RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET. Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15

RAMPROGRAM FÖR SJUKHUSOMRÅDET OCH SÖDRA UNIVERSITETSOMRÅDET Ett program inom: Stadsbyggnadskontoret 2013-05-15

Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund, Lunds kommun PÄ 37/2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund har utarbetat detta ramprogram. Region Skåne, Akademiska Hus och Lunds universitet har deltagit i arbetsprocessen. I arbetet med programförslaget har följande deltagit: Astrid Avenberg Rosell, planarkitekt, SBK Anna Andersson, trafikplanerare, SBK Ingela Lyberg Andersson, Region Skåne Alice Lindström, Region Skåne Mats Olsson, konsult Region Skåne Bengt Keyser, Akademiska Hus Ingrid Gustavsson, Akademiska Hus Åsa Bergenudd, Lunds universitet Ole Kasimir, planchef, SBK Henrik Borg, stadsantikvarie, SBK Cecilia Hansson, översiktsplanechef, SBK Annelie Håkansson, arkitekt, SBK Christian Rydén, trafikplaneringschef, SBK Lisa Östman, landskapsarkitekt, SBK Johanna Wittenmark, planarkitekt, SBK Tora Åsling, landskapsarkitekt, SBK Samråd har under utarbetande av programmet genomförts med: Allhelgona församling Miljöförvaltningen Räddningstjänsten Syd Tekniska förvaltningen Va-syd Underlag för programarbetet: Fastighetsutvecklingsplan för SUS Malmö och Lund, Region Skåne och White arkitekter, Trafikutredning för sjukhusområdet, Tyréns. Campusutvecklingsplan, Lunds universitet, Akademiska Hus och Sydväst Arkitektur och Landskap. Illustrationsmaterial och bilder: Stadsbyggnadskontoret i Lund, White arkitekter, Juul I Frost arkitekter, Bergslagsfoto, Arrow m fl. Omslagsbild: Bergslagsfoto, maj 2012. Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 1.3 Sammanfattning 5 1.4 Kunskapsstråket 7 2. Utvecklingsstrategier... 12 2.1 Region Skåne 12 2.2 Lunds universitet 14 3. Programförslag... 16 3.1 Stadsbyggnadsidé Vision 16 3.2 Primära stråk och platser 23 3.3 Delområden - Bebyggelse och funktioner 33 3.4 Trafik 62 3.5 Tekniska frågor 70 4. Genomförande... 73 4.1 Etappindelning 73 4.2 Ansvarsfördelning 74 5. Konsekvenser... 76 5.1 Behov av miljöbedömning 76 5.2 Hälsa och säkerhet 76 5.3 Sociala konsekvenser 80 5.4 Konsekvenser för kulturmiljö 81 6. Planeringsförutsättningar... 82 6.1 Nuläge bakgrund 82 6.2 Tidigare ställningstaganden 83 6.3 Planering i omgivningarna 85 6.4 Kulturmiljö, historik och arkeologi 86 6.5 Trafiksystem 92 6.6 Service 94 6.7 Grönstruktur 95 2 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

1 Inledning 1.1 Bakgrund Sjukhusområdet i Lund och södra universitetsområdet ligger intill eller strax utanför den medeltida stadskärnan, i den norra delen av den centrala staden. Region Skåne och Akademiska Hus är de två stora markägarna. Region Skåne och Lund universitet/akademiska Hus har båda inkommit med ansökan om plan. Båda verksamheterna arbetar med långsiktiga planer. Region Skåne har tagit fram en långsiktig fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdena i Lund och Malmö. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar med ett långsiktigt program för hela universitetsområdet i Lund, Lunds universitets Campusplan. Lunds Kommun har ett pågående arbete med Kunskapsstråket vilket programområdet är en del av. Den planerade spårvägen är också en del av denna utveckling. Programområdets avgränsning Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 3

Inledning 1.2 SYFTE Ramprogrammets syfte är att konkretisera visionen om Kunskapsstråket inom södra universitetsområdet och sjukhusområdet i Lund. Avsikten är att klarlägga områdets struktur och redovisa kommunens mål som underlag för en långsiktig och hållbar stadsutveckling samt att visa hur denna del av Kunskapsstråket bör utvecklas för att programområdet och hela Kunskapsstråket ska vinna på utvecklingen. Planeringshorizonten är minst 15-30 år. Ramprogrammet utgör underlag för detaljplanering för kommande byggetapper och säkerställer därmed sjukhusets utvecklingsbehov enligt Regionens Fastighetsutvecklingsplan och universitetets långsiktiga utvecklingsbehov enligt Campusutvecklingsplanen. Programområdet med omgivningar i Kunskapsstråket Avgränsningen är geografisk utifrån Kunskapsstråkets delar samt områdets två stora aktörers geografiska koppling. Sjukhusområdet består av Region Skånes sjukvårdsproduktion men också av universitetets medicinska fakultets forskning och utveckling. Verksamheterna är integrerade och vissa byggnader är sammanbyggda. 4 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning 1.3 Sammanfattning Visionen för programområdet är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Den viktigaste noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Huvudstråket är Kunskapsstråket som sträcker sig genom detta programområde, genom Helgonabacken och längs Sölvegatan. Det tvärgående stråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden med huvudstråket. Sjukhusstråket är sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Sölvegatan med sina alléer är det viktigaste gröna stråket och Helgonabacken är den viktigaste parken. Kunskapsstråket leder genom båda. Programmet beskriver delområde för delområde hur avvägningen har gjorts mellan bevarandet av byggnader och miljöer och verksamheternas behov av att utvecklats. Universitetssjukhuset i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive 1666. Områdets karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och hur de har utvecklats genom århundrandena.visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur genom att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Universitetet har utvecklats från Universitetsplatsen ända ut till dagens LTH i ett stråk genom programområdet. Universitetssjukhuset har succesivt förflyttat sin verksamhet från söder mot norr genom området allt eftersom nya krav har ställts på lokalerna. Många av de lokaler som varit svåranvända för sjukhusverksamhet har tagits över och utvecklats av universitetet. Det finns en sammanvävning av dessa verksamheters funktioner och lokaler som skapar en unik kultur- och läromiljö. Region Skåne har utvecklats en fastighetsutvecklingsplan för sjukhusområdet i Lund. I den finns en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Den nya bebyggelsen ska koncentreras kring de centrala delarna med Centralblocket i mitten. Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en Överst: Sjukhuset och universitetet utvecklas parallellt och tillsammans Näst överst: Entré mot Sölvegatan Näst underst: Visionsbild sjukhusområdet, White arkitekter Underst: Skyway över Klinikgatan Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 5

