8 myter om cannabis September 2013 pelle.olsson52@gmail.com www.pelleolsson.se
Cannabis sativa Hasch Marijuana THC + CBD
Vem kan man lita på i cannabisdebatten?
Korrekta källor Forskning publicerad i vetenskapliga tidskrifter Officiell statistik
Osäkra källor Allt annat *cannabisrökarens egna erfarenheter *Internet *dokumentärfilmer, TV *populärvetenskaplig litteratur *experter inom andra områden *äldre forskning
Winston De La Haye psykiater, beroendeläkare Kingston, Jamaica: Det finns ett vetenskapligt konsensus om cannabis.
Källor till denna föreläsning Lundqvist, T. (1995). Cognitive dysfunctions seen in chronic cannabis users, obduring treatment, an integrative approach. Almqvist & Wiksell served international. Stockholm 1995. Hall,W. et al (1994). The health and psychological consequences of cannabis use. Canberra: Australian Government Publishing Service. Solowij, N. (1999). Cannabis and cognitive functioning. Cambridge. Cambridge University Press. Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana. Statens Folkhälsoinstitut 2009. Sid 66-75. Linszen, D.H. et al (1995). Samenhang tussen gebruik van cannabis en recidief/exacerbatie van psychose bij patienten met schizofrenie. Ned Tijdschr Geneeskd 1995; 139:502-7 van Os, J. et al (2002). Cannabis use and psychosis: a longitudinal population-based study. Am J Epidemiol 2002; 156(4):319-27
Zammit, S. et al (2002). Self reported cannabis use as a risk factor for schizophrenia in Swedish conscripts of 1969: historical cohort study. BMJ 2002; 325:1199-201 Fergusson, D.M. et al (2003). Cannabis dependence and psychotic symptoms in young people. Psychol Med 2003; 33(1):15-21 Boydell, J., van Os, J. et al (2006). Trends of cannabis use prior to first presentation with schizophrenia, in south-east London between 1965 and 1999. Psychological Medicine 2006; 36:441-1446 McGrath, J. et al (2010). Association between cannabis use and psychosis-related outcomes using sibling pair analysis in a cohort of young adults. Arch Gen Psychiatry 2010; 67(5):440-47 Degenhardt, L., Hall, W. (2006). Is cannabis use a contributive cause of psychosis? Can J Psychiatry 2006; 51:556-565. Moore, T. H. et al (2007). Cannabis use and risk of psychotic or affective mental health outcomes: a systematic review. Lancet 2007; 370:319-28.
Arendt, M. et al (2005). Cannabis-induced psychosis and subsequent schizophrenia-spectrum disorders: follow-up study of 535 incident cases. British Journal of Psychiatry 2005; 187:510-515. I en senare studie menar Arendt att alla cannabispsykoser kan vara ett tidigt symtom på schizofreni och allstå inte en självständig diagnos. Det motsäger inte ovanstående studie eller att cannabis kan förvärra eller utlösa schizofreni: Arendt, M. Et al (2008). Familial Predisposition for Psychiatric DisorderComparison of Subjects Treated for Cannabis-Induced Psychosis and Schizophrenia. Arch Gen Psychiatry. 2008;65(11): 1269-127. Angående bevisen att cannabis kan orsaka psykoser/schizofreni: Olsson P. (2010). Marijuana och frihet. Fri förlag. Sidan 64-67. Degenhardt et al (2013). Addiction. The persistence of the association between adolescent cannabis use and common mental disorders into young adulthood. Volume 108 Issue 1, pages 124-133, 2013.
