Mål och medel PRELIMINÄR Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Kommunstyrelsens förslag 2014-06-04 Trelleborgs kommun

Mål och medel PRELIMINÄR Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Kommunstyrelsens förslag 2014-06-04 Trelleborgs kommun 1

INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunalrådet har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 4 Trelleborg 6 Så här styrs Trelleborgs kommun 11 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 16 Budgetarbetet inför 2015-2017 17 Ekonomin 24 Investeringar 28 VERKSAMHETEN Särskilda satsningar 2015 31 Nämndernas ansvarsområden och ramar 32 BILAGOR Fördelningsnyckeltal 2015 89 Investeringsplan med budget 2014-19, skattekollektivet 90 Investeringsplan med budget 2014-19, taxekollektivet 96 2

Utvecklingen av Trelleborg det går som tåget Trelleborgs kommun har den fantastiska möjligheten att vara i ständig utveckling, i ständig rörelse framåt. Både stora och små händelser bidrar ständigt till stadens och kommunens förändring. En av de största händelserna som kommer ske är onekligen Pågatågstrafiken som från och med december 2015 kommer trafikera Trelleborgsbanan. Avstånden krymper och vi blir en mer integrerad del av Skåne. Goda förutsättningar kommer att bli ännu bättre för Trelleborg, när det helt plötsligt blir enklare att med hjälp av kollektivtrafik ta sig till Trelleborg från Malmö, Lund och Helsingborg. Vår vision Trelleborgs kommun ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt pekar ut färdriktningen och vi strävar ständigt efter att nå dit. För att nå hela vägen fram har vi antagit strategiska inriktningsmål att stödja vår utveckling på. Det är extra viktigt att ha den långsiktiga visionen för ögonen när konjunkturen inte är den mest gynnsamma. Vi står inför utmaningar som Trelleborgs kommun inte är vana vid. Jag tror det är bra att få det förändringstrycket i organisationen, så vi kan fokusera på verksamhetsutveckling och innovativa lösningar av det befintliga. Vårt mål att år 2025 vara 50 000 kommuninnevånare sporrar till utveckling och framsynthet. Det gäller att bygga upp kommunens attraktivitet och varumärke. Bygga från det vi är idag för att skapa en framgångs- och framtidskommun. Ytterligare långsiktiga planeringsmålsättningar har det fattats beslut om, exempelvis plattformen för varumärket Trelleborg och vår fördjupade översiktsplan för Trelleborgs stad. Strategier för framtidens Trelleborg. Ett tryggt, nyfiket och kärleksfullt Trelleborg som möter framtidens utmaningar. I årets budget väljer vi att göra en storsatsning på de unga i Trelleborg. En konkret satsning på bildningsverksamheten genom att höja skolpengen rejält för att komma ikapp snittet i Skåne. Vi ser också till att skapa goda förutsättningar för biblioteksverksamheten i kommunen, genom att göra verklighet av vår offensiva biblioteksplan. Viktigt för oss är att skapa förutsättningar för tillväxt. Fortsatta satsningar på den människonära tillväxten. Bättre förutsättningar för att utveckla näringslivsarbetet och minska ungas utanförskap. Vi står inför stora stadsbyggnadsprojekt, vilket också kräver bra strategisk planering och beredskap. Den fördjupade översiktsplanen la grunden, nu ska vi se till att göra verklighet av planerna och utveckla vår stad. Med både stora och små medel åstadkommer vi förändringar och förbättringar i vår kommun. Ett ständigt pågående arbete för att skapa framgångskommunen, med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Ett arbete som bygger på vår värdegrund öppenhet, respekt och ansvar. Trelleborg i juni 2014 Ulf Bingsgård Kommunstyrelsens ordförande 3

