FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MAJ 2010 BILAGA 1, NORRBOTTENS LÄN Ledningen Porjus-Odensvi är en del av det svenska stamnätet, den är 971 km lång och går genom sju. Ansökan om förgd koncession innebär inga planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning.
Läsanvisning MKB:n för förgd koncession för sträckan Porjus Odensvi är uppdelad i ett huvuddokument med svisa bilagor, för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands, Gävleborgs och Dalarnas samt Örebro. Detta dokument är en bilaga som beskriver de specifika miljökonsekvenserna och planförhållandena i Norrbottens. I dokumentet finns även en sammanställning av samrådssynpunkter för Norrbottens och en samlad bedömning av ledningens påverkan i et. Kapitelnumreringen korrelerar med numreringen i huvuddokumentet. Huvuddokumentet innehåller all övergripande information och de förutsättningar som är generella för hela sträckan; planering och prövning, alternativ, teknisk beskrivning, elektromagnetiska fält och ljudeffekter samt drift och framtida underhåll. I huvuddokumentet finns även en samlad bedömning för hela ledningen, ord och begreppsförklaring samt referenser. 2 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Innehåll Sammanfattning 4 2 Planering och prövning 5 2.3 Samråd och information 5 2.4 Samrådsredogörelse 5 6 Miljökonsekvenser 7 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 7 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 7 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 7 6.4 Jokkmokks kommun 10 6.5 Arvidsjaurs kommun 35 8 Samlad bedömning för Norrbottens 54 Denna handling bör läsas parallellt med huvuddokumentet som innehåller följande information: Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Motiv för förgd koncession 1.3 Avgränsning 1.4 Metod 1.5 Planförhållanden 2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess 2.2 Tillstånd 2.3 Samråd och information 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ 3.2 Alternativ 4 Teknik 4.1 Tekniska förutsättningar 4.2 Markbehov 4.3 Säkerhet 5 Elektromagnetiska fält och ljudeffekter 5.1 Elektromagnetiska fält 5.2 Ljudeffekter 6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 6.4 Miljökonsekvenser 7 Drift och framtida underhåll 7.1 Löpande drift och ledningsunderhåll 7.2 Skogligt underhåll 8 Samlad bedömning 9 Ord och begreppsförklaring 10 Referenser Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 3
Sammanfattning Detta är en bilaga till den miljökonsekvensbeskrivning, MKB, som biläggs Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska Kraftnät) ansökan om förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Porjus i Jokkmokks kommun, Norrbottens och Odensvi i Hallsbergs kommun, Örebro. Ledningen har en total gd av 971 km och går genom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Örebro. Kraftledningen Ledningen är utförd som luftledning med konstruktionsspänning på 420 kv och systemspänning 400 kv. Ledningen är uppdelad i åtta delsträckor, medelspannet är generellt 330 m och antal linor per fas är huvudsakligen 2. Ledningen är byggd med portalstolpar. Ledningsgatan varierar mellan 28 och 52 m. Utformning och alternativ Ansökan om förgt tillstånd innebär inte några planerade förändringar av sträckning, stolputförande eller strömbelastning på ledningen. En förgning av koncession innebär inte heller någon ändring i gällande ledningsrätt. Ledningsrätten är en rätt för ledningsägare att använda annans mark för anläggning, nyttjande och underhåll av en ledning. Ledningsrätten gäller för all framtid. Nollalternativet, att koncession inte beviljas, bedöms medföra stora konsekvenser för driftsäkerhet, överföringskapacitet, möjligheter för utbyggnad och anslutning av vindkraft samt stora negativa effekter vid rivning av befintlig ledning och byggande av nya ledningar för att säkra drift och överföringskapacitet på lång sikt. Samtliga yttranden har mottagits och bemötts av Svenska Kraftnät samt i förekommande fall har MKB:n kompletterats i enlighet med dessa. Yttranden sammanfattas i kapitel 2.3 och 2.4. Miljökonsekvenser Detta dokument beskriver de specifika miljökonsekvenserna för Norrbottens, medan de övergripande miljökonsekvenserna beskrivs i huvuddokumentet. Miljökonsekvenser för övriga beskrivs i de andra svisa MKB som bilagts huvuddokumentet. MKB:n beskriver ledningens konsekvenser inom följande intresseområden; miljömål och miljökvalitetsnormer, miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Natura 2000 samt övriga riksintressen, planförhållanden, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring, bebyggelse och boendemiljö samt infrastruktur. Värdeobjekt gre än 100 meter från ledningen har inte ingått i konsekvensbedömningen, men miljökonsekvenserna har bedömts för hela det område som påverkas. Vad gäller miljömål, miljökvalitetsnormer och miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms en förgd koncession inte motverka något nationellt eller regionalt miljömål eller medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds. Miljöbalkens hänsynsregler anses uppfyllda. Ingen bostadsbyggnad i Norrbottens ligger nära kraftledningen och påverkas av magnetfält överstigande 4,0 μt. Generellt bedöms miljökonsekvenserna bli små, med vissa undantag vad gäller landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö, se vidare den samlade bedömningen i kapitel 8. Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken skall samråd hållas med sstyrelser och enskilda särskilt berörda vid förgning av koncession. Varje berörd sstyrelse ska besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd har hållits med sstyrelser, fastighetsägare, kommuner, myndigheter, intresseorganisationer och övriga sektorsintressen. Även samråd med allmänhet har genomförts genom att ärendet har annonserats i lokala och rikstäckande tidningar. Samrådet utfördes skriftligt och samrådstiden var 7 november 19 december 2008. Totalt 68 yttranden inkom. En stor del hade ingen erinran mot förgning av koncessionen. De vanligaste synpunkterna gällde störningar härrörande från magnetfält från ledningen och/eller önskemål om redovisning av magnetfält för närboende. 4 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
