TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff



Relevanta dokument
Dnr. U2008/5466/SAM

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS Advanced Vad kan den användas till? Peter Nyström Umeå universitet. Peter Nyström Umeå universitet. Ett syfte med TIMSS är

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Skolledares vardagsarbete och skolans kultur

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Trender i läsresultaten i PIRLS Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet och Universitetet i Oslo

UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

TIMSS Advanced Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

TIMSS Advanced svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik

Matematiken i PISA

8. Internationella kunskapsoch

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

PISA (Programme for International

1. Vad är PISA? Varför är Sverige med i PISA? Vilka jämförelser kan PISA göra? Hur är PISA organsierat?...

Om läsning. Vad, när, var och hur läser du? Ta med och läs med dem där hemma

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

PISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

Matematikundervisningen i fokus

Med fokus på matematik och naturvetenskap

IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

Designförändringar mellan PISA 2012 och PISA 2015 en metodstudie

Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Skolenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS Skolverket Stockholm

Matematikstrategi

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Med fokus på matematik

Vart är svenska elevers matematikkunskaper på väg? Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN

TIMSS 2015 RAPPORT Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Handbok för provledare

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

SKL Matematik PISA 2015 En modell för att utveckla skolan

SÄRTRYCK AV RAPPORT En sammanfattning av TIMSS 2003

TIMSS Advanced 2015 RAPPORT Svenska gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

Sammanfattning. Rapportens syfte

KANDIDATUPPSATS. Synliggörandet av internationella kunskapsmätningars syften, möjligheter och begränsningar utifrån en litteraturstudie

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm


OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

epirls 2016 RAPPORT Den digitala läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv INTERNATIONELLA STUDIER

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

TORULF PALM 1

INTERNATIONELLA STUDIER RAPPORT PIRLS Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

PIRLS 2016 RAPPORT Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv INTERNATIONELLA STUDIER

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Resultaten, statistik och konklusioner: www-minedu.fi/pisa

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål

Med fokus på matematik

Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö

Under det senaste året har Nämnarens

Praktiska kunskapsprov i TIMSS

Statens skolverk Stockholm

Med fokus på naturorienterande ämnen

SEMINARIUM OM TIMSS OCH PISA PETER NYSTRÖM

Nationella prov 2016

Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR. Vecka

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Första sidan. Svenska elevers matematikkunskaper i grund- och gymnasieskolan samt elevers fysikkunskaper i gymnasiet

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Din utbildning och lärarlegitimationen

Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Att lära av Pisa-undersökningen

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

Elevens namn:... Nuvarande skola:... kommun:... Ansvarig studie- och yrkesvägledare:... Tel: Rektor eller bitr. rektors namn:... Tel:...

Nyheter från Skolverket Mullsjö Linnea Hellebro Löfling och Marica Dahlstedt

Högpresterande gymnasieelever i TIMSS. Svenska gymnasieelevers prestation i matematik och fysik i ett internationellt perspektiv

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier. Varför deltar Sverige i PISA?

Provuppgifter och experimentella prov

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet)

Skolverkets arbete kring matematik

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Transkript:

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig ämnesexpert

Dagordning 9.30 10.00 Fika 10.00 10.30 Presentation av internationella studier och TIMSS 2008 Advanced 10.30 12.30 Vem gör vad i TIMSS 2008 Advanced skolsamordnarens roll 12.30 13.30 Lunch 13.30 15.00 Aktuell forskning, Peter Nyström, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet 15.00 Fika

Sverige i internationella studier 1964 1970-71 1980 1983 1985 1991 1994-96 1995 1996 FIMS FISS/ SIMS SISS Uppsats- RL IALS TIMSS Assessment 13- och Sexämnes- 13-, 14-10-, 14- skrivning 9- och År 8 och Of English 18-åringar studien och 18- och 18-14-åringar gymnasiet åringar åringar 1999 2000 2001 2002 2003 2006 2007 2008 2009 CIVED PISA PIRLS Assess- PISA PISA TIMSS TIMSS A PISA ÅR 8/9, 15-åringar TREND ment Of 15-åringar 15-åringar, År 4 och 8 gymn 15-åringar År 3 (gymn) År 3 och 4 English År 9 TIMSS ICCS År 8 PIRLS År 8 År 4 2011.. PIRLS TIMSS Åk 4 och 8..