Omvärlden När regeringen presenterade sin vårbudget den 9 april så konstaterar den att det pågår en gradvis återhämtning i Sverige och omvärlden: Tillväxten bedöms öka ytterligare 2014 och 2015 när utvecklingen i omvärlden blir starkare och hushåll och företag blir mer optimistiska. Den högre tillväxten väntas leda till att sysselsättningen fortsätter att öka och att arbetslösheten gradvis minskar. Men det råder fortfarande stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Riskerna för en svagare utveckling väger fortfarande över. Regeringen kommer att fortsätta sitt reformarbete för att föra Sverige mot full sysselsättning. Behovet av reformer för ökad sysselsättning, tillväxt och välfärd finns kvar. I höstens budgetproposition avser regeringen därför att föreslå ett utbildnings- och tillväxtpaket om totalt cirka 5 miljarder kronor 2015. Det är tänkt att successivt öka till cirka 8 miljarder kronor 2018. Utrymmet för finanspolitiska reformer kommer att vara begränsat de kommande åren. Detta eftersom de offentliga finanserna behöver föras tillbaka till balans och överskott efter många krisår med kraftiga stimulanser. Finanspolitiken går därmed in i en ny fas där varje reform behöver finansieras krona för krona. I samband med vårpropositionen remitteras ett förslag om hur reformerna i budgeten för 2015 kan finansieras. Enligt förslaget planerar regeringen att öka statens inkomster genom att begränsa avdraget för privat pensionssparande, höja skatten på öl, vin, sprit och tobak liksom på lätta fordon samt slopa möjligheten för framförallt finansiella företag att inom en momsgrupp köpa och sälja varor och tjänster utan moms. För att finansiera reformerna i budgeten för 2015 planerar regeringen också att minska utgifterna genom att begränsa tillskotten till den statliga sektorn samt slopa åldersavskrivningen för nya studielån och höja vissa av CSN:s avgifter. Vidare konstateras att det dröjer innan svensk ekonom i återigen är i balans enligt det finansiella målet: Det finansiella sparandet bör, i enlighet med nuvarande prognos, återvända till överskott på över 1 procent av BNP 2018. Det innebär att nya reformer, som kan komma att föreslås i budgetpropositionerna för 2017 och 2018, finansieras fullt ut. Detta gäller under förutsättning att ingen ny allvarlig störning drabbar ekonomin. Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i sitt cirkulär (14:17) angående budgetförutsättningarna för åren 2014-2017 som presenterade 2014-04-29: Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Det är i stort sett samma bedömning som gjordes i februari även om tillväxten nu justerats upp för 2014 och ned för 2015. Förbättrade förutsättningar för den svenska exporten gör att både industrins och övriga näringslivets investeringar dras upp. Även kommunsektorns investeringar beräknas öka. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Hushållens inkomster har under de 4

senaste åren utvecklats mycket gynnsamt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens reala inkomster ökar snabbt också i år. Hushållens konsumtionsutgifter har inte hängt med inkomsterna vilket inneburit att hushållens sparande stigit till mycket höga nivåer. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras gradvis. Nedgången i arbetslösheten blir dock till en början begränsad. Det är först framåt hösten som arbetslösheten mera påtagligt börjar minska. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig strax över 0 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner beräknas tillväxten till 1,8 procent i år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Nästa år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9 Relativ arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,9 3,2 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 0,2 1,5 1,8 1,8 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0-0,2 1,9 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 2,7 1,8 1,6 1,8 2,1 2,4 1,8 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. 5

Trelleborg Det är en väl bevarad hemlighet. Ungefär som ett svampställe. Men det finns en plats där allting möts. En plats där de oändliga slätterna av norra Europas bästa åkermark möter 32 kilometer sandstrand. Och därefter: Havet och horisonten. En plats där 42 små byar och 32 kyrkor möter ett myllrande stadsliv, näthandelsföretag och Sveriges näst största hamn. En plats där människor möts. På riktigt. Ansikte mot ansikte. Över generationer. Över gränser. Det är en väl bevarad hemlighet. Men det finns en plats där havet möter slätten, och där det är nära till allt. Trelleborgs kommun kan beskrivas på många olika sätt. Trelleborgs kommun som organisation har som huvuduppdrag att leverera välfärdstjänster till medborgarna. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresundsregionen och Södra Östersjöregionen. Trelleborg är också utpekad som en av de regionala kärnorna i Skåne och som en del av tillväxtkorridoren i västra Skåne. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i förslaget till fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Under den kommande tiden behöver kommunen tillsammans med regionen och kommunerna i närområdet tydligare identifiera Trelleborgs roll som regional kärna och hur Trelleborg kan bidra till Skånes utveckling parallellt med kommunens egen utveckling. Trelleborgs kommun kommer även fortsättningsvis att prioritera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Även om Trelleborgs kommun tillhör de mest framgångsrika kommunerna i Sverige när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om 50 000 invånare år 2025. Under 2015 är det viktigt att på bästa sätt använda den nya regionaltågtrafiken för att marknadsföra Trelleborg som boende- och etableringskommun. Den fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad som förväntas antas under 2014 kommer också att vara ett viktigt stöd i arbetet med att utveckla staden, liksom de detaljplaner och andra styrdokument som tas fram för utveckling i kommunens övriga orter och på landsbygden. Likaså kommer den inledningsvis citerade varumärkesplattformen att ligga till grund för marknadsföringen av Trelleborgs kommun. I det interna arbetet i Trelleborgs kommun fortsätter utvecklingen av en kommunal kundtjänst, liksom arbetet med att förbättra dialogen med näringslivet. Nämnda områden är av särskilt stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. För att bli framgångsrika inom dessa områden krävs en omfattande samverkan mellan flera av kommunens verksamheter. När det gäller kommunens egna ekonomiska utveckling så visar resultatet en fortsatt ekonomisk stabilitet. Det ekonomiska resultatet för 2013 blev 32,6 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat resultat på 30,5 miljoner kronor. Resultatet motsvarar 1,7 % av skatter och statsbidrag. Nämndernas avvikelse mot budget var dock negativ dvs totalt -3,1 miljoner kronor. Utfallet för skatteintäkter och statsbidrag blev också lägre än budgeterat dvs - 3,7 miljoner kronor. Det som lyfter och påverkar 2013 års resultat är ett par så kallade jämförelsestörande poster. En återbetalning från AFA på 33,8 miljoner kronor har ökat resultatet emedan en sänkningen av diskonteringsräntan gällande pensionsavsättningar 6

