Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för syfte med min text? 2. Vem skall läsa texten? 3. Vilken typ av text skall jag skriva? 4. Hur ska jag nå ut med mitt budskap? Samla materialet Sortera materialet, sovra Strukturera 1
Skrivstadium Efterstadium Formulera texten Bearbeta texten (både språk och innehåll) Korrekturläsa texten Uppsatsens struktur Inledning och bakgrund Syfte och frågeställning Tidigare forskning och teoretisk ram Metod och material Resultat Diskussion Dessutom: Försättsblad Innehållsförteckning Referenslista 2
Inledning och bakgrund Presentera utgångspunkter och allmänt syfte Motivera ämnesvalet varför är det intressant och viktigt att undersöka? Ev. kortfattad beskrivning av uppsatsens innehåll och disposition Tidigare forskning och teoretisk ram Arbetets teoretiska utgångspunkter, ramar, förklaringsmodeller osv. Vilka liknande studier har gjorts? Deras resultat? Hur förhåller sig din studie till dem skillnader, likheter? Syfte och frågeställning Precisera syftet med studien Formulera delfrågor (frågeställningar, hypoteser) som undersökningen avser att besvara Metod och material Hur har undersökningen gått till? Vilken metod har använts? Motivera och diskutera valet. Vilket material har använts? Hur omfattande är det?hur har det samlats in, bearbetats, analyserats? 3
Resultat Redovisa resultatet t.ex. med utgångspunkt i undersökningens olika delfrågor (hypoteser, teman) Diskussion Diskutera resultaten och återknyt till syfte, teorier, tidigare forskning Hur ska resultaten förstås och förklaras? Har frågeställningarna besvarats? Språk och stil Uppsatsens stil ska vara organiserad koncentrerad saklig opersonlig enkel korrekt och formell Kvaliteten hos ett genom extraktion av animaliska och/eller vegetabiliska komponenter i genom upphettning aktiverat fluidum framställt nutritivt preparat förhåller sig omvänt till numerären hos den i produktionen engagerade kulinariskt skolade personalen. 4
Koncentration Vi gick in på civildepartementet och talade med en informatör. Vi frågade om kommunens skyldigheter i samband med information. Svaret var väldigt enkelt : det finns egentligen inga egentliga skyldigheter från kommunens sida i detta sammanhang. Det finns enbart den ideala modellen hur demokratin bör fungera samt vissa rekommendationer att informera. Hon berättade vidare att arbetet i storstäderna är så omfattande att orken räcker i princip enbart till för att hålla reda på utställningar, diskussioner och affischering. Koncentration Vi gick in på civildepartementet och talade med en informatör. Vi frågade om kommunens skyldigheter i samband med information. Svaret var väldigt enkelt : det finns egentligen inga egentliga skyldigheter från kommunens sida i detta sammanhang. Det finns enbart den ideala modellen hur demokratin bör fungera samt vissa rekommendationer att informera. Hon berättade vidare att arbetet i storstäderna är så omfattande att orken räcker i princip enbart till för att hålla reda på utställningar, diskussioner och affischering. Efter bearbetning: Enligt en informatör på civildepartementet har kommunerna inga egentliga informationsskyldigheter. Vad som finns är rekommendationer och allmänna demokratiska ideal, men åtminstone i storstäderna är arbetsbelastningen så stor att de ansvariga bara orkar sköta utställningar, diskussioner och affischering. Opersonligt Jag valde att göra min undersökning på en högstadieskola. Jag kontaktade en lärare via mail som jag sedan fick göra mina observationer hos. Jag observerade klassen i 60 minuter. Undersökningen gjordes på en högstadieskola. En lärare kontaktades via mail och observationen utfördes sedan i dennes klass. Observationen omfattade 60 minuter. 5
