Pragmatik VT06 Informationsstruktur Informativitet och koherens i dialog och diskurs Inledande exempel 1. Vad gör du? Jag tittar ut genom fönstret 2. Tittar du in eller ut genom fönstret? Jag tittar ut genom fönstret 3. Vem tittar ut genom fönstret? Jag tittar ut genom fönstret Levinson och informationsstruktur Ett av de områden som Levinson explicit utelämnar är informationsstruktur: "[T]here are two particular topics omitted that are generally admitted to belong within a fairly narrow view of what constitutes pragmatics. One is the topic/comment (or theme/rheme) distinction. Terminological confusion and profusion, and underlying conceptual vagueness, plague the relevant literature to a point where little may be salvageable" [Förordet, s. x] Vad är informationsstruktur? Informationsstruktur rör vissa egenskaper hos meningar och yttranden som har att göra med: hur meningen/yttrandet hör samman med kontexten vad som är framlyft och vad som är nedtonat Delfrågor: Vad handlar meningen/yttrandet om, och vad sägs om detta? Vad är informativt och vad reflekterar något som redan är nämnt / är känt / kan infereras? Vilken är relationen mellan dessa pragmatiska aspekter och strukturell realisering (syntax, morfologi, fonologi)? Informationsstruktur: pragmatik eller form? En grundläggande fråga för teorier om informationsstruktur: Rör informationsstruktur pragmatik, eller rör det form, eller rör det både och? Det finns teorier byggda på alla tre varianterna Vi kommer att titta på informationsstruktur i förhållande till pragmatik Men även se hur form har betydelse för pragmatik och tvärt om 1
Introduktion Det finns en rad olika teorier kring informationsstruktur Terminologin kan vara förvillande, med en rad olika termer som används på olika sätt: Tema, rema, fokus, bakgrund, ground, topik, kommentar, ny, given, Tre olika perspektiv: Sändarens Mottagarens Budskapets Tre olika aspekter Rör informativitet Rör omhet (i betydelsen vad något handlar om) Kontrast En speciell relation mellan olika men liknande element : Jag läser Wittgenstein i kontexten av tre olika frågor: 1. (a) Vad läser du? 2. (a) Vem läser Wittgenstein? 3. (a) Vad gör du med Wittgenstein? 1. (a) Vad läser du? GR(OUND) F(OKUS) 2. (a) Vem läser Wittgenstein? F GR Fokus: informativt, nytt Ground: en reflektion av kontexten, det som på något sätt redan är känt Fokus: informativt, nytt Ground: en reflektion av kontexten, det som på något sätt redan är känt 2
3. (a) Vad gör du med Wittgenstein? GR F GR 4. (a) Vad händer? F Fokus: informativt, nytt Ground: en reflektion av kontexten, det som på något sätt redan är känt Hela (b) är informativt, ett allfocus -yttrande Vanligt för teorier att använda en wh-fråga för att visa fokus-groundstruktur Ex. Jag läser Wittgenstein i förhållande till Vem läser Wittgenstein? eller Vad läser du?, osv. Fokus är den del som besvarar whfrågan I empiriskt material behöver det inte finnas en explicit wh-fråga Indelningen mellan informativt och kontextknutet finns också under en rad andra namn (och ibland något annorlunda definitioner): Steedman: rheme-theme Chomsky: focus-presupposition m.fl. Referentiell och relationell status (1) Referentiell och relationell status (2) Ex. A: Skriver Judith eller Edith en bok? B: Judith skriver en bok Vilken informationsstrukturell kategori tillhör Judith i B s yttrande? Fokus (informativt) eller ground (del av kontexten)? Ex. A: Skriver Judith eller Edith en bok? B: Judith skriver en bok F GR Referentiell status (rör ej informationsstruktur) Kontextuell tillgänglighet Huruvida referenten Judith salient eller ej Relationell status (rör informationsstruktur) Fokus är fokus i förhållande till ground, och tvärtom I förhållande till frågan om vem som skriver en bok är Edith informativt 3
