Välkomna till samråd och workshop!



Relevanta dokument
minoritetspolitiska arbete

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Why you should love statistics - Alan Smith. Hur väl känner du till ditt område? Vet eller tror du?

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Trend Vårdbarometern

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet. Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Samhällskunskap/Identitet

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Ohälsa vad är påverkbart?

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Förvirrande begrepp?

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Jämlik vård Botkyrka-projektet

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kommentarer till kvalitetshjulet

Personalenkät /2/2011

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Livsstil och integritet. Stockholm Stella Cizinsky Överläkare i kardiologi, verksamhetschef Universitetssjukhuset Örebro

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Nationella minoritetsspråk utbildningsutbud och utmaningar UHR Forum, Westmanska palatset, Stockholm

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Prövning i sociologi

En god hälsa på lika villkor

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Sveriges elva folkhälsomål

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Medarbetarenkät <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

Normer & värden.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Centralortens dagbarnvårdargrupps plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Uppföljning, utvärdering och utveckling


Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

DIN HISTORIA Historia 1 a

Datum för utvecklingssamtalet

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

#crossingboarders

Bosgårdens pedagogiska enhet - Jämställdhet

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Blir världen bättre?

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Transkript:

Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas??? samt avslutar 15.30. Introduktion till Workshop i samrådsforum Varje grupp ska välja en ordförande som håller i tiden och ser till att alla punkter diskuteras. Varje grupp ska också välja en sekreterare som skriver det som diskuteras i Resultat av grupparbete. Vi börjar workshopen med begreppet etnicitet för det är ett viktigt begrepp och första steg för data insamlingen. Vi ska kunna svara på frågan; vem/vilka ingår/räknas som nationell minoritet/ursprung befolkning. Allt material som produceras under grupparbetet samt all muntlig diskussion dokumenteras av en sekreterare. Det skriftliga materialet kommer att användas av Sharareh Akhavan (forskare) och Marlen Ljusberg (projektansvarig) för analys av insamlade information. Resultatet används vid Statens folkhälsoinstitut återrapportering till, regeringen samt till forskningsartiklar. Vi vill gärna ha synpunkter på återrapporteringen. Alla som deltar i samrådsforum har möjlighet att läsa och reflektera över återrapporteringen. Vi ser gärna att ni bidrar med synpunkter och förslag till hur arbetsprocessen, inom ramen för detta uppdrag, kan och bör gå till. 1

Workshop i samrådsforum Tema 1- Dag 1 Formaterat: Danska (Danmark) Definition, betydelsen och kriterier för begrepp Nationell Etniska Minoriteter ursprungbefolkningen i Sverige Tid: 15.00-16.00 DEL A 1- Hur ska man samla in data från etniska minoriteter/ursprung befolkningen utan att rasifiera? Utan att det blir ett tveeggat svärd? 2- Vilka kriterier ska man tänka på som forskare/utredare? Inom folkhälsoforskning diskuteras att uppföljning av ojämlikhet i hälsa bland etniska minoriteter/ ursprungbefolkning/ invandrar grupper kan inte genomföras utan att kunna samla in data från dessa populationer. Även om vissa forskare argumenterar för insamling av etnicitet uppgifter är det viktig att tänka på att det kan vara ett "tveeggat svärd" (Krieger, 2000 & 2004). Forskning som gjorts t.ex. i Kanada visar att Insamlingen av etnicitet uppgifter, förmodligen innebär en välmenande genomförande av rasifiering. DEL B 1. Hur definierar du/ni etnicitet/etnisk tillhörighet? 2. Är etnicitet/etnisk tillhörighet självdefinierad? Vem har rätten och makten att avgöra en grupp av människors etnicitet/etnisk tillhörighet? 3. Kan man ha multipla etniska identiteter? T.ex. svensk-romer 4. Nationella minoritet eller urbefolkning? Att skilja urbefolkning t.ex. samer/ från andra minoriteter? Är det viktig? Varför? 2