2 Planering och prövning 2.3 Samråd och information I remissomgången gällande förgd koncession av den befintliga 400 kv kraftledningen mellan Porjus och Odensvi har synpunkter inkommit enligt nedan. Inledningsvis beskrivs inkomna yttranden i korthet och därefter Svenska Kraftnäts kommentarer. Skriftligt samråd genomfördes med de sstyrelser, kommuner, fastighetsägare, myndigheter och intresseorganisationer som berörs av ledningen. Som del av samrådet skickades ett brev med en kortfattad beskrivning över ledningen, ett förslag till innehållsförteckning för MKB:n, en karta över ledningssträckningen, samt en sändlista enligt 6 kap. 4 miljöbalken till ca 2700 mottagare. I brevet inbjöds mottagarna att inkomma med synpunkter på ledningen och en förgd koncession av denna till Svenska Kraftnät. Ärendet annonserades också i ett 30-tal tidningar, både rikstäckande och lokala. Samrådstiden varade från 7 november till 19 december 2008. Ett tiotal parter begärde förgd samrådstid, vilket också medgavs. Sammanlagt inkom 68 yttrande. Dessa var fördelade enligt tabell 2.1 nedan. Tabell 2.1. Inkomna yttranden, hela ledningssträckan Porjus - Odensvi samt för Norrbottens. Typ av samrådspart Antal yttranden totalt Länsstyrelser 7 1 Kommuner 17 3 Samebyar 1 - Myndigheter 14 13 Företag 4 4 Intresseorganisationer o.s.v. 9 1 Fastighetsägare 16 1 2.4 Samrådsredogörelse Antal yttranden Norrbottens Nedan sammanfattas de yttranden som berör hela ledningen samt de yttranden som är specifika för Norrbottens. Hela samrådsredogörelsen redovisas i bilaga 6. 2.4.1 Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelsen i Norrbottens har beslutat att den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan och att Svenska Kraftnät ska i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken samråda med statliga myndigheter, kommuner, allmänhet och organisationer som kan bli berörda samt att MKB:n ska innehålla de uppgifter som anges i 6 kap. 7 miljöbalken. Länsstyrelsen anser att en kommande MKB ska innehålla en redogörelse för vilka områden med höga naturvärden som kan komma att beröras av ledningsdragningen samt hur drift och underhåll av kraftledningen kan påverka dessa områden och vilka skyddsåtgärder som kan och ska vidtas för att undvika skador. Det är även viktigt att beskriva hur drift och underhåll gs ledningen ska utföras och under vilka tidsintervaller. Länsstyrelsen framhåller vikten av att inför den kommande koncessionsperioden noggrant genomlysa verksamhetens miljökonsekvenser och huruvida verksamheten kan förbättras för att minimera påverkan på miljön. Särskilt viktiga delar i detta arbete är att beskriva vilka möjligheter och tekniker som kan användas i syfte att minimera elektromagnetiska fält och kraftledningens markanspråk, d.v.s. alternativ teknik och utformning samt hur sådan kan blir aktuell att använda under kommande koncessionsperiod. Länsstyrelsen anser även att det är viktigt att belysa kraftledningens konsekvenser för rennäringen och kulturmiljön. I MKB:n bör det även anges att samråd ska ske med kulturmiljöenheten vid sstyrelsen om forn- och kulturlämningar påträffas och om arbeten gs linjen utförs närmare än 50 m från en fornlämning. Om okända lämningar påträffas ska dessa anmälas till sstyrelsen och arbetet avbrytas. Arjeplogs kommun, Miljö-, bygg och räddningsnämnden, har inga synpunkter kring den planerade koncessionsförgningen. Arvidsjaurs kommuns Miljö-, bygg och hälsoskyddsnämnd har ej för närvarande någon erinran mot nuvarande ledningssträckning. Jokkmokks kommun, Samhällsbyggarnämnden, har inte något att erinra mot ansökan om förgd koncession. 2.4.2 Myndigheter Banverket har inget att erinra mot en förgning av nätkoncession för kraftledningen. Bergsstaten har inget att erinra mot förslaget om förgd nätkoncession. Boverket anser att en koncessionsförgning normalt behöver övervägas på liknande sätt som en nykoncession, eftersom det normalt har gått relativt lång tid sedan det ursprungliga tillståndet gavs. Vad gäller elektromagnetiska Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 5
fält är det angeläget att storleken på de fält som berör bebyggelse och de försiktighetsåtgärder som kommer att vidtas med anledning av detta, beskrivs. Verket anser vidare, med ledning av hittills kända rön, att det är rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla (μt) som en högsta acceptabel strålningsnivå, så att inga bostäder och arbetsplatser där människor stadigvarande uppehåller sig har magnetfält som är större än 0,4 μt. Vid bostäder, daghem och andra känsliga områden anser verket att det är rimligt att vid ny- eller omkoncession reducera strålningsnivåerna till 0,1-0,2 μt. Försvarsmakten har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för kraftledningen. Jordbruksverket meddelar att verket avstår från att delta i samrådet. Naturvårdsverket avstår från att lämna yttrande i ärendet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Rikspolisstyrelsen har inga synpunkter att redovisa i ärendet. Räddningsverket avstår från att lämna synpunkter i samrådsprocessen. Skogsstyrelsen, Pite älvdals distrikt har inget att erinra mot att nätkoncession för linje förgs. Skogsstyrelsen hänvisar till att eventuella detaljfrågor får anstå till nästa remissomgång, då en färdig miljökonsekvensbeskrivning föreligger. Skogsstyrelsen, Lule älvdals distrikt har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för befintlig kraftledning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har inget att invända mot en förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning Porjus Odensvi. SGU vill dock erinra om vikten av att vid eventuella reparationer eller underhåll vidta försiktighet där ledningen passerar grundvattentillgångar. Vägverket region Norr har inget att erinra mot förgd nätkoncession. Inga synpunkter har erhållits från Luftfartsstyrelsen, Socialstyrelsen, Elsäkerhetsverket, LRF och Sjöfartsverket. som ska behandla förgningen av nätkoncession, samt information om vilken myndighet som hanterar ärendet. 2.4.4 Övriga: företag, intresseorganisationer m.m. Statens skytteombud i Norrbottens, har inget att erinra mot förgning av nätkoncession för befintlig 400 kv kraftledning mellan Porjus och Odensvi. E.ON Elnät Sverige AB har inget att erinra mot en förgning av ansökan. Fortum har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät beviljas en förgd koncession. TeliaSonera genom Skanova har inget att erinra mot att Svenska Kraftnät ansöker om och beviljas förgning av 400 kv linjen Porjus - Odensvi. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra beträffande den befintliga 400 kv ledningen. 2.4.3 Fastighetsägare Fastighetsägaren till Jokkmokk Görjeå 4:17 anser att med en förgd koncession ska Svenska Kraftnät åläggas att besikta och underhålla avvattningsanläggningar och andra anläggningar på fastigheter som ligger 60 meter från lednings mitt. Besiktningar ska utföras vart tionde år och åtgärder vid behov. Ytterligare önskar fastighetsägaren uppgifter om vart fastighetsägare kan vända sig med synpunkter och bekymmer med aktuell ledning och dess anläggningar. Fastighetsägaren önskar även information om alla sstyrelser som berörs av kraftledningen och 6 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
