Tankesmedja Bli en forskningskommun! Grand hotell, Lund, 2011-11-11

Datum 2011-12-02 Skånes Forskningsarena Miljö och Samhällsbyggnad Tankesmedja Bli en forskningskommun! Grand hotell, Lund, 2011-11-11 Inledning Kommunförbundet Skåne (KFSK) genomförde en tredje tankesmedja kring området Miljö och Samhällsplanering den 11 november 2011. Dagens tankesmedja rubricerades Bli en forskningskommun. Syftet med dagen var att sätta fokus på begreppet, samt att diskutera huruvida begreppet forskningskommun kan vara en intressant möjlighet för skånska kommuner. Bakgrunden till att initiera begreppet inom miljö- och samhällsbyggnadsområdet är att skånska kommuner har visat ett uttalat intresse att samverka med regionens forskningsaktörer genom KFSK, samt att samhällsbyggnad har prioriterats som särskilt angeläget av KFSK:s styrelse. Begreppet forskningskommun har lanserats i Finland. I den finska modellen utses forskningskommuner enligt vissa övergripande kriterier, vilka berör moduler som demokrati och ledning, kommunal service, personalstrategiska frågor, samt fungerade samhällsstruktur. På liknande sätt kan miljö och samhällsbyggnad hitta strategiska utgångspunkter som integrerar olika kommunala verksamhetsområden, på ett sådant sätt att det ger ett mervärde för den enskilda kommunen i olika samverkansprojekt. Här kan Skånes kommuner bli de första i Norden att arbeta fram en sådan strategi inom miljö och samhällsbyggnad. Dagens tankesmedja bjöd på föredrag och presentationer, som varvades med dialoggrupper där deltagarna själva reflekterade över kommunernas intresse för forskning, intressanta nyckelområden, samt möjligheterna att bli en forskningskommun. En rad goda exempel på samverkan framfördes av flera forskare. Efter föredragningarna samlades samtliga deltagare i tankesmedjan i dialoggrupper under rubriken hjärnstormen. Syftet med dagen var förutom att diskutera begreppet forskningskommuner att implementera den programförklaring i miljö och samhällsbyggnad som antagits av Kommunförbundets styrelse, genom att konkretisera vilka områden som är mest angelägna vad gäller konkreta samverkansprojekt. Tankesmedjan inleddes med Stefan Lundgren, styrelseordförande, Kommunförbundet Skåne. Stefan pekade på kommunernas behov av forskning och innovation, samt att detta förs fram alltmer i den offentliga debatten. Han redogjorde för att det är högst angeläget att den forskningsbaserade kunskapen kommer kommunerna tillgodo, i viktiga moduler inom kommunal service och regionala samhällsstrukturer. För detta behövs även övergripande strategiska beslut angående den Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: 046-71 99 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: kansliet@kfsk.se Webb: www.kfsk.se

forskningsstrategi som är antagen av skånska kommuner. Samhällsbyggnadssektorn prioriteras nu i detta arbete, där tankesmedjorna, samverkansråden och enskilda forskningsprojekt utgör en bas för att förverkliga den övergripande strategin inom området. Karen Lagercrantz, förbundssekreterare forskning, innovation och utveckling, redogjorde för att programförklaringen för FoI inom miljö och samhällsbyggnad antagits av KFSK:s styrelse i juni 2011, samt att samarbetsytor med lärosäten inom regionen nu är etablerade. Två tankesmedjor är genomförda, som tillsammans med kommunbesöken skall utgöra underlag för att konkretisera programförklaringen och ta fram prioriterade områden. Dagens tankesmedja avser att ytterligare fördjupa frågeställningarna. Det har även genomförts studier i egen regi, som publicerats genom KFSK:s skriftserie. Karen redogjorde för kommunens utmaningar inför framtiden, och hur globala processer såsom klimatförändringar även påverkar den fysiska planeringen i kommunerna. Planeringshorisonten är otydlig, och framtiden kan vara svår att överblicka. Karen presenterade också en första analys av de kommunbesök som KFSK genomfört. Det framkommer bland annat att kommunerna efterfrågar långsiktiga samhällsanalyser som speglar olika framtidbilder och cost-benefit analyser, samt att forskarsamhället kan bidra med att översätta forskningsresultat till praktikerna. Det anses även