hänsyn till bevarandevärden och andra intressen så måste också lösningar som är samhällsekonomiskt rimliga tas i beaktande. En fördyrande speciallösning för att undvika en viss påverkan måste stå i rimlig proportion till det värde som åtgärden syftar till att skydda. 1.5 kommande utredningar Efter avslutat samråd kan naturvärdesinventering och arkeologisk utredning komma att genomföras. Se vidare i kap 9. 1.6 planförhållanden och markanvändning Området för den planerade kraftledningen omfattas av Stockholms stads översiktsplan (Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen 15 mars 2010). Älvsjö och Högdalen redovisas som tyngdpunkter i Stockholms ytterområden. Översiktsplanen anger att stadsmiljön i områdena mellan järnvägsspåren i Älvsjö och Råbyvägen i Örby kan utvecklas samtidigt som nya verksamheter tillförs som komplement till Stockholmsmässan. Bostäder kan enligt översiktsplanen bli aktuellt närmast Örby, under förutsättning att miljön runt trafiklederna kan bli bättre. Den pågående och framtida stadsutvecklingen bör kopplas till framtida förstärkningar av kollektivtrafiken. Översiktsplanen anger vidare att omgivande stadsdelar kopplas ihop med Älvsjö och att dagens barriärer minskas. Avseende Högdalen anger översiktsplanen att ett mer effektivt utnyttjande av mark i de centrala delarna av stadsdelen kan ge möjligheter att utveckla Högdalen. Magelungsvägen och Nynäsbanan beskrivs som stora barriärer mot Rågsved och grönområdena vid Magelungen. Översiktsplanen anger vidare att entréerna till Högdalstopparna behöver bli bättre samt att en omvandling av Magelungsvägen på sikt bör kunna bli aktuellt tillsammans med kompletteringsbebyggelse. Ett antal detaljplaner berörs liksom ett antal områden där planarbete pågår i olika skeden. Dessa områden beskrivs vidare i kapitel 7.

12 1.7 Angränsande projekt I anslutning till projekt Örby-Snösätra pågår ett antal andra kabel- och luftledningsprojekt som har koppling till och kan medföra konsekvenser för möjligheten att förlägga en 400 kv markkabel på sträckan Örby-Snösätra. Nedan följer en sammanfattning av vilka projekt som pågår. Stockholms Ström och City Link Projektet Örby-Snösätra ingår i en större helhet. Förbindelsen är en del av den stora regionala ombyggnaden som pågår i projekt Stockholms Ström. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla framtida krav på driftsäkerhet och flexibilitet i en växande storstadsregion. Projektet utgör en förutsättning för att målet med projekt Stockholms Ström ska kunna uppnås. Det är också en viktig byggsten för att elförsörjningen i Stockholm ska få en bättre struktur och vara mer robust i framtiden. Stationsläge Snösätra Snösätra station är för närvarande på planeringsstadiet. Ett utredningsområde för placeringen av stationen mellan Rågsved och Fagersjö anges i denna rapport, se figur 10 m.fl. Det finns flera alternativa lägen för stationen. Stationens slutliga placering är delvis avhängig av vilken korridor som Örby- Snösätra-förbindelsen får samt det angränsande projektet Snösätra-Ekudden. Samråd för stationsläget kommer att ske separat inom ramen för en pågående detaljplaneprocess. Samtliga utredda korridorer i detta samrådsunderlag möjliggör anslutning till de alternativa stationslägena. Den nya stationen Snösätra kommer att föranleda behov av mindre ledningsförändringar i området Högdalen. Fortum, ersättning av befintlig markkabel Från terminalstation Örby till befintlig station Högdalen går idag tre 110 kv markförlagda kabelförband som Fortum äger. Dessa måste förnyas och ersättas med nya plastisolerade kablar. I enlighet med en överenskommelse mellan Stockholms stad och Fortum ska identifierade oljefyllda kablar ersättas och tas bort på grund av risk för läckage till mark och vatten. Projektering för ersättande av dessa förband pågår. Beroende på hur kabelförbanden ersätts och vilken väg som dessa får kan Svenska kraftnäts projekt komma att påverkas. Kontakter för att utreda möjligheterna till samförläggning har tagits i ett tidigt skede men inte bedömts möjlig på grund av tekniska orsaker och på grund av att Fortums kabelförband kommer att byggas om tidigare än tidplanen för Svenska kraftnäts projekt. När de nya kabelförbanden tas i drift kan den befintliga ledningen tas bort vilket innebär att mark frigörs som kan användas för den nya 400 kv-ledningen mellan Örby och Snösätra. Befintlig luftledning längs Örbyleden I dagsläget går en befintlig 220 kv-luftledning mellan Örby och Högdalen, se figur 10 m.fl. Ledningen ägs av Fortum. Ledningen går längs Örbyleden och går på flera platser mycket nära befintlig bebyggelse, t ex östra delen av villabebyggelsen i Örby. Inom ramen för Stockholms Ström, när Örby-Snösätra tagits i drift, kommer den befintliga 220 kv-ledningen att kunna rivas. Dess funktion har då övertagits av det nya målnätet enligt Stockholms Ström. Ny 400 kv-ledning Snösätra-Ekudden Etapp 4 i City Link utgörs av sträckan Snösätra- Ekudden, se figur 2. Ledningen är en fortsättning söderut från nu aktuellt projekt och utgör sista delen av City Link. Samråd om alternativa utredningskorridorer planeras samtidigt som Örby-Snösätra. Byggnation av ledningen planeras till 2020-2022. Vattenfall har en 70 kv-ledning längs del av sträckan och i utredningsarbetet ingår att se över möjligheten till sambyggnation med Vattenfalls planerade 130 kv-ledning mellan Gullängen och Ekudden.

