Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Relevanta dokument
Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

Lösningsfokuserad terapi

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Stöd för barn och familjen

Hålla igång ett samtal

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

LEKTION 2 Användbarhet

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Hvordan få til endring når vekten øker?

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

NYork - terapikolonier för överviktiga barn.

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Maria Helander Mitt Bästa Jag

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Våga prata om dina erektionsproblem

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Handledning till Lätta tips barn

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Supportgrupper. Jessica Schmidt

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Du är klok som en bok, Lina!

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Lösningsfokuserat arbetssätt- PLUS(s)a på din kompetens

om läxor, betyg och stress

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Samtal med Hussein en lärare berättar:

En samling övningar för att komma igång med samtal

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

Projektets hemsida:

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Varför gör de inte som jag säger?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Uppföljning rörelseglada barn

Hur du lyckas med rekrytering utmaningar & trender. 20 maj 2015

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Ledarskap och kommunikation med NLP

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Finansierad av: Tell-Us

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014

Delaktighet - på barns villkor?

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Ätstörningar vid fetma

Lösningsfokuserad samtalsmetodik i arbetslivet

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION

Värderingsövning -Var går gränsen?

Konsten att leda workshops

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att lyckas tillsammans inom vård och omsorg? ALLTID BÄSTA MÖJLIGA MÖTE

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Överviktiga barn och ungdomar

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Ledarskap i klassrummet

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Resultatredovisning för Test Testsson

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Kvalitetsredovisning

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Vet vi vad som fungerar?

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP

Motiverande Samtal MI

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog.

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Lärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Transkript:

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Fetma leder till många komplikationer, men för föräldrar är påverkan på självkänslan viktigast Ebbeling C et al. Lancet 2002, 360:473-82

MEN FÖRST: FINNS DET RISK FÖR ÄTSTÖRNINGAR VID BEHANDLING?

Kan viktprogram leda till ätstörningar? Ja, enligt äldre forskning (Garner & Wooley, 1991; Hirschmann & Munter, 1988; Polivy & Herman, 1985). Bantning leder till ätstörningar, speciellt hos tonårsflickor. Viktminskningsprogram skadar mer än hjälper. Nej, enligt nyare forskning (Goldfield & Epstein, 2002). Viktigt att erbjuda familjestöd. Ändringar i livsstil är lättare ju yngre är barnet. Kroppen har lättare att anpassa sig i tidig ålder.

Viktprogram orsakar inte ätstörningar eftersom Trots att 44% av tonårsflickor försöker att gå ner i vikt, är prevalensen av ätstörningar hos flickor mellan 1% och 4% (American Psychiatric Association, 2000; Serdula et al 1993). De flesta flickor som bantar utvecklar inte anorexi eller bulimi. Bantning är en viktig med inte enda orsak til ätstörningar (Wilson, 1993).

Men för att vara helt säker en systematisk vetenskaplig översikt International Journal of Eating Disorders 2005

Resultat Under 10 veckor gick deltagarna ner i snitt 19 kg. Deltagarna var ungefär 13 år gamla. Poängen på skalan Drive for Thinness (Eating Disorders Inventory) blev längre. OVERALL CONCLUSION: In none of studies professionally administered weight loss interventions posed any risks of precipitating eating disorders in overweight children and adolescents.

SJÄLVKÄNSLA

Vad är självkänsla En subjektiv bedömning av den kompetens man uppfattar sig ha inom visa domäner (James,1890). påverkas av andras värderingar (Cooley, 1902), dvs. hur vi uppfattar vår kompetens berörs i hög grad på hur andra uppfattar den (French SA, 1995). en global värdering och specifik värdering med hänsyn till olika domäner som till exempel kroppsuppfattning.

