Qulturum Rapport Pulsoximetri på SÄBO Hur används pulsoximetri på SÄBO i Jönköpings län? Vilka värden finner man hos äldre? Ammar Zuaiter 2012:2
Författare: Ammar Zuaiter, leg. läkare Öxnehaga vårdcentral Oxhagsgatan 59 561 50 Huskvarna Tfn 036-32 36 43 ammar.zuaiter@lj.se Handledare: Kjell Lindström, Med Dr, distriktsläkare Hus B4, Länssjukhuset Ryhov 551 85 Jönköping Tfn 036-32 52 02 kjell.lindstrom@lj.se ISSN 1652-3954
Sammanfattning Noninvasiv pulsoximetri (PO) är en metod för att mäta syresaturation i artärblod och även pulsfrekvens. Mätningen görs helt smärtfritt genom att man med en klämma på ett finger via en elektronisk mätning omgående får ett mått på syremättnad uttryckt i procent och dessutom pulsfrekvens. Trots potentiella användningsområden och en utbredd användning på vårdcentraler och SÄBO finns mycket lite forskning om användningen av pulsoximetri i primärvården och enkla praktiska riktlinjer saknas. Syftet med detta arbete var att studera: hur pulsoximetri används på äldreboenden i Jönköpings län vilka normalvärden för syremättnad äldre personer på SÄBO har hur ålder, kön och diagnoser inverkar på uppmätta värden Studien består av två delar. Den ena är en enkätundersökning om hur och när PO används på olika SÄBO och vilka kunskaper sjuksköterskor på SÄBO har om metoden. Den andra delstudien handlar om de värden som uppmätts hos 149 patienter på SÄBO, en analys av hur ålder, kön och olika sjukdomar påverkar genomsnittsvärden och en värdering av vad som är normala PO värden hos äldre individer. 53 av de 81 sköterskor som besvarade enkäten hade inte tillgång till PO på sitt SÄBO och mer än hälften av de sjuksköterskor som använder pulsoximetri på sitt SÄBO har inte fått någon utbildning inom området. Vid användning av PO hos äldre så skall man helst göra en individuell bedömning av mätresultatet i relation till patientens tidigare mätresultat när hon/han varit i sitt habitualtillstånd. En sänkning på 5 % i syresättning räknas som patologiskt och måste undersökas vidare. Saknas tidigare mätningar tyder resultaten i denna studie på att >91% kan betraktas som normalvärde. Konklusion Pulsoximetri är en värdefull metod som kan ge stöd i bedömning och diagnostik av äldre patienter. Om pulsoximetri skall finnas på varje SÄBO, måste detta kopplas till utbildning av vårdpersonal för att användning och tolkning av pulsoximetri skall bli rätt. I denna studie framkommer att normalvärden för syremättnad hos äldre individer som är i sitt habitualtillstånd och bor på SÄBO ligger på > 91% oberoende av ålder, kön och olika diagnoser. Enkla och tydliga riktlinjer efterlyses om när och hur pulsoximetri skall användas i primärvård och på SÄBO och hur resultaten av mätningarna skall tolkas.
Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte... 2 1. Hur används pulsoximetri på äldreboenden i Jönköpings län?... 3 Metod och material... 3 Resultat... 3 2. Vilka värden finner man hos äldre med olika sjukdomar?... 6 Material... 6 Inklusionskriterier... 6 Exklusionskriterier... 6 Metod... 7 Statistiska beräkningar... 8 Etiska överväganden... 8 Resultat... 8 Inverkan av ålder, kön, olika sjukdomar och diagnos grupper... 9 Diskussion... 10 Konklusion... 11 Referenser... 12 Bilaga 1. Bilaga 2. Enkät om pulsoximetri Pulsoximetrimätning, registreringsblankett
Bakgrund På ett kommunalt särskilt boende (SÄBO) bor ofta äldre personer som lider av en eller flera kroniska sjukdomar och därför inte klarar boende i eget hem. De får tillsyn och omvårdnad av omvårdnadspersonal och medicinsk tillsyn och vård av sjuksköterskor och vid behov besök av läkare. Läkaren besöker varje SÄBO regelbundet, oftast en gång per vecka. Utöver detta tas telefonkontakt vid behov med läkaren som är ansvarig för äldreboendet och även med jourhavande distriktsläkare under jourtid. Icke invasiv pulsoximetri (PO) är en metod för att mäta syresaturation i artärblod och även