innebar en kostnad på 15,3 miljoner kronor. Vidare blev pensionskostnaderna, inklusive löneskatt, 23,7 miljoner kronor högre än budgeterat. Kommunstyrelsens beslutade i oktober 2013 om åtgärder för att sänka kostnader på lång sikt. I samband med bokslut har nedskrivningar på ett antal objekt gjorts, vilket minskat resultatet med 13 miljoner kronor. Bland objekten fanns Centralskolan och Köpingeskolan. Slutligen har medfinansiering av väg 9 bokförts som kostnad under 2013 (6,0 milj kr). Arbetsmarknadsläget Enligt Arbetsförmedlingen (140509) fortsätter arbetsmarknaden i riket att förbättras, främst bland personer med korta inskrivningstider. Under april fortsatte även antalet nyinskrivna arbetslösa att minska vilket är särskilt tydlig bland unga och bland de med korta arbetslöshetstider. Samtidigt ökar antalet nyanmälda lediga platser, vilket visar att det finns ett rekryteringsbehov hos många arbetsgivare. I relativa tal uppgick arbetslösheten till 8,0 procent av den registerbaserade arbetskraften (16-64 år), vilket är 0,5 procentenheter lägre än i fjol. Av dessa var 4,1 procent öppet arbetslösa. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) uppgick till 14,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med 1,9 procentenheter sedan april månad förra året. Arbetslösheten bland utrikes födda (16-64 år) uppgick för samma period till 20,3 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter sedan april månad förra året. I Skåne uppgick arbetslösheten till 9,9 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 0,2 procentenheter lägre än i fjol. Av dessa var 5,1 procent öppet arbetslösa. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) uppgick till 18,4 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med 1,4 procentenheter sedan april månad förra året. Arbetslösheten bland utrikes födda (16-64 år) uppgick för samma period till 23,9 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter sedan april månad förra året. I Trelleborg uppgick arbetslösheten till 9,1 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 0,6 procentenheter lägre än i fjol. Av dessa var 4,7 procent öppet arbetslösa. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) uppgick till 20,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med 3,3 procentenheter sedan april månad förra året. Arbetslösheten bland utrikes födda (16-64 år) uppgick för samma period till 20,0 procent, vilket är en minskning med 1,0 procentenheter sedan april månad förra året. Ytterligare information om det lokala arbetsmarknadsläget finns under Nämndernas ansvarsområden och ramar och avsnittet om Arbetsmarknadsnämnden. 7

Befolkningsutfall 2013 jämfört med befolkningsprognos för 2013 Trelleborgs befolkning uppgick till 42 837 invånare vid årsskiftet 2013/2014. Detta var en ökning över året med 232 invånare. Ökningen bestod av ett födelseöverskott på 29 och ett flyttnetto på 202. I den slutliga statistiken ingår också en justering med en invånare vilket förklarar att totala befolkningsökningen blev 232 medan det i tabellen nedan endast redovisas 231. I tabellen anges också beräkning utifrån befolkningsplanen för befolkningsmålet 50 000 invånare 2025. 1980 1990 2000 2013 2014 2025 Födda 342 489 350 469 463 548 Döda 400 445 397 440 437 479 Födelseöverskott -58 44-47 29 26 69 Inflyttade 1 189 1 739 1 622 1 982 1 977 2 618 Utflyttade 1 157 1 120 1 375 1 780 1 754 2 011 Flyttnetto 32 619 247 202 224 607 Folkökning -26 663 200 231 250 675 Folkmängd 34 445 35 997 38 429 42 837 43 087 50 000 I befolkningsprognosen för 2013 bedömdes befolkningen öka med 100 invånare där födelseöverskottet beräknades till 36 och flyttnettot till 64 invånare. Antalet födda under året stämde väl med prognosen medan antalet avlidna var något fler än beräknat. Antalet inflyttade blev 186 fler än prognosen och antalet utflyttade 48 fler än prognosen. Befolkningsprognosen för 2013 byggde bland annat på en bedömning av antalet färdigställda bostäder under året. Detta antal bedömdes till 44 men sannolikt har fler bostäder färdigställts under 2013, statistiken över bostadsbyggandet är ännu inte klar. Sett till åldersgrupper blev 1-5 åringar 53 fler, 6-15 åringar 49 fler och 16-18 åringar 15 fler än prognosen. Den stora utflyttaråldern, 19-24 år, blev 35 fler än beräknat och detta beror i sin helhet på att fler unga män valde att stanna kvar i Trelleborg än den bedömning som gjordes baserat på tidigare års flyttmönster. De mellan 25 och 49 år blev 37 fler än beräknat medan de mellan 50 och 64 år blev 63 färre än beräknat. Yngre pensionärer, 65-84 år, blev 26 fler och äldre pensionärer, 85 år och äldre, blev 17 färre än den bedömning som gjordes i befolkningsprognosen för 2013. 8

