Effekten av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt och cytostatikarelaterat illamående och kräkningar

Umeå universitet Institutionen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet 120 hp Effekten av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid postoperativt och cytostatikarelaterat illamående och kräkningar En systematisk litteraturstudie Alex Perstar Kurs 1/07 Omvårdnad, vetenskapligt arbete, 15 hp Vårterminen, 2009 Handledare: Lisbet Sjöström

Abstrakt: Bakgrund: Postoperativt och cytostatikarelaterat illamående och kräkningar är ständigt förekommande omvårdnadsproblem inom vården. Att vara illamående och kräkas kan upplevas som mycket plågsamt för patienten och det kan väcka känslor av ångest och oro. Illamående och kräkningar kan förlänga vårdtiden och påverkar patientens livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Var att beskriva effekterna av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som förebygger och lindrar postoperativt samt cytostatikarelaterat illamående och kräkningar hos vuxna. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna som PubMed och CINAHL. Dessutom genomfördes en manuell sökning. Resultat: Studien beskriver ett antal icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som förebygger och lindrar postoperativt och cytostatikarelaterat illamående och kräkningar, bland annat akupressur, TENS, massage, intravenös vätsketerapi, syrgas och aromaterapi. Det finns tveksam eller mindre forskning på områdena akupunktur, musik och motion. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan skaffar sig kunskaper om icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som en kompletterande behandlingsmetod för att höja patientens välbefinnande och livskvalitet. Nyckelord: Illamående, kräkningar, postoperativt, cytostatika, effekt av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder. 2

Innehållsförteckning BAKGRUND 4 Postoperativtrelaterat illamående och kräkningar 5 Cytostatikarelaterat illamående och kräkningar 6 Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder 6 Akupunktur 6 Akupressur 7 Transkutan elektriskt nervstimulering 7 Musik 8 Sjuksköterskans ansvar 8 SYFTE 9 METOD 9 Sökvägar 9 Urval 10 Analys 10 RESULTAT 11 Akupressur 11 Akupunktur 12 TENS 13 Massage 13 Intravenöst vätsketillskott 13 Musik 14 Syrgas 14 Aromterapi 15 Motion 15 DISKUSSION 16 Resultatdiskussion 16 Andra icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder 18 Metoddiskussion 19 SLUTSATS 20 REFERENSER 21 Bilaga 1: Granskningsprotokol 26 Bilaga 2: Artikelsammanställning 28 Bilaga 3: TENS och Neiguanpunkten 34 Bilaga 4: Difinition 35 3

Bakgrund Patienter som mår illa och kräks finns nästan överallt inom sjukvården: till exempel på medicin- och kirurgavdelningar, postoperativa avdelningar, på barnavdelningar och mödravårdcentraler (Hawthorn, 1998, s.9). Vårdgivarna har ofta sett på illamående och kräkningar som ett litet problem, trots att studier visar att det har en djup effekt på de drabbades upplevelse av hälsa och livskvalitet (Chou, Chen, Kuo & Tzeng, 2006). Att kräkas inför andra människor även vårdpersonal kan upplevas som skamligt och ovärdigt då det av de flesta uppfattas som något mycket privat. Att må illa kan väcka känslor av ångest, oro, och rädsla att drabbas igen vid ett senare tillfälle (Thomson, 1999). Illamående kan göra att man känner en starkare sjukdomskänsla, och det upplevs också av många som svårare att uthärda än smärta (Ericson & Ericson, 2006, s.409). Även om det finns ett tydligt samband mellan de två begreppen är det inte alltid som illamående slutar med kräkningar. Det händer att en kräkning kommer plötsligt utan att ha föregåtts av illamående. För somliga drabbade upplevs illamåendet som det värsta eftersom det ofta är utdraget och svårare att behandla än själva kräkningen. Illamående och kräkning bör därför betraktas som två separata fenomen (Hawthorn, 1998, s.13). Illamående kan starta genom att toxiner från läkemedel, vävnadsskada eller från maten aktiverar olika kräkreceptorer. Toxinerna når kräkreceptorer i mag- och tarmkanalen samt i levern via portådern eller absorberas till blodbanan och aktiverar kräkreceptorer i kemoreceptortriggerzonen som ligger i fjärde hjärnventrikeln. Signalen går därifrån till det närbelägna kräkcentrum och utlöser kräkningen. Illamående påverkar mag- och tarmkanalen så att digestionen sker långsammare. Normalt drar magsäcken hela tiden ihop sig och slappnar av i en regelbunden rytm. Illamående stör den rytmen, vilket gör att digestionen upphör och därmed absorptionen av toxiner. Tolvfingertarmens rörelsemönster blir omvänt, maginnehåll pressas från tolvfingertarmen tillbaka till magsäcken för att kunna avlägsnas genom kräkning, vilket gör att salivproduktionen ökar för att skydda mun och matstrupe mot magsyra (Hawthorn, 1998, s.18-25) Ibland försvinner eller avtar illamåendet när man har kräkts (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006, del 2, s.137). Kräkningen är metaboliskt ansträngande och energikrävande. Efter att ha kräkts känner man sig ofta svag och matt. Man kan ha svårt att stå på benen då de kan kännas darriga och om patienterna inte redan ligger behöver de förmodligen åtminstone sätta sig ner 4