Sambandet mellan självkänsla och barnfetma Barn i åldrarna 7-12 år: Majoritet av tvärsnittstudier visar att självkänsla hos obesa barn var något lägre eller normal jämfört med normalviktiga barn. Ungdomar i åldrarna 13 till 18 år: Tvärsnittsstudier visar samstämmigt en motsatt relation mellan vikt och global självkänsla och kroppsuppfattning (French SA, 1995)

Hur är självkänsla hos svenska barn och ungdomar med fetma? Självkänsla studerades hos barn och ungdomar (n=107, medelålder 13 år) med fetma (medel BMI 32, spridning 22.3-50.6) i jämförelse med en referensgrupp på barn och ungdomar med normal vikt (n=1748). Nowicka, Self-esteem in a clinical sample of morbidly obese children and adolescents. Acta Paed 2009 (98) 153-158

Hur vi mäter självkänsla Jag tycker jag är en enkät med en global skala och fem delskalor: 1. Fysiska egenskaper, t.ex.: Jag gillar mitt utseende, 2. Färdigheter och talanger, Jag har lätt att lära mig, 3. Psykiskt välbefinnande, t.ex. Jag känner mig ofta ledsen, 4. Relationer till föräldrarna, t.ex. Mina föräldrar litar på mig 5. Relationer till andra, t.ex. Jag gillar mina klasskamrater Påståendena är både positivt och negativt formulerade med fyra svarsalternativ: stämmer precis, stämmer ungefär, stämmer dåligt stämmer inte alls. Nowicka et al, Acta Paed 2009

Självkänsla hos barn med fetma lägre med åldern, speciellt hos flickor Resultat från globalskalan 107 barn och ungdomar med fetma, medelålder 13 år, med fetma (medel BMI 32) I jämförelse med referensvärden från barn och ungdomar med normal vikt (n=1748). Raw Score 0 20 40 60 80 100 * * * Global Scale Boys, pre-adolescence Boys, adolescence Boys, late adolescence Girls, pre-adolescence Girls, adolescence Girls, late adolescence n= 11 n= 25 n= 14 n= 21 n= 20 n= 16 Nowicka et al, Acta Paed 2009 * * *

Relationer med andra inte påverkade, däremot kroppsuppfattning mycket lägre Delskalor Raw Score -5 0 5 10 15 20 25 * ** * * * * ** * * * Sub-scale Sub-scale Talents Physical and Characteristics Skills * * * * * * Sub-scale Psychological Well-being * * * * * * Sub-scale Relations with the Family B pre- B adol. B late G pre- G adol. G late ** ** * * Sub-scale Relations with Others Nowicka et al, Acta Paed 2009

En stödjande kommunikation Bemötande en positiv relation behandlare - patient Språk kommunikationen som en terapeutisk konversation Process Användbara verktyg för att stödja familjen Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

Inspiration 1: Familjeterapi Uppmärksammar relationerna inom familjen dvs. interaktionen och påverkar dem i en mera funktionell riktning. Hansson K et al. Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Förlagshuset Gothia 2004. Flodmark CE. Familjeterapi tillämplig i somatiska vården. Acta Paed (2001)

Inspiration 2: Lösningsfokuserad korttidsterapi Intresserar sig för lösningar, snarare än för problem Identifierar positiva förändringar Sätter specifika mål Letar efter undantag Frågar om det som redan fungerar Använder skalfrågor Mirakelfrågan/Framtidsfrågor Referens: Lethem J, Child and adolescent mental health, 2002

Verktyg för bemötande Verktyg nr 1: Involvera hela familjen Hur: Välkomstbrev, samtal om de som inte är i rummet Verktyg nr 2: Förbli neutral Hur: Skapa likvärdiga allianser med alla medverkande Verktyg nr 3: Utgå från en normaliserande och icke-skuldbeläggande förhållningssätt 4. Anta motivation Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

Gott bemötande Verktyg nr 1: Involvera hela familjen Välkomstbrev, samtal om de som inte är i rummet Verktyg nr 2: Förbli neutral Skapa likvärdiga allianser med alla medverkande Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

Konsten att involvera alla Jag hör att du uppfattar det annorlunda, men jag vill först höra vad din fru säger Tror du att du skulle kunna vänta ett tag; jag klarar inte att lyssna på er båda. Jag ser att du inte riktigt håller med mig och jag kommer till din version, men jag är nyfiken på vad din man säger. Jag är lite dålig att hålla reda på två saker på en gång, så jag tar en sak i taget Nu gick det lite fort; jag hängde inte med Nowicka. Smakprov på familjeterapi, Dietistaktuellt 2009/1