02. tillståndsprocess och tidplan 13 2.1 koncessionsansökan För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd, koncession. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) biläggs ansökan om nätkoncession. MKB:n ska beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som den planerade anslutningsledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. Ansökan innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från bland annat Försvarsmakten, berörd länsstyrelse och kommun, fastighetsägare och andra sakägare som berörs av ansökan innan den slutligen avgör om koncession för ledningen i en viss sträckning medges eller inte. Vid eventuellt överklagande från någon sakägare, kommun eller statlig myndighet lämnar Energimarknadsinspektionen ärendet till regeringen för beslut. 2.2 Samråd och information Första steget i tillståndsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera utredningskorridorer. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) samt dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i samrådsprocessen, enligt miljöbalkens regler, med länsstyrelser, kommuner, övriga sektorsmyndigheter, berörd allmänhet samt andra intressenter. Även annonsering sker. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget och annonsering sker i dagspressen för att sprida kännedom om detta. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra en betydande miljöpåverkan sker samråd med en vidare krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade ledningen. Svenska kraftnät har dock som standardförfarande att samråda med denna vidare krets redan innan länsstyrelsens beslut. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller flera utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för ledningen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering sker även här. Alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

14 Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om koncession. 2.3 Förundersökning För att komma fram till ett utbyggnadsförslag behöver vissa undersökningar göras på berörda fastigheter inom utredningskorridoren. Det kan vara utredningar som gäller naturmiljö, kulturmiljö och förprojektering dvs. geotekniska undersökningar. Svenska kraftnät skickar ut en förfrågan om medgivande om förundersökning (MFÖ) till berörda fastighetsägare. Dessa förundersökningar handlar om mindre icke förstörande undersökningar som ingår i Svenska kraftnäts beslutsunderlag. Det kan exempelvis ge svar på om det över huvud taget är möjligt att dra en ledning på fastigheten. Om fastighetsägaren lämnar sitt medgivande till förundersökningen innebär det inte att fastighetsägaren har godkänt ledningsdragningen på sin fastighet. Det är endast ett medgivande om att Svenska kraftnät får genomföra de undersökningar som anges i avtalet. Där fastighetsägaren inte godkänt att undersökningarna ska få genomföras kan Svenska kraftnät ansöka om resolution hos länsstyrelsen, dvs. länsstyrelsen kan besluta att ge Svenska kraftnät rätt att genomföra sina undersökningar. Figur 4. Principskiss över tillståndsprocessen