(Holm & Hansen, 2000, s.21). Fysiska faktorer som kan ge påverkan på kräkcentrum är lågt blodtryck, hypoxi (Almås, 2002, del 1.s.206), frusenhet, blekhet, kallsvett och takykardi (Hawthorn, 1998, s.14). Illamående kan också vara psykiskt betingat, en reaktion på själva livssituationen (Kristoffersen, Nortvedt & Skaug, 2006, del 3, s.298). Socialt sett är tillståndet mycket tröttande, patienterna blir orkeslösa och det är svårt att ha något socialt umgänge med andra människor. Livskvalitén blir ofta försämrad, på samma sätt som vid långvarig smärta (Kaasa, 2001, s.306.). Postoperativt relaterat illamående och kräkningar Postoperativt illamående och kräkningar har förmodligen funnits ända sedan anestesin infördes. Den första rapporten av postoperativ illamående kom redan år 1848, strax efter att man börjat använda eter som narkosmedel (Larsson, 1993). Illamående/ kräkning som uppstår vid tillförsel av narkotika epiduralt beror på att kräkningscentrum i hjärnan stimuleras. Hos postoperativ patienter kan illamående och kräkningar komma 4 6 timmar efter det att läkemedlet getts. En kräkning kan komma plötsligt när man hostar, vänder sig o.s.v. (Holm & Hansen, 2000, s.144). En annan biverkning av att ge narkotika epiduralt är fördröjd retention som normalt uppkommer under de första 24 48 timmarna (Holm & Hansen, 2000, s.78). Smärta är den vanligaste orsaken till illamående (Holm och Hansen, 2000, s.144). Postoperativt illamående och kräkningar kan förvärras av rörelse som till exempel vid sängtransport, ny position i sängen, dagen efter kirurgi, vid hemtransport eller aktivitet i hemmet (Alkaissi, Ledin, Odkvist & Kalman, 2005). Förutom att det är obehagligt att kräkas kan själva ansträngningen öka belastningen på operationssåret. Det är då smärtsamt att kräkas och kan i värsta fall medföra blödning. Om magsäcken inte är tom, kan uppkastningar hos en medvetandesänkt patient medföra aspiration och pneumoni (Almås, 2002, del 1,s.206). Kraftiga kräkningar kan också leda till sårruptur och till att önskat resultat vid vissa typer av kirurgiska ingrepp i samband med till exempel öron- näsa-hals-ögon-, neuro- och plastikkirurgi uteblir (Larsson, 1993). Överviktiga personer lider oftare av illamående vilket tros bero på nedsatt metabolism och förlängd utsöndring av anestetika. Risken att kvinnor ska drabbas av postoperativa kräkningar är två till fyra gånger större än för män (Holm & Hansen, 2000, s.144). Här tros förklarningen vara de kvinnliga könshormonerna, eftersom könsskillnader inte existerar mellan barn, utan ökar hos flickor som nått första mensen. Skillnaden finns inte heller mellan äldre män och 5

