Nils Dardel, Den döende dandyn, 1918 Nils von Dardel/BUS 2011 LÄRARHANDLEDNING SCENBYTE 15 oktober 2011-5 februari 2012
INLEDNING Det du håller i din hand är en kortfattad introduktion till utställningen Scenbyte. Den är tänkt att inspirera och ge idéer till hur man kan arbeta med utställningen inom ramen för några av skolans ämnen, som till exempel språk, samhällskunskap, historia, bild, idrott m.fl. Framför allt riktar sig materialet till dig som undervisar skolår 7-9 eller på gymnasiet. Längst bak finns förslag på några uppgifter att arbeta vidare med när ni är åter i klassrummet. Idé och produktion: Greta Burman och Gisela Fleischer Text: Greta Burman, Ylva Hillström och Gisela Fleischer Mejla gärna synpunkter på lärarhandledningen till g.burman@modernamuseet.se Skogen är det bästa stället, 1945 Alexander Calder/BUS 2011
Scenbyte kort introduktion till utställningen Scenbyte är Moderna Museet Malmös hitintills största utställning. I utställningen som börjar i Turbinhallen och sedan fortsätter i tre salar i det övre galleriet visas ett hundratal verk från perioden 1900-1950 ordnade i sju avdelningar. Genom alla dessa löper sedan utställningens två teman som på många sätt flätar in i varandra. Ett är de fruktbara samarbeten mellan bildkonstnärer och aktörer inom dans och performance som ägde rum under 1900-talets första decennier. Ett annat tema berättar om det starka intresset för Nordafrika och främre Orienten som präglade utvecklingen av den europeiska modernismen. För att tydliggöra dessa idéer varvas konstverken med ett antal filmer. De visar på spännande kopplingar mellan bildkonst och dans, och belyser hur intresset för andra kulturer, orienten och det exotiska, tolkades och formulerades både av bildkonstnärer och inom dans och performance. I utställningens första del möter vi den tidiga modernismen i Paris illustrerad med tidiga verk av svenska konstnärer som Sigrid Hjérten, Isaac Gründwald och Nils Dardel men även internationella namn som Pablo Picasso och Henri Matisse. Mitt i rumsligheten finns ett litet rum i vilket bröderna Lumiers handkolorerade film på Loïe Füller när hon dansar visas. Här möter vi ett av de första exemplen på den nya fria moderna dansen som tillsammans med influenserna från konsten från Afrika och främre orienten fick stor påverkan på konstens utveckling. I nästa rum har utställningens curator Cecilia Widenheim skapat en abstraherad fantasi kring en av den svenska modernismens nyckelpersoner Rolf de Marés salonger. Under några år på 1920-talet drev han den succéartade Svenska Baletten i Paris. Han var även en av sin tids stora konstsamlare och flera av de verk som visas i utställningen har donerats till Moderna Museet från hans samling. Här återfinner vi de tidiga kubistiska verken av Pablo Picasso och Georges Braque samt en rad verk av hans partner Nils Dardel föreställande interiörer från Rolf de Marés hem men också information om och filmklipp från Svenska balettens nyskapande uppsättningar i Paris. Det tredje rummet inrymmer tidiga fotografier från samlingen. Här ser vi fotografier från Egypten och Främre orienten från 1850-talet. Med dem ville man visa att orienten var lika fantastisk som tidens konstnärer framställt den i sina orientalistiska målningar. Vi möter även bilden av det svenska i form av dalkullan och bilden av den exotiske andre i form av svenska samer och turkiska arbetare. Resandet blir vid den här tiden vanligare och i den svenske