6 Miljökonsekvenser 6.1 Miljömål och miljökvalitetsnormer För nationella miljökvalitetsmål se Huvud-MKB. De berörda regionala miljömålen redovisas i tabell 6.1. I tabellen står N och R för följande: (N) Regionalt mål vilket är identiskt eller likvärdigt med motsvarande nationellt mål. (N+) Regionalt mål vilket har högre resultatambition och/eller en kortare genomförandetid än motsvarande nationellt mål. Regionalt mål vilket har lägre resultatambition och/ eller en kortare genomförandetid än motsvarande nationalt mål. Regionalt mål vilket delvis motsvarar ett nationellt mål men har en regionalt anpassad formulering. (R) Regionalt mål vilket är ett fristående mål utan direkt koppling till något nationellt mål. 6.1.1 Regionala miljökvalitetsmål För utförlig beskrivning av miljömålen för respektive hänvisas till Naturvårdsverkets och/eller Miljömålsportalens hemsida samt till respektive sstyrelses hemsida, se nedan. De regionala miljömålen har anpassats efter respektive s specifika förhållanden och kompletterats med tidssatta delmål. Länsstyrelsen i Norrbottens antog i november 2007 nya regionala miljömål. En uppföljning av de regionala målen publicerades i december 2008. För utförlig beskrivning hänvisas till www.miljomal.nu och www.bd.lst.se 6.1.2 Berörda miljökvalitetsmål I tabell 6.1 sammanfattas kortfattat vilka regionala miljömål som bedömts vara relevanta för ledningssträckningen. Inget av målen bedöms motverkas av fortsatt drift av ledningen förutsatt att relevant hänsyn tas vid framtida drift och underhåll, se kap. 7 i huvud-mkb. Kraftledningen förutsätts fortsättningsvis gå i befintligt läge och inga kraftledningsstolpar förutsätts ändra läge. Med begreppet kraftledningen avses även tillhörande kraftledningsstolpar, staglinor och kraftledningsgata. 6.1.3 Lokala miljömål Arbetet med lokala miljömål har kommit olika långt i de olika kommunerna. Vissa kommuner har formulerade miljömål som bygger på de nationella/regionala miljömålen medan andra har miljömål formulerade i det lokala Agenda 21 arbetet. Dessutom har ett antal kommuner formulerade miljömål i sina översiktsplaner. För eventuella beskrivningar av de formulerade lokala miljömålen hänvisas bl.a. till respektive kommuns hemsida. Eftersom de kommunala miljömålen är mycket olika i sin utformning och nivå blir en generell bedömning gentemot målen svår att utföra. Då ledningen inte bedöms motverka något regionalt mål, har ingen bedömning mot lokala miljömål gjorts. 6.1.4 Bedömningsgrunder I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs miljökonsekvenser enligt en tregradig skala: konsekvenser: Innefattar även måttliga konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Måttlig konsekvens: Innefattar även stora konsekvenser där åtgärder kan mildra konsekvens. Stor konsekvens: Stora negativa konsekvenser utan möjlighet att vidta skyddsåtgärder. För att tydliggöra vilka värden som ligger bakom bedömningarna i denna MKB har bedömningsgrunder utformats. Bedömningsgrunderna beskriver hur kraftledningens effekter värderas i små, måttliga samt stora konsekvenser för olika påverkansområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, rennäring samt infrastruktur. 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna beskrivs i huvuddokumentet, kapitel 6.2 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. 6.3 Natura 2000 samt övriga riksintressen 6.3.1 Natura 2000 För övergripande beskrivning av Natura 2000 hänvisas till Huvud-MKB. I tabell 6.2 redovisas berörda Natura 2000-områden i Norrbottens. För närmare beskrivning och lokalisering av respektive område samt bedömda konsekvenser se avsnitt Naturmiljö under respektive kommun. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 7
Tabell 6.1. Regionala miljömål Norrbottens. Regionala delmål för Norrbottens 2007 Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. (N) Relevanta Delmål Elektromagnetiska fält (löpande). Riskerna med elektromagnetiska fält skall kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder skall vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Målet ska vara uppfyllt 2010. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Relevanta Delmål Skogsavverkning i kantzoner (2008). Senast år 2008 ska samtliga skogsavverkningar i sjöars och vattendrags kantzoner uppnå full naturvårdshänsyn enligt skogspolitikens ambitioner. (R) Myllrande våtmarker. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kulturhistoriska värden med koppling till våtmarker ska bevaras och stärkas. (N+R) Relevanta Delmål Strategi för skydd och skötsel (2008) En regional strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar ska tas fram senast till år 2008. I detta arbete har Norrbotten särskilt ansvar för sträng-flarkmyrar, palsmyrar, stora opåverkade våtmarksområden och våtmarker i landhöjningsmiljö. (N-R) Skogsbilvägar (2006) Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. (N) Avverkning i kantzoner (2008) Senast år 2008 ska samtliga avverkningar i anslutning till våtmarkers kantzoner uppnå skogsvårdslagens krav och minst 50 procent av dessa ska uppnå full hänsyn enligt skogspolitikens ambitioner. (R) Levande skogar I Norrbotten ska skogslandskapet förvaltas så att förutsättningarna för alla dess arter förbättras. Skogen ska brukas uthålligt så att naturvärden, kulturmiljövärden, sociala värden och friluftslivet värnas samt att rennäringens förutsättningar förbättras. (R) Relevanta Delmål Förstärkt biologisk mångfald (2010) Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog och gammal skog skall bevaras och förstärkas till år 2010 på följande sätt: Skydd för kulturmiljövärden (2010) Skogsmarken skall brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010. (N) God bebyggd miljö I Norrbotten ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. (N) Relevanta Delmål saknas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. (N) Relevanta delmål saknas. 