Befolkningsstruktur 2013 Trelleborgs befolkningsstruktur skiljer sig från rikets främst i åldrarna 20-35 år där Trelleborg har klart lägre andel än riket. Trelleborg har istället en något högre andel av befolkningen i åldrarna 36-80 år än riket. Befolkningsstrukturen anger antal personer i varje ålder per 1 000 invånare 2013. 20 15 10 5 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 Folkmängd per 1000 invånare i Trelleborgs kommun 2013 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2013 Befolkningsplan 2014-2025 med utblick 2030 Befolkningsplanen bygger på befolkningsmålet om 50 000 invånare 2025. De årliga befolkningsökningarna bedöms till 250 för 2014 respektive 2015, till 580 för 2016 och för 2017-2025 en årlig befolkningsökning runt 680 invånare. Detta ställer höga krav på bostadsbyggnadsproduktionen under kommande år. För att uppnå befolkningsökningarna behöver 111 bostäder färdigställas under 2014 respektive 2015, 257 bostäder 2016 och strax under 300 bostäder per år under 2017-2025. I de diskussioner som förts på tjänstemannanivå inför arbetet med befolkningsplan för 2014 och framåt har denna bostadsproduktion bedömts möjlig att uppnå under förutsättningar att de planer som finns för kommunens utveckling, främst Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad, kan realiseras. För de viktigaste åldersgrupperna gällande budgetplanering, barn och äldre, ser utvecklingen enligt befolkningsplanen ut enligt följande med utfall 2013 och plan 2014-2017 samt 2025: 2013 2014 2015 2016 2017 2025 1-5 år 2 542 2 535 2 537 2 519 2 535 2 899 6-15 år 4 745 4 872 4 990 5 140 5 262 5 729 16-18 år 1 487 1 381 1 317 1 331 1 382 1 707 65-84 år 7 832 7 977 8 102 8 256 8 407 9 355 85 år och äldre 1 174 1 187 1 204 1 196 1 186 1 481 9

Befolkningsutvecklingen enligt befolkningsplanen påverkar försörjningsbördan som beräknas få en mindre ökning under kommande år än för riket i stort. Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år och äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, utfall 1980-2013 och plan 2014-2030 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 En ökad befolkning ger också generellt fler invånare i varje ålder men det finns skillnader. Exempelvis beräknas de mellan 43 och 49 år bli färre 2025 då den generella befolkningsökningen inte kan matcha nuvarande 43-49 åringar som föddes under 1960-talets stora barnkullar. Förändring i antal personer efter ålder mellan 2013 och 2025 250 Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun Försörjningsbörda i riket Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 0-19 år Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 65- år 200 150 100 50 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100-50 -100 Skillnad i folkmängd mellan 2013 och 2025 10

Så här styrs Trelleborgs kommun I Trelleborgs kommun har vi valt att styra våra verksamheter utifrån ett beslutat ledningssystem med fokus på resultatstyrning i syfte att erbjuda våra kommuninvånare bästa möjliga service utifrån givna resurser. En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrningen i Trelleborgs kommun. Det är politikerna i kommunfullmäktige som anger vad som är prioriterat och formulerar direktiv i form av strategiska inriktningar och inriktningsmål, medan facknämnderna konkretiserar inriktningsmålen i nämndsspecifika effektmål som verksamheterna ska sträva efter att uppnå genom förvaltningarnas genomförandeplaner. Nämndernas effektmål, resurser och särskilda uppdrag bygger på ett resursfördelningssystem som i sin tur baseras på ekonomiskt utrymme, demografisk utveckling och prioriteringar. Genom dialog mellan kommunfullmäktige och facknämnder som kommunstyrelsen ansvarar för fastställs ramar som ligger till grund för nämndernas effektmål och förvaltningarnas genomförandeplaner. Våra resurser, personalen och ekonomin, är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill. För att säkerställa ett bra resultat ska alla mål som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna fastställt. Trelleborgs kommuns ledningssystem 11