fotografen Guillaume Berggrens bilder ser vi de första tecknen på den spirande turistindustrin. I det fjärde och sista av rumsbildningarna i turbinhallen presenteras Henri Matisses stora verk Apollon tillsammans med Alexander Calders lekfulla rörliga (kinetiska) verk. Medan Calders mobil framför en stilla dans påminner de övriga verken mer om sceniska rum där enkla geometriska former spelar upp sina dramer. Bland dessa verk är Matisses collage Apollon både det mest färgsprakande och det mest mångbottnade och svårtolkade. Utställningen fortsätter sedan i tre rum i det övre galleriet: I det första av dessa presenteras två svenska konstnärskap Ivan Agueli och Siri Derkert vilka båda var i Paris och båda inspirerades av den orientaliska konsten men på väldigt olika villkor. Nästa rum har dedikerats Fernand Léger och hans mekaniska balett och i det sista rummet möter oss hela Moderna Museets samling av Klee målningar. Apollon, 1953 Succession H Matisse/BUS 2011 Varje avdelning i utställningen innehåller så mycket information att man antingen kan arbeta med dem separat, välja några ingångar eller så kan man utgå ifrån de teman som löper genom hela utställningen och arbeta med dem. För mer information finns det en utställningsfolder och en audioguide som kompletterar varandra och ger en fördjupning till varje avdelning. I anslutning till flera av verken finns det även korta texter som ger förslag på hur just det verket kan ses i relation till de två teman som löper genom utställningen. I den här lärarhandledningen finner du dessutom ytterligare två texter en som ger en fördjupning kring det tidiga fotografiet och en om Paul Klees konstnärskap. Efter dessa texter följer idéer till uppgifter som man kan arbeta vidare med i skolan kring de olika ämnen som lyfts fram och behandlats i utställningen.
Fotografiets historia Fenomenet camera obscura (latin för mörkt rum ) har varit känt sedan 1000-talet då det för första gången beskrevs. Genom ett litet hål i väggen till ett annars mörklagt rum låter man ljuset utifrån strömma in och, liksom i ögat, framträder då en upp- och nervänd bild av omgivningen utanför där ljuset träffar väggen inne i det mörka rummet. Samma princip ligger till grund för vad som senare skulle bli kameran. Under 1700-talet upptäckte vetenskapsmän genom experiment med siverföreningar att dessa ändrade färg när de utsattes för ljus. Detta blev grunden till tekniken att få de projicerade bilderna från camera obscura-experimenten att bli beständiga med andra ord, grunden till det första fotografiet. Det första bevarade fotografiet kallas Utsikt från fönstret i Le Gras, är från år 1826 och tillskrivs Nicéphore Niépce. Hans teknik kallas asfaltsfotografi och exponeringstiden behövde vara mycket lång. I fallet med det första fotografiet var exponeringstiden hela 8 timmar, och det förklarar varför solen belyser husväggarna från båda hållen. Niépces asfaltsteknik kallas även heliografi och var liksom de kommande årens experimenterande med silver, jod, amalgam, kvicksilver och albumin en teknik där man använde plåtar som man framkallade i olika kemikalier. Framkallningsprocessen var ofta farlig. Vissa ämnen var explosiva och/eller självantändande och de flesta var direkt hälsoskadliga. Plåtarna blev unika och ville man ha kopior fick man fotografera av dem. De var även väldigt känsliga för slitage och tunga att bära med sig. Det var därför både besvärligt och riskfyllt att vara resande fotograf i mitten av 1800-talet. Fortfarande används ibland uttrycket att plåta om att fotografera. Uttrycket härstammar från tiden då plåtar användes för fotografering. I utställningen Scenbyte finns tidiga fotografier från 1850-tal och fram till 1900-talets första år. De allra flesta är albuminsilverfotografier. Undantaget är Lotten von Düben som använt sig uteslutande av gelatinsilverfotografiet.