8 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Tabell 6.2. Natura 2000-områden i Norrbottens. Karta 6.1. n i Norrbottens. Norrbottens Norrbottens Natura 2000 Jelka-Rimakåbbå, SE0820722, SCI, area: 37694 ha, ytterligare skyddsform saknas (Jokkmokks kommun) Löpnr! Porjus & % NN 1! Harsprånget NN 1 Jelka-Rimakåbbå! NN 2 Kronogård fjällurskog, SE0820131, SCI, area: 5186 ha, naturreservat (Jokkmokks kommun) NN 4 Byskeälven, SE0820432, SCI, area: 16780 ha, skyddad mot vattenkraftsutbyggnad samt strandskydd (Arvidsjaurs kommun) Porjus Seitevare! Västerbottens Udtja, SE0820130, SCI, area: 146500 ha, naturreservat (Jokkmokks kommun) Piteälven, SE0820434, SCI, area: 52942 ha, skyddad mot vattenkraftsutbyggnad samt strandskydd (Jokkmokks kommun och Arvidsjaurs kommun) Gällivare kn KRI 1 Industrisamhälle Jämtlands Gävleborgs DalarnasJokkmokks kn Ligga IRI 1 Inlandsbanan Västernorrlands IRI 2-4 E45 IRI 7 E45 IRI 5-6 Inlandsbanan & $ NN 6 Örebro IRI 8 E45 NN 4 Kronogård NN 8 IRI 9 E45 6.3.2 n För övergripande beskrivning av riksintressen hänvisas till Huvud-MKB. I tabell 6.3 redovisas de områden som är aktuella för Norrbottens. Närmare beskrivning och lokalisering av varje område finns under respektive kommun. Norrbottens Jokkmokks kn NN 2 Udtja NN 6 Piteälven Arjeplogs kn FRI 2 Piteälven NN 8 Byskeälven Tabell 6.3. n i Norrbottens. & % n Löpnr NRI 9 Voulgamjaure Naturvård, 3 kap. 6 miljöbalken Piteälven, inklusive vattendrag som rinner till Piteälven (Jokkmokks kommun och Arvidsjaurs kommun) NRI 7 Vuolgamjaure (Arvidsjaurs kommun) NRI 9 Arvidsjaurs kn & $ IRI 12 E45 Kulturmiljö, 3 kap. 6 miljöbalken Industrisamhälle (Jokkmokks kommun) NRI 7 Piteälven IRI 11 Inlandsbanan KRI 1 Friluftsliv, 3 kap. 6 miljöbalken Piteälven (Arvidsjaurs kommun) FRI 2 Malå kn & % Kommunikation m.m., 3 kap. 8 miljöbalken Inlandsbanan E45 (Europaväg 45) Geografiska bestämmelser, 3 kap. 5 miljöbalken Ett flertal områden och flyttleder av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken berörs av ledningen, se beskrivning under respektive kommun. Västerbottens IRI 1, 5-6, 11 IRI 2-4, 7-9, 12 Ur Sverigekartan Lantmäteriet, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-20236. Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring riksintressen! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns vägar (IRI) järnväg (IRI) Naturvård (NRI) friluftsliv (FRI) kultur (KRI) Natura2000 (NN) 0 5 10 20 30 Kilometer Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 9
6.4 Jokkmokks kommun Övergripande förutsättningar och miljökonsekvenser redovisas i huvuddokumentet, kapitel 6.4 Miljökonsekvenser. Kartor 6.2-6.16 visar intressen för friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, infrastruktur m.m. 6.4.1 Landskapsbild Förutsättningar t Porjus Kraftverkssamhället i Porjus är av riksintresse för kulturmiljövården (KRI 1), se karta 6.8, på grund av att det speglar utvecklingen inom vattenkraften från grundandet 1910 fram till idag. Förutom enstaka objekt såsom den aktuella ledningen och kraftverksdammen är hela miljön, alltså landskapsbilden inom kraftverkssamhället, viktiga inslag som ska bevaras (LL 1) se figur 6.1, tabell 6.4 och karta 6.2. Figur 6.1. Kraftledningen är en viktig del av landskapsbilden i Porjus. Stora Luleälven De första 2 milen av sträckan, från kraftverket i Porjus till kraftverket i Haikak, följer ledningen Stora Luleälven. Ledningen går i bergig, högt terräng, mestadels i skogsmark dominerad av gran och tall. När ledningen går i skogen döljs den bakom träden och minimeras till långa svepande band ovanför trädtopparna. Beroende på hur högt den ligger i landskapet kan den stundtals vara helt dold för att i nästa stund skymta fram igen. Sedd ur andra vinklar bildar ledningsgatan gluggar i siluetten på de höjdryggar den passerar. Det långsträckta raka elementet avviker från det i övrigt organiskt formade, böljande landskapet. I det här landskapet som redan är starkt påverkat av skogsbruket är raka ägogränser redan markerade genom olikåldrade trädbestånd. Ytterligare en linje gör i närmiljön inte så stor skillnad men i de punkter sikten är riktigt vid är det skillnad på ett vanligt hygge och en kraftledningsgata som sträcker sig ända till horisonten. I närmiljön blir kraftledningen som mest påtaglig då den Figur 6.2. Där kraftledningsgatan sammanfaller med en slutavverkning är den som mest exponerad i skogsmarken. Fotot är taget strax nordväst om väg E45 vid Haikak. sammanfaller med en slutavverkning, se figur 6.2. Då är kraftledningsstolparna det enda som sticker upp på en stor yta. Många turister rör sig i området, mycket på grund av naturupplevelser, bland annat närliggande Muddus nationalpark, världsarvet Laponia och midnattssolen lockar. En av de platser som många turister besöker är Harsprångsfallet (LL 2). Vid Harsprångsfallet korsar ledningen älven i ett läge mitt emellan kraftverksdammen och den skyltade besöksplatsen. Haikak till Vajkijaur Vid Haikak svänger kraftledningen av söderut, bort från älven. Ledningen är mycket dominerande där den korsar Europaväg 45 eftersom det just här går två stora ledningar tillsammans, se figur 6.3. Efter korsningen följer ledningen i stort Europaväg 45 och järnvägen. Markerna är fortfarande täckta av barrskog som här och var ger plats för våtmarker och små vattenspeglar. Eftersom ledningen går i skogen parallellt med väg och järnväg och alla tre objekten separeras av trädridåer är det inte många som ser den. Figur 6.3. Kraftledningen där den korsar väg E45 vid Haikak. 10 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Sjölandskapet och bebyggelsen runt Jokkmokk Väster om Jokkmokk finns många sjöar och vattendrag. Ledningens läge inne i skogen tillsammans med den kuperade terrängen gör att kraftledningen inte exponeras ut mot vattnet, se figur 6.4. Det är många som rör sig i skogarna runt Jokkmokk och då är kraftledningen ett tydligt landmärke som är lätt att orientera sig efter. genom området gör att här finns en hel del turister under sommaren. Kraftledningen går återigen ute i skogen. Landskapet är sjörikt och ledningen passerar i ett lågparti mellan tre mindre sjöar i Kieratj. Här syns ledningen från bilvägen över vattenspegeln och trädtopparna. Ledningen korsar också Europaväg 45 ett par gånger, vid Kieratj och vid Rörtjärn. Där är den som mest påtaglig, se figur 6.6. Figur 6.4. Landskapet nordväst om Jokkmokk. Kraftledningen döljs till stora delar bakom vegetationen. Figur 6.6. Kraftledningen korsar E45 i höjd med Rörtjärn. Det är där kraftledningen korsar vägen som flest människor ser den. Jokkmokks västra utkant utgörs av låg villabebyggelse som gränsar mot