Kommunfullmäktige har beslutat att följande strategiska inriktningar, strategiska inriktningsmål samt indikatorer ska gälla från och med 2013 med mål för 2015. Värdegrund I varje organisation finns det, värderingar, synsätt och oskrivna regler som påverkar beteenden och förhållningssätt. Våra värderingar och attityder styr vårt beteende, d.v.s. hur vi ska agera vid en given situation. I Trelleborgs kommun ska dessa värderingar och synsätt vara gemensamma och genomsyra hela organisationen. Vår värdegrund, ÖRA, står för Öppenhet, Respekt och Ansvar och beskriver vilka värderingar och synsätt som ska råda bland kommunens medarbetare för att förverkliga den fastställda riktning, vision och mål. Vision I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen beskriver ett önskat tillstånd i framtiden som vi gemensamt i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den summerar därmed alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. Verksamhetsidé Varje organisation måste ha en verksamhetsidé som beskriver hur vi gemensamt ska uppfylla den riktning våra politiker satt genom vår värdegrund, vision och mål. I Trelleborgs kommun ska vår vision och våra mål uppfyllas genom följande verksamhetsidé: Vi ska i nära dialog med kommunmedborgarna, utifrån våra gemensamma resurser, erbjuda trygghet och god service i livets olika skeenden i ett hållbart samhälle. Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål För att nå kommunens vision tydliggör kommunfullmäktige riktningen genom att ange ett antal strategiska inriktningar som tydliggörs genom specifika inriktningsmål. Inriktningsmålen beskriver vad som ska uppnås inom de strategiska inriktningarna och fungerar som signaler för vad verksamheterna ska fokusera på för att möjliggöra att kommunens vision blir verklighet. Med vision som bas, en omvärldsbevakning och en analys av resultatet från bland annat SCB:s medborgarundersökningar, SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet har kommunfullmäktige beslutat om tre strategiska inriktningar som konkretiseras genom fem inriktningsmål som mäts indikativt genom ett antal beslutade indikatorer. Nyckelord vid framtagandet av inriktningsmålen har varit prioritering, effektivitet och kundnytta och ambitionen är att samtliga inriktningsmål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta. Målen ska leda till verksamhetsförbättringar i kommunen och användas i vår resultatstyrning. 12

Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Livskvalitet hälsa trygghet 1. Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet 1.1. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Nöjd Region Index - Helhet) >64 boende upplevelse 1.2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB Nöjd Region Index - Trygghet >53 2. Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden 2.1. Hur nöjda är medborgarnas upplevelse av det kommersiella utbudet i kommunen? (SCB. Nöjd Region Index) >63 2.2. Hur nöjda är kommunens medborgare med kulturutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) >58 2.3. Hur nöjda är kommunens medborgare med fritidsutbudet i kommunen? (SCB, Nöjd Region Index) >63 2.4. Hur upplever medborgarna äldreomsorgen? (SCB. Nöjd- Medborgar-Index) >52 13

Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Arbete näringsliv utbildning självförsörjning 3. Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet 3.1. Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. 3.2. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? Andel (%) behöriga till gymnasieskolans nationella program <8,4 >90 3.3. Hur många (%) är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning? >67,8 4. Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne 4.1. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad i % av totala invånare mellan 20 och 64 år? 4.2. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 4.3. Andelen (%) invånare (20-64 år) med eftergymnasial utbildning. >77,5 >7,1 >38 4.4. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (SCB, Nöjd kund index) >68 14

Strategiska inriktningar Inriktningsmål Indikator Mål 2015 Långsiktig hållbar tillväxt miljö ekonomi infrastruktur 5. Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommuns tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön. 5.1. Kommunens andel (%) av återvunnet hushållsavfall 5.2. Antal resor med kollektivtrafik (1000-tal) 5.3. Kommunens andel (%) miljöbilar av totala antalet bilar >46 >1000 >39 15

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning För att skapa en handlingsberedskap inför framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i Budget 2014 med flerårsplan för åren 2015-2016 och dessa skall enligt kommunfullmäktige 2014-03-24 ligga till grund för Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017. Vidare har kommunfullmäktige i sitt beslut 2013-11-25 om långsiktig investeringsplan för 2015-2019 fastställt ett investeringstak för den skattefinansierade verksamheten. För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta ej i budget 2015 som redovisar + 34,4 miljoner kronor mot + 41,6 miljoner kronor enligt målet. För åren 2016-2017 så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag för skattekollektivet till högst 10 procent så klaras målsättningen samtliga år för perioden 2015-2017 då nyckeltalet blir 9,5 procent för år 2015, 9,9 procent för år 2016 och 9,8 procent för år 2017. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs. avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten till minst 83 procent, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2015 blir självfinansieringsgraden 78,1 procent, för år 2016 blir den 78,7 procent och för år 2017 slutligen 78,9 procent. För 2015 innebär det att budgeten saknar 9,7 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2015 beräknas 51,0 procent, för år 2016 49,8 procent och för år 2017 50,0 procent. Perioden präglas fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 16