Får man skriva man? Som lärare måste man uppmuntra sina elever när man arbetar i klassrummet så att man vågar delta i samtalet. Läraren måste uppmuntra eleverna vid arbetet i klassrummet så att de vågar delta i samtalet. Korrekt och formellt Texten ska ha styckeindelning En del av textens struktur Huvudregel: en tanke ett stycke Varje stycke ska innehålla en kärnmening (huvudtanke) som sedan utvecklas i stycket. Styckeindelning markering av nytt stycke Två sätt att välja på indrag blankrad Använd bindningar, sambandsmarkörer: I det följande ska tre viktiga frågor tas upp. För det första... För det andra... När det gäller frågan om... När det gäller den enskilde forskaren är svaret uppenbart att svaret finns att söka i den vetenskapliga text som är produkten av forskarens arbete. När det gäller samhället och de uttryck som är relevanta för undersökningen, öppnar sig ett oöverskådligt antal möjliga vägar att finna kunskap. Den offentliga debatten i tidningar, radio och tv, riksdagstryck och andra offentliga protokoll och dokument, utgör bara en bråkdel av det material som är potentiellt intressant för min studie. Ett urval är i det här fallet oundvikligt och måste resultera i ett kvarstående material som på något sätt kan ses som representativt, men som samtidigt När det gäller den enskilde forskaren är svaret uppenbart att svaret finns att söka i den vetenskapliga text som är produkten av forskarens arbete. När det gäller samhället och de uttryck som är relevanta för undersökningen, öppnar sig ett oöverskådligt antal möjliga vägar att finna kunskap. Den offentliga debatten i tidningar, radio och tv, riksdagstryck och andra offentliga protokoll och dokument, utgör bara en bråkdel av det material som är potentiellt intressant för min studie. Ett urval är i det här fallet oundvikligt och måste resultera i ett kvarstående material som på något sätt kan ses som representativt, men som samtidigt men, däremot, alltså, samtidigt enligt ovanstående, sammanfattningsvis 6
Korrekt och formellt Gör inte s.k. satsradning: Dysthe (2002) skriver att samtalet är viktigt i lärprocessen, i samtalet befäster eleverna kunskap alla måste få delta i samtalet i klassrummet. Istället: Dysthe (2002) skriver att samtalet är viktigt i lärprocessen, eftersom det befäster elevernas kunskap. Alla måste få delta i samtalet i klassrummet. Korrekt och formellt Gör inte ofullständiga meningar: Vi har avgränsat oss till att söka informanter inom Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län. Detta eftersom det är de län som geografiskt ligger närmast till hands. Istället: Vi har avgränsat oss till att söka informanter inom Kalmar län, Kronobergs län och Blekinge län, eftersom det är de län som geografiskt ligger närmast till hands. Korrekt och formellt Undvik: korta ordformer som t.ex. nån, sån, sen talspråkliga varianter som våran, eran, medans Skriv ihop sammansatta ord ej: enkät undersökning, en liten grå hårig tant, vår kassa personal Använd de och dem inte dom Korrekt och formellt De eller dem? Gemensamt för texter vi ovan beskrivit är synen på institutionsvård. Arbetsuppgifterna blir istället tilldelade. Teamledaren ska se till att alla grupper kommer till tals och att redogör för sina ansvarsområden. 7
Att referera och citera Källhänvisningar ska fungera smidigt och upplysa läsaren om vem som säger vad, i vilken text och var i den texten. http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp Att referera Att med egna ord återge vad en annan författare skriver: Lindstedt [4] anser att det är lättast att skriva textens inledning sist, när resten av texten är färdig. Enligt [4] är det lättast att skriva textens inledning sist, när resten av texten är färdig. Det är lättast att skriva textens inledning sist, när resten av texten är färdig [4]. Att citera Citat ska användas sparsamt Citat ska tillföra något till texten Originalets text ska återges exakt Korta citat vävs in i den egna texten: Enligt [4] är det lättast att skriva textens inledning sist eftersom du vet vad som står i texten, du kan peka inåt, göra läsaren nyfiken och locka till läsning (s. 58). 8
Längre citat (3 rader eller mer) görs till blockcitat: Enligt [4] bör textens inledning skrivas sist: När i stort sett hela texten är färdig så kan du skriva inledningen. Då är det lättast att skriva den eftersom du vet vad som står i texten, du kan peka inåt, göra läsaren nyfiken och locka till läsning. (s. 58) Referenslista För utformning av referenslista, se: http://lnu.se/ub/sok-och-skrivhjalp/skriva-referenser Schött m.fl. (2007), Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber Studieverkstaden Kalmar Texthandledning på svenska Gunnel Persson studieverkstaden.kalmar@lnu.se Texthandledning på engelska Sharla Alpenberg sharla.alpenberg@lnu.se 9