15 2.4 Ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och aktuella tillstånd (exempelvis tillstånd för vattenverksamhet) även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägare och nätägare. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggning eller dylikt. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. 2.5 Tidplan Svenska kraftnät planerar att samråda om alternativa utredningskorridorer, för markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra under sommaren 2015 samtidigt som elförbindelsen inom etapp 4 mellan Snösätra och Ekudden. Därefter sammanställs inkomna synpunkter för respektive projekt. Svenska kraftnät föreslår sedan en korridor inom vilken den lämpligaste sträckningen för kabeln Örby-Snösätra utreds. Samråd kring denna följer och planeras till tidig vår 2016. Därefter färdigställs MKB samt koncessionsansökan för vald sträckning, utbyggnadsförslaget. För Örby-Snösätra planeras byggprocessen starta år 2019 och den kommer att pågå omkring två år. Drifttagning av elförbindelserna är planerad till sommaren 2021.

16 03. övergripande förutsättningar 3.1 Nationella, regionala och lokala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen är antagna av riksdagen och har använts som riktmärken för det svenska miljöarbetet sedan år 1999. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till år 2020 (år 2050 då det gäller klimatmålet). Det finns totalt 16 miljökvalitetsmål med tillhörande del- och etappmål. De nationella miljömål som huvudsakligen bedöms beröras av planerad markförlagd kabel mellan Örby och Snösätra är: giftfri miljö, säker strålmiljö, och god bebyggd miljö. Miljökvalitetsmål finns även på regional nivå. För Stockholms län bedömdes 2014 att 13 av de 16 miljökvalitetsmålen ej nås före 2020. Tre av målen; 1. Begränsad klimatpåverkan, 5. Skyddande ozonskikt samt 6. Säker strålmiljö, är dock nära att nås eller bedöms kunna nås före 2020. Stockholms stad har utvecklat kommunala miljömål utifrån de nationella och regionala miljömålen. Framtidsdokumentet Vision 2030 handlar om att Stockholm år 2030 är en av världens vackraste städer samt den renaste och tryggaste huvudstaden. År 2012 antog Kommunfullmäktige ett nytt miljöprogram för perioden 2012-2015. Programmet innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål, under vilka det finns indikatorer som visar på utvecklingen i staden. Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Enligt Svenska kraftnäts miljöpolicy ska man bland annat i all sin verksamhet sträva efter att förebygga och begränsa miljöpåverkan i sin verksamhet samt verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Se vidare i kapitel 3.4. 3.2 Allmänna hänsynsregler och miljöbalkens krav Hänsynsreglerna i Miljöbalkens andra kapitel är grundläggande för strävan mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter och öka miljöhänsynen. Enligt hänsynsreglerna är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet (som kräver tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens enligt miljöbalken) skyldiga att vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De är också, enligt Bevisbördsregeln, skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. De allmänna hänsynsreglerna riktar sig främst till verksamhetsutövaren och den som vidtar en åtgärd. De ska även tillämpas av tillsynsmyndigheten vid tillsyn och vid anmälningar. Redan vid anmälan ska tillsynsmyndigheten bedöma om verksamheten kan antas uppfylla miljöbalkens krav.

17 3.3 Riksintressen Områden av riksintresse regleras i miljöbalkens tredje kapitel (Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden) och fjärde kapitel (Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden). Aktuella riksintressen för utredningsområdet illustreras i figur 5. Järnvägen Västerhaninge-Älvsjö, Örbyleden och Huddingevägen, utgör riksintressen enligt 3 kap 8 MB. Stamnätet för el är inte utpekat som riksintresse enligt 3 kap 8 MB men enligt Länsstyrelsen Stockholms län är stamnätsledningar till dess funktion att betrakta som riksintresse. Befintlig stamnätsledning, 220 kv, går från terminalstation Örby längs med Örbyleden ner till Högdalens station. Utgående från Högdalens station finns flera luftledningar som går åt nordöst och sydväst. 3.4 Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inklusive de egna gasturbiner som ingår i störningsreserven. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > > se till att anställda och övriga som utför arbete åt Svenska kraftnät är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. > > Försiktighetsprincipen om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält ska följas genom att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy tillämpas. Se vidare i kap 4.