Några viktiga årtal i fotografins historia 1820-tal: Det första bevarade fotografiet 1840-tal: Gelatinsilvertrycket (tekniken med ljuskänsligt fotopapper) introduceras under namnet kalotypi 1850-tal: Exponeringstiden nere på några sekunder på grund av tekniska förbättringar 1880-tal: Kodak introducerar lådkameran och den kraftigt reducerade storleken på fotoutrustningen gör det mer tillgängligt och därmed mer populärt bland allmänheten (övre medelklass och överklass) att fotografera 1904: Autochromtekniken (färgfoton kan för första gången tas med en enda exponering istället för tre) 1948: Polaroidfotot introduceras, fotografiet framkallas direkt efter exponering, inget negativ existerar 1960-tal: färgfilmen blir billigare, antalet amatörfotografer ökar kraftigt och kameror som Instamatic från Kodak är populära 1990-tal: genomslag för de första kommersiella digitalkamerorna Turk dam, ca 1875 Guillaume Berggren /BUS 2011
Om Paul Klee Åren före första världskriget ingick schweizaren Paul Klee (1879-1940) tillsammans med bland andra Wassily Kandinsky i konstnärsgruppen Der Blaue Reiter. 1914 reste Klee till Tunisien i två veckor tillsammans med målarkollegorna August Macke och Louis Moilliet. Den lilla akvarellen Kairuan, framför porten (1914) är målad under denna märkvärdiga resa. Bildens landskap är arrangerat i kantiga former i en högst personlig tillämpning av kubismen. En liten kamel och små mänskliga gestalter avtecknar sig mot det varmt färgade landskapet. Målningen utstrålar torr, afrikansk värme. Vistelsen i staden Kairuan blev en vändpunkt för Klee och en symbol för en ny personlig och konstnärlig hållning. Kairuan kom att förknippas dels med strävan efter att förena den inre och yttre världen till en bildmässig helhet, dels med insikten om att färg och form tillsammans kunde bilda en egen abstrakt enhet. Dessa konstnärliga genombrott kom att påverka hela Klees fortsatta konstnärskap. Samma dag som han målade sin första version av motivet framför tornet i Kairuan skrev han i sin dagbok: Färgen och jag är ett. Jag är en målare. 1920 kallades Klee till lärartjänst vid den radikala Bauhausskolan som först låg i Weimar och senare flyttade till Dessau. Han stannade vid skolan fram till 1931. Klee kom att bli mycket inflytelserik både som teoretiker och som konstnär. I Rött landskap från 1921 går rutorna och färguppbyggnaden från det tunisiska landskapet igen. Också här uppenbarar sig något väl igenkännbart mitt i abstraktionen, en husgavel med vit fönsteromfattning. Vinterns man från 1929 skulle kunna vara Paul Klees självporträtt. Tunna streck antyder ett fåtal hårstrån, några rynkor i pannan, en lustigt formad näsa och en liten hopsnörpt mun. Nyanserna går i ockra, pigmenten förefaller vara väl inarbetade i papperet. Ljuset som faller över ansiktet sträcker sig en bit ovanför huvudet, vilket skapar rymd rum för tankar och kontemplation. För Klee var det viktigt att nå en inre värld, essensen, i måleriet. Hans introspektiva läggning gav honom smeknamnet Bauhaus Buddha. Det passade väl överens med hans egen uppfattning om att han själv inte var begriplig för denna världen. 1936 blev Paul Klee sjuk och han var under det året i stort sett overksam som konstnär. Sjukdomen visade sig vara obotlig, men måleriet kunde han så småningom återuppta. Klees två sista år i livet blev hektiska; så fort hälsan tillät arbetade han. Måleriet blev råare och mindre genomarbetat. I minnet återvände han till sina tidigare resor. Stämningar och färger återklingar i Orientalisk fest. Här ger den tunna limfärgen intryck av att vara applicerad i tjocka sjok. Formerna är böljande, något som liknar ett segel går att urskilja, liksom en varmt röd sol.
Åter ett mörkt bud, 1938 Moderna Museet Den ödesmättade Åter ett mörkt bud från 1938 är fylld av svarta, hieroglyfartade tecken. Kanske kan man ana en budbärare med lyft arm till höger i bilden. 1938 var en dyster tid, inte bara för Klee personligen, utan också för Europa. Redan 1933, året då Hitler kom till makten, stängdes Bauhaus efter påtryckningar från polis, SA-styrkor och Gestapo. 1939 bröt andra världskriget ut.