kvinnor efter klimakteriet (Hawthorn, 1998, s.67). Det har också påvisats ett samband mellan menstruationscykel och symtomens intensitet (Apfel et al. 1998). Cytostatikarelaterat illamående och kräkningar Man har i flera sekel försökt behandla cancer med olika kemikalier. Under 1940-talet ägde den första dokumenterat lyckade användningen av cytostatika rum, då man upptäckte under andra världskriget att kvävesenapsgas var giftigt för lymfsystemet (SBU, 2001). Trots den senaste tidens framsteg inom antiemetisk terapi, fortsätter så många som 60 % av cancerpatienterna som genomgår kemoterapi att uppleva illamående och kräkningar. (Collins & Thomas, 2004). Dessutom har en nyligen genomförd studie visat att hos yngre personer (under 65 år) var illamående och kräkningar mer intensiva än hos äldre personer (Billhult, Bergbom & Stener-Victorin, 2007). Cytostatikabetingat illamående kan delas in i tre olika faser: den akuta fasen, där illamåendet kommer inom 24 timmar, den fördröjda fasen, där illamåendet kommer 48 72 timmar efter behandlingen och det betingade illamåendet. Det betingade illamåendet innebär att patienten långt efter avslutad behandling kan känna illamående när de minns tidigare behandlingstillfällen. Blotta åsynen av sjukhus, sjukhuspersonal eller annat som kan förknippas med upplevelsen av illamåendet kan utlösa illamående (Almås, 2002, del 1.s.256). Patienter som genomgår strålbehandling eller kemoterapi måste informeras om att illamående och kräkningar kan komma dagar, ibland veckor, efter behandlingen. Att patienten skonas från besvär på själva behandlingsdagen betyder inte att besvären inte kan dyka upp senare (Hawthorn, 1998, s.145). Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder Människor som är sjuka har blivit mer intresserade av att använda naturläkemedel och alternativa terapier, ibland som ett komplement till de föreskrivna medicinerna. Ångest är en av de största faktorerna som bidrar till omfattande av illamående och kräkningar. De ickefarmakologiska behandlingarna har som målsättning att uträtta avslappning, vilket kan minska patientens oro och ångest (Hawthorn, 1998.s.112 113). Nedan framställs de vanligaste metoderna som lindra illamående och kräkning. Akupunktur Akupunktur är en gammal kinesisk behandlingsmetod som har används i mer än 4 000 år. Metoden innebär att man sticker in tunna sterila nålar på bestämda punkter på kroppen. 6

Ibland kan man även stimulera punkterna med svag ström genom nålarna. Den punkt som har betydelse för illamående kallas Neiguanspunkt eller P6 (se bilaga 3). Den ligger på insidan av handleden, tre fingrars bredd nedanför handloven mellan senorna. Verkningsmekanismen bakom akupunktur kan förklaras utifrån ett västerländskt naturvetenskapligt perspektiv och utifrån ett österländskt perspektiv. Enligt det österländska perspektivet är kroppen indelad i energibanor eller som meridianer på en karta som gör att de inre organen representerar olika områden på huden. (Hawthorn, 1998, s.119). Enligt västerländska synsättet verkar akupunktur på flera olika sätt. Akupunktur kan minska smärta genom att blockera överföring av smärtimpulser i ryggmärgen så att de inte når hjärnbarken där smärtupplevs. En annan effekt är stimulering till en ökad produktion av kroppens egna endorfiner (Almås, 2002,s.75) Akupressur Akupressur är ett icke-invasivt tryck med tummar, fingrar och händer på hudytan på strategiska platser. Vid akupressur utnyttjar man de speciella akupunkturpunkterna, men istället för att använda nålar trycker man med fingrarna. Speciella armband, så kallade Sea- Band har börjat tillverkas sedan det blivit känt att akupressur har antiemetisk verkan. Dessa elastiska band fästs runt handleden och de innehåller en liten plastknapp som placeras över P6-punkten. För att uppnå bäst effekt måste Seaband tryckas ned mot P6 i cirka fem minuter varannan timme. Dessa handledsband är lätta att använda och har inga sidoeffekter. Akupressur kan utföras av vårdgivare, familjemedlemmar eller av patienterna själva (Hawthorn, 1998, s.120) Transkutan elektrisk nervstimulering Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) är en metod som kan dämpa illamående via stimulering av Neiguanpunkten (Se bilaga 3). Denna punkt i akupunktur har använts för att behandla kräkningar och andra magbesvär i den traditionella kinesiska medicinen (Miller och Kearney, 2004). TENS innebär att elektriska impulser framkallas i en stimulator och leds via elektroder till hudens yta över ett speciellt område. Vid smärtlindring fungerar TENS på liknande sätt som akupunktur d.v.s. att man stimulerar kroppens egna system för att lindra smärta. Vid högfrekvent TENS hämmas impulsöverföringen av smärtbanorna på ryggmärgsnivå, och vid lågfrekvent stimuleras motoriska efferenter på muskeln i det smärtande området så att muskelkontraktioner uppstår. Genom frisättning av kroppens eget endorfin uppkommer smärtlindring. Det är fastställt att lågfrekvent TENS på P6 minskar illamående, men det finns ingen teoretisk förklaring till detta. TENS har inte någon 7