18 Älvsjö Örby slott!( Terminalplats Örby Hemskogen Huddingev. Stureby Svedmyraskogen Älvsjömässan Älvsjö gård Svedmyra T-bana Hagsätra Scandic Örbyleden Örby Hagsätra Rågsved Högdalen Bandhagen Gubbängen Magelungsv. Nynäsbanan Ormkärr Snösätra Högdalen Högdalens industriområde Hökarängstoppen Trollesundsskogen Högdalstoppen Station Högdalen!( Värmeverk Majroskogen Rågsvedsvägen Fagersjötoppen Utredningsområde ny station Snösätra 0 250 500 1 000 1 500 2 000 2 500 m Fagersjöskogen ± Riksintressen Teckenförklaring!( Befintlig station Utredningsområde Snösätra Befintliga ledningar 220 kv luftledning Alternativ Magelungvägen, MA-A Örbyleden Örbyleden-B Örbyleden-C Örbyleden-D Riksintresse väg Riksintresse järnväg Figur 5. Karta över riksintressen Lantmäteriet, Svenska kraftnät-geodatasamverkan

19 04. Teknik I detta avsnitt beskrivs de tekniska förutsättningarna översiktligt. 4.1 Teknik allmänt 4.1.1 Stamnätet Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad, se figur 1. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. 4.1.2 Ett starkt stamnät Alla produktionsanläggningar som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav, så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även när fel uppstår i någon av anläggningarna eller deras anslutningar. Störningar i stamnätet som t.ex. ett åsknedslag kan leda till skador i produktionsanläggningarna om felet inte kopplas bort tillräckligt snabbt eller om skyddsutrustningarna inte är korrekt anpassade. Ett fel kopplas ofta bort genom att en ledning frånkopplas, vilket försvagar överföringssystemet. Samtidigt är säkerhetssystemen i produktionsanläggningarna i viss utsträckning beroende av att stamnätet kan förse dem med reservkraft. Styrkan i nätet är, förenklat uttryckt, beroende av hur många ledningar som ansluter produktionsanläggningarna till stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en produktionsanläggning ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort p.g.a. fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras. 4.1.3 Stamnätets skyddsmekanismer Förutsättningen för att svåra felsituationer ska kunna hanteras utan allvarliga konsekvenser för elsystemet eller skador i anläggningarnas elektriska och mekaniska delar är att anläggningarnas kapacitet, nätets dimensionering och felbortkopplingsförmåga är anpassade till varandra. De planerade och pågående effekthöjningarna i olika produktionsanläggningar i kombination med nya utlandsförbindelser innebär att stamnätets dimensionering är på väg att bli otillräcklig, vilket utgör en risk för stabiliteten i elsystemet. För att möta denna utveckling har Svenska kraftnät genomfört ett antal åtgärder i de stamnätsstationer som är berörda av effekthöjningar eller nya anslutningar. Åtgärderna syftar till att göra felbortkopplingar så snabbt som det är tekniskt möjligt. Ny skyddsutrustning har installerats och kraftledningarnas effektbrytare har bytts till de snabbaste som finns att tillgå. Men det räcker inte med dessa skyddsåtgärder. För att garantera driftsäkerheten i det svenska stamnätet krävs det också nya kraftledningar mel-

20 lan stationerna i stamnätet. Vid ett fel i stamnätet kan så mycket effekt komma att överföras till det regionala nätet att dess kapacitet överskrids. Det kan leda till att delar av regionnätet kopplas bort med omfattande strömavbrott som följd. 4.1.4 Växelström Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på att växelströmmen är 50 periodig dvs. den ändrar riktning 100 ggr/s. Det innebär också att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledning för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. 4.1.5 Likström Den grundläggande förutsättningen för att använda likströmsteknik för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst: > > Elutbyten mellan olika energimarknader. > > Anslutning av förbrukning/produktion till havs. > > Utbyggnad av likströmssystem för att överföra höga effekter genom områden med överföringsbegränsning utan att påverka underliggande växelströmssystem. 4.1.6 Markkabel Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera ev. skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kv växelström är möjlig på korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra, vilket också ökar totalkostnaden för anläggningen. Även kabelförläggning på land innebär anläggande av en ledningsgata, om än smalare än för en luftledning, och arbetsvägar. Sammantaget innebär markkabelförläggning, även på korta sträckor, att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. 4.1.7 Sambyggnad och parallelläggning Vårt moderna samhälle ställer höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning. Allt fler saker i vårt samhälle behöver el för att fungera och därför är ett robust och driftsäkert stamnät viktigt. Ett fel på en ledning eller i en transformatorstation i stamnätet kan i värsta fall innebära att stora delar av Sverige blir strömlöst. I ett driftsäkert stamnät kommer elen fram dit den ska och eventuella avbrott kan åtgärdas