särskilt viktigt att finna gemensamma intressen och problemorienteringar mellan forskning och praktik, med hjälp av kunskapsöversikter, specifika mindre projekt, samt genom att bygga nätverk och samarbeta runt till exempel examensarbeten, avslutade Karen. Presentationer Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, kommunförbundet i Finland presenterade Finlands arbete med forskningskommuner. Bakgrunden till arbetet med att etablera forskningskommuner är att Finland genomfört en strukturreform nationellt, som inneburit en del kommunsammanslagningar, samt ökade samarbeten mellan mindre kommuner. Finland arbetar i samband med detta med ett forskningsprogram (ARTTU-2008-2012), som har som målsättning att forskningsintegrera kommunal verksamhet i forskningskommuner. ARTTU följer strukturprocessen och utvärderar denna med en rad olika forskningsprojekt. Syftet är att producera systematiska och jämförbara uppgifter om förändringsprocesserna i samband med strukturreformen. De jobbar med 5 olika moduler och reformens verkningar på dessa. De berörda modulerna är: ekonomi, demokrati och ledning, personal, tjänster, och en fungerande samhällsstruktur. ARTTU har tre större projekt som är finansierade med fonder från bland annat de forskningskommuner som deltar. Samarbetspartner i dessa projekt är universitet och högskolor, kommunförbundet, kommunerna, och olika ministerier. Med forskningsresultat anordnas olika seminarier och de involverade aktörerna tar med sig informationen tillbaka till sina hemkommuner. Rapporterna från projekten kan innehålla många sidor, därför produceras sammanfattningar som kan vara tillgängliga för alla och som är lätta 2

att läsa. Resultaten kommer sedan till kommunfullmäktige i varje kommun. Vissa kommuner bjuder in sin personal till seminarier där man redovisar resultat. Varje forskningskommun har minst en kontaktperson som ansvarar för kommunikation mellan forskning och kommunen. Stefan Winberg, samhällsbyggnadschef, Hörby kommun berättade om sin erfarenhet som tjänsteman av att arbeta med olika forsknings- och utvecklingsprojekt där forskningsresultat tillämpas i praktiken. Forskning, utveckling och innovation bör samverka, anser Stefan. Han berättar om sin tid i Kristianstad och hänvisar till att de nu har ett etablerat samarbete med andra kommuner och Lunds universitet, angående avlopp (modell tillämpad) inte enbart teoretisk utan i den praktiska verkligheten. Resultaten har presenterats på olika konferenser i Sverige och utomlands. Andra forskningsprojekt i kommunen har varit kring dricksvatten, ledningsnät, avloppsvattenrening, ekonomi och organisation samt utbildning och information. Kommunen har även anställt en professor i den kommunala verksamheten. En annan erfarenhet Stefan har är från Hörby kommun, där kommunen samarbetat med andra kommuner, lärosätet och regionala aktörer i Skåne och Danmark, i samband med projektet Kreativ Metropol. Det rör sig om ett interregionalfinansierat utvecklingsprojekt med syfte att realisera Öresundsregionen som Kreativ Metropol, med hög grad av kreativ innovation och kulturell livskvalitet. Fysisk planering är mycket omfattande i projektet, med fokus på olika insatser. Bland annat har man sett på barns och ungdomars behov ur planeringssynpunkt, genom samarbetsprojekt omkring kultur och hälsa. Något som ibland försvårar samverkan anser Stefan, är att stora kommuner har tjänster som innehas av specialister på olika frågor, medan personal i små kommuner har många differentierade sysselsättningar. Lennart Mårtensson, docent, Högskolan Kristianstad talade om sina erfarenheter som forskare i samverkan med kommunal verksamhet. Han anser att utgångspunkter för forskningssamverkan med den kommunala sektorn är att samverka runt problemformuleringar när ett projekt initieras. Exempel på samverkan är till exempel när forskarna testar olika metoder i ett ackrediterat laboratorium. Bland aktuella projekt där Högskolan i Kristianstad medverkar är lågvattenproblematik och reningsmetodik. Resultat från forskning/metod används även i samverkan med andra länder, eftersom det finns intresse av att utbyta erfarenheter. Ett problem