Inledning Programområdet, planerad spårsträckning, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket, hållplatserna/noderna och Helgonabacken. funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, som ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konferenslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Lunds universitet står inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Här behövs attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. Lunds universitet och Akademsika Hus har tagit fram en långsiktig plan. Strategierna är att; skapa möten och utveckling med funktionsmix, använda grönska som stadsbyggnadselement, stärka Kunskapsstråket och tvärstråk, integrera med strategisk förtätning, vitalisera med täta och aktiva stadsrum, hushålla med mark samt samverka med staden. Lund är i en dynamisk utvecklingsfas med fokus på att skapa ännu bättre förutsättningar för stadens verksamheter med hållbara transporter. Här är utvecklingen av Kunskapsstråket och spårvägen vik- 6 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning tiga pusselbitar. Det är ett gemensamt arbete mellan kommunen och fastighetsägarna i området i att skapa en mer dynamisk och stimulerande stadsmiljö för att öka både stadens och verksamheternas attraktivitet och utvecklingspotential. 1.4 Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan på stadsmiljöer som främjar kunskapsutbyte. Det är en global trend att universitetsstäder världen över försöker utveckla sig för att skapa de mest kreativa och innovativa miljöerna och därmed locka de bästa studenterna och största forskningsanslagen. Lund har här en unik position dels med sin långa historia som akademiskt centrum och sin lokalisering i Öresundsregionen. Dels med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsanläggningar ESS och MAX IV. Lund i Öresundsregionen För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utvecklingen av de två städerna och mellanliggande orter. Även med projektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar kollektivtrafik i regionen. Visionsbild för Malmö - Lund Strukturplan, Lunds kommun och Malmö stad Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 7

Inledning Visionsbild för LUND NE / Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Lund NE och spårvägen Kunskapsstråket ingår i Lunds största utvecklingsprojekt Lund NE, där Kunskapsstråket är kopplingen mellan Lunds historiska centrum och Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Första utvecklingsetappen är planerad till sträckningen Lund C - Science Village och ESS. Regionens största arbetsplats Lund har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag i ett brett område från Lunds innerstad mot Brunnshög. Inom Kunskapsstråket finns ca 25 000 arbetsplatser och 40 000 stu-denter. Området är idag regionens största arbetsplats för kunskapsbaserade verksamheter. Med de nya forskningsanläggningarna ESS och MAX IV, kommer Lund som kunskaps- och innovationscentrum få ytterligare internationell tyngd. Förhållningssätt Hållbarhet och kunskapsdelning Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder. Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. 8 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning LUND NE / Kunskapsstråket Strukturplan, SBK Lund Ett gemensamt arbete Kunskapsstråket största fastighetsägare och huvudsakliga aktörer är Region Skåne, Lunds universitet, Akademiska Hus, Medicon Village och Ideonområdets fastighetsägare. Parallellt och i nära dialog med kommunen arbetar fastighetsägare och aktörer med sina respektive utvecklingsplaner. Stadsbyggnadskontoret arbetar med att skapa en plattform för kunskapsdelning och utveckling, där Strukturplanen, som övergripande styrdokument för helheten är det första steget och underlag för denna dialog. Strukturplanen är robust och de övergripande stadsbyggnadsstrategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i delområdenas ramprogram, detaljplaner och projekt. Områdets geografiska läge, storlek och verksamheternas betydelse både för Lund som stad och Öresundsregionen, ställer krav på gemensamma målbilder och beslut för att säkra en god utveckling av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 9

Inledning Helhet Den planerade spårvägens fyra hållplatser längs Kunskapsstråket kommer med kopplingar till befintliga och nya stadsrum, att utgöra strategiska mötesplatser inom delområdena. Kunskapsstråkets delområden är södra universitetsområdet, sjukhusområdet, norra universitetsområdet samt Ideon och Medicon Village. Lund NE Kunskapsstråket förbinder Lunds centrala delar med Brunnshögs nya utvecklingsområden. Den planerade spårvägen utgör Kunskapsstråkets ryggrad. Noder och stråk Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Tillsammans med nya och befintliga stadsrum kopplas Kunskapsstråkets noder samman till ett stråk med varierad och levande stadsstruktur med ett finmaskigt gång- och cykeltrafiknät. Influensområden Kunskapsstråkets delområden är omgivna av flera stora trafikbarriärer och homogena bostadsområden som utgör viktiga parametrar i utvecklingen till levande, mer stadsmässiga miljöer. Delområden Kunskapsstråket löper genom ett historiskt spektrum av kunskapsmiljöer från Lunds historiska centrum till Ideons innovationsmiljöer. Denna variation utgör förutsättningen för utvecklingen av Kunskapsstråket. LUND NE / Kunskapsstråket, illustrationsplan Stadsbyggnadskontoret Lund 10 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Inledning Stadsbyggnadsstrategier Stadsbyggnadsstrategierna anger hur den fysiska planeringen ska bidra till att förverkliga visionen. Strategierna kan tolkas och översättas till en lång rad specifika projekt. Strategierna underlättar för prioritering och att samla och optimera kraft och investeringar. De övergripande strategierna ska föras vidare, fördjupas och utvecklas i program, planer och projekt. Koppla Kunskapsstråket kopplar Lund centrum med den nya stadsdelen Brunnshög. Genom att identifiera viktiga stråk och kopplingspunkter i och mellan delområden och influensområden, kan viktiga funktioner och stadsrum bindas samman till en mer genomsläpplig, finmaskig stadsstruktur, där grönstrukturen, liksom gång och cykelnätet tydliggörs. Skapa noder Längs Kunskapsstråket ska ett antal noder med strategisk betydelse utvecklas. Genom att koncentrera utveckling och förtätning längs specifika stråk och noder skapas en tillväxtpotential. Nodernas innehåll och struktur ska underbygga visionen om Kunskapsstråket som varierade och attraktiva stadsmiljöer. Spårvägens hållplatser blir delområdenas viktigaste noder. Förtäta Genom att förtäta enligt områdenas olika förutsättningar skapas intressanta och unika miljöer med stark identitet. Kunskapsstråket ska vara en heterogen kontrastrik miljö, och innehålla många funktioner, service och bostäder. Blanda Genom att tillföra service och bostäder ges förutsättningar för att utveckla de i nuläget homogena delområdena. Genom att i kombination med långsiktiga projekt även skapa möjlighet till mer temporära initiativ, möjliggörs en snabbare uppstart av områdets utveckling. Förädla Planeringen ska utgå från det unika i varje delområde och utnyttja potentialen i varje nytt projekt, i relation till en omgivande kontext och behov. Det ska konsekvent arbetas för att skapa nya och utveckla befintliga kvalitativa stadsrum och byggnader. Parker och grönområden ska vara tillgängliga för alla och förädlas som rekreationsområden. Öppna upp Genom att öppna upp funktioner i anslutning till isolerade institutionsbyggnader, t ex genom etableringen av öppna laboratorier och inkubatorsfunktioner, kan staden bjudas in. Ny bebyggelse ska rikta entréer och öppna delar av verksamheten mot prioriterade stråk och noder. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 11

