Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi
Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till några branscher. De fem vanligaste branscherna är: Restaurangverksamhet (19,7 %) Taxitrafik (5,4 %) Hårvård (5,1 %) Livsmedelshandel med brett sortiment, inte stormarknader (3,2 %) Lokalvård (2,9 %). Alltså mer än en tredjedel av alla företagare med utländsk bakgrund är i dessa branscher. Andelen svenskar i samma branscher är 6 %. I restaurangbranschen är det endast 2 % med svensk bakgrund (Klinthäll & Urban 2010).
Födelseland istället för branscher: Företagande i olika branscher är jämt mellan infödda och med födelseland Danmark, Finland och Tyskland (Andersson & Hammarstedt 2011). Företagande skiljer sig markant mellan infödda och de födda i Iran och Irak där över 50 % är aktiva inom handel och administration. Bland invandrade män från Syrien och Libanon är över 50 % aktiva inom hotell, restaurang och rekreation. Det är liknande mönster för invandrade kvinnor. Mönstret är detsamma i nästan alla OECD-länder (förutom Japan). Resultaten beror alltså inte på nationella kontexter.
Drivkrafterna till entreprenörskap varför blir man entreprenör? Olika grupper startar och driver företag i olika utsträckning. Till exempel driver 4,1 % svenska män företag år 2007 (Andersson & Hammarstedt 2010). Motsvarande andel män födda i Syrien är 18,3 %, Libanon 14,7 %, Grekland 9 %, Irak 6,7 % och Tyskland 5,7 %. Varför?
Olika typer av förklaringar Individuella egenskaper som visioner, intressen, syften, kompetens och rykte med mera kan inte förklara start av företag. Däremot påverkas nyföretagandets omfattning av befolkningens sammansättning och tillväxt, inkomst-och utbildningsnivå, det lokala näringslivets storlek och branschsammansättning (konkurrensvillkor) och arbetslöshetsnivå. Ekonomisk kultur, som uppfattningar, attityder, värderingar, påverkar ekonomiska aktiviteter. Lokala resurser som speciella relationer mellan kunder och leverantörer, kunskap om lokala marknader, närhet till lokala politiska och ekonomiska institutioner och produktionsflexibilitet påverkar också.
Varför startar vissa missgynnade grupper företag medan andra inte gör det? Olägenhetsteorin: Försöker förklara varför invandrare i högre grad än infödda startar och driver företag. Invandrare är i underläge gentemot den infödda befolkningen: Kan inte språket lika bra, diskrimineras ibland, anses inte uppfylla rätt kriterier för att få anställning. På så sätt blir de hänvisade till eget företagande för inkomst. Teorin kan inte förklara olikheter i företagande mellan olika grupper som är i likartade missgynnade positioner. Alla grupper har inte samma goda förutsättningar att starta företag trots likartad position. Den interna sociala sammanhållningen inom en invandrargrupp blir då viktig som förklaring. Alltså: kombinationen av olägenhet och tillgång till resurser blir central.
Företagare behöver resurser Tillgång till kollektiva resurser (inte individuella i första hand) som delas mellan företag(are) och andra: samarbete om pengar, maskiner, råd, personal, kunskap, verktyg, lager, transporter, underleverantörer, kunder, kolleger med mera. Klassrelaterade resurser är kopplade tillgång till finansiellt kapital, kulturellt kapital och socialt kapital ofta förknippade med eliter i samhället. De har därmed lättare för att starta företag genom att kapitalet överförs, mobiliseras och kombineras på olika sätt av och för eliter. Det är resurser invandrarföretagare sällan har.
Invandrarföretagares resurser Socialt kapital i nätverk inom invandrargrupper som kan kompensera för avsaknaden av pengar, erfarenheter och kunskaper. Om man har sociala kontakter så kan pengar och arbetskraft mobiliseras, men också tillgång till information om hur man gör och få kontakter med t ex underleverantörer.
Socialt kapital och nätverk! Formella resurser: Banker Lokala myndigheter som byråkrater och politiker Revisorer Organisationer: Fackföreningar, Arbetsgivarorganisationer, Arbetsförmedling Informella resurser: Familjen Vänner Personal Kolleger Kunder Underleverantörer
Möjlighetsstrukturer Var och hur uppstår möjligheter för invandrarföretag? Oavsett tillgång på resurser måste det finnas en gynnsam struktur av möjligheter för att företag ska kunna etableras: T ex efterfrågemarknad, gynnsamma konkurrensvillkor, juridiska villkor med mera. Lågtröskelbranscher, där det är enklare att starta företag, krävs ingen expertkunskap, enkel produktionsprocess, få investeringar, småskalighet, många konkurrenter och kunder, låga förtjänstmöjligheter som lockar fram informella praktiker.
Policyorientering gentemot invandrarföretagande: Policyunderstödjande perspektiv och goda exempel: Syftar till att stimulera invandrarföretagande. Det handlar om att ta tillvara den invandrade arbetskraften och man lyfter gärna fram goda exempel. Policykritiska perspektiv och farhågor: Är invandrarföretagande lösningen på ekonomisk och social problematik? Här lyfts dåliga exempel fram för att visa att invandrarföretagande är uttryck för samhälleliga problem, inte lösningen på dem. Invandrarföretagande befinner sig i branscher som utmärks av hård konkurrens, svåra arbetsvillkor och informella överlevnadsstrategier. Ex högutbildade invandrare som inte kan få adekvata anställningar tvingas starta eget som inte grundas på tidigare erfarenheter.