Budgetarbetet inför 2015-2017 Härmed föreligger en budget som uppfyller balanskravet men ej kommunfullmäktiges mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatter och statsbidrag, då resultatet som redovisas för år 2015 är + 34,4 miljoner kronor mot + 41,6 miljoner kronor enligt målet. Samtidigt skall också noteras att det inte finns en budgetmarginal men att kommunstyrelsens oförutsedda anslag är budgeterat till 15 miljoner kronor vilket är en ökning med 7 miljoner kronor i jämförelse med tidigare år. Utgångsläget för ramfördelningarna är de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i januari 2012 har fastställt för åren 2012-15 och som också framgår av den budget med flerårsplan för åren 2014-16 som fastställdes i juni 2013. Målen för god ekonomisk hushållning för åren 2015-17 framgår under avsnittet Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i föreliggande budgetdokument. Detaljerna i nämndernas driftramar framgår av avsnittet om Nämndernas ansvarsområde och ramar i föreliggande budgetdokument. Den investeringsplan som nu föreligger innehåller de beslut som kommunfullmäktige tagit tom maj 2014 och bygger på den flerårsplan som kommunfullmäktige beslöt om i juni 2013 samt den investeringsplan för 2015-19 som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2013. Dessutom har nämndernas material inför budgetdialogen 9 maj beaktats i arbetet med investeringsplanen. From år 2015 gäller en ny investeringsprocess som består av ett antal olika delar. En mål- och investeringsdialog genomförs under oktober november. Då tas ett underlag fram till kommunfullmäktiges beslut om en långsiktig investeringsplan för de kommande fem åren och här klarläggs vilka investeringar som prioriteras. Samtidigt beslutar kommunfullmäktige om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna inför det kommande årets budgetarbete. I den nya processen så är det kommunfullmäktige som beslutar om investeringar från fem miljoner kronor och därutöver. Kommunstyrelsen och nämnderna förutsätts erhålla tillskott för ökade driftskostnader i samband med dessa beslut. Detta skall ske vid två tillfällen per år, juni respektive november. Behov av större investeringar, som uppkommer under perioden, ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas. Vid kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar i mars skall eventuell kompensation för ökade driftkostnader till följd av investeringsramarna ingå. Kommunens totala investeringstak utgår från de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen. För den skattefinansierade verksamheten beräknas investeringstaket utifrån en finansieringsanalys. Resultat i förhållande till skatter/statsbidrag, avskrivningar, tak för nyupplåning, försäljning av tillgångar, förändring av pensionsskuld m.m. För den taxefinansierade verksamheten föreslås investeringstaket utifrån självfinansieringsgraden. De investeringar som kan genomföras utan upplåning finansieras med summan av avskrivningar, resultat och anläggningsavgifter. Kommunfullmäktige kan därutöver besluta om att finansiera vissa investeringar med upplåning och/eller taxehöjning. Summan av dessa två investeringstak utgör kommunens totala investeringstak. När det gäller den taxefinansierade verksamheten så är modellen för beräkning av investeringstaket ej klar och ingår därför inte i föreliggande budget. Detta arbete skall avslutas inför hösten mål- och investeringsdialog. 17

Den totala investeringsplanen för skatte- och taxekollektivet ligger klart över det finansiella utrymmet för den årliga investeringsvolymen d.v.s. högst 10 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett investeringstak på 208 miljoner kronor för 2015. Under åren 2014-2019 beräknas kommunens totala behov av investeringar till 1 811 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 302 miljoner kronor per år. För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period 1 462 miljoner kronor eller ca 244 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2015 redovisas 198 miljoner kronor vilket således är lägre än det totala investeringstaket (enl skatte- och statsbidragsprognos april 2014). Orsaken till den höga investeringsvolymen under perioden är år 2014 då de totala nettoinvesteringarna beräknas till 468 miljoner kronor. I dessa ingår ombudgeteringar ifrån år 2013 med 159 miljoner kronor. Av de beräknade nettoinvesteringar år 2015 på totalt 284 miljoner kronor utgör 124 miljoner kronor anslag. Investeringsplanen visar tydligt det ur ett ekonomiskt perspektiv ohållbara i situationen. Därför måste hela investeringsplanen, med såväl pågående som nya projekt, diskuteras ingående vi kommande mål- och investeringsdialog i oktober. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan med budget för perioden 2014-2019. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt (förkalkyl). Både anslag och övriga projekt kommer att ingå i underlaget för investeringsdialogen enligt den nya investeringsprocessen som kommunfullmäktige beslöt om i mars 2013. Ekonomiavdelningen återkommer med förslag på tidplan och anvisningar inför denna. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (april) så beräknas detta vara fallet för 2013 och 2014 (se nedan). Dock redovisas inte något negativt resultat efter balanskravsjustering i den driftbudgetram som nu föreligger. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Snitt 10 år 3,8 3,8 3,9 4,0 4,0 4,1 Årlig 4,0 3,7 3,8 4,8 5,3 4,9 Differens 0,2 0,1 0,1 0,8 1,3 0,8 18