verksamheternas utvecklings- 2behov och strategier Programområdet har två stora fastighetsägare; Region Skåne och Akademiska Hus. De primära verksamheterna i Region Skånes lokaler är Region Skånes hälso- och sjukvård och i Akademiska Hus lokaler är det primärt Lunds universitets verksamheter. Bägge dessa verksamheter utvecklas och lokalerna behöver anpassas till detta. 2.1 Region Skåne Hälso- och sjukvård på sjukhusområdet Region Skåne står inför omfattande investeringar till följd av att stora delar av vårdlokalerna i Malmö och Lund inte uppfyller kraven för modern sjukhusvård. Inom sjukhusområdet i Lund bedrivs i huvudsak högspecialiserad hälso- och sjukvård, vilket kräver hög kompetens hos medicinsk personal och avancerad medicinsk utrustning. Den högspecialicerade vården kräver nära fysiska samband mellan olika funktioner och därför föreslås en tät bebyggelsestruktur sammanbunden med effektiva kommunikationer mellan olika delar. Ovan: Universitetssjukhuset i Lund, Bergslagsfoto maj 2012 Nedan: Centralblockets huvudentré Region Skånes mål för sin verksamhet framöver är att en större del av vården behöver finnas nära befolkning och patienter. Det kan ske genom att bygga ut den avancerade hemsjukvården och satsa på fler mobila enheter för bland annat uppsökande verksamhet. Region Skåne planerar att den specialiserade öppenvården i större utsträckning ska bedrivas utanför sjukhuset. Forskning och utbildning Den skånska hälso- och sjukvården är djupt integrerad med forskning och utbildning. Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har Biomedicinskt centrum (BMC) på sjukhusområdet i Lund. Anläggningen innehåller forskningslaboratorier samt lokaler för undervisning och administration. Universitetet Medicinska Fakulteten har förutom verksamhet i BMC, verksamhet fördelat på de olika klinikerna inom sjukhuset. Det lokalmässiga sambandet, fysisk närhet och god logistik mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och den kliniska forskningen är en förutsättning för att utveckla vården. Näringsliv och industri Genom integration av näringsliv och industri i samarbetet mellan sjukvårdens kliniska verksamhet och forskning och utbildning skapas ett fullvärdigt Triple Helix kluster (en modell för att beskriva 12 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

samspelet mellan politik /samhälle, forskning och näringsliv). Även här har den fysiska närheten och logistiken en avgörande betydelse för skapa utväxling i form av innovationer, nya företag och nya arbetstillfällen i regionen. Sjukhusområdet en del i staden Ett sjukhusområde ska kunna utvecklas för att lösa sin viktiga samhällsuppgift. Området är också en central och viktig del av staden. Planeringen och utvecklingen av ett sjukhusområde måste därför ske i samarbete och i nära samförstånd med stadens egen planering. För staden är det viktigt att komplettera delar av sjukhusområdet med kommersiella lokaler som kan ge service till besökare på sjukhuset sam-tidigt som de blir ett komplement till övrigt serviceutbud i staden. Fastighetsutvecklingsplan Fastighetsutvecklingsplanen (FUP) för sjukhusområdet i Lund utgör en god grund för kommande arbete med att utveckla och förnya bebyggelse och struktur på sjukhusområdet i Lund. I arbetet med Regionens fastighetsutvecklingsplan och kommunens ramprogram har utvecklats en ny grundläggande idé om en öst-västlig utvecklingsriktning för sjukhuset. Historiskt har utbyggnaden skett norrut efter hand som sjukhuset behövt bygga nytt och så skedde fram till beslutet om att bevara Seminariebyggnaden som därmed kom att utgöra gräns mot norr. I söder begränsas möjligheterna av äldre bebyggelse med stora kulturmiljövärden och som kan fungera för annan verksamhet än vård. Sjukhusets utbyggnadsområde Sjukhusbebyggelsen kan i framtiden i första hand växa vidare i en öst-västlig riktning med Blocket i centrum. Förslaget innebär en rivning av ett flertal äldre byggnader som på sikt inte är anpassningsbara eller lämpliga för vårdverksamhet. Den nya bebyggelsen koncentreras till de centrala delarna av Centralblocket. En ny, sammanhängande vårdbyggnadsstruktur skapas, direkt kopplad till de delar av Blocket som bedöms kunna nyttjas vidare under längre tid. (citat ur Regionens Fastighetsutvecklingsplan 2011 09 09) Detta nya öst-västliga angreppssätt, kombinerat med en funktionell och effektiv bebyggelsestruktur, ger goda möjligheter att långsiktigt säkerställa genomförandet av de investeringar som Regionen avser göra inom sjukhusområdet. Den nya spårvägs- och bussterminalen vid sjukhuset ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Bebyggelsestrukturen ger nära kopplingar med ett gångstråk mellan terminalen och en ny huvudentré till sjukhuset. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 13