Hayatbakhsh L. et al (2007). Cannabis and Anxiety and Depression in Young Adults. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry. Volume 46, Issue 3, Pages 408-417, March 2007. Bovasso GB. (2001). Cannabis abuse as a risk factor for depressive symtoms. Am J Psychiatry 2001;158:2033-7. Patton et al (2002). Cannabis use and mental health in young people: cohort study. BMJ 2002;vol 325:1195-8. Ramström, J. (2009). Skador av hasch och marijuana. Sid 25-29. Aldington S. et al (2007). The effects of cannabis on pulmonary structure, function and symptoms. Thorax 2007;62:1058 63 Tan WC. et al (2009). Marijuana and chronic obstructive lung disease:a population-based study. CMAJ April 14, 2009 vol. 180. 814-820. Tashkin DP. (1993). Is frequent marijuana smoking harmful to health? The Western Journal of Medicine1993;158:635-7..
Goldschmidt et al (2008). Prenatal marijuana exposure and intelligence test performance at age 6. J Am Acad child Adolesc Psychiatry. 2008; 47. 254-263. Fried PA, Smith AM. (2001). A litterature review of the consequences of prenatal marijuana exposure. An emerging theme of deficiency in aspects of executive function. Neurotoxicol Teratol 2001;23(1):1-11. Ellgren, M. (2007). Neurobiological effects of early life cannabis exposure in relation to the gateway hypothesis. Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet. Stockholm 2007. Lynskey, M.T. et al (2006). Early onset cannabis use and progression to other drug use in a sample of Dutch twins. Behav Genet 2006; 36:195-200. Fergusson, D.M. et al (2008). The developmental antecedents of illicit drug use: Evidence from a 25-year longitudinal study. Drug and Alcohol Dependence 2008; 96:165-177. Blomfield et al (2013) Dopaminergic Function in Cannabis Users and Its Relationship to Cannabis-Induced Psychotic Symptoms. BIOL PSYCHIATRY 2013;]:]]] ]]] 3
EMCDDA. Årsrapport 2009. Situationen på narkotikaområdet i Europa. Europeiska Unionens publikationsbyrå i Luxemburg, s. 46. EMCDDA (2009 ). Polydrug use. Patterns and responses. Europeiska Unionens publikationsbyrå i Luxemburg. Sidan 14. http://www.fhi.se/documents/statistik-uppfoljning/antd/ Dodsorsaksstatistik-Toxreg-1994-2011.pdf Devane, W.A. et al (1992). Isolation and structure of brain constituent that binds to the cannabis receptor. Science 1992; 258:1946-49. Devane, W.A., Howlett, A.C. et al (1988). Determination and characterization of a cannabinoid receptor in rat brain. Mol Pharmacol 1988; 34:605-613. Rodriguez De Fonseca, F.R., Schneider, M. (2008). The endogenous cannabinoid system and drug addiction: 20 years after the discovery of the CB1 receptor. Addiction Biology 2008; 13:143-146. Phan, K.L. et al (2008). Cannabinoid modulation of amygdala reactivity to social signals of threat in humans. The Journal of Neuroscience 2008; 28(10):2313-2319.
Gutchess, A. et al (2010). Functional neuroimaging of self-referential encoding with age. Neuropsychologia 2010; 48(1):211-219. Gobbi, G. et al (2010). Chronic exposure to cannabinoids during adolescence but not during adulthood impairs emotional behaviour and monoaminergic neurotransmission. Neurobiology of Disease 2010; 37(3):641-655. Ashtari, M. et al (2009). Diffusion abnormalities in adolescents and young adults with history of heavy cannabis use. Journal of Psychiatric Research 2009; 43:189-204. Andersen SL (2003). Trajectories of brain development: point of vulnerability or window of opportunity? Neurosci Biobehav Rev. 27 (1 2): 3 18. Mata et al. (2010). Gyrification brain abnormalities associated with adolescence and early-adulthood cannabis use. Brain Research 1317 (2010) sid 297-304. Becker et al (2010).The impact of early-onset cannabis use on functional brain correlates of working memory Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry 2010 Aug 16;24(6)937-845.