pulsfrekvens. Mätningen görs helt smärtfritt genom att man med en klämma på ett finger via en elektronisk mätning omgående får ett mått på syremättnad uttryckt i procent och dessutom pulsfrekvens. Mätning baseras på att olika nivåer av syresatt och syrefattigt hemoglobin har olika färg, artärblod är ljusrött och venöst blod är blårött. Deras relativa kvoter kan bestämmas ur förhållandet mellan ljus som upptas vid två olika våglängder, som representerar dessa färger, i pulsoximetern [1]. Under de senaste åren har tekniska framsteg lett till låga kostnader för PO. Genom tillgången till en enkel och billig utrustning har det blivit mer vanligt att använda PO i medicinsk praktik. Trots potentiella användningsområden och en utbredd användning på vårdcentraler och SÄBO finns mycket lite forskning om användningen av PO i primärvården [2]. Syremättnad är viktig att beakta i akutmedicinen, där även kallad för det femte vitaltecknet. Här används PO rutinmässigt och inom akutmedicin finns också mer forskning inom området [3, 4]. Säker och adekvat användning av PO kräver kännedom om normalvärden i olika åldrar och kunskap om dess begränsningar. I litteraturen och i olika studier noteras att barns syresättning ligger 1-2% högre än hos friska vuxna som i sin tur ligger 1-2 % högre än hos gamla individer [9]. I praktiken betraktas ett värde < 95 % eller skillnad på >5% efter ansträngning, som avvikande för vuxna [5, 9]. Hos patienter med lungsjukdomar t.ex. KOL kan man betrakta syremättnad på 90 % som gräns för akut remittering till sjukhus för syrgasbehandling [6]. Det finns många faktorer som kan påverka PO mättning. Tekniken har sina begränsningar och en vanlig felkälla för mätning är felaktig placering av mätinstrument (den s.k. proben). Starkt omgivningsljus t.ex. flurocent ljus och starkt solljus stör mätningen [1, 7, 9]. Om en avläsning är tveksam, kan sjukvårdspersonal genomföra en snabb kvalitetssäkring genom att sätta proben på sitt eget finger för att få ett referensvärde [7]. Pigmenterade hudpartier, nagellack, dålig perifer cirkulation, lågt blodvärde (anemi) och blodtrycksfall är patientrelaterade begränsningar vid användning av PO [4, 5]. En studie på frivilliga friska vuxna som målat naglar med svart, grönt och blått nagellack visade en skillnad i PO syremättning på - 3 %, - 5 % och - 6 %, respektive. Rött nagellack verkar inte ha någon störande effekt på PO avläsningar [8]. I Royal Devon och Exters sjukhus i Storbritannien gjordes en studie för att undersöka kunskapsnivån om PO hos 30 underläkare (både AT och ST ) och 30 sjuksköterskor. 1
Studien visade att 97 % av läkare och sjuksköterskor inte hade tillräcklig kunskap om PO vad gäller funktionsprincip, normal värden och vilka begränsningar som påverkar PO mätningar [9]. Användning av PO som rutinmässig metod för värdering av multisjuka äldre patienter på SÄBO har sina begränsningar och kan leda till onödiga åtgärder baserade på dessa mätningar. Det har blivit allt vanligare att man tar kontakt med läkaren vid reducerad syrgasmättnad i blodet uppmätt via PO. Kliniskt relevanta principer och metodens begränsningar är inte alltid väl kända av läkare och sjukvårdspersonal på SÄBO. Tillgänglig litteratur visar att användning av PO skall begränsas till akuta händelser eller särskilda grupper av patienter. För närvarande finns det inga klara riktlinjer om när PO kan och bör användas inom primärvård och särskilt inte hos äldre multisjuka individer [2]. Syfte Syftet med detta arbete är att studera: hur pulsoximetri används på äldreboenden i Jönköpings län vilka normalvärden för syremättnad äldre personer på SÄBO har hur ålder, kön och diagnoser inverkar på uppmätta värden 2