verksamheternas utvecklingsbehov och strategier 2.2 Lunds universitet Forskning och utbildning Nu står universitetet inför en stark utbyggnad. Under den närmaste 20-årsperioden kommer universitetet att utveckla två forskningsanläggningar för internationell spetsforskning. Expensionen kommer att påverka inte bara universitetet utan också staden och regionen. Tillsammans ska universitet och stad kunna erbjuda attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. För detta behövs en framsynt planering av verksamheter, infrastruktur och service. Lunds universitet och Akademiska Hus arbetar gemensamt med en Campusutvecklingsplan som ett svar på detta planeringsbehov. Lunds universitet, del av skylt Trädgård i kvarteret Paradis, vid Gamla barnsjukhuset Visionen för universitetets verksamhet Visionen för Lunds universitet som fysisk struktur och miljö springer ur den övergripande visionen av Lunds universitet som lärande- och forskningsmiljö. Visionen har fyra områden med målbilder som är relevanta för den fysiska planeringen: Lunds universitets identitet ska stärkas och dess verksamhet bli tydligare i staden. Universitetets lärandemiljöer ska vara attraktiva och akademiskt framstående. Universitetets forsknings- och innovationsmiljöer ska vara starka och understödda av en forskningsinfrastruktur väl i samspel med den digitala samhällsutvecklingen. De ska vara integrerade i övrig verksamhet med närliggande eller delade lokaler och synliga i staden med gemensamma mötesplatser. Universitetets roll som kunskaps- och kulturbärare i samhället ska vara stark och väl synlig genom attraktiva och framstående bibliotek och museer, byggnader och parker av hög kvalitet samt genom rik kulturverksamhet. Inom södra universitetsområdet finns ett tiotal institutioner. Här finns omkring 10 000 helårsstudenter. Forskning bedrivs inom samhällsvetenskap, beteendevetenskap, teologi, religionsvetenskap, språkvetenskap, litteraturvetenskap, fysik, astronomi, medicin etc. På universitetet, inom programområdet, arbetar cirka 3 000 forskare, lärare och andra anställda. Campusutvecklingsplanen Campusplanen pekar ut cirka 20 utbyggnads- eller ombyggnadsprojekt inom södra universitetsområdet. Dessa projekt är av skiftande slag och storlek, planerade byggnader som är på gång nu, förtät-ningsområden som ligger lite längre fram i tiden, markåtgärder och upprustningar av trädgårdar, parker och gator samt gångoch cykelvägsprojekt. De beskrivs relativt detaljerat och pekas ut på kartor. 14 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Universitetets och Akademiska Hus Campusutvecklingsplan har sammanfattningsvis följande målbild för Södra universitetsområdet. Stadsmässigheten, tätheten och kvartersstadskaraktären som finns fram till Helgonabacken ska öka norrut längs Sölvegatan. Entréerna ska vända sig mot Kunskapsstråket och gatan. Generellt behövs varsam restaurering och upprustning av slitna stråk och plats- och parkmiljöer. Förtätning är aktuell främst i glapp mellan befintliga byggnader längs Sölvegatan, men det finns även utvecklingsbara platser i den täta södra delen. Mångfald av funktioner inom området, ökad funktionsblandning med universitetsbyggnader, bostäder, service, kultur, kommunikation, grönområden, mm ska utvecklas. Campusutvecklingsplanen tar sikte på 2025 och syftar till att skapa beredskap för kommande utveckling av Lund universitet. Planen syftar till att ge konkreta planeringsförutsättningar och ange riktlinjer. Den fysiska miljön är ett viktigt konkurrensmedel. Campusplanens sex strategier: Universitetet i stadslivet Skapa möten och utveckling med funktionsmix. Kopplingen mellan universitet och stad är god men behöver förbättras, främst i norra universitetsområdet. Täthet och närhet Integrera genom strategisk förtätning. Både universitet och stad erbjuder idag miljöer där det är nära till allt. Täthet, närhet och småskalighet är en viktig del i universitetets framgång. Kunskapsstråket i fokus Stärka huvudstråk och tvärstråk för ökat flöde. Kunskapsstråket kopplar samman södra och norra universitetsområdet. Stråkets utformning är avgörande för orienterbarhet, flöde och serviceunderlag. Noder som mötesplatser Vitalisera med täta och aktiva stadsrum. Universitetsområdet rymmer flera attraktiva platser främst vid de södra delarna av Kunskapsstråket, ändå stannar människor sällan upp. Universitetsområdet ska innehålla inbjudande stadsrum med potential att bli stadens bästa mötesplatser och samlingsplatser som lockar både allmänhet och universitetsanknutna. Grönt campus Använda grönska som stadsbyggnadselement. Samtidigt som universitetet ska vara en integrerad del av staden särskiljs de av att alla sina olika delar vara lite grönare. Den gröna karaktären är en viktig del av den akademiska identiteten och tillför staden stora värden. Hållbart campus Hushålla med mark och samverka med staden. Klimathotet ställer stadsutveckling på sin spets. Stadsbyggande tär på resurser och landskap. Campus Lund vill vara förebild för en ny samverkan mellan natur, kultur och urbanitet. SOL-centrum och Helgonabacken Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 15