Bakgrund information om definition av begreppet etnicitet/nationell minoritet/ursprung befolkning Etnicitet är en mångfacetterad och föränderlig företeelse, det finns olika sätt att identifiera etniska grupper t.ex. land, födelseort, medborgarskap, språk som talas i hemmet, föräldrarnas födelseland i samband med land födelseort, hudfärg, nationellt/geografiskt ursprung, kultur och religion. Vad som verkar vara allmänt accepterat, dock är att etnicitet inkluderar alla dessa aspekter, och andra, i kombination. Etnicitet är ett socialt, politiskt och historiskt konstruerade begrepp som används för att kategorisera populationer baserat på valfritt antal av följande egenskaper: nationalitet, kultur, språk, identitet, ursprung, religion, härstamning, geografisk plats, traditioner, och levd erfarenhet. Etnicitet är typiskt egendefinierade och kan förändras med tiden, plats eller sammanhang. själv-definition av begrepp som etnicitet/nationella minoriteter / ursprungsbefolkning Historisk kontinuitet Starka kopplingar till områden (mark och vatten) och relaterade naturresurser Egna sociala, ekonomiska eller politiska system Egna språk, kultur, religion, ceremonier och trosföreställningar Tendens att bilda icke-dominanta grupper i samhället Beslut om att bibehålla och reproducera förfäders miljöer och system som skiljer folk och samhällen Tendens att hantera sin egen centrala statliga myndigheter Proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige definieras en nationell minoritet utifrån följande kriterier. Grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande ställning i samhället. Religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet. Självidentifikation. Historiska eller långvariga band med Sverige. Europarådet utgår från principen om självidentifikation, det vill säga att den etniska tillhörigheten eller tillhörigheterna alltid ska definieras av individen själv. 3

Workshop i samrådsforum Tema 2- Dag 2 Formaterat: Danska (Danmark) Definition och betydelsen av begreppet hälsosituation /Data insamling DEL A Tid : 10.30-11.15 1. Vad är det som är viktig, som behöver mätas för att ta reda på hälsosituationen i din minoritetsgrupp/ursprungbefolkning? (med hänsyn till kön, ålder och socioekonomisk status) 2. Vilka är de fem största hälsoproblem inom din/er nationella minoritet grupp/ursprungbefolkning? 3. Vilka är de fem största sjukdomar inom din/er nationella minoritet grupp/ursprungbefolkning? 4. Här är några förslag, vad mer kan man tänka på? Vad som saknas i detta förslag och vad är det som kan tas bort? Beskriv för varje punkt nedan som ni vill ha i din/er lista samt på vilket sätt är punkten relevant i er nationella minoritetsgrupp/ursprungbefolkning? Livsvillkor Ekonomisk och social trygghet (t.ex. inkomst, arbete, socioekonomisk status, utbildning) Delaktighet och inflytande i samhället Trygga och goda uppväxtvillkor Levnadsvanor Riskfaktorer (t.ex. förekomsten av rökning, alkohol, spel, våld, självmord, fetma, osv.) Riskabla sexuella aktiviteter som kan leda till könssjukdomar Livsmiljö Sunda och säkra miljöer 4

Förhållandet mellan olika typer av faktorer (t.ex. kost och miljögifter) Hälso-och sjukvård (tillgång, utnyttjande, bemötande, nöjdhetsgrad osv.) Arbetsmiljön (t.ex. skador) Diskriminering och rasism (På vilket sätt är det relevant för dig/er?) Del B Tid : 13.00-15.00 1- Förutsättningar Vilka förutsättningar finns avseende att inhämta data kring de faktorer som är viktiga för hälsosituation i din/er nationella minoritetsgrupp/ursprungbefolkning? 2- Val av data insamling metod Hur data om hälsosituationen bland de nationella minoriteterna på bästa sätt samlas in, metoder för datainhämtning för respektive grupp? Enkätundersökningar? Intervjuer (individuella eller fokusgrupp)? Andra sätt? Argumentera för val av metod för data insamling. Vilka är fördelar och nackdelar med varje metod? 3- Rekrytering/val av deltagare (kriterier för inkludering och exkludering) Hur ska man ta reda på etnisk tillhörighet med hänsyn till personuppgiftslagen i Sverige? Hur ska man välja in deltagare? Vilka ska inkluderas? 4- Utformning av enkät/ intervju guide Vilka ska vara med och förbereda enkät/intervjuguide? Varför? Kan man använda den folkhälsoenkät som skickas till alla i befolkningen? Hur kan den inriktas mot nationella etniska minoriteter/ursprungbefolkningen med hänsyn till person uppgift lagen? 5- Etiskt perspektiv Vilka etiska perspektiv ska man tänka på när man samlar in data? 6- Validitet och reliabilitet 5

Hur kan man tänka på validitet (mäter det som är relevant i sammanhanget) vid datainsamling? Hur kan man tänka på reliabilitet (mäter på ett tillförlitligt sätt) vid datainsamling? 7- Kontroll grupp Vilket bör vara jämförselse/kontrollgrupp? Majoritetssamhället? Eller andra? Vilka och varför? 6