Förslag på diskussionsfrågor och uppgifter Efter besöket på Moderna Museet är det bra att man återkopplar till konstupplevelsen och vad eleverna uppfattade och tyckte när de såg utställningen. Det finns säkert elever som har frågor som de vill ha svar på men som de inte ville eller vågade ställa på museet. Det kan även finnas elever som har med sig intryck och tankar som dröjt sig kvar som de gärna vill dela med de andra i gruppen. Därför är det bra om du som lärare öppnar för en dialog med eleverna om besöket. Diskutera, vad tyckte ni om utställningen vi såg på Moderna Museet? Var det något konstverk som ni tyckte var extra intressant eller som ni tyckte speciellt mycket om och i så fall varför? Var det något ni mötte i utställningen som ni har funderat på eller något ni inte kände till eller tänkt på innan, berätta om det? Hur upplevde ni de två teman som löpte genom utställningen: dansens och de främmande kulturerna i främre orienten och Afrikas påverkan på den modernistiska konsten: var de tydliga, gjorde de konsten mer intressant, gav det nya perspektiv på konsten, gav de upphov till nya tankar och synsätt? Tycker ni att dans, musik, andra länders kulturer och subkulturer som skejtarrörelsen påverkar de konstnärliga uttrycken konst, design mm idag? Ge exempel. Du kan självklart hitta på helt egna frågor eller komplettera med ytterligare frågor som mer direkt ansluter till det som just din klass upplevde på Moderna Museet. Konsten Undersök vad som kännetecknar kubismen. Låt eleverna ta reda på när kubismen uppstod, dess olika faser och vilka konstnärer som var de viktigaste representanterna, både utomlands och i Sverige. Klipp och klistra! Vad är det för skillnad på abstrakt och konkret? Låt eleverna utgå från en bild (ett fotografi eller annan bild) och förvandla den till något abstrakt. Går det att göra samma sak med språket? Hur kan en berättande text bli abstrakt? Uppmuntra eleverna att pröva att göra en visuell bild uppbyggd av ord! Kvinnans roll Det är lätt att tro att vi alltid har varit lika jämlika som vi är idag men sedan 1900-talets början har det skett en mängd förändringar i kvinnors villkor både i Sverige och internationellt. Undersök hur kvinnans situation såg ut i Sverige vid sekelskiftet och låt eleverna följa förän-
dringarna över tid. Några frågor att utgå ifrån på kan vara: När fick kvinnor arvsrätt i Sverige/ andra europeiska länder? När fick kvinnor rösträtt i Sverige/andra europeiska länder? Kunde kvinnor gå ut ensamma när och hur de ville i 1800-talets Sverige? Bruket att gifta kvinnor bar en sjal som täckte håret var vanligt i Sverige förr, ta reda på hur vanligt det var och när det upphörde. Diskutera hur vardagen skiljer sig för kvinnor och män idag jämfört med kvinnor och män vid 1900-talets början utgå ifrån begrepp som hemmafru, pappaledig, yrkesliv, dagis, dammsugare, kylskåp, mm. Hur kan det ha varit att vara kvinna och konstnär vid 1900-talets början? Synen på homosexualitet - då och nu Synen på homosexualitet har också genomgått en stor förändring, från att under 1900-talet både ha varit förbjudet och ansetts som en sjukdom ser vi idag på homosexualitet som en av många möjliga sexuella läggningar. Undersök när det upphörde att vara olagligt att vara homosexuell och när man slutade att anse att homosexualitet var en sinnessjukdom i Sverige. Hur har man sett på homosexualitet på olika platser längre bak i tiden och hur ser det ut i andra delar av världen idag, finns det platser där det fortfarande är förbjudet att vara homosexuell? Diskutera hur det ser ut bland dina kompisar. Är det lika ok att vara homosexuell som heterosexuell eller finns det fortfarande fördomar och tabun kring homosexualitet? Fotografiet När fotografiet kom såg man det som ett mekaniskt sätt att skapa objektiva och sanna bilder av verkligheten. Diskutera hur synen på den fotograferade bilden har förändrats i takt med mediets framväxt. Hur ser vi på fotografiet idag? Uppfattar vi det vi ser i fotograferade bilder som sant eller falskt, verkligt eller overkligt? Går det att luras med ett fotografi? Försök att komma på några exempel. Skapa egna fotografier som luras med en digitalkamera eller med kollageteknik. Diskutera - Hur avbildas etniciteter i utställningens fotografier? Bygg en enkel lådkamera! Titta på bilderna. Vilka foton är tagna inomhus, i studio? Vilka är tagna utomhus? Vilka personer är avporträtterade som de är, vilka är utklädda? Varför är de utklädda? Vilka länder kommer personerna på fotografierna ifrån? Hur kan man se det?