3 PROGRAMFÖRSLAG Sjuhusets rutnät, universitetets gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder. 3.1 Stadsbyggnadsidé Vision Sjukhusområdet och Södra universitetsområdet ligger centralt i Lund och är en viktig del av stadens identitet. Området är också en vital del av Kunskapsstråket, ett av stadens viktigaste stråk. Visionen för området är en levande stadsdel med tät bebyggelse, mycket folk, god service och stadsrum i sekvenser kopplade till Lunds innerstad. Området kommer att vara den persontätaste, tätast exploaterade, innehållsrikaste och livligaste delen av Kunskapsstråket under lång tid framöver. Dess utformning är viktigt för hela Lund och dess framtid. Syftet med programmet är att skapa en generell struktur som fungera för olika funktioner idag och i framtiden. En hållbar stadsstruktur som tål förändringar. Noder och stråk Enligt de övergripande strategierna i arbetet med Kunskapsstråket har programområdet en nod och två huvudstråk, samt ytterligare en nod i närområdet. Noden inom programmet är hållplats Universitetssjukhuset. Den ska erbjuda både kommersiell service och samhällsservice. Huvudstråket är Sölvegatan, Kunskapsstråket, som binder ihop alla universitetets institutioner inom programområdet. 16 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Det tvärgående huvudstråket, Sjukhusstråket, binder ihop noden med huvudstråket. Intensiteten i stråken varierar och bestäms av hur tätt entréer ligger längs stråken. Längst dessa två stråk och vid denna nod kommer flest människor att röra sig och mötas i programområdet. Det innebär att det är dessa som ska prioriteras i den rumsliga och arkitektoniska utformningen. Det kommer påverka områdets och verksamheternas attraktivitet och dynamik, så väl som användandet av hållbara transportmedel (gång, cykel och kollektivtrafik). Byggnader och deras entréer ska vända sig mot stråken och områdets offentliga rum och tala med varandra. En upprustning och utveckling av dessa stadens gator, parker och platser behövs. Både de offentliga rummen som ligger på kvartersmark och de kommunala offentliga rummen behöver utvecklas. Det kommer att skapa en attraktiv och levande stadsdel och främjar ömsesidigt utbyte mellan verksamheterna i Kunskapsstråket. Kommersiell service ska vändas ut mot gatorna och samlas vid noderna, framför allt vid spårvagnshållplatser. Både sjukhus och universitetsbyggnader är idag ganska inåtvända med servicefunktioner gömda i de stora byggnadskropparna. Det finns restauranger, kiosker och caféer som vänder sig helt inåt och som inte ens annonserar sig med en uteservering. De verksamheter som redan finns föreslås vändas ut mot byggnadernas yttersidor mot gaturummen och på så sätt göras mer tillgängliga för besökare och arbetande. Ovan: Entréer ska vara vända mot huvudstråket, Geocentrum Till vänster: Stråken och noden Nedan till höger: Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service ska i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration White Arkitekter Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 17

Grönstruktur Inslag av grönska i stadsmiljön är viktigt för människors välbefinnande så väl som upplevelsen av miljön. Programområdet har högkvalitativa gröna rum, strukturer och enskilda träd som ska bevaras och förädlas. Trädplanteringar längs med Sölvegatan och de många park- och trädgårdsrummen inom universitetsområdet fungerar som en grön kil in i staden. Denna karaktär ska förstärkas och utvecklas och göras mer allmänt tillgänglig. En kvalitativ parkmiljö är kittet mellan de olika utbildningsinstitutionerna i Södra universitetsområdet. Parkerna och trädgårdarna utanför stadsvallen skapar ett grönt band som kan bindas ihop från Allhelgonakyrkans gräskulle med höga träd, via Helgonabacken och institutionernas trädgårdar till Botaniska trädgården. Detta gröna band bör förtydligas och göras mer tillgängligt för allmänheten genom ett promenadstråk/ rörelsestråk som knyter samman dessa kulturhistoriska miljöer från Helgonabacken till Botaniska trädgården. Sjukhusområdet ska ha oaser för utevistelse. De gröna pärlor som finns inom sjukhusområdet ska bevaras och utvecklas: Onkologens damm, Reumatologens damm, Elefantbacken och Barn- och ungdomssjukhusets norra sida. Om någon/några av de fyra gröna pärlorna behöver flyttas är det av vikt att de gröna kvalitativa miljöerna skapas inom området. Särskilt är en placering i anslutning till huvudentréerna betydelsefullt. Helgonabacken är den viktigaste parken i programområdet, den gröna noden. Sölvegatan och Helgonavägen ska ha alléer som gör dessa gator lummiga. Inne i sjukhusområdet behövs trädplanterade gator mellan täta kvarter. Överst: Den gröna kilen. Mitten: Det gröna bandet. Underst: Helgonabacken, Sölvegatan Nedan: Grönstrukturen ska bland annat innehålla sittplatser i trädgårdsmiljö. 18 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Bebyggelsestruktur - kvartersstruktur Visionen är att skapa en integrerande bebyggelsestruktur som främjar trygghet och möten mellan olika människor. Förändringarna inom sjukhusområdet och södra universitetsområdet ska efterhand resultera i tydligare kvarter. Kvarter med mellanrum i ett modifierat rutnät underlättar orientering och sambanden med omgivande kvarter och stadsdelar. Gator, cykelbanor och gångvägar ska kopplas ihop i en gemensam väv av stråk. Sjukhusområdets enkla rätvinkliga rutnät kan härmed anpassas till framtidens behov av nya effektiva sjukvårdslokaler. Ovan till vänster: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter Ovan till höger: Sjukhusets rutnät Nedan: Bokhandel i det gamla lasarettskapellt. Vårdverksamheten i sjukhusområdet och medicinsk undervisning och forskning i Södra universitetsområdet är redan idag knutna till varandra. Med en tydligare bebyggelsestruktur ska dessa kopplingar för-stärkas rumsligt och utvecklas till starkare kopplingar i gaturum och andra offentliga rum. Den framtida strukturen ska ge en bättre relation mellan delområdena och kopplingar till omgivande kvarter i Lund. För inte så länge sedan var de stora sjukhuskvarteren omgärdade med staket. Det satte ett mönster som dock går att förändra. Universitetssjukhuset och Lunds universitet ska bli mer integrerade delar av staden. Blandade funktioner Genom att blanda olika funktioner (undervisning, bostäder, service osv) skapas oftast en mer levande och varierande stadsmiljö. Därför är visionen att programområdet ska kompletteras med fler funktioner. Viktigast är även här de primära stråken och noderna. En särskild studie har gjorts av dagens sjukhusområdes södra delar. Bebyggelsekoncentrationen inom sjukhusområdet innebär att Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 19