: Judith läser Wittgenstein i kontexten av andra frågor: 1. (a) Vad gäller för Judith? Vad läser hon? 2. (a) Vad gäller för Wittgenstein? Vem läser honom? 1. (a) Vad gäller för Judith? Vad läser hon? T(OPIK) K(OMMENTAR) 2. (a) Vad gäller för Wittgenstein? Vem läser honom? K T Topik: det yttrandet/meningen handlar om Kommentar: det som sägs om topiken Topik: det yttrandet/meningen handlar om Kommentar: det som sägs om topiken Olika definitioner av topik : Topik som det meningen handlar om Exemplen vi just sett Topik som spatiala och temporala ramar Dvs var och när något som beskrivs av en mening händer Behöver inte realiseras explicit i meningen Topik som gammal information = redan känd i kontexten Här topik i huvudsak det som meningen handlar om överlappar delvis Ex. 1: (a) Vad gäller för Judith? Vad läser hon? T K K TOPIK-KOMMENTAR GR GR F FOKUS-GROUND Ground inkluderar topik, kommentar inkluderar fokus 4
Ex. 2: (a) Vad gäller för Wittgenstein? Vad är det för speciellt med honom? K K T TOPIK-KOMMENTAR F F GR FOKUS-GROUND Ground inkluderar topik, kommentar inkluderar fokus Och t.o.m: Ground = topik, kommentar = fokus Vallduví behåller bara fokus och ground, och delar sedan in ground i link och tail Vallduví Ex. 1: (a) Vad gäller för Judith? Vad läser hon? GR GR F L T Link: topik, entitet som det sägs ngt om Tail: ground-material som inte är topik : Kontrast Vallduví Ex. 2: (a) Vad gäller för Wittgenstein? Vad är det för speciellt med honom? F F GR L Link: topik, entitet som det sägs ngt om Tail: ground-material som inte är topik Kontrast Ex. (a) Regnar det? (b) Det snöar Kontrast mellan regnar och snöar regnar och snöar är olika men på något sätt liknande, jämförbara detta behövs för kontrast Kontrast Kontrast rör både fokus-ground och topik-kommentar Kontrastiva topiker: (a) Vad gör Judith och Edith? (b) Judith läser medan Edith skriver kontr.t kontr.t Kontrastiva fokus: (a) Vad gör Judith och Edith? (b) Judith läser medan Edith skriver kontr.f kontr.f 5
Introduktion Som vi har sett rör informationsstruktur kontexten, dvs pragmatik, på olika sätt Fokus är exempelvis informativt i förhållande till en viss del av kontexten Ground skapar bl.a koherens Informationsstruktur realiseras dock strukturellt på olika sätt i olika språk Fonologiskt, syntaktiskt, morfologiskt Dvs, pragmatik påverkar form, och form ger olika pragmatiska tolkningar engelska och svenska Engelska och svenska har flexibel intonation: betoning kan läggas så gott som varsomhelst Intonation används för informationsstruktur i eng & sv Engelska och svenska kan även använda syntax för realisering av informationsstruktur engelska och svenska Intonation: JUDITH läser Wittgenstein JUDITH is reading Wittgenstein Syntax (cleft): Det är Judith som läser Wittgenstein It is Judith who is reading Wittgenstein engelska och svenska Intonation: Judith LÄSER Wittgenstein Judith is READING Wittgenstein Syntax (cleft): Det är läser som Judith gör med Wittgenstein It is reading that Judith is doing to Wittgenstein franska och japanska Franskan har mindre flexibel intonation än engelska och svenska Betoning hamnar i högerkanten av fraser Därför i hög grad syntaktiska medel för realisation av informationsstruktur Japanskan använder morfologi Morfemet wa för att indikera topik Osv. 6
Fokus och intonation Fokus innehåller alltid huvudbetoningen Smal och vid fokus: Vad läser Judith? Judith läser WITTGENSTEIN F Vad gör Judith? Judith läser WITTGENSTEIN F Intonation Frågor som det finns en del debatt kring: Vilken typ av accent för fokus och vilken för topik? Ex. Vad gör Judith? Judith skriver (, men Edith läser) Skillnader mellan vad människor kan urskilja och vad de faktiskt producerar Skiljer betoning mellan kontrastiva och icke-kontrastiva element? 7