Jager G. (2010). Cannabis Use and Memory Brain Function in Adolescent Boys: A Cross-Sectional Multicenter Functional Magnetic Resonance Imaging Study J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 2010 june 49(6)561-572. Fontes, Bolla et al. (2011) Cannabis use before age 15 and subsequent executive functioning. The British journal of psychiatry: the journal of mental science06/2011; 198(6):442-7. Fontes, Bolla et al.(2011) Frontal Assessment Battery (FAB) is a simple tool for detecting executive deficits in chronic cannabis users. Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology01/2011; 33(5):523-31. World Drug report 2011. www.unodc.org ECNN årsrapport 2012. http://www.emcdda.europa.eu/publications/annual-report/2012 Lundqvist. T. Haschguiden 2011. http://droginfo.com/pdf/guidese.pdf EMCDDA (2009 ). Polydrug use. Patterns and responses. Europeiska Unionens publikationsbyrå i Luxemburg. Sidan 14.
Key figures addiction care 2011. www.sivz.nl sid 14-15. Substance misuse among young people 2011-12, sidan 4-5. http://www.nta.nhs.uk/uploads/yp2012vfinal.pdf Alcohol and drug abuse trends: July-December 2010 (phase 29) http://www.sahealthinfo.org/admodule/sacendu/updatejune2011.pdf World Drug report 2012. Sidan 1. World Drug Report 2011. Sidan 217-221. Skolelevers drogvanor 2011. CAN. ECNN årsrapport 2012. Sidan 43. World Drug Report 2010, 2011 och 2012, ECNN årsrapport 2012. Lundqvist. T. Haschguiden 2011. http://droginfo.com/pdf/guidese.pdf Kalant, Harold, Porath-Waller, Amy (2012). Clearing the smoke on cannabis. Issue nr 5. CCSA (Kanadensiska centret om drogmissbruk). Olsson P. (2010). Marijuana och frihet. Sid 205-209.
Cerda et al (2012). Medical marijuana laws in 50 states: Investigating the relationship between state legalization of medical marijuana use, abuse and dependence. Drug Alcohol Depend 2012, January 1: 120(1-3) 22-27. Olsson P. (2011). Marijuanalagarna är ett skämt. Narkotikafrågan nr 4, 2011. Socialstyrelsens diagnosregister och samtal med olika tjänstemän i januari 2012. Narkotikasituationen i Danmark 2012. Sundhetsstyrelsen. Sid 36-40. Key figures addiction care 2011. www.sivz.nl Sid 10. Statistics from the National Drug Treatment Monitoring System 4 okt 2012. www.nta.nhs.uk World Drug Report 2011. Sidan 233. Newman, R, K. (1995) Opium smoking in late imperial China: a consideration. Modern Asian Studies 29: 765-794. Olsson P. (2007). Opium, heroin, Subutex. Fri förlag. Sid 46-57. World Drug Report 2011. Sid 22-23. Courtwright D.T. (2005). Drogernas historia. Historiska media.
World Drug Report 2011. Sid 60. World Drug report 2009. Olsson P. (2010). Marijuana och frihet. Sid 173-180. United Nations, Treaty series, vol 520, No 7515. INCB report 2012. www.incb.org Tidskriften Update, dec 2002. Egen intervju 100305.
8 myter om cannabis
Myt 1 Cannabis är en lätt drog
Detta vet vi om cannabisskador Intellektuella funktioner försämras Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar Beroendeframkallande Fosterskador Lungskador Vissa typer av cancer Inkörsport till andra droger Ökad risk för trafikolyckor
Tre framsteg i cannabisforskningen Kartläggningen av människans eget cannabinoida system Ökad neuropsykologisk kunskap Avbildningstekniker
Hjärnans utveckling Utvecklas från lillhjärnan och framåt. Grå substans (=nervceller) tunnas ut medan vit substans (=nervtrådar isolerade i fett) blir tjockare. Onödiga kopplingar mellan nervceller försvinner och signaleringen blir effektivare. Pannloberna mognar sist.
Ung hjärna funkar annorlunda Starkare kickar (tex: droger, upplevelser, förälskelser) Större risktagande Känsligare för grupptryck Orsak: pannloberna är inte färdigutvecklade. De styr samordning, beslut, omdöme impulskontroll.