de äldre byggnaderna i söder på sikt kan lämnas för annat än vårdverksamhet. Här kan blandade funktioner ta över t ex konfe-renslokaler, undervisningslokaler och bostäder. Programmet ger möjlighet till kompletterande byggrätter för bostäder eller andra funktioner mellan UB och Allhelgonakyrkan. Fler bostäder i området skulle bidra till variation och trygghet. Eftersom det finns god tillgänglighet till det som kännetecknar ett attraktivt boende; service, parkområden, rekreationsmiljö i omgivningarna, god kollektivtrafik och en trygg miljö med en viss social kontroll, bedöms programområdets ytterkanter särskilt lämpliga för lokalisering av nya bostäder. God arkitektur God arkitektur är ett självklart krav på alla nya tillägg inom programområdet. Att förena god funktion och gestaltning. I en planerat storskalig miljö blir det ännu viktigare att åstadkomma mänsklig skala och en detaljrikedom i de nya byggnaderna. Det är speciellt viktigt längs de primära stråken och noderna. Med en spännande arkitektur med detaljer som ger intryck, stannar människor upp och uppehåller sig längre i gaturummet. Orientering Nya byggnader ska vara orienterade parallellt med gatorna och ha lokaler i öppna bottenvåningar och service som vänds utåt. Entréer ska vändas direkt mot områdets gator. Det ger ett välkomnande intryck och ökar gatorna och de offentliga rummens intensitet. Ovan: En välkomnande entré som ger liv till gatan! Ligger mot Sölvegatan. Nedan: Entréer ska vändas mot stråken och bör ligga framskjutna till gatans trottoar och nås av himmelsljuset. Området har idag många synliga målpunkter men det finns många verksamheter som inte är så särskilt synliga utåt. När området utvecklas ska dessa vändas utåt och bidra till vitaliseringen av de utvändiga offentliga rummen i sjukhusområdet och Södra universitetsområdet. Alla bottenvåningarnas fasader bör förhålla sig till gatan och i vissa fall vara framskjutna till gatan. Entréer bör ligga framme i fasaden så att entréerna nås av himmelsljuset och skärmtak ska vara så grunda att entréerna upplevs ljusa. Mikroklimat Klimatet kring höga byggnader ställer särskilda krav. De nya vårdbyggnaderna ska utformas så att det blir attraktiva stadsrum med gott mikroklimat mellan dem: platser, små parker och torg som man kan stanna till på. Det ska vara trivsamt att röra sig längs gatorna mellan husen. Klimatet, sol- och vindförhållandena, beaktas och utemiljön ger möjlighet till ett omhändertagande av såväl personal som patient. Sjukhuset kan ges goda förutsättningar för ett mer aktivt stadsliv. Människors vistelse i sjukhusområdet kan med nya system utnyttjas på många sätt. 20 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Klimatet vid entréer prioriteras och vinddämpande åtgärder utförs. Norrvända entréer behöver särskild omsorg. New York-sektionen vilket innebär att bebyggelsehöjden allra närmast gatan bör vara låg (lägre än 20 meter) och de höga husen stå bakom. Det ger mänsklig skala på gatan, mer himmelsljus och eventuellt mildare kastvindar. Bebyggelsehöjd Närmast Getingevägen, Baravägen, Tornavägen och Sölvegatan bör bebyggelsen möta gaturummet i en mänsklig skala och ha byggnadsdelar med maximalt 4 våningar vid entréer. Bebyggelsen kan vara högre bakom. Den högsta totalhöjden på någon byggnad i området ska anpassas till Centralblocket och får inte överstiga helikopterplattans plushöjd. Helikopterflyget innebär alltså begränsningen uppåt. Överst: New-York-sektionen Näst överst: Mänsklig skala, Stortorget Näst underst: Valven över Allhelgona kyrkogata Underst: Kvarteret Paradis har mycket Lundakaraktär Material, utformning och volymer Institutionsbebyggelsen i hela programområdet präglas av tegel. Moderna tillskott ska med materialval eller detaljer anknyta till tegeltraditionen och utföras med material som fungerar tillsammans med traditionella fasadmaterial. Ett gediget utförande gör byggnader estetiskt hållbara. Lunds karaktär Lund har en speciell karaktär, en närhet mellan staden och universitetet som också finns i andra gamla kända universitetsstäder. Känslan av gammalt anrikt lärosäte med gedigna äldre byggnader, omsorgsfulla detaljer, gamla träd och omgärdade gårdar är viktiga för karaktären. Staden och universitetet ligger vägg i vägg med varandra och övergångarna är plötsliga. Man kan röra sig i stadens gaturum, gå genom ett valv och plötsligt är man mitt inne i universitetets inre gårdsstruktur och omgärdad av universitetsbyggnader. Äldre bebyggelse och miljöer ska tas till vara för att berika och förstärka känslan av en historiskt väl förankrad miljö och ge förståelse för hur verksamheterna har utvecklats. De gedigna byggnaderna är viktiga i södra universitetsområdet eftersom de förstärker känslan av ett gediget innehåll. Kulturmiljö Programområdet är en unik kulturmiljö och utgör en viktig del av Lunds identitet. Universitetssjukhu-set i Lund och Lunds universitet har funnits i Lund sedan 1768 respektive 1666. Områdets karaktär och struktur är präglad av dessa verksamheter och programområdets byggnader och miljöer visar på hur sjukhus och universitet har utvecklats i Sveriges. Detta gör hela programområdet till kulturhistoriskt värdefullt. Ett flertal byggnader inom området är med i Lunds bevarandeprogram. Ett arbete med förslag till tilllägg till bevarandeprogrammet pågår. Bevarandeprogrammet följs i programområdet med undantag för sjukhusets primära utvecklingsområde, se respektive delområde i kapitel 3. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 21