1. Hur används pulsoximetri på äldreboenden i Jönköpings län? Metod och material En webb-enkät (bilaga 1) med 7 strukturerade frågor om hur man använder pulsoximetri på äldreboende skickades ut via e-post till en sjuksköterska på 98 olika SÄBO i Jönköpings län i september 2011. Enkätverktyget esmaker användes och svaren var avidentifierade. 81 (82,7%) sjuksköterskor besvarade enkäten efter en påminnelse. Analyser och sammanställningar har gjorts i Excel. Någon bortfallsanalys har ej gjorts. Resultat Enbart 28 (34,6%) sjuksköterskor av 81 som besvarade enkäten har tillgång till pulsoximeter på sitt SÄBO. 53 (63,4%) har ingen tillgång till pulsoximeter på sitt SÄBO. Hur ofta pulsoximetern används på SÄBO framgår av Tabell 1. Tabell 1. Hur ofta används pulsoximetern av någon på ditt SÄBO? Antal % A. flera gånger dagligen 0 0 B. dagligen 3 10,7 C. flera gånger varje vecka 6 21,4 D. flera gånger varje månad 13 46,4 E. nästan aldrig 6 21,4 Summa 28 100 Nästan hälften av sjuksköterskor som använder PO på sitt SÄBO inte fått någon utbildning om pulsoximetri (Tabell 2). 3
Tabell 2. Har du fått någon utbildning om pulsoximetri; normalvärden, användningsområden, teknik vid mätning m.m.? Antal % A. ja, helt tillräcklig 11 39,9 B. ja, men kort och otillräcklig 5 17,9 C. nej, ingen alls 12 42,9 Summa 28 100 Orsaker och anledningar till användning av PO varierar. PO används framförallt vid försämring av patientens tillstånd eller vid förekomst av andningsbesvär. Läkarordination spelar inte stor roll vid användning (Tabell 3). Tabell 3. Av vilken orsak brukar du använda pulsoximetern? Flera alternativ kan anges. Antal % A. vid akut försämring av patientens tillstånd 25 89,3 B. när patienten har andningsbesvär 26 92,9 C. vid inskrivning eller annan rutinundersökning 6 21,4 D. enbart på läkarordination 4 14,3 E. annan orsak, vad? Skriv nedan. 2 7,1 Summa 63 225 Uppfattningen om vad som är ett normalt vilovärde hos en 80 årig individ varierar betydligt mellan sköterskorna. Ungefär 40 % av sköterskorna angav över 94 % som normalvärde (Tabell 4). 4
Tabell 4. Vilket vilovärde anser du vara normalt på en hjärt-lungfrisk 80 årig man? Antal % A. över 98 % 5 17,9 B. över 96 % 4 14,3 C. över 94 % 11 39,3 D. över 92 % 2 7,1 E. över 90 % 5 17,9 F. vet ej 1 3,6 Summa 28 100 När man får ett lågt värde agerar man på olika sätt. Många har valt att beskriva deras agerande även i text. Drygt 75 % kontakter läkare (Tabell 5). Tabell 5. Vad brukar du göra om du uppmäter ett lågt värde? Flera alternativ kan anges. Antal % A. kontakta läkare 22 B. följa upp med observation och ny mätning C. ge syrgas 78,6 19 67,9 9 32,1 D. annat, vad? Skriv nedan 7 25 Summa 57 203,6 Flera sjuksköterskor valde att skriva kommentarer angående deras agerande vid uppmätt lågt värde. Några tar hänsyn till allmäntillståndet och vitala tecken. Andra tar kontakt med sjukvården (ansvarig läkare eller skicka patienten med ambulans till akuten). Vid genomgång av dessa kommentarer ser man att agerandet ser olika ut på olika SÄBO och berodde främst på sjuksköterskans erfarenhet. När sköterskan ansåg att de hade mest nytta av PO framgår av figur 1. Frågan löd: Vid vilka sjukdomstillstånd har du mest nytta av pulsoximetri: Lungsjukdomar (KOL, astma), luftvägsinfektioner, hjärtsvikt, blodtrycksfall och medvetslöshet. Fler alternativ kan anges. 5
20 18 16 14 12 Lungsjukdomar som KOL och astma Hjärtsvikt Blodtrycksfall Medvetslöshet Luftvägsinfektioner 10 8 6 4 2 0 Stor nytta Viss nytta Ingen nytta Figur 1. Vid vilka sjukdomstillstånd har du mest nytta av pulsoximetri 2. Vilka värden finner man hos äldre med olika sjukdomar? Material Inklusionskriterier Alla män och kvinnor, oavsett ålder eller diagnos, som bor på fyra äldreboenden (Gränna, Ramsaygården, Öxnebacka och Österängen), som är i sitt habitualtillstånd och som gett sitt samtycke till undersökningen. Exklusionskriterier Ej samtycke. Svårighet att kommunicera på svenska. Ej tillgång till registrerade diagnoser i journalanteckningar. Totalt inkluderades 149 patienter varav 109 patienter var kvinnor och 40 patienter var män. 6