Senaste nytt Cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid glädje, rädsla, sorg, skam, ilska. Unga hjärnor skadas mer. Cannabis hämmar utvecklingen till vuxenhjärna. Cannabisrökares hjärnor åldras tidigare. Intellektuella skador kvarstår efter drogfrihet Cannabis minskar dopaminproduktionen
Kroniska skador hos unga cannabisrökare Ej fullgod funktion av frontalloben Kvarstående intellektuell nedsättning
Cannabis andel av narkomanvård Europa 25% USA/Kanada 30% Sydamerika 40% Oceanien 47% Afrika 63% Asien 12%
Argument 2 Alkohol är farligare
Mina synpunkter på alkoholargumentet Det är hyckleri att hylla alkoholen och samtidigt vilja förbjuda cannabis. Farligheten kan inte jämföras: Alkohol orsakar stor skada för individen och samhället. Det gör cannabis är också.
Cannabis stannar kvar längre i kroppen. Majoriteten tycker att alkohol ska vara tillåtet och cannabis förbjudet. Alkoholens skadeverkningar är inget argument att legalisera cannabis. För unga är cannabis skadligare.
Argument 3 Bruket är redan alltför utbrett
Cannabis årsprevalens 15-65 år Världen 2,6-5,0% Afrika 7,3% Europa 6,8% USA/Kanada 12-14%, Sverige 2 %
Argument 4 Frihet att få göra det man vill
Frihet och demokrati Demokrati förutsätter att man inte får göra som man vill. Individen måste underkasta sig begränsningar av sin frihet (=lagar och regler) för att nå en kollektiv fördel.
Argument 5 Det är skillnad på bruk och missbruk
Många brukare - fler problem Låg konsumtion: Sverige 9,6 milj ca 2500-3000 i behandling Hög konsumtion: Danmark 5,5 milj ca 8000 i behandling Holland 16,6 milj 10 200 i behandling Ontario, Kanada 13 milj ca 20.000 i beh. Californien, USA 37 milj ca 34.000 i beh.
Argument 6 Cannabis är ett läkemedel
Nej! Cannabis är inte ett läkemedel, men den har medicinska effekter
Cannabis kan lindra illamående, smärta och kramper (vid MS) samt öka aptiten. Syntetisk THC finns redan som läkemedel. Cannabis för rökning är inte godkänt som läkemedel i något land. Trots det används medicinsk marijuana i Holland: som te eller inhalation. USA: i 18 delstater i strid med FDA. Kanada: statliga licenser
Argument 7 Förbudet
Argument 7a Förbudet fungerar inte.
Varför narkotikaförbud? 1. Narkotika är skadligt a) för brukaren/missbrukaren b) för familj/vänner/arbetskamrater c) för samhället 2. Förbudet minskar användningen Ju mindre bruk desto mindre missbruk 3. Legalisering ökar användningen
Resultat av narkotikaförbudet? För 100 år sedan: 2 miljarder människor 16 miljoner opiumslavar enbart i Kina 100 år av internationell narkotikakontroll: 7 miljarder människor 15-39 miljoner problematiska användare globalt
Argument 7b Legalisering krossar maffian.
Beate Hammond INCB: Det är naivt att tro att maffian försvinner vid legalisering. Istället ökar tillgången på narkotika.
Argument 8 FN-konventionen tillkom av ett misstag
FN:s allmänna narkotikakonvention 1961 (Single Convention on Narcotic Drugs) Omfattar opiater (heroin, morfin, opium) kokain och cannabis. Dessa är tillåtna enbart för vetenskapliga och medicinska ändamål. Har ratificerats av 186 stater (FN har 195).
Jennifer Kimani Kenya (Nacada): En tillåtande inställning till cannabis leder inte till något gott. Enda alternativet för oss är strängare lagar. Vår sociala och ekonomiska situation är alltför bräcklig för att vi ska kunna ha det på något annat sätt.
3 bortglömda perspektiv Det historiska perspektivet Det internationella perspektivet utanför Västländerna Anhöriga och andra närstående