Att resa Under 1800-talet blev det genom en rad tekniska innovationer som tåget och ångbåten både snabbare och billigare att resa. Trots att det fortfarande var ett dyrt nöje gjorde detta att många fler än tidigare hade möjlighet att ge sig av för att se både kända europeiska städer som Rom och Paris men även avlägsna platser som Palestina, Egypten, Tunisien, Algeriet och många fler. Undersök när tåget var så utbyggt att man från Sverige kunde nå hela Europa. Hur lång tid det tog det att resa från Stockholm till Paris vid den tiden? Vad kostade det, jämför med idag? Vilken väg reste man om man skulle till Nordafrika eller främre orienten, vilka transportmedel hade man att välja på och hur lång tid tog det? Diskutera begreppet turism vad var det man sökte när man reste iväg, vad söker vi när vi idag reser till främmande platser? Orienten och orientalismen På flera ställen i utställningen behandlas sekelskiftets syn på andra kulturer främst Afrika och Främre orienten. Ta fasta på det som står i utställningstexterna och undersök sedan hur man under perioden 1850-1950 såg på de utomeuropeiska länderna deras kultur och befolkning. När lade Europa under sig stora delar av världen (kolonialisering) och när blev dessa länder åter fria? Vad betydde kolonialiseringen för synen på dessa länder deras kultur och befolkning? Ta fram bilder på äldre orientalistiska målningar och läs sagor och reseberättelser från den här perioden diskutera sedan hur den europeiska synen på dessa länder var. Kan ni komma på några exempel på hur den bild av orienten som tillkom på 1700- och 1800-talet lever kvar idag? Diskutera vad ni tror att begrepp som orientalism, harem och odalisk betyder, ta sedan reda på vad de egentligen står för. Låt eleverna ta reda på vad begreppet den andre står för och diskutera detta. En bok som tar upp olika perspektiv kring orientalism i vår samtid är Moa Mattissons Orientalism på svenska. Här hittar du fler intressanta ingångar om du vill arbeta vidare med ämnet orientalism. Utforska Tunisiens och Egyptens historia genom att leta fakta på Internet och bibliotek. Diskutera de händelser som utspelade sig där helt nyligen vad hände och varför? Låt diskussionen leda vidare till ett samtal om hur sociala medier spelar en allt viktigare roll i världspolitiken.
Undersök hur några esoteriska strömningar tog sig uttryck i det tidiga 1900-talet. Bauhausskolan präglades av tidens fascination för det esoteriska. Den teosofiska läran påverkade många författare och konstnärer. Vad betyder esoterisk? Diskutera - vilka är de viktigaste idéerna inom teosofin? Lever dessa tankar kvar i samhället idag? (Om någon har sett Änglar och Demoner eller DaVinci-koden på film eller läst Dan Brown eller J.K Rowling kan dessa upplevelser fungera som ett diskussionsunderlag.) Vad är occidentalism? Skriv en novell som utspelar sig under andra världskriget, där chiffer och dolda budskap spelar en central roll. Låt nyckelorden vara Hemligheter, Kodnyckel, Underjordisk och Överjordisk. Kvinna vid spegeln, 1920 Fernand Léger/BUS 2011
Verkstadsaktiviteter och workshops Vi erbjuder skolor att boka en visning med efterföljande verkstadsaktivitet eller workshop. Om du har frågor om innehåll eller upplägg, kontakta gärna vår konstpedagog Gisela Fleischer: g.fleischer@modernamuseet.se Fotografi och stereotyper Utifrån utställningen Scenbytes 1800-talsfotografier av människor från olika platser väcks frågor om identitet och stereotyper. Vi går på en visning tillsammans under vilken vi tittar närmre på bilderna. Vi fortsätter sedan i Verkstan där vi undersöker hur man kan använda rekvisita, kläder och scenografi för att skapa en känsla av identitet och etnicitet. Med oss själva som skådespelare leker vi med fördomar och skapar olika identiteter