Tabell 6. Antal inkluderade patienter från respektive SÄBO SÄBO Antal inkluderade Antal boende patienter Gränna 55 55 Öxnebacka 41 45 Österängen 31 40 Ramsaygården 24 40 Bortfallet beror på språksvårigheter (6 patienter), att de var inte på plats (4 patienter). Och att de inte gav sitt samtycke (3 patienter). På en avdelning på Ramsaygården tilläts inte journalgranskning av sekretesskäl (16 patienter). Medelålder för de inkluderande var 84,7 år (61-101). Åldersfördelning framgår av figur 2. Figur 2. Åldersfördelning för de 149 patienter som ingår i studien Metod På Öxnebacka SÄBO gjordes datainsamling juni 2010, på de tre övriga SÄBO under sept-okt 2011. Alla mätningar av syremättnad gjordes med en och samma pulsoximeter som tillhör Öxnehaga vårdcentral. Pulsoximetern hade nyligen kalibrerats av medicintekniska avdelningen. Mätningarna utfördes på ett finger, en mätning per patient. Alla mätningar gjordes av författaren. Ålder, kön och utvalda diagnoser insamlades via enkel journalgranskning tillsammans med ansvarig sjuksköterska. Följande diagnoser registrerades; hjärtkärlsjukdom (hjärtsvikt, förmaksflimmer, ischemisk hjärtsjukdom), hypertoni, stroke, anemi, diabetes, lungsjukdomar (KOL, astma) och demens. 7
Alla data noterades på en strukturerad blankett med ålder, kön, diagnoser och värde på pulsoximetri mätning (bilaga 2) och inmatades i Excel där sammanställningar och analys är gjorda. Statistiska beräkningar Statistiska beräkningar mellan medelvärden för grupper har gjorts med T-test. Etiska överväganden Eftersom pulsoximetri är en ofarlig undersökning som ej medför några nackdelar för patienten valde man efter samråd med etiskt kunnig handledare att avstå från etisk ansökan. Mätning genomfördes endast på de som gav sitt samtycke. Resultat Det stora flertalet (130 patienter, 87,2 %) av de undersökta patienterna har haft syremättnadsvärde som låg mellan 92-98%. Dock har en liten grupp (17 patienter, 11,4 %) lägre syremättnad (88-91%) trots att de varit i sitt habitualtillstånd och inte haft akuta försämringar. I figur 3 nedan ser man fördelningen av mätresultaten. 40 35 30 Antal patienter Antal mätningar 25 20 15 10 5 0 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 90 89 88 87 86 85 Saturation% Figur 3. Fördelning av mätresultat hos 149 patienter 8
Inverkan av ålder, kön, olika sjukdomar och diagnos grupper Patienter inom olika diagnos grupper har nästan exakt samma medelvärde (94,5%) och det har inte funnits några skillnader på mätresultat hos patienter som haft hjärtkärlsjukdom i kombination med lungsjukdom eller de som inte tillhör dessa grupper, enbart demens diagnos eller inga sjukdomar. Män har något högre medelvärde än kvinnor (95,1 jfr 94,5% ) men detta är inte statiskt signifikant (p=0,211). Det finns inga skillnader på medelvärdena i olika åldrar (94,6-94,7%) vilket framgår i tabell 7. Tabell 7. Medelvärden för åldersgrupper, kön, olika diagnoser och diagnosgrupper Antal Medelvärde SaO2 % Ålder 61 79 år 32 94,6 80 89 år 74 94,6 > 90 år 43 94,7 Kön Kvinna 109 94,5 Man 40 95,1 Diagnoser Hjärt-kärl sjd 43 94,3 Hjärt+lung sjd 14 94,5 Lungsjukdom 10 94,3 Enbart demens 48 94,5 Övriga 32 94,5 9
Diskussion Studien består av två delar. Den ena är en enkätundersökning om hur och när PO används på olika SÄBO och vilka kunskaper sjuksköterskor på SÄBO har om metoden. Den andra handlar om de värden som uppmätts hos 149 patienter på SÄBO, en analys av hur ålder, kön och olika sjukdomar påverkar genomsnittsvärden och en värdering av vad som är normala PO värden hos äldre individer. Enkätundersökning distribuerades via en webb-enkät till en sjuksköterska per SÄBO i Jönköpings län. 82,6 % svarade på webb-enkäten vilket bedöms vara en styrka i studien och som tolkats bero på att ämnet var intressant för sjuksköterskor på SÄBO. Sjuksköterskornas svar på frågan om vid vilka sjukdomar man har mest nytta av PO varierar (figur 1). Många tyckte att man har