ACT- Att hantera stress och främja hälsa



Relevanta dokument
Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Målbeteenden. Välkommen till en booster om målbeteenden 10 mars 2008 Anna Mautner, Marianne Bonnert, Mats Brandberg

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT IT Pedagogutbildning

Att hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning vårterminen Vecka 9: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Grupputbildning vintern Vecka 46: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Grupputbildning vårterminen Tider, datum och plats för gruppledarutbildning 1

Grupputbildning vårterminen Nedan kan du läsa om vilka tider vi ger utbildningen. Vecka 13: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Helena Hammerström 1

Att hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Grupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Grupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

ILLNESS MANAGEMENT & RECOVERY (IMR)

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Att hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 36: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Att hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 42: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1. Vecka 46: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 2

Grupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Grupputbildning höstterminen Vecka 35: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Presentationsteknik. Ökad försäljning Inspirerande ledarskap Starkare samarbeten

Interaktion Kommunikation Samtal

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

Att hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1

Intresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan

Presentationsteknik. Om mig. Josef Hallberg Josef Hallberg Doktor i Medieteknik Forskningsintressen:

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Det avsnitt vi ska börja på nu beskriver hur man inleder ett vardagligt samtal.

Presentationsteknik Tips och råd

Inlämning Lämna in uppgifterna på Studentportalen.

Vänersborg Samlevnadskurs

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Portlandmodellen en kollegial handledningsmodell utifrån ACT

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Fokusprocessen -instruktioner 1

Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013

Meteorologiska Institutionen MISU SJÄLVSTÄNDIGA MASTERARBETEN CHECKLISTA STUDENT

Mänskligt ledarskap: 10 budord för den (o)fullständige ledare. Tips från boken

Muntligt framförande

SPELHJÄRNAN. They involve psychological tricks! Stigen

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Ledarskapsutbildning Instruktörer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

SMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

1. Artighet 2. Korta e-postmeddelanden

Utvärdering av ACT Att hantera stress och främja hälsa Våren 2014

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Tolkhandledning

Metoder och Verktyg. Muntlig kommunikation. Det viktigaste. Innehåll

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Ledarskap i klassrummet

Kurser. Våren Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, Stockholm

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Sammanställning av kursutvärdering

Svara alltid med namn i telefonen, du vet aldrig om det är en arbetsgivare som ringer.

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

LEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Presentationsteknik Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Innehållsförteckning. Inledning Introduktion Övrigt Presentationens innehåll... 6

Arbetsdokument: Skriv ett kommunikationskontrakt

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Föräldrastöd i ständig förbättring. Fredag 16/ Kognitiv Beteendeterapi (KBT) Inlärning via modeller. Rollspel. Beteendeexperiment

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin

Bemötande vid svåra beteendeproblem.

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Individuell plan LSS

Transkript:

ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett sätt för dig och din gruppledarkollega att välja ut enskilda färdigheter (målbeteenden) att öva på från träff till träff. Gör så här När du och din kollega träffas inför dagens kurstillfälle, gå igenom listan och: Välj EN färdighet som du ska öva på under träffen (välj från någon av de två listorna som finns bifogade). Fundera på vad du ska göra rent KONKRET (beteenden) för att ta steg i den riktningen under träffen. Markera i listan. Berätta för din kollega vad du valt och hur du ska göra. Gör! Återkoppling När ni är klara med träffen och deltagarna gått hem, berätta igen för din kollega: Vilket målbeteende du hade valt. Vad du gjorde konkret för att ta steg i den riktningen under träffen. Ge dig själv ett betyg (skala 1-5) på hur du tyckte att du lyckades. Kom ihåg att det är att du gjort beteendet som räknas, inte ifall du tycker att det fungerade eller ej. Markera i listan Översikt vad du valt, vilket betyg du gav dig och några reflektioner kring detta för att kunna redovisa på nästa handledning.

