STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

Relevanta dokument
Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre

Äldre och urininkontinens

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

Vi delar in oss i grupper för att diskutera följande: Hur kan vi göra inflyttningen till SÄBO effektivare? Hur kan vi nyttja lägenheterna optimalt

Blåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm

För att identifiera urinläckage fråga

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion?

SBU-rapport 1 okt -09

INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd :43:03

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Analysis of factors of importance for drug treatment

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Läkemedelsanvändning hos äldre

Urologiska spasmolytika. Borlänge

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Blåsdysfunktion hos äldre

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg

Blås- och tarmdysfunktion

Riktlinje för god inkontinensvård

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Alternativ till kateterbehandling

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Svenskarna om inkontinens

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Verksamhet och ort, förvaltning VO FoU, Skånevård Sund på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionens verksamhetschefer i Ortopedi

Det läcker. om läckage och inkontinens. Sedan Nr 1:2014. Ledaren: Är det tabu att prata om kiss och bajs? 2

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010

Behandling av depression hos äldre

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Utredning och behandling av blåsstörning

Att leva med Inkontinens

slutsatser Behandling av urininkontinens Sammanfattning och slutsatser av SBU:s Styrelse och Råd SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne

Vägledning för en god palliativ vård

Riktlinjer urininkontinens

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Regional koordinator för bäckencancerrehabilitering

Läkemedelsgenomgångar

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Behövs alla dessa läkemedell

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Kapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring

Med busig blåsa men friska njurar

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Nationella riktlinjer

BESLUT. Datum

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

BESLUT. Datum

Svensk författningssamling

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Okt Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Urininkontinens, utredning och behandling

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Äldre tänder behöver mer omsorg

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript:

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot

Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström

Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson, Universitetssjukhuset Örebro (uroterapeut) Eva Samuelsson, Krokoms hälsocentral/umeå universitet Karin Franzén, Universitetssjukhuset Örebro Ulla Molander, GU Sahlgrenska akademin Patrik Midlöv, Lunds Universitet/ Tåbelunds vårdcentral Karin Stenzelius, Malmös högskola/ Skånes universitetssjukhus Lars Malmberg, Skånes universitetssjukhus, urologiska kliniken Nils-Eric Sahlin, Lunds Universitet, avd för medicinsk etik

Kansliet - projektgruppen Jenny Odeberg (projektledare) Elisabeth Gustafsson (projektassistent) Hanna Olofsson (informationsspecialist) Sten Anttila (Biträdande projektledare ) Thomas Davidsson, Harald Gyllensvärd (hälsoekonomer)

Regeringsuppdrag Syftet med uppdraget är att systematiskt identifiera kunskapsluckor, stimulera till ny kunskap och aktivt föra ut kunskap om ett värdigt omhändertagande och en god vård och omsorg av de mest sjuka äldre Äldre projekten: Behandling av urininkontinens hos äldre Akutvård av äldre Svårläkta sår hos äldre Undernutritionstillstånd hos äldre Indikatorer för äldres läkemedelsanvändning

Övergripande fråga Vilken effekt har olika behandlingsmetoder på graden av urininkontinens hos äldre och dess påverkan på det dagliga livet och livskvalitet.

Mest sjuka äldre/sköra äldre ingen vedertagen definition finns Detta är projektets definition:

Behandlingar Kirurgisk behandling (intravaginalslyngplastik, botoxulinum, injektionsbehandling, artificiel sfinkter,) Farmakologisk behandling Behandlingsprogram (toaletträning mm) Alternativmedicin (akupunktur, naturläkemedel, yoga) Bäckenbottenträning/blåsträning Elstimulering Komplexa interventioner (vårdprogram) Miljö (personal, lokal, utbildning) Livsstilsinterventioner (dryck, träning mm)

Exkluderade interventioner Olika typer av inkontinenshjälpmedel absorberande produkter och urinflaskor Kolsuspension urinavledning brickerblåsa

Slutsatser (1 av 5) Det finns effektiva behandlingar för äldre. Det är viktigt att erbjuda dokumenterat effektiv behandling även till äldre.

Slutsatser (2 av 5) Utredning av urininkontinens är grunden för effektiv behandling. Beroende på typ av läckage, har en minskning av urininkontinens hos äldre kunnat påvisas med hjälp av bäckenbottenträning, slyngplastik samt läkemedel med antikolinerg effekt. Effekten av dessa läkemedel är begränsad och risken för biverkningar (t ex förstoppning och muntorrhet) måste uppmärksammas liksom biverkningar av operation.