mest nytta vid lungsjukdomar (KOL, och astma), vid luftvägsinfektion och vid hjärtsvikt vilket överensstämmer med riktlinjer och studier [4, 6]. Ganska många sjuksköterskor upplevde nytta av PO även vid blodtrycksfall och medvetslöshet vilket däremot inte överensstämmer med riktlinjer. Vid dålig perifer cirkulation har man tveksamt nytta av PO mätningar [4]. Sammanfattningsvis framkom att kunskapsnivån inte var optimal. Studien visade att drygt 50 % av sjuksköterskor som använder PO på sitt SÄBO inte haft någon utbildning inom området. Agerande när man uppmätte låga värden berodde sannolikt på sjuksköterskans erfarenhet. PM eller riktlinjer finns inte att tillgå. 53 av de 81 sköterskor som besvarade enkäten hade inte tillgång till PO på sitt SÄBO vilket innebär en svaghet i studien då vissa av resultaten därigenom bygger på ett relativt litet material. Orsaken till att det inte finns tillgång till PO på många SÄBO är att ansvarig vårdcentral står för den medicinska utrustning som används på SÄBO. Studien visar att de flesta äldre individer som bor på SÄBO har medelvärden som ligger kring 95 % (92-98%). Kön, ålder och olika diagnoser påverkar inte dessa medelvärden på gruppnivå när patienterna är i sitt habitualtillstånd. Dessa medelvärden hos äldre speglar sannolikt den kliniska verkligheten även om grupperna är små vilket gör att statiska skillnader är svårare att påvisa. Men inte ens med 10 gånger så stort material skulle man få några statiska skillnader. En tidigare studie på syremättnadsvärde hos en stor grupp äldre patienter (medelålder 74) som sökte akutmottagning vid universitetssjukhus i Los Angeles visade medelvärde runt 95% (92-98%) [4] vilket överensstämmer väl med denna studies resultat. Patienterna i Los Angeles sökte på akutmottagning och patienterna i denna var c:a 10 år äldre. Drygt 10 % av inkluderade patienter hade lägre värden (88-91%) än genomsnittet trots att de varit i sitt habitualtillstånd vid mätning. Hos de patienterna noterades att 25 % haft anemi som en diagnos vilket kan förklara sänkningen. Patientrelaterade och tekniska begränsningar vid användning av PO kan vara andra möjliga orsaker till de låga värden. Det finns också i alla mätningar patienter som ligger i ytterkanterna trots att de är helt friska. 10
Vid användning av PO hos äldre så skall man helst göra en individuell bedömning av mätresultatet i relation till patients tidigare mätresultat när hon/han varit i sitt habitualtillstånd. En sänkning på 5 % i syresättning räknas som patologiskt och måste undersökas vidare. Saknas tidigare mätningar tyder resultaten i denna studie på att >91% kan betraktas som normalvärde, kanske kan till och med >88% betraktas som normalt om patienten inte har symtom på hjärt-lungsjukdom. En svaghet med denna studie kan vara att man enbart gjort mätningen en gång. Kanske bör man göra två eller tre mätningar och räkna fram ett medelvärde. Indelning i små grupper försämrar möjligheten att se säkra skillnader vilket ofta räknas som en svaghet, men i denna studie tycks detta inte påverka resultaten, medelvärde i olika grupper är förvånansvärt lika. En styrka med studien är att stor grupp av patienter (149) inkluderats på fyra olika äldreboenden. En annan styrka är att man har använt en enkel, tillförlitlig mätmetod och att mätningarna gjordes av en och samma person och med en och samma apparat. PO bör betraktas som ett komplement till den kliniska bedömningen av patienter och inte ett diagnostiskt verktyg i sig självt. Ett avvikande värde hos en patient utan andra tecken till hjärt-lungsjukdom är inte skäl för akuta åtgärder. PO kan ha ett mervärde i den kliniska bedömningen av äldre patienter, men man måste göra en individuell bedömning av varje mätresultat utifrån patienten allmäntillstånd och tidigare syremättnadsvärde. Den kliniska bilden kommer alltid först och PO bör betraktas som ett stöd i bedömningen, inte