som finns i forskarvärlden är finansiering när mycket tekniska resurser behövs för analys och statistik. Ett exempel på samverkan för att lösa detta är att gemensamt anställa en doktorand. Ett annat är att samarbeta med företag/bolag, till exempel bolag i Kristianstad. Andra nordiska exempel på samarbete med näringslivet är en pilotanläggning i Finland, där man testar kemiska system och vatten. Samverkan ger akademin tillgång till praktik. Kunskapsöverföring och kunskapshöjning är dubbelriktad. Kommunerna kan utnyttja vetenskapssamhället för problemlösning och utvärdering. Perspektiv som win-win, tillit, ömsesidig respekt, bra relationer i arbetet och en social gemenskap är alla viktiga för att skapa ett gott samarbete. Det måste också finnas en politisk vilja. Inte alla konsul- 3

ter har den nödvändiga kompetensen, och därför behövs forskaren i kommunal verksamhet avslutade Lennart. Lars Westin, professor, Umeå universitet: CERUM (centrum för regionalvetenskap) är en forskningsenhet och ett mångvetenskapligt centrum i Umeå. De arbetar nära kommunerna och har dessutom internationell forskning. Ett av deras syften är att minska barriärer mellan olika myndigheter. Deras vision är att Umeå universitet ska fortsätta att utvecklas till en regionalt, nationellt och internationellt erkänd forskningsmiljö inom rumslig vetenskap. Lars påpekar att samverkan snarare bygger på att försöka ta tillvara varandras kunskaper och samarbeta om resurser samt förstå varandras olika roller och kulturer. Ett exempel på samarbete mellan kommunal, regional, staten och EU är ACANALYS, kompetens för analys av hållbar tillväxt i Västerbotten, som har som målsättning att skapa en social och ekonomisk tillväxt i regionen. Forskarna analyserar regionens utveckling och baserar sina analyser på de resurser som finns i relation till tillgångar och produktionsresultat. Utbildningar och workshops (KEP) med kommunala tjänstemän och politiker är vanligt förekommande i CERUM. De lär sig av varandra, får input. Företagen ses som en katalysator. Det förekommer även resor ut till kommunerna, där forskarna i internatform diskuterar strategier tillsammans med tjänstemän och politiker. Det som framförs i samverkan från forskarsidan måste ha ett vetenskapligt motiv, och inte vara en personlig åsikt. Relationer är viktiga i samverkan, med olika personer, samt olika kompetenser. Kommunerna måste också förstå att det tar tid att få resultat i form av en doktorsavhandling. Nya kunskaper från samverkan används även i undervisningssyfte inom universitet. När en kommun anställer disputerade, underlättas dialog och överföring av kunskap. Resultat från tankesmedjan Resultaten från tankesmedjan baseras på de samtal som fördes i dialoggrupper under hjärnstormen. Varje grupp bestod av 7-8 deltagare, med politiker, kommunala tjänstemän och forskare. Analysen av resultatet av tankesmedjan presenteras utifrån en innehållsanalys som komprimerat de gemensamma teman som förekommit i gruppdiskussionerna. Nedan följer en redovisning utifrån frågeställningarna. Reflektioner från grupperna 1. Hur kan man göra forskningsresultat intressantare och se till att fler kommunföreträdare engagerar sig? De deltagare som deltog i gruppsamtalen var eniga i att det kommunala engagemanget är beroende av en stödstruktur för att sammanföra forskning och praktik på kommunal nivå inom bland annat klimatområdet, samhällsplanering, kompetenssäkring, teknikutveckling och miljö. Tankesmedjan uttryckte önskemål om att etablera en formell struktur som kan fungera som brobyggare mellan universitet/ 4

