2014-09-10 PM Regeringen satsar mer på ojämlik skola än på jämlik skola Skolresultaten rasar, mer än var åttonde elev, 13,1 procent, klarar inte grundskolan och blir inte behörig till gymnasieskolan. Det är en högre andel än någonsin förr. Ojämlikheten i svenska skolan ökar samtidigt dramatiskt. Hårdast drabbade är barn till lågutbildade. Hela 42 procent av barn till föräldrar med endast grundskoleutbildning blir inte behöriga till gymnasieskolan. Det är åtta gånger så hög risk jämfört med barn till föräldrar med högskoleutbildning. Regeringen pratar om att de satsar på en mer jämlik skola men i deras valmanifest finns endast ett förslag som är riktat mot de skolor som har tuffast förutsättningar: Alliansens avsätter 44,6 miljoner kronor till de skolor som har tuffast förutsättningar i en förstärkt förstelärarsatsning i 15 utsatta områden. När detta ska införas är dock oklart. År 2015 finns i Alliansens valmanifest endast 0,01 miljard kronor (10 miljoner kronor) avsatt i nya medel för ändamålet. Dessa 44,6 miljoner kronor för ökad jämlikhet i skolan är mindre än vad regeringens läx-rut-reform kostade skattebetalarna redan 2013. Statens subvention till de fem största läxhjälpsföretagen år 2013 kostade 47,7 miljoner kronor och då läxhjälpsföretagen växer dramatiskt är denna siffra troligen högre för 2014. Läx-rut spär aktivt på den redan ökande ojämlikheten i skolresultat. Regeringen satsar mer på ökad ojämlikhet i skolan än vad de vill satsa på ökad jämlikhet i skolan.
2 (6) Regeringen lägger mer pengar på läx-rut än till skolor med tuffast förutsättningar Högerregeringens prioritering mellan skolor med tuffa förutsättningar och läx-rut Miljoner kronor 50 44,6 mkr 47,7 mkr 40 30 20 10 0 Alliansens förslag på staligt stöd 7ll skolor med tuffast förutsä>ningar Statligt stöd 7ll de fem största läx- ruböretagen 2013 Källa: Alliansens valmanifest och Dagens Nyheter 19/8 2014 Läxhjälp med rut är en guldgruva Läx-rut är en statlig subvention till privatundervisning i hemmet. Den används främst av barn vars föräldrar har råd. Det är ett statligt stöd till en ojämlik skola och ojämlika skolresultat. Läx-rut-företagen växer dramatiskt. 1 TT har gått igenom omsättningen 2013 för de fem största läxhjälpsföretagen. 2 Den var 95,3 miljoner kronor. Om hela omsättningen bygger på intäkter från läx-rut-tjänster har dessa företag fått ett statligt stöd på 47,7 miljoner kronor under 2013. Regeringen pratar om att de satsar på en mer jämlik skola men i deras valmanifest finns endast ett förslag som är riktat mot de skolor som har tuffast förutsättningar: Alliansens avsätter 44,6 miljoner kronor till de skolor som har tuffast förutsättningar 1 Rut-avdrag för läxhjälp innebär att föräldern kan göra avdrag för halva arbetskostnaden för privatundervisning av deras barn i hemmet. År 2013 införde regeringen rut-avdrag för läxhjälp till grund- och gymnasielever. Sedan tidigare har det funnits företag som erbjudit läxhjälp för yngre barn som en del av rut-tjänsten barnpassning som infördes 2007. 2 De fem största läxhjälpsföretagens omsättning 2013 (2012 års siffror inom parentes): My Academy: 50,7 miljoner kronor (33,8) Studybuddy: 20,9 miljoner kronor (7,4) Upgrades: 9,2 miljoner kronor (4,6) Allakando: 8,1 miljoner kronor (7,7) Smartstudies: 6,4 miljoner kronor (0,47) Se http://www.dn.se/ekonomi/laxhjalp-med-rut-ar-en-guldgruva/
3 (6) i en förstärkt förstelärarsatsning i 15 utsatta områden. Det räcker till att ge ytterligare 175 förstelärare 10 000 kronor i månaden i högre lön och att ge de 175 förstelärare som redan finns där ytterligare 5 000 kr i månaden i högre lön. När detta ska införas är oklart. År 2015 finns i Alliansens valmanifest endast 0,01 miljard kronor (10 miljoner kronor) avsatt i nya medel för ändamålet. Alltså är det statliga stödet till de fem största läxhjälpsföretagen större än regeringens föreslagna stöd till skolor med tuffast förutsättningar. Eftersom det finns fler läxhjälpsföretag är det troligt att regeringen satsar ännu mer pengar på subventioner av läxhjälp till barn med föräldrar som har råd att betala för privatundervisning än de kommer satsa på elever som går i skolor med tuffast förutsättningar. Då läxrutföretagen växer så är deras omsättning troligen ännu större 2014. Socialdemokraterna investerar 17 gånger mer än Alliansen i jämlik skola Socialdemokraterna står för en helt annan skolpolitik med fokus på jämlik skola. Vi vill både göra breda kvalitetssatsningar i skolan och rikta resurser till de skolor som har tuffast förutsättningar. Vi vill investera 500 miljoner kronor årligen i de skolor som har tuffast förutsättningar. Staten behöver ta större ansvar för att alla skolor är bra skolor. De extra statliga resurserna ska användas för att höja skolornas resultat. För att attrahera de bästa lärarna till skolorna med tuffast förutsättningar investerar vi även 250 miljoner kronor årligen för att 3 000 lärare ska få 5 000 kronor mer i månadslön. Totalt innebär det en satsning om 750 miljoner kronor årligen för att skapa en jämlik skola. Det är 17 gånger mer än vad högerregeringen föreslår. Samtidigt kommer vi att avskaffa läx-rut. Det kommer inte vara möjligt att göra skatteavdrag för privatundervisning och läxhjälp med en socialdemokratiskt ledd regering.
4 (6) Ojämlikheten i skolan ökar kraftigt Ojämlikheten ökar utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det är åtta gånger högre risk för att en elev med grundskoleutbildade föräldrar inte klarar grundskolan än att en elev med högskoleutbildade föräldrar inte gör det. Andel elever utan behörighet till gymnasiet per föräldrars utbildningsnivå Procent Källa: Skolverket
5 (6) Ojämlikheten mellan skolor ökar. Andelen elever som går i skolor med riktigt låga resultat (där var femte elev eller fler inte blir behörig till gymnasiet) har dubblerats sedan 2006. Andelen elever som går på skolor med mycket höga resultat (högst 1 procent av eleverna blir inte behörig till gymnasiet) ökar något. Det är tydligt att skolsystemet dras isär. Andel av svenska elever som går i skolor med höga eller låga resultat Procent Källa: Skolverket (ej godk i sv/sv2, ma, eng åk 9)
6 (6) Ojämlikheten mellan olika elevgrupper ökar. Mellan PISA 2006 och PISA 2012 så har alla elevgrupper tappat i kunskapsresultat men mest har de lågpresterande eleverna tappat. Svenska elevers PISA-resultat per resultatgrupp jämfört med OECD-snitt för samma grupp Skillnad i poäng Källa Skolverket