som en ersättning för klinisk bedömning. Riktlinjer för när PO bör användas och när PO inte skall användas saknas idag och bör utformas liksom enkla riktlinjer om hur man skall tolka mätningar speciellt hos äldre. En mer ändamålsenlig användning av PO vid SÄBO skulle kunna minska onödiga åtgärder som telefonkonsultationer, läkarbesök och sjukhusbesök. Konklusion Pulsoximetri är en värdefull metod som kan ge stöd i bedömning och diagnostik av äldre patienter. Om pulsoximetri skall finnas på varje SÄBO, måste detta kopplas till utbildning av vårdpersonal för att användning och tolkning av pulsoximetri skall bli rätt. I denna studie framkommer att normalvärden för syremättnad hos äldre individer som är i sitt habitualtillstånd och bor på SÄBO ligger på > 91% oberoende av ålder, kön och olika diagnoser. Enkla och tydliga riktlinjer efterlyses om när och hur pulsoximetri skall användas i primärvård och på SÄBO och hur resultaten av mätningarna skall tolkas. 11
Referenser 1. Pulse oximeter in primary health care. Department of Primary Health Diagnostic Horizon Scanning Centre Horizon Scan Report 0004 2 April 2009. 2. Chavannese N, Smeeled I, Wissinkc A, Boscha W, Veenb H, Leendersa J, Schermera T. Puls oximetri in family practice; indikcations and clinical observations in patients with COPD. Family Practice(2009)26(6) September 10, 2009. 3. Neff TA. Routine oximetry, A fifth vital sign?.chest 1988, 94:227. 4. Mower WR, Myers G, Nicklin EL, Kearin KT, Baraff LJ, Sachs C. Pulse oximetry as a fifth vital sign in emergency geriatric assessment. CA 90024, UCLA; 858-864. 5. Serveringhaus JW, Astrup PB. History of blood gas analysis. VI. Oximetry. J Clin Monit 1986; 2:270. 6. Chavannes N. Pulse oximetry and respiratory disease in primary care. Prim Care Resp J 2003;12(1)2-3. 7. Crawford Mechem C, Parsons PE, Wilson K C. Pulse oximetry. Up to date, septemper 2010. 8. Ralston AC, Webb RK, Runciman WB. Potential errors in pulse oximetry. III: Effects of interferences, dyes, dyshaemoglobins and other pigments. Anaesthesia 1991; 46: 291 9. Saville GM, Wilson H. Knowledge about pulse oximetry among medical and nursing staff. THE LANCET volum344, issue 8933. Available online 22 Septemper 2003. 12
BILAGA 1 Enkät om pulsoximetri Bilaga 1. Syftet med denna enkät är att studera hur ni använder pulsoximetri på SÄBO. Vid pulsoximetri mäter man syremättnaden i blodet genom en fingerklämma med en särskild apparat. 1. Finns det en pulsoximeter på ditt SÄBO? Om du svarar nej eller vet ej, gå vidare till slutet! 2 ja nej vet ej 2. Har du fått någon utbildning om pulsoximetri; normalvärden, användningsområden, teknik vid mätning m.m. 3 ja, helt tillräcklig ja, men kort och otillräcklig nej, ingen alls 3. Hur ofta används pulsoximetern av någon på ditt SÄBO? flera gånger dagligen 4 dagligen flera gånger varje vecka flera gånger varje månad nästan aldrig 4. Av vilken orsak brukar du använda pulsoximetern? Flera alternativ kan anges. 5 vid akut försämring av patientens tillstånd när patienten har andningsbesvär vid inskrivning eller annan rutinundersökning enbart på läkarordination annan orsak, vad? Skriv nedan.
BILAGA 1 5. Vid vilka sjukdomstillstånd har du mest nytta av pulsoximetri? Ange ett svar på varje rad. Stor nytta Viss nytta Ingen nytta 6 Lungsjukdomar som KOL och astma Hjärtsvikt Blodtrycksfall Medvetslöshet Luftvägsinfektioner Annat, vad? Skriv nedan. Stor nytta Viss nytta Ingen nytta Stor nytta Viss nytta Ingen nytta Stor nytta Viss nytta Ingen nytta Stor nytta Viss nytta Ingen nytta Stor nytta Viss nytta Ingen nytta Stor nytta Viss nytta Ingen nytta 6. Vilket vilovärde anser du vara normalt på en hjärt- lungfrisk 80-årig man? över 98% 7 över 96% över 94% över 92% över 90% vet ej 7. Vad brukar du göra om du uppmäter ett lågt värde? Flera alternativ kan anges. 8 kontakta läkare följa upp med observation och ny mätning ge syrgas annat, vad? Skriv nedan.