Hållbara transportmedel Hållbara transportmedel, som kollektivtrafik och resor till fots och med cykel, ska prioriteras. En framtida trafikering med spårtrafik längs kollektivtrafikstråket är en viktig del i Kunskapsstråkets utveckling och möjligheten att ge resor med bil konkurrens. Goda förbindelser till hållplatslägen är viktiga där gång- och cykelvägar ska vara attraktiva, gena och säkra. Det ska även i anslutning till hållplatser finnas goda möjligheter att parkera sin cykel för att förbättra möjligheten till intermodala resor. Spårväg Sankt Laurentiigatan, fotomontage METRO arkitekter Planerad spårväg Detaljplanearbete för spårtrafik mellan Lund C och ESS pågår. Sträckningen utgör ett gent kollektivtrafikstråk mellan Lund C och Brunnshög och har en hållplats längs Getingevägen i anslutning till sjukhuset (Hållplats Universitetssjukhuset). Kollektivtrafikstråket trafikeras idag med buss men planeras 2017 trafikeras av spårvagn. Spårvägen delar utrymme tillsammans med busstrafiken i gatorna längs programområdets västra kant och helt på egen bana från hållplats Universitetssjukhuset vidare norrut. Framkomligheten för spårvägen är en viktig faktor för att spårvägen ska vara attraktiv att använda. Framkomligheten för spårtrafik är prioriterad och ska utformas utan stora barriäreffekter. Säkerhet, trygghet och tillgänglighet Trafiksäkerhet och trygghet är viktigt. Utformningen av gator och allmänna platser ska underlätta för personer med olika funktionsnedsättningar. En tydlig och säker trafikmiljö har en struktur som tydligt visar vilka trafikanter som prioriteras. God belysning och överblickbarhet samt känslan av att andra människor finns i närheten alla tider på dygnet ska genomsyra de offentliga platserna för att öka tryggheten. Topografin med höjdskillnader inom programområdet, som gör att vissa byggnader ligger i souterräng, gör att det är en utmaning att bygga med god tillgänglighet. Det ska finnas alternativa gångvägar så att alla byggnader och nästan alla entréer är tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Tillgängligheten ska ägnas särskild omsorg och vara särskilt hög inom sjukhusområdet. Spårvägens föreslagna sträckning 22 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Till vänster: Kunskapasstråket - Ett levande stråk under utveckling Underst: Sölvegatan en fyrradig boulevard. Det är en brant gata med ett oavbrutet uppåtlut med kulmen vid Astronomiska institutionen. 3.2 primära stråk och platser Huvudstråket - Kunskapsstråket Kunskapsstråkets gång- och cykelväg från Lundagård, via kvarteret Paradis, genom Helgonabacken och vidare uppför Sölvegatan är det prioriterade stråket genom området. Detta är det innehållsrika stråket där folk rör sig med lägre hastighet och stannar till för olika upplevelser. Sölvegatans och Kunskapsstråkets fortsättning öster om området, på andra sidan Tornavägen, är en viktig länk till LTH-området, Ideon, Medicon Village och vidare ut till den nya stadsdelen Brunnshög. Detta huvudstråk ska stärkas med fler verksamheter och service som har sina entréer mot stråket. Intensiteten i stråket varierar och plasterna ligger som ett pärlband längs det. De intensiva platserna är entréplatser till olika institutioner längs gatan. Ett större utsträckt intensivt parti finns i gatans brantaste del i korsningspunkterna med sjukhusstråket. Ökad intensitet skapas genom att Fysikum får en ny entré mot Sölvegatan och BMC, Sjukhusets bebyggelse når fram till Sölvegatan och annonserar tvärstråket mot hållplatsen och huvudentréerna samt att ny bebyggelse förtätar söder om Fysikum. En ny tvärgata tillåter dessutom infart från Sölvegatan till sjukhusområdet. LUX och Geologen planeras så att en ny plats skapas längs stråket Professorsplatsen. I korsningen Sölvegatan/Helgonavägen byggs ett nytt studiecentrum med café. Närheten till Gerdahallen och alla människor som rör sig här ger denna plats goda förutsättningar för en livlig mötesplats. Universitetet inom kvarteret Paradis nya adress och huvudentré Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 23

vetter mot Allhelgona kyrkogata mitt emellan valven över gatan. Denna plats får en känsla av gammal gedigen universitetsstad. Öppningar bredvid Restaurang Valvet i den långa väggen med igensatta valv ger fantastiska kopplingar mot universitetsbiblioteket och sjukhusområdets södra delar. Kunskapsstråket utgör också en grön kil in i staden och Sölvegatan ska förbli en boulevard. Gatan är utformad som en fyrradig boulevard med körsbärsträd intill körbanan mellan fotgängare och cyklister. Mot intilliggande fastigheter består träden av såväl oxel, kastanjer och lönnar. Tillsammans skapar träden ett vackert och speciellt gaturum. Gatuträden behöver kompletteras och förstärkas för att inte gatans unika karaktär ska gå förlorad. I samband med förtätning och förnyelse av gatan och gatans omgivningar är det av vikt att den tydliga fyrradigheten behålls och förstärks. Noden hållplats Universitetssjukhuset Den viktigaste noden i programområdet är gaturum och byggnader kring hållplats Universitetssjukhuset som ingår i ett nytt stadsutvecklingsområde med ett serviceutbud riktat även mot sjukhuset. Här ska mer service kunna erbjudas som är tillgängligt för alla. Bottenvåningarna i ny bebyggelse intill hållplatsen och längs den första delen av sjukhusstråket upp mot sjukhusets huvudentré ska vara öppna och reserveras för kommersiell service av olika slag. Hållplats LTH vid den så kallade Universitetsplatån är nästa nod längs Kunskapsstråket. Sjukhusets verksamheter skapar liv och rörelse som sträcker sig över dygnets alla timmar. Detta tillsammans med god överblickbarhet och god ljussättning bidrar till en hållplats som är trygg att vistas vid. Vid hållplatsen och på vägen mot sjukhusets nya huvud- Överst: Stråket från hållplatsen mot sjukhusets huvudentré. Illustration White Arkitekter Till höger: Noden hållplats Universitetssjukhuset och Sjukhusstråket med den nya huvudentrén 24 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