Översikt över Sveriges resultat i internationella studier Mätning Population Matematik Naturvetenskapliga ämnen FIMS 1964 13-åringar I botten Avgångsklasser i gymn. Genomsnitt FISS 1970/71 10-åringar I topp 14-åringar Genomsnitt Avgångsklasser i gymn. I topp SIMS 1980 13-14-åringar (åk7) I botten Avgångsklasser i gymn. Genomsnitt SISS 1983 10-åringar (åk 4) I topp 14-åringar (åk 8) I topp Avgångsklasser i gymn. Över genomsnitt TIMSS 1995 13-åringar (åk 7) Genomsnitt Genomsnitt Avg. klasser i gymn. (generalister) I topp I topp Avg. klasser i gymn. (N o T) Över genomsnitt I topp PISA 2000 15-åringar Över genomsnitt Över genomsnitt PISA 2003 15-åringar Över genomsnitt Över genomsnitt TIMSS 2003 Årskurs 8 Under genomsnitt Genomsnitt

TIMSS 1995

IEA - TIMSS och PIRLS OECD - PISA Skillnader mellan IEA och OECD studier: 1. IEA utgår från nationella kurs- och läroplaner i deltagande länder. OECD skapar en egen läroplan med kunskaper som anses vara av stor betydelse för eleverna som samhällsmedborgare literacy (kunnande) 2. Målgruppen i IEA definieras utifrån årskurs. OECD utgår från ålder 3. Klassurval i IEA och elevurval i OECD

IEA s studier syftar till att bidra till utveckling och förbättring av skolsystem genom att: påvisa styrkor och svagheter i nationers skolsystem öka förståelsen för skolbaserade och icke skolbaserade faktorer som har betydelse för in- och utlärning bidra till forskning om utbildning http://www.iea.nl/mission_statement.html

OECD och PISA mäta kunskaper och färdigheter som är nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet Det livslånga lärandet betonas Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem Öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i förmåga. Orienterat mot beslutsfattare

10 deltagarländer TIMSS 2008 Armenien, Bulgarien, Italien, Iran, Nederländerna, Norge, Ryssland, Serbien, Slovenien och Sverige

TIMSS 2008 i Sverige Skolverket står för genomförandet Projektadministration, underlag för urval, översättning, tryckning, distribution, skolkontakter, datahantering, statistiska analyser i samarbete med Umeå universitet, Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar Svarar för projektets vetenskapliga förankring i aktuell ämnesdidaktisk forskning samt även för bedömning av elevers svar

Tidplan för arbetet med TIMSS 2008 2006 Förberedelsearbete för fältstudien; provuppgifter och enkätfrågor tas fram 2007 Fältstudien genomförs och utvärderas. Slutligt val av provuppgifter och enkätfrågor. Förberedelser inför huvudstudien 2008 Huvudstudien; datainsamling och bearbetning 2009 Dataanalyser, internationell och nationell rapport presenteras i december 2009 2010 Internationell databas tillgänglig för forskning

Målsättning för TIMSS beskriva och jämföra elevprestationer nationellt och internationellt redovisa elevernas erfarenheter av och inställning till matematik och naturvetenskapliga ämnen beskriva trender nationellt/internationellt försöka förklara och förstå trender inom länder och erhållna skillnader i prestationer mellan länder mot bakgrund av skolans organisation och elevens situation och attityder

TIMSS ramverk Nationell, social och utbildningskontext avsedd läroplan/kursplan Skola, lärare och klassrumskontext genomförd läroplan/kursplan Elevresultat och karaktäristiska uppnådd läroplan/kursplan

TIMSS studien innehåller Prov Mäter innehållsliga och kognitiva dimensioner Enkäter Elever Lärare Rektor Nationell enkät Separata enkät för elever med matematik D / E resp. fysik B Separata enkäter till lärare i matematik D (E) resp. fysik B

Typer av frågor och bedömning Flervalsfrågor 1 poäng per uppgift, omfattar ca hälften av den totala poängen på provet Öppna frågor 1, 2 eller fler poäng per uppgift, bedömningsguider beskriver vad som ger full poäng och delar av poäng

Del av formelblad, matematik

Exempel på flervalsfråga, matematik

Exempel på öppen fråga, matematik

Bedömningsmall

Del av formelblad, fysik

Exempel på flervalsfråga, fysik

Exempel på öppen fråga, fysik

Bedömningsmall

till del 2