högskolor och den kommunala sektorn. Risk finns annars att projekten ute i kommunen blir avhängiga av speciella eldsjälar. En annan faktor som flera grupper framförde var behovet av kommunikation av forskningsresultat direkt i den kommunala vardagen. Ett förslag som nämndes var regelbundna mail om nya forskningsrön och resultat av genomförda skånska studier. Kommunerna uttryckte intresse att få ett direkt samarbete med universitet och högskolor i regionen. Ett problem med forskningsmaterial är att det ofta är svårtillgängligt, och att det behövs översättare av nya forskningsrön samt tillgång till populärvetenskapliga texter. Ett annat problem som framkom i grupparbetet var att utvärderingar i kommunerna ofta tas fram i samarbete med externa konsulter, vilket får som konsekvens att kunskapen inte stannar i kommunen. Här skulle en stödstruktur kunna bidra att med hjälp av forskare ta fram gemensamma analyser i olika projekt. Ett par av grupperna tog även upp frågan om att etablera mötesplatser mellan forskning och praktik. Ett sådant exempel är gemensamma seminarier som är öppna för många olika grupperingar. Ett annat är de nu etablerade tankesmedjorna. I denna stödstruktur är det även angeläget att det finns en ekonomisk bas. Flera av deltagarna påpekade att stödstrukturens viktigaste uppgifter är att bereda möjligheter till samarbete med forskningsansökningar till större forskningsprojekt, samt möjliggöra olika former av pilotstudier. En fond att söka medel ifrån för att påbörja forskning, skulle stimulera fler kommuner att komma igång med ett sådant samarbete. Fonden skulle kunna vara den finansieringsmekanism som det talas om i programförklaringen. Att samla de skånska exempel som finns på samarbeten, och presentera dessa som inspirationskälla i en diskussion om best practice kan vara en konkret början som kan få fler kommunföreträdare att engagera sig. Underifrånperspektiv och finansiering var nyckelord i diskussionen. 2. Vilka områden bör prioriteras, när vi nu går ett steg vidare och konkretiserar programförklaringen? Ett antal forskningsbara områden identifierades som ett resultat av diskussionerna under dagen. Ett uttalat behov finns kring kunskapsuppbyggnad, där kommunerna ser att samverkan med forskningsutövare kan bidra till ökad förståelse, nya metoder och kontakt med teknikutvecklingen. Från kommunalt perspektiv är man intresserad av kompetenshöjande aktiviteter, men också sådana projekt där man är direkt delaktig och kan utforma frågor och problemområden. Kommunforskning är tillämpad forskning i den meningen att resultaten bidrar och tillämpas direkt i en kommunal process eller i strategiska överväganden. Här framkom bland annat utveckling av lokala översiktsplaner och naturskydd i samarbete med forskningsaktörer. Arbetet med översiktsplaner och detaljplaner, och samarbetet mellan miljö- och plansidan vad gäller förtätningsproblematik och naturmiljöer prioriterades av flera grupper. Miljöfrågorna stod i fokus i många diskussioner. Frågan om havsmiljö, hanteringen av dricksvatten, och slamhantering var ange- 5

lägna områden som diskuterades både av de närvarande kommunerna och de deltagande forskarna. Hälsoperspektivet diskuterades i ett par av grupperna, som menade att buller och olika miljöstörningar borde prioriteras som angelägna områden. Kommunerna var också angelägna om att utveckla projekt som kunde se den enskilda kommunen i ett helhetsperspektiv, under parollen Hur skapar vi attraktiva kommuner? En grupp i tankesmedjan initierade en diskussion om att vidga begreppet miljö och samhällsbyggnad till begreppet hållbar utveckling, då andra viktiga aspekter såsom social hållbarhet även inkluderas i detta begrepp. 3. Vad tycker du behövs för att bli en forskningskommun? Nämn några kortfattade kriterier. Deltagarna i tankesmedjan reflekterade en del över begreppen samarbete med forskning och kommunforskning. Ingen grupp diskuterade direkt vilka kriterier som idag behövs för att bli en forskningskommun men samtliga deltagare lyfte upp samarbete med olika aktörer, tid, kunskap, och finansiering som viktiga aspekter. Många av deltagarna ansåg att det var angeläget att lyfta dialogen till den politiska nivån i de enskilda kommunerna. Flera av deltagarna uttryckte att det fanns svårigheter för kommunala tjänstemän att få de lokala politikerna intresserade av frågan och tillskjuta resurser för ändamålet. Forskarsamhället bör också bli mer aktivt och tala om för politikerna i kommunerna hur de kan bidra till utveckling. Att på något vis skapa ett intresse hos kommunerna och att tillvarata forskningens möjligheter i regionen, samt att påvisa ett mervärde för kommunerna i att samarbeta med forskningen. Slutsatser De riktningar som