21 snabbt. Nätet dimensioneras därför så att systemet ska klara en händelse där en komponent (ledning/ transformator/produktionsanläggning) faller bort utan att det får någon konsekvens för slutkunderna. En händelse där två komponenter faller bort samtidigt får bara leda till lokala eller regionala konsekvenser. Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Antalet tillstånd som krävs ökar beroende på t.ex. vattendrag och strukturer med generellt biotopskydd, så som stenmurar, åkerholmar och alléer i jordbruksmark. Arbetsväg måste anläggas längs hela ledningssträckningen samt till de dragplatser där kabeltrummorna ställs upp. Om kabellängderna är 700 m behövs dragplatser minst var 1400 m. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. 4.2 Teknikval för Örby- Snösätra Den planerade ledningen kommer att gå mellan befintlig terminalplats Örby i norr och en ny station Snösätra i söder. I Örby ansluts den nya ledningen till de befintliga 400 kv-kablarna som går i tunnel mellan Skanstull och Örby. Som nämnts tidigare är Svenska kraftnäts utgångspunkt att överföra växelström med luftledning då det är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går även snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med markkabel. Trots att markkabel innebär en mer teknisk komplicerad och dyrare anläggning kan den i vissa fall vara den enda möjliga tekniken för att åstadkomma en ledning. Området mellan Örby och Snösätra består av tät bostadsbebyggelse, infrastruktur och verksamhetsområden. Markutrymmet är mycket begränsat varför bedömningen gjorts att det inte är genomförbart att bygga en luftledning på sträckan. Ledningen planeras därför som markförlagd 400 kv-kabel. 4.2.1 schakt OCH KABELFÖRLÄGGNING Den typ av förbindelse med markförlagda kablar som är tilltänkt på sträckan Örby-Snösätra utgörs av nio enfaskablar som är grupperade tre och tre. Varje grupp om tre kablar är grupperade i en triangel, se figur 6 samt beskrivning nedan. Markförlagda elkablar med den kapacitet som behövs, fordrar normalt ett kabelschakt (kabeldike) på ca 3 meter i bottenbredd och ca 4 meter i dagöppning (dvs. i marknivå). Kabelschaktets bredd i marknivå påverkas av markförhållanden, lösare mark ger t.ex. bredare kabeldike. Även förekomsten av berg, med sprängning som följd, kommer att påverka kabeldikets bredd. För att inte påverka eller påverkas av andra tekniska installationer eller större vegetation så behöver kablarna förläggas med ett säkerhetsavstånd. Avståndet varierar beroende på typ av närliggande Figur 6. Principskiss över ett tvärsnitt av den markförlagda elkabelns schakt (ej skalenlig). Utförande med betongtråg eller skyddsrör kommer vara aktuellt på delar av sträckningen.