Normaliserande bemötande Verktyg nr 1: Involvera hela familjen Välkomstbrev, samtal om de som inte är i rummet Verktyg nr 2: Förbli neutral Skapa likvärdiga allianser med alla medverkande Verktyg nr 3: Utgå från en normaliserande och icke- skuldbeläggande förhållningssätt Verktyg nr 4: Anta motivation Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

Språket frågor som förändrar Olika frågor Olika svar: Brukar du äta frukost? Hur många dagar i veckan äter du frukost?? Vad är annorlunda de dagar du äter frukost?

Konsten att ställa bra frågor Att ställa frågor: Innehåll Om vad? Process När? Vem? Hur?

Språket Verktyg nr 1. Behandla genom att fråga Verktyg nr 2. Använd skalfrågor Verktyg nr 3. Sammanhangsmarkera Definiera sammanhanget Verktyg nr 4. Skapa god stämning genom positiva omformuleringar Tjata påminna En krävande mamma- en engagerad mamma Ett tyst barn ett barn som tänker Nowicka, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

Sammanhangsmarkeringar Det finns många sätt som man kan använda för att tala om utifrån vilken position man ingriper, och som fungerar som en sammanhangsmarkering. Här är några: Det låter för mig som Jag tänker att De flesta tänker ju att Nu ska jag ställa lite frågor utifrån En del skulle uppfatta det som ett problem, hur uppfattar ni det? Det är ingenting vi rekommenderar, men ni anser att det fungerar i er familj, hur tänker ni? Nowicka. Smakprov på familjeterapi, Dietistaktuellt 2009/1

Språket Verktyg nr 1. Behandla genom att fråga Verktyg nr 2. Använd skalfrågor Verktyg nr 3. Sammanhangsmarkera Definiera sammanhanget Verktyg nr 4. Skapa god stämning genom positiva omformuleringar Att tjata att påminna En krävande mamma- en engagerad mamma Ett tyst barn ett barn som tänker

Process Verktyg nr 1. Ta fram undantag till problemet Verktyg nr 2. Fokusera på små förändringar Verktyg nr 3. Identifiera familjens resurser. Förstärkt. Beröm!, Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2011

Leta efter undantag Leta efter exempel på undantag då problemet inte finns eller är lättare att klara av. När åt du frukost senast? När är det lättare att säga nej till en portion till? När var det senast som du tog en promenad utan att dina föräldrar påminde dig om? Referens: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid. 98-104

Leta efter undantag Exempel på en hemuppgift Och till nästa gång vill jag be dig om en sak, nämligen att lägga märke till och skriva ner allt som du ser din dotter gör som du vill att hon ska fortsätta göra!

Målformulering 1. Målet måste vara litet, enkelt och möjligt att uppnå. 2. Målet måste vara ett annorlunda, positivt beteende. 3. Målet måste vara viktigt för klienten. 4. Målet måste formuleras som början till ett nytt beteende, inte slutet på något. Källa: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992

Målfokus Vi har inget problem, någon annan har problemet Vad tror ni att skolsjuksköterskan skulle vilja att se som var annorlunda den här veckan eller nästa för att tänka att det var en bra idé att hin skickade hit er? Referens: Harry Korman. Det gemensamma projektet www.sikt.nu

Fråga om tidigare framgångar Enligt journalen har du haft kontakt med oss tidigare. Vad gjorde den förra behandlaren som du hade mest nytta av? Du har haft en del kontakt med skolhälsovården tidigare. Kan du säga mig vad du tycker du fick hjälp med? Inspiration: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid. 52-53

3 tips i arbetet med tidig barnfetma Föräldrar hjälper sina barn genom: Uppmuntran Struktur Tydlighet