granskog (LL 3), se figur 6.5 och karta 6.3. Kraftledningen passerar bostadsområdet i skogsbrynet och ligger på flera håll precis vid tomtgränsen. Den går tillsammans med ytterligare en kraftledning och är mycket dominant i landskapet. Det finns även en del industri- och serviceverksamhet förlagd intill ledningen (LL 4). Industriområdets byggnader och ytor är större, gråare och mer industrimässiga än bostadsområdets vilket gör att kraftledningen smälter in bättre här. Tårråjaur Tårråjaur är en by på sjön Tårråjaures västra strand (LL 6) och genom denna rinner Majtumälven. Byn genomkorsas av både väg E45 och järnvägen. Kraftledningen passerar på byns västra sida, i ett skogsparti, se figur 6.7. Figur 6.7. Kraftledningens passage genom Tårråjaur. Ledningen passerar en bit upp från sjöstranden. Figur 6.5. Bebyggelsen i Jokkmokks västra utkant ligger mycket nära kraftledningen. Ledningsgatan har helt ändrat karaktären i skogsbrynet. Söder om Jokkmokk Här korsar ledningen polcirkeln och närheten till Europaväg 45 (LL 5) som är den största turistvägen upp Mellan Tårråjaur och kommungränsen Sträckan domineras av barrskog, genomkorsad av grusvägar och vattendrag. Hundratals små sjöar passeras vilka bidrar till områdets höga naturvärden. I de delar där landskapet öppnar upp runt sjöarna exponeras kraftledningen mot omgivningen. Vid vissa sjöar passerar kraftledningen rakt över vattenytan. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 11
Tabell 6.4. Landskapsbildsobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr Typ av objekt Namn Konsekvenser LL 1 Landskap Porjus Inga LL 2 Landskap Harsprångsfallet Måttliga LL 3 Landskap Jokkmokk Stora LL 4 Landskap Industri Måttliga LL 5 Landskap Europaväg 45 Måttliga LL 6 Landskap Tårrajaur Konsekvenser Den största delen av sträckan genom kommunen går kraftledningen genom skogsmark. Skogen döljer det mesta av kraftledningen så ge den följer landskapets huvudlinjer och inte korsar över höjdryggar. Från avstånd sticker ledningsstolparna upp över trädtopparna, ibland ser man även ledningen som sveper fram mellan dem, men huvuddelen, merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. På nära håll ser man ljuset som silar in mellan trädstammarna och kanske ris som lämnats efter röjningen. Bara då man befinner sig rakt under ledningen ser man att det inte är någon vanlig avverkning eller gta. Konsekvenserna bedöms generellt som små. Där många vistas ute i skogen, eller där skogen har särskilt höga värden eller säregen karaktär, kan konsekvenserna bli större. Porjus är av riksintresse för kulturmiljövården på grund av att hela kraftverkssamhällets utveckling kan avläsas i landskapet. Dagens kraftverksanläggningar är en viktig del i den landskapsbilden. Kraftledningen utgör ett tydligt tillägg från vår tidsepok och visar att kraftstationen fortfarande är i drift, därför bedöms konsekvenserna som positiva. Till Harsprångsfallet kommer många turister för att se den stora kraftverksdammen och vad som är kvar av den forsande älven. Den nu aktuella kraftledningen korsar flodfåran mellan utsiktspunkten och dammväggen. Ledningen kommer mot dalgången i sned vinkel så att den öppna kraftledningsgatan är dold bakom den glesa bergsvegetationen. Detta begränsar konsekvenserna till måttliga. Vid bostadsområdet Lommen i centralorten Jokkmokk kommer kraftledningen mycket nära bostadsbebyggelse. Ledningen var närvarande i området innan husen byggdes men tomterna går ändå hela vägen fram till skyddszonen. Skillnaden i skala mellan de små enplanshusen och kraftledningen gör att ledningen dominerar utsikten. Den öppna kraftledningsgatan gör området ljusare och luftigare jämfört med den skog som annars hade gränsat mot området men den ger ett ovårdat intryck då den inte röjs så ofta. Kontrasten mot de prydliga trädgårdarna är stor. Det finns inget utrymme för skyddande trädridåer eller andra åtgärder som kan minska kraftledningens dominans i området. Konsekvenserna bedöms som stora. Ledningen går även nära industriområdet i sydvästra utkanten av Jokkmokk. Konsekvenserna där bedöms som måttliga. Söder om Jokkmokk går kraftledningen ute i skogen. Den är mestadels dold av vegetationen men passerar här och var över öppna sjöar och våtmarker samt över vägen. Europaväg 45 är turiststråket upp mot fjällen och den korsar polcirkeln här. Både naturen och midnattssolen lockar till besök och många rör sig ute i skog och mark. Konsekvenserna bedöms därmed som måttliga. Kraftledningen skär genom bymiljön i Tårråjaur så att de yttersta husen hamnar utanför och upplevs som en fristående gård. Den går även rakt över vattendraget Majtumälven i 200 m och påverkar den vyn. Konsekvenserna av detta bedöms som måttliga. Söder om Tårråjaur går kraftledningen genom skyddad skog med höga naturvärden och som dessutom innehåller många små sjöar där ledningen exponeras över vattenytan. Eftersom få människor vistas här och ser ledningen bedöms ändå konsekvenserna som små. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.4.2 Naturmiljö Förutsättningar Jelka-Rimakåbbå (NN 1), se figur 6.8, tabell 6.5 och karta 6.11, är ett stort, fjällnära område som består av en mosaik av skog, myrar och vattendrag. Området ligger strax väster om Porjus. Skogarna i Jelka-Rimakåbbå är till övervägande del urskogsartade som i stor utsträckning är helt orörda med flera rödlistade arter knutna till skogliga miljöer. Området utgör riksintresse Natura 2000 och passeras av ledningen inom en mindre del i dess östra utkant. Naturmiljön söderut genom Jokkmokks kommun präglas av barrskogar med sjöar, sumpskogar och våtmarker. Flera av sumpskogarna och våtmarkerna gs ledningen har höga naturvärden enligt Skogsstyrelsens och Länsstyrelsens inventeringar. Våtmarker med höga naturvärden finns omnämnda nedan. Kraftledningen korsar flera vattendrag och sjöar, t.ex. Majtumälven och Lill-Varisträsket. Naturreservatet Udtja ingår i riksintresse Natura 2000 (NN 2 och NR 3), se karta 6.13. Reservatet utmärks av ett stort urskogsområde med vidsträckta myrar och uppstickande lågfjäll. Reservatet utgör även raketskjutfält och är avlyst för allmänheten. Ledningen går genom reservatet i dess södra del. Kronogård fjällurskog ligger i anslutning till Udtja naturreservat. Ledningen skär av det nordvästra hörnet gs en mindre sträcka i reservatet. Området utgör naturreservat och 12 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Tabell 6.5. Naturmiljöobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr Typ av objekt Namn Konsekvenser NV 1 