entré kan varierad extern kommersiell service och privata vårdleverantörer erbjudas plats. Tvärstråket - Sjukhusstråket Sjukhusstråket kopplar ihop stadsutvecklingsområdet vid spårvägshållplatsen med huvudstråket längs Sölvegatan. Stråket är Sjukhusområdets framsida med huvudentré och akutentréer. Sjukhusstråket blir den nya entrégatan och ska bli ett stråk med butiker, angöring och cykelstråk, upp mot sjukhusets huvudentré. Stråket går vidare mot BMC och till Sölvegatan. Sjukhusets nya huvudentréer kommer att vara norrvända och ligga vid foten av höga byggnader. Som en motvikt ligger Gamla seminariet på andra sidan gatan. Framför Gamla seminariet i ett soligt väderstreck kan torget och den andra sidan gatan utvecklas till en pärla nära huvudentrén. Höjdskillnaderna kan bli en tillgång med trap-por åt söder. Sjukhusstråket går mellan gamla och nya byggnader. Det behöver stärkas med fler entréer, detaljrika bottenvåningar i mänsklig skala med öppna fasader samt gatuträd och sittplatser. Restauranger och caféer bör förläggas med fönster och entréer ut mot gaturummen. Andra stråk Stråket genom sjukhusområdet i nord-sydlig riktning är ett historiskt stråk och en fortsättning på stråket från Lundagård. Detta stråk förbinder sjukhusets norra och södra delar samt knyter även ihop sjukhuset med centrala staden via de gamla sjukhusmiljöerna i kvarteret Paradis, som idag används av Lunds universitet Illustration av möjlig utformning av nya vårdbyggnaders bottenvåningar. Lokaler för kommersiell service i ska i möjligaste mån vända sig både utåt gatan och inåt byggnaden. Illustration White Arkitekter Programområdets södra delar kopplar åt sydväst mot Lund C med en förbättrad förbindelse. Gång- och cykeltrafik från Lund C till Det nord-sydliga stråket längs Lasarettsgatan förbi portar och valv Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 25

sjukhuset och stråket uppför Helgonabacken kan kopplas ihop med hjälp av cykelbanor längs Allhelgona kyrkogata. Det ger ökad trafiksäkerhet för cyklister som idag cyklar i blandtrafik. Att öppna befintliga valv som idag är igensatta i de långsmala byggnaderna, sjukhusets äldre ovanjordiska kulvertar skulle ge en intressent passage för gångtrafik. Denna lösning ger området mellan Allhelgonakyrkan och Helgonabacken nya förutsättningar. En ny gata från Sölvegatan till gatan söder om Centralblocket ger sjukhusområdet en ny infart från öster. Om stråket förlängs västerut fram till förlängningen av Karl XII gata blir det ett viktigt stråk med en tyd-lig öppning från väster för cyklister och fotgängare. Detta stråk från korsningen Kävlingevägen-Getingevägen, genom Överst till vänster: Vid Valvet och Allhelgona kyrkogata. Överst till höger: Stråket från Lund C via Allhelgona kyrkogata når Kunskapsstråket i Helgonabacken Underst: Den nya gatan och Kioskgatan bildar ett tvärstråk 26 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

sjukhusområdet fram till Sölvegatan norr om LUX skulle bli ett viktigt tvärstråk i programområdet. En ny koppling mellan Helgonabacken och Klinikgatan kan bli möjlig när förändringar sker med bygg-naderna 33 och 35 (Ögonklinikerna) inne i sjukhusområdet. Detta nya gång- och cykelstråk går i en förlängning av Klinikgatan söderut och kan bli ett intressant alternativ till Blå stråket. Överst till höger: Klinikgatan Överst till vänster: Ett nytt stråk från Helgonabacken väster om LUX och längs Klinikgatan norrut Underst: Programområdets alla korsande stråk är ett annat sätt att beskriva ett modifierat rutnät Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 27

Helgonabacken 25 maj 2012 Helgonabacken Helgonabacken är central för programområdet och dess viktigaste park och gröna rum. Redan under 1700-talet utfördes trädplanteringar här, dessa föregick den park som anlades av biskop Faxe på 1810-talet. Runstenen är den äldsta fysiska vittnesbörden om platsens betydelse. Rester av ruinen av Helgonaklostret från 1000-talet ger en historisk förankring till långt tidigare än universitetsbiblioteket. Ny bebyggelse kring parken kan föra in nya funktioner och komplettera befintlig miljö samt stärka parkens väggar utan att parkens stora träd hotas eller att dess rofyllda karaktär går förlorad. Med det fina läget och ett stort antal människor som dagligen passerar här har parken en fantastisk potential. Det attraktiva gångoch cykelstråket, caféer och olika institutioner liksom Skissernas museums närhet ger parken kvaliteter. Helgonabacken ska stärkas och förstoras. 28 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Flybild över Helgonabacken, Bergslagsfoto, maj 2012 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 29

Sjuhusets rutnät, universitetets gröna kil, Gröna bandet, Helgonabacken, spårvägen, Kunskapsstråket, Sjukhusstråket och noder. Flygbild 2011-04-30 skala 1:12000 30 Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund

Illustrationsplan, Lunds stadsbyggnadskontor. I samarbetet mellan Lunds kommun, Region Skåne och Akademiska Hus har ett flertal skisser och illustrationsförslag presenterats och utretts. Denna illustrationsplan har tagits fram genom att slå ihop och bearbeta de olika skisser som tagits fram av alla tre parterna. Den visar en konkret möjlig syntes av stadsbyggnadsvisioner och utvecklingsbehov. Illustrationsplanen ger en bild av de övergripande intentionerna i ramprogrammet. Detaljer kan komma att justeras, hållplatsen t ex kan Visionsbild för komma LUND att NE få / en Kunskapsstråket, annan utformning. SBK I de Lund enskilda och visualisering detaljplanerna Arrow kommer en vidare precisering av byggrätter och bevarandekrav att ske. Ramprogram för sjukhusområdet och södra universitetsområdet i Lund 31