I januari 2012 fastställde kommunfullmäktige, i enlighet med god ekonomisk hushållning, inriktningsmål för perioden 2013-2015 vilka framgår av avsnittet Så här styrs Trelleborgs kommun i budgetdokumentet. Det är av största vikt att mål och riktlinjer som är av betydelse för en kontinuerlig verksamhetsutveckling fastställs av kommunfullmäktige och anges tydligt i budget med flerårsplan. Måluppfyllelsen skall följas upp genom olika indikatorer som mäter kvalitet och effektivitet med tydligt fokus på resultat. Nämnder och bolag har i uppdrag att konkretisera kommunfullmäktiges flerårsplan med budget och omsätta denna till verksamhetsplaner med budget och mätbara effektmål för sina verksamheter. Effektmålen skall beskriva ett resultat eller ett önskat läge som en nämnd vill uppnå inom ett specifikt område kopplat till fullmäktiges inriktningsmål. Effektmålen skall ha en direkt koppling till inriktningsmålen och i förlängningen kommunfullmäktiges vision och verksamhetsidé. Till effektmålen skall nämnderna i sin tur koppla ett antal mätbara indikatorer som skall visa vad som under de närmsta åren är viktigast att förbättras. Nämndernas effektmål skall uttryckas så tydligt att de tillsammans speglar god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. I årets budgetdialog har också måluppfyllelsen varit i fokus vid diskussionerna mellan nämndernas och kommunstyrelsens arbetsutskott. Nämndernas uppdrag har i denna varit att redovisa hur man uppnår effektmålen inom de ramar som kommunfullmäktige fastställde i mars. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2015 så bygger dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2014 som kommunfullmäktige fastställde i juni 2013 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom februari 2014.Vidare utgick driftramarna från den befolkningsplan som kommunfullmäktige fastställde i mars 2014. En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag tilldelades nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 24 mars 2014 resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan diskuterats under budgetdialogen den 9 maj. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser som anslag utan koppling till demografiska förändringar, dels finns det en grupp av nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget. Därutöver finns även de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsplanen och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. From budget 2015 ingår även fastighetskostnaderna i resursfördelningsmodellen. I den tredje gruppen finns taxekollektiven, dvs. elnät-, renhållnings- samt vatten- och avloppsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeterats med ett nollresultat. 19

I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. februari 2014. Därefter har ramarna uppdaterats med beslut t.o.m. maj. Därvid har de budgetposter som endast avser 2014 års budget, som t.ex. särskilda satsningar, tagits bort från förslaget för 2015. Vidare har ett antal mindre justeringar av framförallt organisatorisk art arbetats in i ramarna för 2015. Dessa avser överföring av kostnader för politikernas läsplattor till kommunstyrelsen, överföring av lönekostnaderna för förvaltningscheferna till kommunstyrelsen, överföring av kostnaderna för teleservicen till kommunstyrelsen, anslag för Green-room inom kommunstyrelsens ram, överföring av anslaget för toaletterna i Smygehamn till teknisk nämnd samt kompensation till bildningsnämnd och socialnämnd för pris- och löneökning 2012 inom måltidsverksamheten. Slutligen har fritidsnämnden kompenserats för driftkostnadsökning med anledning av beslutet om bullerskydd vid Maglarps skjutbana. Enligt beslutet i kommunfullmäktige i mars 2013 angående ny investeringsprocess så skall nämnderna tilldelas investeringsramar för hantering av investeringsprojekt under 5 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna för dessa har schablonmässigt beräknats och matchats mot kapitalkostnadsförändringarna enligt nuvarande anläggningsvärde (bokslut 2013). Utifrån denna beräkning har tekniska nämnden kompenserats. När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2015 föreslår SKL en internräntesats på 3,2 procent. Detta innebär en ökning i jämförelse med 2014 då räntan är 2,5 procent. För de skattefinansierade verksamheterna påverkar denna höjning inte utrymmet då ramarna för 2015 justerats i motsvarande mån. Nämnderna har i tidigare års budgetarbeten kompenserats för avtalsrörelse och prisökning, ibland bara för avtalsrörelsen och i något fall har ingen kompensation utgått överhuvudtaget. From budget 2015 så tillämpas en ny princip vad gäller kompensation för pris- och lönekostnadsökningar då de skattefinansierade verksamheterna kompenseras för inflationen med ett sammanvägt prisindex dvs. SKLs Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Principerna för hur indexet beräknats samt utfallet av beräkningen framgår av SKLs cirkulär 14:06 vilket publicerats under februari. PKV är för övrigt samma index som prisreglerar de interna måltidspriserna. När det gäller avtalsrörelserna kan följande noteras. I budgeten för 2013 antogs att det generella utfallet skulle hamna på 3 procent vilket utgick från de budgetförutsättningar SKL utkommit med. De centrala löneavtalen för 2013 var på följande nivåer. OFR Allmänkommunal verksamhet (Vision, Ledarna och SSR) 2,6 procent, Kommunal 2,46 procent, Lärarförbundets- och Lärarnas riksförbunds samverkansråd 2,0 procent ( märket ), Vårdförbundet/LSR och AkademikerAlliansen hade sifferlösa avtal. Efter sedvanliga analyser av lönestrukturen genomfördes löneöversyn med ett utfall på totalt 2,8 procent. För 2014 gäller följande. OFR Allmänkommunal verksamhet (Vision, Ledarna och SSR) 2,2 procent, Kommunal 2,4 procent, Lärarförbundets- och Lärarnas riksförbunds samverkansråd, Vårdförbundet/LSR och AkademikerAlliansen har sifferlösa avtal. För 2014 förväntades att löneöversynen skulle ge ett totalt utfall på 3,1 procent. Förmodligen kommer det verkliga utfallet att hamna nära detta antagande. 20