Våtmark Klass 3 NV 2 Våtmark Klass 3 NV 3 Våtmark Klass 1 Måttliga NV 4 Våtmark Klass 3 Figur 6.8. Bäck som rinner i naturreservatet Jelka-Rimakåbbå med kraftledningen i bakgrunden. NV 5 Våtmark Klass 2 NB 6 Nyckelbiotop Barrnaturskog NB 7 Nyckelbiotop Barrskog NB 8 Nyckelbiotop Barrskog, brandspår NV 9 Våtmark Klass 3 NV 10 Våtmark Klass 2 NÖ 11 Biotopskydd Barrblandskog NV 12 Våtmark Klass 3 NV 13 Våtmark Klass 3 Figur 6.9. Myr under kraftledningen, Björnmyren. NV 14 Våtmark Klass 2 NV 15 Våtmark Klass 3 riksintresse Natura 2000 (NN 4 och NR 5). Piteälven utgör riksintresse för naturvård och Natura 2000. Älven är en av våra fyra nationalälvar. Älven ligger i Arvidsjaurs kommun men flera vattendrag inom Jokkmokks kommun rinner till Piteälven och ingår i riksintresseområdet. Flera av dessa passeras av ledningen (NN 6 och NRI 7). Vid sjön Anajaure passerar ledningen genom våtmarken NV 3, se karta 6.5, med högsta naturvärdesklass enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering. Vid Rissejauratjärn finns en våtmark (NV 18), se karta 6.7, med högsta naturvärdesklass. Flera våtmarker som passeras har höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen, Björnmyren (NV 5), se karta 6.6, öster om Vajkijaur (NV 9), norr om Vajmat (NV 14), söder om Tårrajaur (NV 17) söder om Majtum (NV 20) samt en våtmark vid Tapmukape. Skogsstyrelsen har inventerat nyckelbiotoper och naturvärden gs ledningen. Öster om Vajkijaur ligger ett par nyckelbiotoper i utkanten av ledningsgatan som utgörs av barrnaturskog (NB 6) riklig med död ved, respektive barrnaturskog (NB 7) med förekomst av hänglav. Nyckelbiotoperna ligger inom det våtmarksområde vid Björnmyren, se figur 6.9, som har höga naturvården enligt Länsstyrelsens våtmarks inventering. NV 16 Våtmark Klass 3 NV 17 Våtmark Klass 2 NV 18 Våtmark Klass 1 Måttliga NV 19 Våtmark Klass 3 NV 20 Våtmark Klass 2 NV 21 Våtmark Klass 3 NN 1 Natura 2000 Rimakåbbå NN 2 Natura 2000 Udtja NR 3 Naturreservat Udtja NN 4 Natura 2000 Kronogård NR 5 Naturreservat Kronogård Fjällurskog NN 6 Natura 2000 Piteälven NRI 7 naturvård Piteälven Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 13
I västra utkanten av Jokkmokks samhälle ligger en nyckelbiotop nära ledningsgatan som utgörs av barrskog (NB 8) med brandspår. Öster om Vajmat ligger ett naturvärde (NÖ 11) i anslutning till ledningen enligt Skogsstyrelsens inventering. Konsekvenser De områden som utgör riksintresse Natura 2000 i Jokkmokks kommun är av storslagen karaktär och ingår i till ytan vidsträckta skogsområden. Kraftledningsgatorna kan ses som mindre inslag i de skyddade områdena vilket innebär att påverkan i relation till den totala skyddade arealen blir mycket liten. För alla Natura 2000-områden som omfattas av kraftledningen, Udtja, Kronogård fjällurskog och Jelka-Rimbokåbbå, utgör skogen så stora områden på båda sidor av kraftledningen att barriäreffekterna och uppdelningen av områden på var sida om kraftledningen är av mindre betydelse. Underhållsarbetena påverkar inte de utpekade skyddsvärdena i riksintresseområdena. Nyckelbiotoper i kraftledningens närhet ligger i utkanten av ledningsgatan vilket innebär att de inte påverkas av underhållsarbeten för kraftledningen. Flera av våtmarkerna har höga naturvärden som kan skadas vid underhållsarbeten. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i närheten av kraftledningen vara små. Åtgärder Hänsyn tas vid drift, reparationer och underhåll enligt Svenska Kraftnäts riktlinjer, se huvuddokumentet kapitel 7 Drift och framtida underhåll. 6.4.3 Kulturmiljö Förutsättningar I Jokkmokks kommun passerar kraftledningen sammanlagt 7 objekt av kulturhistoriskt intresse. Ett riksintresse som även är med i Norrbottens kulturmiljöprogram, samt sex fasta fornlämningar, se tabell 6.6. Porjus samhälle (KRI 1 och KF 2), se karta 6.8, är klassat som riksintresse då det är Sveriges enda helt bevarade kraftverksamhälle. Samhället anses ha höga kulturhistoriska, teknikhistoriska, pedagogiska och turistiska värden. Byggnader inom 200 meter från kraftledningen utgörs främst av kraftverksanläggningar. I kraftledningsgatan finns en oregelbunden härd samt en husgrund (KF 3 och KF 4) strax söder om Porjus. Härden mäter 1,35x0,85 m och 0,1 m hög, och är beväxt med mossor, lavar, lingon och björk. Tre ovala härdar ligger intill varandra vid Europaväg 45 strax norr om Jokkmokks tätort (KF 5-7), se karta 6.9. Vid provstick 1994 upptäcktes vid dessa tre härdar rödbränd jord. Ca 5 km söder om Tårrajaur finns en oval härd (KF 8), som mäter 1,25-0,75 m samt 0,05 m hög. I kanten finns åtta delvis synliga stenar. Konsekvenser Porjus samhälle är av riksintresse ur kulturhistoriskt perspektiv och kraftledningen är en viktig del av detta, vilket innebär att det är av stor vikt att kraftledningen behålls för framtiden. De kulturhistoriska lämningarna utmed kraftledningens sträckning behöver inte tas bort och de bedöms därmed behålla sitt kulturhistoriska värde. De sammanhang och strukturer som lämningarna förmedlar kommer även fortsättningsvis kunna uppfattas i områdena. Eventuell påverkan var troligen störst vid anläggandet av ledningen och om aktsamhet vidtas i fortsatt underhållsarbete bedöms konsekvenserna vara små om kraftledningen behålls. Figur 6.10. Kraftstationen i Porjus är av riksintresse för kulturmiljön. Tabell 6.6. Kulturmiljöobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr KRI 1 KF 2 KF 3 KF 4 KF 5 KF 6 KF 7 KF 8 Typ av objekt Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Fast fornlämning Lämning Konsekvenser Industrisamhälle Norrbottens kulturmiljöprogram Industrisamhälle Härd Husgrund Härd Härd Härd Härd Porjus samhälle Porjus samhälle Jokkmokk 1955:1 Jokkmokk 1954:1 Jokkmokk 1881:1 Jokkmokk 1882:1 Jokkmokk 1882:2 Jokkmokk 4794 Namn/ RAÄ-beteckning 14 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Åtgärder Vid underhållsåtgärder som medför att det finns risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras, skall samråd hållas med berörd sstyrelse. Samtliga fornlämningar markeras så de är väl synliga inför arbetena, se vidare kap. 7 Drift och framtida underhåll i huvuddokumentet. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas i samband med underhållsåtgärderna anmäls detta till berörd sstyrelse. 6.4.