Slutsatser (3 av 5) Det är sannolikt att basal omvårdnad för sköra äldre är viktigt för att påverka urininkontinens, men det saknas i stor utsträckning vetenskapliga studier. Exempel på grundläggande åtgärder som kan vara av värde är uppmärksamhetsträning, hjälp till toaletten och fysisk träning.

Slutsatser (4 av 5) Forskning på förebyggande, lindrande, botande eller omvårdnadsåtgärder är begränsad. Det finns ett stort behov av studier av god vetenskaplig kvalitet som avser åtgärder för att hjälpa sköra äldre.

Slutsatser (5 av 5) Det saknas vetenskapliga studier av tillräcklig kvalitet för att bedöma metodernas kostnadseffektivitet.

Etiska frågeställningar Det kan finns etiska problem i att göra studier där människor med nedsatt autonomi deltar, men lagen om etikprövning ger möjlighet till detta under vissa förutsättningar. Med en god insyn i forskningsprogram och med krav på närståendes godkännande, torde det vara mer oetiskt att inte skaffa kunskap om behandling av urininkontinens hos sköra äldre

Praxis Läkemedel 12000 Läkemedel med antikolinerg effekt DDD/1000 invånare 10000 8000 6000 4000 2000 0 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år kvinnor 683 1180 1884 2776 3844 6374 8391 9443 9684 7699 män 336 450 655 1214 2042 4212 6035 7878 8695 7753 85+ år Uttag av läkemedel med antikolinerg effekt med indikation urinträngningar/trängningsinkontinens i Sverige 2011. Antal DDD per 1000 invånare, uppdelat på kön och ålder.

Praxis- Kirurgi 80% 70% 60% kvarvarande läckage 1 år efter operation Andel (%) 50% 40% 30% 20% 10% 0% <65 år (n=3644) 65 69 år (n=562) 70 74 år (n=367) 75 79 år (n=230) 80 år (n=157) Total (n=4960) Aldrig/nästan aldrig 67,60% 56,90% 55,60% 43,90% 35,70% 63,40% 1 3 ggr/mån 8,10% 8,00% 6,00% 5,70% 3,20% 7,70% 1 3 ggr/v eller dagligen 15,60% 29,20% 32,70% 42,60% 51,00% 20,70% bortfall 8,70% 5,90% 5,70% 7,80% 10,20% 8,10%

Kunskapsluckor Det saknas väsentligen studier om effekten av livsstilsanpassning och fysisk aktivitet, om betydelsen av anpassning av den vardagliga miljön av hjälp och stöd i det dagliga livet ( toalettassistans och ADLträning). Effekter av patientundervisning det saknas helt studier om vilken betydelse utbildning och träning av personalen har. Förebyggande åtgärder innan äldre blir sköra äldre avseende att bevara kontinens så länge Östrogen som behandling av urininkontinens hos äldre

Kunskapsluckor och fortsatt forskning De fåtal studier som finns är behäftade med metodologiska problem vilket påverkar kvaliteten och leder till problem när det gäller tolkning av resultat. Olika sätt att mäta inkontinens (subjektivt/objektivt) Att genomföra studier där populationen utgörs av sköra äldre medför metodologiska problem såsom risk för stora bortfall, komplex sjukdomsbild. En viktig fråga är : hur lägga upp studier om behandling av urininkontinens hos sköra äldre på ett metodologiskt robust sätt.

Sammanfattning av resultaten - äldre Effektmått Urinläckage Livskvalitet Bäckenbottenträning i kombination med fysisk träning Minskat läckage (+++0) Förbättrad symtomrelaterad livskvalitet (+++0) Generell livskvalitet: ingen skillnad (++00) Strukturerad patientundervisning och stöd Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Intravaginal slyngplastik Minskat läckage (subjektivt) (++00) Förbättrad (++00) Läkemedel med antikolinerg effekt Minskat läckage (++00) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Duloxetin Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Komplikationer Ej angivet Ej relevant Ökad risk (++00) Ökad risk (++00) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000)

Sammanfattning av resultaten - sköra äldre Effektmått Urinläckage Fysisk träning i kombination med ADLträning Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Uppmärksamhetsträning och hjälp till toalettbesök i kombination till funktionell träning Minskade urinläckageepisoder. Fler lyckade toalettbesök (++00) Oxybutynin läkemedel med antikolinerg effekt Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Livskvalitet Studier saknas Studier saknas Studier saknas Komplikationer Otillräckligt vetenskapligt Studier saknas Studier saknas underlag (+000)

KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN www.sbu.se