Med utgångspunkt från prognosen i SKL:s budgetförutsättningar kommer löneöversynerna åren 2015 till 2017 att hamna på 3,2 %, 3,4 % och 3,7 %. Beroende på vilken verksamhet och hur den bedrivs är löneökningarna olika i nämnderna. Som förutsättningarna ser ut nu gäller avtalsstart per 1 april. Löneöversynerna kommer att föregås av noggranna analyser av lönestrukturen innan genomförande. Vi får dock räkna med att de yrkesgrupper som varit prioriterade 2014 kommer att prioriteras även de kommande åren. Med budgetdialogen och nämndernas material som underlag behandlade kommunstyrelsen den 9 juni Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017. Kommunstyrelsens beslöt om följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan: bildningsnämndens ram ökas med 10 000 tkr till barn i behov av särskilt stöd som läggs som en ökning av skolpengen. Ett nettotillskott med 2 550 kr/elev i grundskolan (exkl f-skoleklass). arbetsmarknadsnämndens ram ökas med 500 tkr som satsas på arbetsfrämjandeåtgärder. Primärt genom att arbeta med att få fler ungdomar i arbete. kulturnämndens ram ökas med 2 500 tkr för genomförande av biblioteksplanen i syfte att öka läsandet hos barn. I projektet ingår bland annat en bibliotikariepool för att öka närvaron på kommunens skolbibliotek. kommunstyrelsens ram ökas med totalt 2 000 tkr vilket är en allmän förstärkning. Satsningen skall användas till att anställa en fastighetsstrateg som bland annat ska arbeta med kommande utvecklingsprojekt som Övre och Sjöstaden, samt intern samordning. Vidare till näringslivsutveckling och landsbygdsstrategi. överförmyndarnämndens ram ökas med 350 tkr för att täcka kostnadsökningar som beror på en ökad volym av ärenden. Utöver dessa tillskott så beslöt kommunstyrelsen också om ett antal särskilda satsningar under 2015 på totalt 1 600 tkr, vilka framgår av ett särskilt avsnitt i föreliggande budgetdokument. Dessa satsningar gäller bara för budget 2015 och inte kommande år. Satsningarna motsvaras i stort av utdelningskraven på kommunens bolag. Ovanstående tillskott på totalt 16 950 tkr finansieras genom en reducering av resultatet. Dessutom budgeteras ingen budgetmarginal för kommunfullmäktiges tillkommande behov. Dock finns som en reserv inom kommunstyrelsens oförutsedda anslag vilket är budgeterat till 15 miljoner kronor dvs. en ökning med 7 miljoner kronor i jämförelse med tidigare år. När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2015 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning, om än med en lägre ökningstakt åren 2014-2015. Befolkningsplanen för 2014-2030 är baserad på befolkningsstatistik per den 31 december 2013. Ett viktigt underlag för planen är det mål för befolkningsutvecklingen på 50 000 invånare år 2025 som 21

kommunfullmäktige beslutat om i januari 2012. Befolkningsplanen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomiavdelningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 29 april. I dessa har SKL redovisat en skatteunderlagstillväxt som ligger strax över den nivå som ekonomistyrningsverket (ESV) presenterat i april men i ungefär samma nivå som regeringen redovisat i vårpropositionen (VP) i april. I jämförelse med SKL:s februariprognos som ingick i underlaget för kommunens beräkning av de tekniska ramarna så är tillväxten för perioden t.o.m. 2017 uppreviderad med ca 1 procent. Detta beror framförallt på att SKL nu räknar med lägre grundavdrag 2015, men i viss mån också på att löneökningstakten är uppjusterad. Nettoeffekten för kommunen år 2015 är ökande skatter och statsbidrag med 14,9 miljoner kronor. Olika skatteunderlagsprognoser enligt SKL 20140429 Procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2017 2013 2017 SKL, apr 2014 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 23,9 Reg. apr 2014 3,6 3,5 4,3 5,2 5,2 23,7 ESV, apr 2014 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 21,9 SKL, feb 2014 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2015 oförändrad kommunal utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs. tom år 2017. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på i stort sett oförändrad nivå dvs. ca 92 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2015 tillförs kommunen 398,8 miljoner kronor via detta system. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultatplanen finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år 2004 9,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL 2014-04-29 och med kommunens befolkningsplan kommer kommunens avgift bli 25,2 miljoner kronor för 2014. Detta är 3,9 miljoner kronor högre än utfallet för 2014. Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 16,1 miljoner kronor för 2015, vilket är svårt att jämföra med utfallet för 2014 då detta innehåller ett antal regleringsposter bla pga det nya systemet för kostnadsutjämningen. Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga 22