22 Figur 7. Exempel på kabelschakt i tätortsmiljö. Bredden på schaktet på bilden motsvarar ungefär bredden på schaktet i aktuellt projekt. teknisk installation och vegetation. Säkerhetsavståndet kan gälla till elkablar, kommunikationskablar, telekablar, luftledningar, rörinstallationer (fjärrvärme, vatten, avlopp, gas etc.), byggnader eller annan anläggning som antingen kan påverkas av kablarna eller påverka dem. Avståndet som fordras mellan 400 kv kablarna och angränsande anläggningar baseras på en kombination av ett elektriskt-, mekaniskt- och termiskt säkerhetsavstånd. Större träd med djupgående rötter får normalt inte etablera sig över kablarna i kabeldiket medan mindre träd och större buskar kan tillåtas. 4.2.3 kabelkonstruktion Aktuell markkabel är av typen enfaskabel som har en ledare (1) som består av antingen aluminium eller koppar. Kring ledaren finns ett lager för elektrisk isolation (2) som består av tvärbunden polyetenplast ( PEX ). Runt isolationen läggs ett lager med koppartrådar (3) som en jordande skyddsskärm. Svällband (4) på båda sidor om skärmen tätar kabeln för inträngande vatten vid en eventuell skada. En aluminiumfolie (5) förhindrar att vatten diffunderar (tränger in) genom den yttre skyddande plastmanteln (6) av polyeten. Kablarna kommer att ha en ytterdiameter på ca 150 mm, se principfigur 8. Samtliga material i markkablarna kan återvinnas i framtiden. Kablarna beräknas ha en livslängd på uppskattningsvis 50-60 år. 4.2.2 kabelkonfiguration I KABELDIKET Kablarna förläggs i tre s.k. triangelförband med litet inbördes avstånd, se figur 6. Fördelarna är att kabelförband i triangel upptar en relativt smal korridor i omgivningen samt ger ett mindre magnetfält jämfört med kablar som förlagts bredvid varandra (dvs. i samma plan). Figur 8. Kabel i genomskärning. 1) ledare, 2) isolation, 3) koppartråd, 4) svällband, 5) alluminiumfolie, 6) polyeten. Kabelns ytterdiamenter är 150 mm.

23 4.2.4 OptoFIBERKABLAR Tre kommunikationskablar (optofiberkabel) med vardera 48 fiberpar är tänkta att installeras i kabelskyddsrör tillsammans med 400 kv-kablarna mellan terminalplats Örby och Snösätra. Dessa behövs för att överföra mätdata mellan stationerna etc. 4.2.5 Mekaniskt skydd RUNT KABLARNA För att skydda kablarna (400 kv kablar och optokablar) från framtida mekanisk påverkan kan olika metoder tillämpas. Ett tillräckligt avstånd till andra anläggningar är en grundläggande princip. Olika typer av mekaniska skydd kan också användas. Det mekaniska skyddet för PEX-kablar utgörs vid en normalförläggning till stor del av det förläggningsdjup som dessa läggs på. Ett stort djup ger högre skydd samtidigt som det elektriska personskyddet stärks. Enklare kabelskydd i form av tjockare plast förlagt en bit ovanför kablarna används även för att förstärka skyddet samt för att varna om kablarnas existens. När det gäller Örby-Snösätra, och dess 400 kv-kablar, så ingår denna länk i det prioriterade stamnätet vilket innebär att särskilda åtgärder behövs för att säkerställa driften utan avbrott på grund av externa mekaniska skador (främst schaktskador från grävmaskiner etc.). Samtidigt är omgivningsförhållandena (stadsmiljö med mycket infrastruktur) sådana att en grund förläggning är önskvärd för att hålla nere schaktvolymerna (större förläggningsdjup ger ett bredare kabeldike med mer schaktmassor). Utifrån detta så föreslås i aktuellt fall en förläggning av 400 kv-kablarna, antingen i armerade betongtråg med lock eller i tjockväggiga skyddsrör av PE-plast. Normalförläggning är utan betongtråg och det utförs där det är möjligt. I tillägg till ovanstående så föreslås även en förläggning av traditionella gula kabelskydd av plast samt varningsnät med markeringsband en bit upp i fyllningen ovanför kablarna. Dessutom föreslås att betongplattor läggs över kablarna på specifika platser där man kan förvänta sig en ökad risk för framtida schaktskador, t.ex. vid korsning av större ledningar/ledningskorridorer eller befintliga ledningar av äldre typ där behov av utbyte/reparation kan föreligga. 4.2.6 Skarvplatser Utmed sträckningen så kommer kablarna att behöva skarvas på ett antal skarvplatser, se figur 9. För Örby-Snösätra så måste detta ske på lämpliga platser/ytor eftersom skarvningsarbetet upptar en större yta än själva schakten. Figur 9.Exempel på schakt för markkabel med skarvgrop 10x5x2 meter