Uppmuntra samarbete (MoM träff 3) Vad är ett gott samarbete och varför är det viktigt? Hur kan du som förälder uppmuntra barnet? det med det positiva, det är det som fastnade mest hos mig. Att man ska tänka på det positiva, att det är det man ska ge feedback till barnen, i stället för ja det blir mycket nej, nej ändå. Citat från en MoM förälder 34

Sätta gränser (Mom träff 6) Jag har blivit mycket mera konsekvent, jag hade inte lagt märke till att man måste vara konsekvent med alla saker i vardagen, inte bara med det hur man äter och rör sig. Men nu har jag börjat med det, jag och min man. Han tycker att det var det som saknade hos oss. Att vi är konsekventa i en viss tid och sedan struntar vi i allt på grund av massa andra faktorer. Citat från en MoM förälder 35

Hantera maktkamper (Mom träff 8) Vad är en maktkamp? När är det läge att diskutera? Det är mycket som man vet men det är bra att bli påmind om. Det märker man när man provar, att man behöver inte gå i klinch med barnet bara för att man säger nej. Citat från en MoM förälder 22 januari 2014 36

Vad händer om barnet faller tillbaka till gamla (o)vanor? Ta reda på vad som är annorlunda med det här återfallet mot förra gången? Varje lite men betydande skillnad bör noteras. Fråga hur barnet lyckades sluta just det hon gjorde. Vad gjorde hon för att hejda sig just där? Vad har hon lärt sig av den händelsen som hon kan använda nästa gång? Inspiration: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid. 218-220

faller tillbaka till gamla (o)vanor? Få barnet att kartlägga risksituationer (skolloven, stressigt i skolan, ensam hemma), vilka förr var tillfällen, då det var svårare att hålla sig till bättre vanor. Tänk ut realistiska strategier. Var observant på vad som sker i barnets nätverk och på spridningseffekter. Fortstätt att stötta barnet/föräldern genom beröm och peppning. Inspiration: Insoo Kim Berg, Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Mareld 1992, Sid. 218-220

Vad händer om barnet fortsätter öka i vikt? Uppmuntra till fortsatta ansträngningar. Vad skulle det vara lättast (eller den minsta förändringen) att ändra på just nu för att få din vikt i balans? Betona svårigheter (puberteten). Diskutera realistiska förväntningar/förändringar. Läs mer på sid. 186-187 samt 261-262 i Barnövervikt i praktiken (Studentlitteratur 2006)

Om barnet fortsätter öka i vikt? Om du tänker på din livsstil nu jämfört med för 3 (eller 6) månader sedan, vad har blivit bättre? (trots att vikten har ökat). Samma fråga till föräldrar/nätverket. Är det någon som har märkt det/kommenterat? Har det varit svårt att göra den förändringen? Läs mer på sid. 186-187 samt 261-262 i Barnövervikt i praktiken

fortsätter öka i vikt? (forts.) Om inget har förändrats, undersök om övervikten är ett problem för honom/henne. På en skala från 1 till 10 där 1 betyder att vikten inte är något problem för dig och 10 att vikten är ett stort problem för dig, var någonstans finns du på skalan? På samma skala var fanns du för ett år sedan? (i början på hösten, i början på året). Läs mer på sid. 261-262 i Barnövervikt i praktiken

fortsätter öka i vikt? (forts.) Vad beror det på att saker och ting inte är värre? Hur lyckas du fortsätta när det verkar så svårt/hopplöst? Läs mer på sid. 261-262 i Barnövervikt i praktiken

öka i vikt? (forts) Om barnet väljer en låg siffra på skalan, undersök i vilka situationer vikten är ett problem. Och när vikten är inget problem? Framtidsfrågor: När du känner att du har tid och möjlighet att satsa på ditt viktarbete, vad kommer du göra då? Hur kommer din mamma (pappa etc.) märka att du har påbörjat detta arbete? Vilken hjälp kommer du att behöva från din familj och andra nära dig (föräldrar, kompisar, skolan etc.) när du har påbörjat detta arbete? Läs mer på sid. 261-262 i Barnövervikt i praktiken

Tack! www.ki.se/merochmindre paulina.nowicka@ki.se 44