BILAGA 2
Förteckning över Qulturum-rapporter 2012 2012: 1 Utvärdering av vårdvalsreformen i landstinget i Jönköpings län Vad utmärker nya vårdcentraler jämfört med äldre? Författare: Kjell Lindström 2012: 2 Pulsoximetri på SÄBO Hur används pulsoximetri på SÄBO i Jönköpings län? Vilka värden finner man hos äldre? Författare: Ammar Zuaiter 2011 2011: 1 2011: 2 2011: 3 2011: 4 2011: 5 Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län en enkätstudie Författare: Märtha Sund-Levander, Kristina Areskoug-Josefsson, Iréne Josephson, Ulrika Öberg, Ann-Sofi Kammerlind Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Lokal rapport för Jönköpings län Författare: Peter Kammerlind Utvärdering av Faktadokumentens användning i det kliniska vardagsarbetet vid Landstinget i Jönköpings län Författare: Jeanette Byskén Henriksson, Staffan Ekedahl, Lars-Göran Persson Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Författare: Lars-Göran Persson, Jadwiga Juris Vilken hjälp ger Centorkriterierna vid handläggning av akuta halsinfektioner? Författare: Louise Tranmo 2010 2010: 1 Drug Use Evaluation Tillämpat på pregabalin Författare: Sofia Haglund 2010: 2 2010: 3 2010: 4 Kungsportens projektet utvärdering av en multimodal rehabilitering Författare: Sven Engström, Ammy Poppeldahl, Kjell Lindström 24-timmars blodtrycksmätning på Habo Vårdcentral 2003-2008 Författare: Malin Andersson Hälsokurvan i praktiken så här går det till Beskrivning och utvärdering av sekundärpreventivt arbete på en vårdcentral Författare: Lisbeth Johansson
2010: 5 Depression i primärvården En studie av vårdkonsumtion och läkemedelsanvändning Författare: Martin Lägervik 2009 2009: 1 Hur upplever patienterna de psykosociala teamen? Författare: Malin Nyman 2009: 2 Livsstilsintervention med tonvikt på alkohol på vårdcentral Resultat och erfarenheter från ett projekt i primärvården i Nässjö Författare: Lars-Göran Persson, Susanne Kronblad, Marianne Jansson 2009: 3 Viktiga barn och ungdomar Utvärdering av det arbete som bedrivits på Kungsporten i Huskvarna Författare: Lars-Göran Persson 2009: 4 Utvärdering av gruppmödravård Kvinnohälsovården Bankeryd 2004 2007 Författare: Birgitta Stenman, Lena Åberg 2009: 5 2009: 6 Om läkarkontinuitet - En litteraturstudie och en studie av läkarkontinuitet på vårdcentralerna i Jönköpings län 2008 Författare: Josette Troon Ökat patient-, brukar- och anhöriginflytande samt ökad delaktighet i vården för patienter med psykisk sjukdom Författare: Margit Ferm, Kjell Lindström 2008 2008: 1 Samtal om levnadsvanor vid blodtrycksmätning Författare: Eva Ellbrant, Eva Svensson, Kjell Lindström 2008: 2 Läkemedel i hemsjukvården Beskrivning av patientgruppen som har mer än 7 läkemedel och av en modell för läkemedelsrevision Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank-Nielsen, Kjell Lindström 2008: 3 Läkemedel i hemsjukvården Sjuksköterskors och läkares upplevelse av en modell för läkemedelsrevision Författare: Jan Mårtensson, Lars-Göran Persson
2007 2007: 1 Symposium - framtidens telefoni även i vårt landsting? Författare: Marianne Jansson, Eva Cegrell-Buren, Charlotte Klefsgård, Kjell Lindström 2007: 2 Ökat öppethållande på vårdcentral Författare: Angela Eckerby 2007: 3 Ungdomars syn på tobak eget ansvar i fokus Författare: Karolina Järhult, Lars-Göran Persson, Jan Mårtensson 2007: 4 Vad äter 3-åringar och vad tycker de om att göra? Blir det någon skillnad om föräldrarna är hälsoundersökta på BVC? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 5 Hälsoundersökning av föräldrar på BVC Vad tycker föräldrarna och hur har det påverkat deras levnadsvanor? Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2007: 6 Matprat på BVC Information dialog om barns mat och matvanor Författare: Gunvor Runesson, Lars-Göran Persson 2006 2006: 1 Alkoholprevention på vårdcentral Är det möjligt? Resultat och erfarenheter från ett projekt på Hälsans vårdcentraler i Jönköping Författare: Lars-Göran Persson, Lars-Olof Johansson 2006: 2 Rökning och KOL i Reftele Författare: Elisabeth Ahlenhed, Anders Åhre, Kjell Lindström 2006: 3 Läkemedel i hemsjukvården Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem Författare: Christina Nielsen, Jörn Frank Nielsen, Kjell Lindström 2006: 4 Testa klokare spara pengar Aktivt deltagande i forskning och programarbete om egenmätning av plasmaglukos hos typ 2 diabetiker i primärvård medförde förändrat förskrivningsmönster Författare: Anders Tengblad, Gunnar Albinsson, Karin Lindahl, Kjell Lindström 2006: 5 Utvärdering av införandet av TeleQ på Rosenlunds vårdcentral i Jönköping Författare: Mats Siljehult, Anna-Karin Nilsson, Christina Lannering, Kjell Lindström 2006: 6 Att vara närståendevårdare inom palliativ vård i hemmet från kontroll till förlust av kontroll Författare: Berit Munck, Jan Mårtensson