samarbetet mellan kommuner och forskning kan anta rör sig om kapacitetsuppbyggnad, det vill säga förmågan att hantera komplexa och mångdimensionella problem, samt systemutveckling, det vill säga tekniska lösningar eller organisatorisk uppbyggnad. För att samarbetet ska vara fruktbart behövs balans mellan renodlade forskningsfrågor och kommunala tillämpningar. Det behövs också uppbyggnad av förtroende mellan aktörer, ökade ansträngningar att överbrygga barriärer, och att utveckla ömsesidiga färdigheter som att lyssna och att nå konsensus. På båda håll, inom forskningen och inom den kommunala sektorn, finns ett arbete att göra för att skapa positiva återkopplingar, där båda sidor kan se fördelar. Forskarna kan utnyttja kommunernas styrkor för att studera samhällslösningar som ligger i framkant, där forskningshybrider, det vill säga metoder att integrera forskningsbaserad kunskap med kommunal erfarenhet, kan testas och undersökas. Från diskussionerna kan fyra former för samverkan identifieras, dessa är Knuffa, Dra, Utbyte och Integration. Knuffa betyder att forskningsfrågorna har sin grund i den traditionella forskningen och kommunerna är med som 6

passiva studieobjekt. Detta arbetssätt kan vara tillämpligt när avnämaren inte är medveten eller har kapacitet att hantera problemområdet. Dra innebär att frågorna riktas mot forskningen för att extrahera resultat och kunskap; i denna modell utgår initiativet ofta från ett kommunalt projekt där kommunerna söker få forskarna intresserade som rådgivande partners. Forskarna kan här underlätta genom att göra resultaten tydliga och förståeliga. Med Utbyte menas att partnerskap ingås, där insamlandet och användningen av resultaten är ömsesidig. Partnerskap kan vara framgångsrika när det finns en ömsesidig förståelse för problemområdet och varandras arbetsvillkor. Den fjärde modellen, Integration är en storskalig kunskapsplattform som innehåller delar av de andra formerna, men som systematiskt skapar kontakt och utbyte. Modellen med tankesmedja är en ingrediens i en sådan integrerad ansats. I en integrerad ansats, som är syftet med Kommunförbundet Skånes forskningsstrategi, behövs ett antal ingredienser. Dessa är: 1. En rådgivande grupp med representanter från forskning och samhälle (befintlig) 2. Ett klart mål (ökad samverkan och utbyte till nytta, FoI-strategi finns) 3. Systematiskt understödja och ge återkoppling så att forskningen är relevant i relation till användarna (ex. översikter, framsyner etc.) 4. Koppla frågor till aktion ( Dra ) Vidare kan vi konstatera att kommunerna och forskarna prioriterar områdena naturskydd, miljöfrågor, samt planarbetet som strategiska områden att arbeta vidare med. Det kan ses två budskap i dialogerna. Ett som rör kommunikation, struktur och organisering, och ett annat som berör klimatförändringars effekter, miljöfrågor, generell samhällsplanering och teknisk utveckling. Vi kan utifrån dagens diskussioner konstatera att det råder ett genuint intresse från såväl forskningsaktörer såväl som kommunerna att påbörja arbetet med att skapa hållbara forskningskommuner i Skåne. Sammanfattning Etablera en stödstruktur för att integrera forskning och praktik inom framförallt miljö- och klimatområdet, samhällsplanering och teknikutveckling. Prioritera konsekvenser av klimatförändringarna rent allmänt, samt naturskydd, naturmiljöer, havsmiljöer, buller och miljöstörningar inom miljöområdet. Prioritera lokala översiktsplaner, konsekvenser av klimatförändringarna, förtätningsproblematik, vattenhantering, samt ny teknik inom samhällsplaneringen. 7

Presentera ett helhetsperspektiv i en gränsöverskridande forskning om attraktiva kommuner. Kommunicera forskningsresultat, nya forskningsrön, populärvetenskapliga texter och kunskapsöversikter. Etablera mötesplatser, såsom gemensamma öppna seminarier och tankesmedjor, för att etablera ett underifrånperspektiv som skapar förståelse för varandras kulturer, och hitta gemensamma frågeställningar mellan forskning och praktik. Skapa en fond för finansiering av projektansökningar och pilotprojekt. Lund den 2 december 2011 Margareta Rämgård Margarita Lopéz Thomas Palo Karen Lagercrantz 8