Översikt målbeteenden Träff 1 (Datum: ) Betyg (1-5) Träff 2 (Datum: ) Träff 3 (Datum: ) Träff 4 (Datum: )

Målbeteenden för gruppledare och handledare Interaktion Bjuder på personliga exempel (när det passar). Validerar svårigheter som deltagarna berättar om Ej relevant Ej uppfyllt Uppfyllt Väl uppfyllt Ramar Startar och slutar i tid Presenterar övergripande mål och dagordning för träffen Följer dagordningen Avbryter eller avleder deltagare som inte håller sig till dagordningen Positiv förstärkning Förstärker önskvärda beteenden (P.O.S positivt, omedelbart, säkert) Ger återkoppling enligt 5-1 regeln Använder uppmuntrande kroppsspråk Använder beskrivande beröm Använder stegvis uppmuntran (shaping) Demonstrationer och övningar Rollspelar spontant när deltagare berättar om situationer som uppkommit Gör demonstrationer och övningar enligt manual Förankring i ACT Sammanfattar deltagarnas exempel utifrån begreppen i ACT och i kursen Hänvisar till manualen Beteendeanalys Ställer frågor som leder till specificering av: - prioriterat beteende - vad som aktiverar beteendet - vilken effekt beteendet får (omedelbart och på lång sikt). - alternativa beteenden Pedagogik Förmedlar innehållet i manualen genom att: - i första hand demonstrera innehållet (när innehållet tillåter) - i andra hand berätta fritt utifrån exempel och liknelser - I sista hand läsa innantill * Utgår från deltagarnas situation i förklaringar Berättar om syftet med momenten i ACT-kursen Använder tavla/blädderblock Ge hemuppgifter Förklarar syftet med hemuppgiften och berättar hur hemuppgiften kommer följas upp. Ber deltagarna skriva ned när och var hemuppgiften ska göras (konkret & objektivt) under anvisad tid. Ber deltagarna läsa upp planeringen för hemuppgiften. Följa upp hemuppgifter Frågar hur många gånger hemuppgiften planerades att göra Frågar hur många gånger hemuppgiften blev gjord. Förstärker beteenden som ökar sannolikheten att hemuppgiften genomförs i framtiden.

Förslag på vad bra- och mindre bra gruppledare gör Sammanställning av tips från gruppledarna hösten 2008 En bra föreläsare Här är tips på saker att göra MER av Interagera med sina åhörare (tex. röra sig i rummet, ställa frågor). Visualisera det som sägs (tex. med hjälp av kroppsspråk). Visa engagemang (tex. tonläge, kroppsspråk). Dela med sig av sina kunskaper Väcka intresse. Använda humor. Lyfta fram det viktigaste och sammanfatta. Ha en avslappnad föreläsningsstil (tex. kroppshållning, våga ta små pauser). Visa deltagarna respekt (tex. lyssna, svara på frågor, ge beröm). Bjuda på sig själv och berätta om egna erfarenheter. Hålla på ramarna (tex. starta & sluta i tid, ta pauser där det är lämpligt) Se till att alla i gruppen är uppfångade och med. Variera röstläget. Vara väl förberedd med teknik och på plats i god tid. Motsatsbeteenden Aldrig Vid något enstaka tillfälle Ibland Passivitet Icke aktiv gruppledare/handledare Låter gruppen ta över där det inte passar Flera gånger Utanför ramarna Ofokuserat småprat Lämnar agendan utan att göra en ny överenskommelse med gruppen Icke bekräftande Går in i maktkamper Går i försvar Bekräftar eller förstärker oönskade beteenden (som att avbryta eller prata för mycket på bekostnad av de andra, prata utan att vara konkret etc). Försvagar önskade beteenden (som att hemuppgiften görs).

En mindre bra föreläsare Här är tips på saker att göra MINDRE av Läsa innantill Be om ursäkt för sig själv. Inte hålla sig till ämnet. Inte kunna det man föreläser om. Inte interagera med sina åhörare (tex. röra sig i rummet, inte ställa frågor). Inte kunna sin teknik, eller inte ha förberett tekniken tillräckligt. Tala med monoton röst. Mumla, inte tala ut. Vara oengagerad. Ta frågor som personliga påhopp. Bara berätta om sig själv. Ha tråkiga OH-bilder eller tråkigt presentationsmaterial Med vänliga hälsningar Fredrik Livheim, kursansvarig