och stereotyper som vi sedan fotograferar av och skriver ut. Identitet nu och då Spelar det någon roll på vilket sätt man avbildar människor? Hur skapas fördomar? Vad har omgivning, rekvisita, kläder och attribut för betydelse för hur vi uppfattar en person? I utställningen Scenbyte finns flera exempel på hur konstnärer och fotografer avbildat människor. Vi tittar på dessa under en visning och undersöker vi hur etnicitet, identitet och fördomar kommer till uttryck i nutida mediebilder. Vi gör egna analyserande collage som vi sedan diskuterar tillsammans. Konst som rör sig I vår nya samlingsutställning hänger något svart och stort från taket. Det ser lite ut som en växt med stora blad som ibland rör sig runt av draget i luften. Ett konstverk som det här kallas för en mobil, och just denna är gjord av Alexander Calder. Förutom mobilen tittar vi tillsammans på hela utställningen. Därefter gör vi egna snurriga och fantasifulla mobiler i Verkstan. Kollage! En visning där vi tillsammans tittar på konst från 1900-talets första del blir utgångspunkten för ett samtal kring vilka olika typer av material som konstnärerna har använt sig av. Metall, papper och färg. Vi tittar lite extra på Henri Matisses gigantiska kollage Apollon som är mer än fyra meter brett. Vad är ett kollage? Vi avslutar i Verkstan där vi testar att göra egna kollage av olika material.
TRIVSELREGLER ANSVAR FÖR GRUPPEN Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Vi rekommenderar att elevgrupper går tillsammans med lärare. SKOLMATERIAL Fråga gärna museivärdarna om vägledning. Det finns skrivplattor att låna. Använd inte väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag eftersom det blir märken. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleerna behöver teckna eller anteckna. VAR FÖRSIKTIG I SALARNA Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i garderoben eller i förvaringsboxarna. För att inte riskera spill på konstverk får man inte dricka eller äta i salarna. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av Moderna Museets personal har företräde i utställningssalarna. Använd gärna de hopfällbara svarta pallarna som finns i museet men bär dem försiktigt så konsten omkring inte skadas. Kom ihåg att sätta tillbaka pallen på ställningen. VARFÖR FÅR MAN INTE RÖRA KONSTEN Det är inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare. MUSEIVÄRDAR Under ert besök på Moderna Museet Malmö kommer ni att träffa museivärdar i informationsdisken eller i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor, synpunkter eller vill tipsa om något. SKOLPROGRAM För detaljerad information kring vår skolverksamhet se www.modernamuseet.se BOKADE VISNINGAR Vill du att en konstpedagog från Moderna Museet visar utställningen? Kontakta bokningen via: bokning.malmo@modernamuseet.se
Kostnad: 600:- max 30 elever. Kostnad för visning med verkstad: 900:- max 15/25 elever beroende på ålder. När du kontaktar oss vänligen invänta en bekräftelse från Moderna Museet Malmös bokning att vi tagit emot din förfrågan. Vid kontakt ange: - Namn, e-post, telefon och bekräftelse-/fakturaadress - Deltagarnas antal och ålder/årskurs - Datum och tid för besök (gärna några alternativ) Bokningen är bindande. Avbeställning/ändring måste göras senast 10 dagar innan bokat besök. Besöker du museet på egen hand med din klass ser vi gärna att du meddelar bokningen att ni kommer innan besöket - anmäl er sedan vid kassadisken när ni kommer till museet. ÖPPETTIDER Tis-sön 11-18 Fri entré upp till 19 år och för lärare som följer med sin klass. SFIklasser har fri entré. HITTA TILL MUSEET Museet ligger på gångavstånd från Malmö centralstation nära Caroli City och Stora Nygatan. Den röda rullgardinen, 1916 Sigrid Hjertén, med rättighetsinnehavarnas tillstånd