2005 2005: 1 Aneby vårdcentral Utvärdering av verksamheten 2004 Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Christina Lannering, Lisbeth Nyman 2005: 2 Hur mäter man njurfunktionen hos äldre? Vilken betydelse har nedsatt njurfunktion för läkemedelsbehandlingen? Författare: Linda Kindgren, Kjell Lindström, Tamara Zafirova, Carsten Frisenette-Fich 2005: 3 Utvärdering av Vårdplaneringsteam på Ryhov Ett samverkansprojekt mellan Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Anna-Britta Nilsson, Marie Kemi, Göran Runesson, Gerd Skogar, Kjell Lindström 2005: 4 Vanliga luftvägsinfektioner och antibiotikaförskrivning i primärvården En kartläggning med stöd av datorjournal i Jönköping år 2002-2004 Författare: Christina Lannering 2004 2004: 1 Sjukgymnast som primär instans Författare: Ulrika Eskilsson, Ingrid Fridh, Per Skarrie 2004: 2 Jourcentral på sjukhus eller på vårdcentral? Utvärdering av flyttningen av Jönköpings jourcentral från sjukhusets akutmottagning till vårdcentralen Hälsan i oktober 2002 Författare: Renée Ferm, Jan Mångs, Kjell Lindström, Gunnar Persson 2004: 3 AKO (Allmänläkarkonsult) Utvärdering av fem års AKO-verksamhet i Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Lars-Göran Persson, Staffan Ekedahl 2004: 4 Tidig diagnostik av KOL Kan spirometri användas i akutskedet vid infektionssymtom från nedre luftvägarna i vardagssjukvården? Författare: Susanne Ekedahl 2004: 5 Diabetes och integrerad mental träning En kvalitativ studie om hur människor med diabetes typ 1 uppfattar sin livssituation efter genomgången kurs i Integrerad Mental Träning, jämfört med före kursen. Författare:Christina Göth Qulturum
2003 2003: 1 Kvalitetsbarometern En intervjuundersökning om engagemang och systematik i förbättringsarbetet Författare: Kjell Lindström, Brita Aldrin, Wera Hjalmarson, Qulturum 2003: 2 Kvalitetsbarometern Validering och reliabilitetstestning Författare: Jan Mårtensson, Kjell Lindström 2003: 3 Läkemedelsförskrivning - ett patriarkalt eller demokratiskt beslut? Författare: Bengt Järhult, Kjell Lindström 2003: 4 Det är inte farligt att pröva! Om utsättning av långtidsbehandling av SSRI-preparat hos äldre i Habo och Huskvarna Författare: Sten Olsson, Kjell Lindström m fl 2003: 5 Fler öron i vården Hur telefontillgängligheten till vårdcentralerna i Jönköpings sjukvårdsområde förbättrades Författare: Kjell Lindström, Gunnar Albinsson, Brita Aldrin, Linda Frank, Maria Lindgren 2002 2002: 1 Barn och ungdomars hälsa i Jönköpings län Författare: Håkan Elmén, Ragnar Jonsell Barnhälsovårdsenheten 2002: 2 Distriktssköterskans åtgärder vid hembesök och vid öppen mottagning Författare: Birgitta Karlsved, Mona Mattson 2002: 3 Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Författare: Kjell Lindström, Sofia Eriksson 2002: 4 2002: 5 2002: 6 2002: 7 Överviktsbehandling vid Eksjö vårdcentral Vilken effekt har det och vad tycker patienterna Författare: Susanne Djurstedt Barnhälsovårdens 3-årsundersökning Vad anser föräldrar om valet av mötesplats och hälsoinformationen? Författare: Gunvor Runesson Barnhälsovårdsenheten Sjuksköterskebaserad InfektionsMottagning vid Norrahammars vårdcentral Författare: Mats D Karlsson Balanserat styrkort En metod för målstyrning och uppföljning av läkemedelskommittéarbete Författare: Carin Svensson Apoteket AB
2001 2001: 1 Bensårsbehandling - Resultat av praktiskt kvalitetsarbete Författare: Gerd Skogar 2001: 2 Utvecklingsguide Jönköpings sjukvårdsområde Författare: Karl-Henrik Lundell, Kjell Lindström GUID-gruppen 2001: 3 Fånga stunden Utvärdering av demensteamens arbete inom distrikt söder och väster, Jönköpings kommun Författare: Gunnel Folke, Linda Frank
Futurum www.lj.se/futurum Ulla Hansson Green 036-32 12 18 ulla.hansson.green@lj.se www.lj.se/fouenheten Marie Friman 036-32 52 07 marie.friman@lj.se Qulturum www.lj.se/qulturum Rolf Bardon 036-32 12 86 rolf.bardon@lj.se