Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se
Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också känner till sambanden mellan dem blir uttalsundervisningen lättare.
Man hör det man vet och gör som man hör Det du inte vet, det hör du inte (Kjellin). -> Lär eleverna att identifiera det som är typiskt för svenskt uttal!
3-vokalsystem (klassisk arabiska) i u a
5-vokalsystem (vanligast, t.ex. spanska) i u e o a
7-vokalsystem (italienska) i u e o ε ɔ a
Vokalkvalitet Betonad vokal uttalas mellanlång (inte som kort och inte som lång). Svårighet att hitta rätt vokalklang till respektive längdtyp. Fel vokalkvalitet har samband med svårigheten att betona ord rätt.
Vokalförändring i obetonad stavelse Vokalens kvalitet ändras ofta mot vokalmummel: matten istället för mattan (engelsktalande, ryssar, portugiser). Vokalbortfall, exempelvis rattn istället för ratten (engelsktalande). Nasalassimilation av efterföljande nasal ger bankng för banken (tyskar).
Läpprundning Våra främre rundade vokaler är svåra för många invandrare. Orden bryta, bröd och gul uttalas ofta [brita], [brεd] och [gul] eller [gyl].
De långa vokalerna /e/ och /o/ Klangfärgen i både långa /e/ och långa /o/ är svåra att uttala för många. Uttalet kan bli för öppet och blir [ε, ɔ]. Ben och låta blir [bεn:], [lɔta]. Ljuden kan också uttalas för slutet som i [i, u]. Ben, låta blir [bin], [lu:ta] eller som diftonger [bein], [luuta].
Nasalisering Vanligt är att vokalen nasaliseras före nasal. Lån, lång. (fransmän, iranier, punjabi- och hinditalande). Nasalen faller ofta bort.
Palatalisering Ett j-ljud hörs I början eller slutet av en vokal. Professor låter som profjessor. Åke låter som Åjke. (polacker, ryssar, tjecker, slovaker) (Tungbladet intar samma position som vid uttal av [i]. Palatalisering är en sekundär artikulation som pågår samtidigt som en primär förträngning.)
Konsonantgrupper Inskott av e-liknande vokal före /s/ + konsonant. sko [esku:], språk [espro:k] (spansktalande, arabisktalande, hinditalande, punjabitalande, iranier, japaner, portugiser, swahilitalande, thailändare) En vokal som oftast liknar e (men även a- eller u- liknande) skjuts in mellan konsonanterna. flicka [felika] (turkar, iranier) En eller två konsonanter faller bort. Skriva brev blir [riva re:v], flicka blir [lika]. (finnar)
Konsonantgrupper Medial kombination av nasal + klusil Nasal och följande klusil i mitten av ordet uttalas mycket avvikande av främst greker men även iranier och turkar. Vänta låter som [vεnda] eller [vεda]. Tvärt om kan ord som sida uttalas [sinda], och kappa kan låta som [kamba].
Stämtonsassimilation (+ton) Klusiler och frikativor (obstruenter) blir tonande när de följs av tonande obstruent. Fotboll -> [fudbɔl] (polacker, fransktalande, greker, araber). tisdag [thi:zda], sytt den [sydεn] (romanska och slaviska språk, grekiska, ungerska, holländska, arabiska) näsa [nε:za] (hindi, tyska, engelska, franska) klusiltoning: vänta [vεnda] (grekiska) s-toning: svår [zvo:r] (italienska, portugisiska, grekiska)
Utljudsskärpning Utljudsskärpning handlar om tonlöshet i final ställning. Mod och vägg uttalas [mu:t] och [vεk]. (polacker, ryssar, tjecker, finnar, tyskar, turkar)
Likvidor (l- och r-ljud) Ingen skillnad görs mellan l- och r-ljud. Lida låter likadant som rida. Lärare uttalas [lælale]. (Asiater och afrikaner)
Sibilanter (s och andra skarpa brusljud) Tje-ljudet är svårt för de flesta med ett annat modersmål än svenska. Ofta blir också s- och sje-ljuden svåra. De flesta språk har /s/. Många har också /ʃ/. Svenskan har tre frikativor /s/ /ç/ /ɧ/ som är ganska lika. De är svåra att särskilja.
Sibilanter (s och andra skarpa brusljud) S-ljudet låter mörkare hos finnar, spanktalande och greker. S-ljudet påverkas också av omgivande ljud. Om det följs av en rundad vokal, blir det mörkare och låter nästan som sje-ljud. (holländare, punjabi- och hinditalande) travelseks
Ng-ljudet De flesta har problem med ng-ljudet. (polacker, serbokroater) Pengar uttalas [peŋgar]. En variant är att ng-ljudet ersätts av palatal nasal. Då låter det som [peɲjar].
Aspiration För mycket aspiration. [vet h a] (engelsktalande, tyskar, persiska) Avsaknad av avspiration (finska) [t = a:la] Avsaknad av avtoning efter aspiration thfo:l blir t = vo:l (dvo:l) (finnar, arabiska, grekiska m.fl.) Preaspiration ficka [fihka] (isländska)
h-brist och h-skärpning h-brist hål blir [o:l] (italienska, franska) h-skärpning då /x/ finns i primärspråket. Vanligt med /ç/ före främre, (relativt) slutna vokaler och /x/ framför resten. [xan çitar inte çem]. Hål blir [xo:l]. Vad heter hon? [va çe:ter xun] (spanska, grekiska, slaviska språk)
Skärpning av /b, d, g/ skärpning av /b, d, g/ buss, låda [pus:] [lo:ta] (finska, isländska)