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar I Porjus finns en golfbana (FÖ 1), se figur 6.11, tabell 6.7 och karta 6.2, med tillhörande anläggningar i kraftledningens närhet. I Jokkmokk finns villakvarter, en skoterled samt en motorstadion med tillhörande anläggningar i kraftledningens närhet, se figur 6.12. Tabell 6.7. Friluftslivobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning Konsekvenser FÖ 1 Golfbana Porjus golfbana Konsekvenser Kraftledningen går nära villabebyggelse i Jokkmokk men utgör inte något hinder för närrekreation som svamp- och bärplockning, skogspromenader, skoteråkning, motion m.m. Golfbanan i Porjus och motorstadion i Jokkmokk ligger redan idag nära kraftledningen utan att verksamheterna störs. Ledningen kommer även fortsättningsvis att upplevas både visuellt och genom ljudeffekter vid fuktig väderlek, se huvud- MKB. Anläggningarna kommer inte ytterligare att påverkas av närheten till kraftledningen. Sammantaget bedöms konsekvenserna vara små. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.4.5 Naturresurser Figur 6.11. Golfbanan i Porjus ligger delvis under kraftledningen. Förutsättningar Andelen produktiv skogsmark inom utredningsområdet är oklar. Med beaktande av det fragmenterade landskapet med gles barrskog och det geografiska läget är det dock rimligt att anta att skogsmarken generellt har ett lågt produktionsvärde. Enligt sstyrelsens täktdata finns det en identifierad täkt (TÖ 1), se tabell 6.8 och karta 6.5, inom utbredningsområdet. Uttag av material är okänd men täkten är av mindre storlek. Tabell 6.8. Naturresursobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr Typ av objekt Konsekvenser TÖ 1 Täkt Inga Figur 6.12. Motorstadion i Jokkmokk ligger nära kraftledningen. Konsekvenser Kraftledningen medför att rationellt skogsbruk förhindras inom ledningsgatan. Konsekvenserna bedöms vara små eftersom den befintliga ledningen inte medför något nytt ianspråktagande av naturresurser. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 15
6.4.6 Rennäring Förutsättningar Nordligaste delen av ledningssträckan, runt Porjus och söderut, finns inom Sirges fjällsamebys vinterbetesmarker inom rennäringens åretruntmarker. En flyttled av riksintresse (RIFL 1) passerar kraftledningen strax sydväst om Porjus, se tabell 6.9 och karta 6.14. Där korsas även ett område som utgör en svår passage av riksintresse (RISP 2). Sirges fjällsameby är Sveriges största sameby med åretruntmarker i Jokkmokks kommun. Efter att kraftledningen korsat Luleälven söder om Harsprånget går den in i Slakka (RIKO 4) ett kärnområde av riksintresse för Sierri skogssameby. Slakkaområdet är Sierris viktigaste kärnområde inom åretruntmarker och nyttjas hela året. Inom området sammanfaller Sierris viktigaste anläggningar, funktioner och strategiska platser. Norra delen av riksintresseområdet finns inom ett överlappande betesområde för Sirges och Sierri samebyar. Gränsen mellan samebyarna går strax norr om Ligga. En bit söder om Ligga passerar kraftledningen ett uppsamlingsområde för Sierri. Sierri skogssameby är Sveriges minsta sameby och har sina åretruntmarker i Jokkmokks kommun, norr om Jokkmokks samhälle. En av Sierri samebyns flyttleder (FL 5) följer ca 15 km gs kraftledningen söderut mot Jokkmokk. Flyttleden viker av från ledningen några km norr om samhället, där går även en gräns mellan samebyarna och kraftledningen kommer in i ett överlappande betesområde för Jåhkågasska Tjiellde (kallas i fortsättningen endast Jåhkågasska), Sirges, Tuorpon och Udtja samebyar. Ca 3 km norr om Jokkmokk passerar kraftledningen riksintressen bestående av en svår passage (RISP 6) och ett flyttled för Sirges sameby, se karta 6.15. Nordost om Jokkmokk passeras även ett uppsamlingsområde för Sirges sameby. Väster om Jokkmokk sträcker sig ledningen genom ett område som utgörs av ett rastbete av riksintresse för Sirges sameby (RIRB 7) och söder om den passeras Jåhkågasska och Sirges samebyars två flyttleder av riksintresse (RIFL 8-9). Kraftledningen går på en sträcka av ca 20 km genom kärnområdet Jokkmokk (RIKO 10), området börjar några km norr om och sträcker sig ca två mil söder om Jokkmokk, som är av riksintresse. Kärnområdet är inom gemensamt vinterbetesområde för Sirges, Jåhkågasska Udtja samt Tuorpon sameby som inte ingår i samebyarnas åretruntmarker. Kärnområdet Jokkmokk tar slut strax söder om Vajmat. Runt Vajmat, öster om Europaväg 45 passerar ledningen ett uppsamlingsområde för Jåhkågasska sameby. Området sträcker sig söderut till strax norr om Torrajaur. Söder om Vajmat passeras en svår passage av riksintresse för samebyn (RISP 11). Vid den svåra passagens norra delar korsar en flyttled (FL 12) för Jåhkågasska kraftledningen. Jåhkågasska fjällsameby har sina åretruntmarker i Jokkmokks kommun. Söder om den svåra passagen korsas en flyttleder (FL 13) för Tuorpon sameby. Tuorpon fjällsameby är den sydligaste av de tre fjällsamebyarna med åretruntmarker i Jokkmokks kom- mun. Nordost om Tårrajaur passerar ledningen mitt i ett rastbete för Tuorpon sameby (RIRB 15). Rastbetet är uppdelat på två områden och mellan dessa går en flyttled (RIFL 14). Strax söder om järnvägen i Tårrajaur passerar kraftledningen kärnområdet Vitbäcken som är av riksintresse (RIKO 16), se karta 6.16. Vitbäcken är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokks samebyar. Området disponeras av Tuorpon och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland och sträcker sig några kilometer söder om Majtumälven. Vissa delar av området är redovisade som naturliga uppsamlingsområden (s.k. trivselland). Strax norr om Majtumälven passeras en av Tuorpon samebyns flyttleder. Söder om Majtumälven passeras riksintressen bestående av två områden med rastbete och två flyttleder för Tuorpon sameby. Ett par kilometer in i Udtja naturreservat sträcker sig kraftledningen in i Udtja samebys höst-, sommar- och vinterbetesområde inom rennäringens åretruntmarker. Vidare passeras där kalvningsland väster och uppsamlingsområden öster om kraftledningen. Udtja är en skogssameby med åretruntmarker i Jokkmokks kommun. Även gre söderut strax norr om kommungränsen och Varjisträsket passeras uppsamlingsområden för samebyn. Området strax norr om Varjisträsk ingår i Luokta Mávas samebys vinterbetesområde och utgörs av kärnområde av riksintresse (RIKO 18). Norr om Jokkmokk går kraftledningen genom rennäringens åretruntmarker. I området runt Jokkmokks tätort och söder om den går ledningen inom ett gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokks samebyar. Samebyar som påverkas av kraftledningen inom Jokkmokks kommun är Sirges, Sierri, Jåhkågasska, Tuorpon, Udtja och Luokta Mávas. Flyttleder, rastbeten och kärnområden av riksintresse berörs på flera ställen inom Jokkmokks kommun. De svåra passagerna som berörs av kraftledningen är i områden där en flyttled korsar eller passerar i anslutning till ett vattendrag, järnväg, Europaväg 45 eller kraftledningen. Konsekvenserna bedöms vara små eftersom tillgängligheten till betesmarkerna inte påverkas i någon större grad. Områden av riksintressen berörs och ledningen kan uppfattas som barriär av enstaka renar, men kraftledningen har funnits i området en gre tid och rennäringens aktiviteter bedöms ha anpassat sig till den befintliga ledningen. Den befintliga ledningen medför inte något nytt ianspråktagande av markområden. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 16 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Tabell 6.9. Rennäringsobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr Typ av objekt Sameby Konsekvenser RIFL 1 flyttled Sirges RISP 2 svår passage Sirges FL 3 Flyttled Sirges RIKO 4 kärnområde Slakka Sierri Figur 6.13. Villabebyggelse i Jokkmokks kommun. FL 5 Flyttled Sirges RISP 6 svår passage Sirges RIRB 7 rastbete Sirges RIFL 8 flyttled Sirges RIFL 9 RIKO 10 RISP 11 flyttled kärnområde Jokkmokk svår passage Jåhkågasska Tjiellde Sirges, Jåhkågasska och Tuorpon Jåhkågasska Tjiellde FL 12 Flyttled Jåhkågasska Tjiellde 6.4.7 Bebyggelse och boendemiljö FL 13 Flyttled Tuorpon RIFL 14 RIRB 15 RIKO 16 RIKO 18 flyttled rastbete kärnområde Vitbäcken kärnområde Varjisträsk Tuorpon Tuorpon Tuorpon och Jåhkågasska Tjiellde Luokta Mávas Förutsättningar När ledningen passerar Jokkmokks kommun finns några förrådsbyggnader inom ledningens buffertzon vid Harsprångets kraftstation. I övrigt kan området kring kraftstationen ses som Figur 6.14. Kraftledningen passerar genom industriområdet i Jokkmokks utkant. en arbetsplats där människor stadigvarande kan tänkas vistas. Ledningen passerar sammanhållen bebyggelse samt delar av ett industriområde i den västra utkanten av Jokkmokk, se figurer 6.13 och 6.14. Den sammanhållna bebyggelsen utgörs av ett villakvarter med flera bostadshus som ligger på en rad, cirka 30-40 meter från ledningen. Ledningen berör även bebyggelse och boendemiljö för några byggnader där den passerar Europaväg 45 i Kieratj, i Tårrajaur och vid sjön Juokeljaure. Konsekvenser Ledningen påverkar bebyggelse och boendemiljö för 22 byggnader inom ett avstånd av 100 meter från ledningsmitt i Jokkmokks kommun, se tabell 6.11. Av de 22 byggnader där människor stadigvarande kan tänkas vistas påverkas ingen byggnad av magnetfält över 4 μt. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.4.8 Infrastruktur Förutsättningar Europaväg 45, E45, går genom kommunen. Under sommaren trafikerar Inlandsbanan Jokkmokk. Strax söder om Jokkmokks tätort löper ledningen sträckvis parallellt med både Inlandsbanan och väg E45. Ledningen passerar väg E45 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 17
vid 6 platser genom kommunen, se tabell 6.10. Inlandsbanan passeras av ledningen vid 4 platser. En av ledningens passager över Inlandsbanan visas i figur 6.15. Väg E45 utgör väg av riksintresse då vägen ingår i det transeuropeiska transportnätet TEN. Några små allmänna vägar korsas, liksom ett antal skoterleder. En av skoterlederna i kommunen löper i ledningsgatan gs en sträcka av ca 6,5 km. Konsekvenser Ledningen påverkar varken möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Kraftledningen medför inga konsekvenser för infrastrukturen. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.4.9 Planförhållanden Förutsättningar Ledningen berör inga områden som omfattas av fördjupad översiktsplan eller detaljplan i Jokkmokks kommun; ej heller markområden som har rekommenderats för framtida bostadsoch industriändamål. Konsekvenser Ledningen berör inga områden som omfattas av detaljplaner i Jokkmokks kommun. Den befintliga ledningen bedöms därför inte strida mot någon plan. Åtgärder Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga. 6.15. Ledningens passage över Inlandsbanan väster om Harsprångets kraftstation. Tabell 6.10. Infrastrukturobjekt i Jokkmokks kommun. Löpnr Typ av objekt Benämning Konsekvenser IRI 1 järnvägar Inlandsbanan IRI 2 vägar E45 IRI 3 vägar E45 IRI 4 vägar E45 IRI 5 järnvägar Inlandsbanan IRI 6 järnvägar Inlandsbanan IRI 7 vägar E45 IRI 8 vägar E45 IRI 9 vägar E45 18 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät
Tabell 6.11a. Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Jokkmokks kommun (ledningslittera UL s1-3). Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Jokkmokk Ananasse 1:1 51 UL27 0,6 Jokkmokk Görjeå 4:17 99 0,2 Jokkmokk Görjeå 4:17 77 0,2 Jokkmokk Tårrajaur 1:18 41 1,0 Jokkmokk Tårrajaur 1:9 94 0,2 Jokkmokk Tårrajaur 1:3 46 0,8 Ledningslittera: UL s1-3 Tabell 6.11b. Magnetfältstabell, byggnader påverkade av ledningen i Jokkmokks kommun(ledningslittera UL 25). Kommun Fastighet Avstånd (m) Parallell ledning Magnetfält vid årsmedelströmlast (μt) Jokkmokk Kyrkostaden 1:571 84 UL1 s1-3 0,2 Jokkmokk Kyrkostaden 1:595 47 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:587 92 UL1 s1-3 0,2 Jokkmokk Kyrkostaden 1:596 46 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:597 46 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:586 91 UL1 s1-3 0,2 Jokkmokk Kyrkostaden 1:564 93 UL1 s1-3 0,2 Jokkmokk Kyrkostaden 1:598 46 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:599 47 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:555 96 UL1 s1-3 0,2 Jokkmokk Kyrkostaden 1:562 48 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:600 46 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:638 91 UL1 s1-3 0,2 Jokkmokk Kyrkostaden 1:601 49 UL1 s1-3 0,5 Jokkmokk Kyrkostaden 1:615 46 UL1 s1-3 0,6 Jokkmokk Kyrkostaden 1:616 46 UL1 s1-3 0,6 Ledningslittera: UL 25 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät 19
1 2 Norrbottens 3 Porjus! Porjus FÖ 1 Porjus golfbana 4 LL 1 Porjus 5 Gällivare kn Jokkmokks kn 6! Harsprånget LL 2 Harsprångsfallet Norrbottens! Ligga Förgning av koncession Porjus-Odensvi (Hallsberg) Teckenförklaring intresseområden för friluftsliv och landskapsbild! Kraftstation Kraftledning 400 kv Porjus-Odensvi (Hallsberg) Länsgräns Kommungräns Landskapsbildskydd 19 Naturvårdslagen (LL) Friluftsliv övriga intressen (FÖ) Landskapsbild (LL) n m geografiska bestämmelser (FRI) friluftsliv (FRI) Primära rekreationsområden (FRI) Karta 6.2. Jokkmokks kommun, intresseområden för friluftsliv och landskapsbild. Blad 1 (29) 0 2 000 4 000 Meter Lantmäteriverket i2007/797 20 Förgning av koncession Porjus-Odensvi, MKB Svenska Kraftnät