kontraindikation förutom att den inte får användas till patient som har pacemaker (Kjellberg, 2004). Musik Musikterapi är en beteendevetenskaplig metod som kan användas i syfte att förebygga eller kontrollera illamående. Musik används ofta i kombination med andra icke-farmakologiska metoder under och efter cytostatikabehandling. Främsta målet för musiken är att inverka på patientens fysiologiska, psykologiska och emotionella funktioner. Effekten vid användning av musik som metod uppkommer genom att den blockerar de negativa, psykologiska funktioner i centrala nervsystemet som orsakar illamående (Nilsson et al. 2001). Sjuksköterskans ansvar Sjuksköterskan måste vara uppmärksam på illamående och kräkningar som viktiga symtom och utreda orsaken samt erbjuda patienten adekvat behandling (Hawthorn, 1998,s.14). Om sjuksköterskan inte uppmärksammar patientens tillstånd eller om illamåendet inte behandlas, kan allvarliga tillstånd, som uttorkning, malnutrition, avmagring, obalans i elektrolyter, aspiration eller skada på operationssår, uppstå (Hawthorn, 1998, s.22 ). Sådana problem resulterar i skenande kostnader både direkt och indirekt; i direkta kostnader eftersom dåligt behandlat cytostatikarelaterat illamående och kräkningar leder till ökad sjukhusvistelse samt ökade medicinska kostnader för hantering av biverkningarna, medan de indirekta kostnaderna innebär förlorad eller minskad patient- och vårdgivarproduktivitet och inkomst (Pendergrass, 1998/ refererad i Miller & Kearney, 2004). Vårdgivare måste kunna förebygga och lindra illamående, säkerställa att kväljningar och uppkastningar utsätter patienten för minsta möjliga obehag samt minska riskerna för komplikationer (Almås, 2002, del 1.s.206). Sjuksköterskan måste kunna identifiera patientens tillstånd och även bedöma lidandet utifrån vårdtagarens egna upplevelser av illamående och kräkningar (Hawthorn, 1998, s.14). Bedömningen kan utföras antingen med en semantisk skala (Ord som beskriver känslan) eller med en visuell analog skala (VAS). Kräkningar registreras med antal per dygn, kräkningsvolym, utseende samt tänkbara utlösande faktorer och bör dokumenteras så att dessa kan undvikas i framtiden (Jordhøy, Kaassa, Svensen, Ervik & Mohr, 2006). Vårdpersonalen har sett på illamående och kräkningar som ett litet problem hos patienterna men litteraturen säger att de har en djup effekt på patienternas upplevelse av hälsa och livskvalitet, därför vill vi som sjuksköterskestuderande fördjupa oss i detta område för att se vilka metoder som finns för att lindra eller förebygga illamående och kräkningar. 8

Syfte Syftet med denna studie är att beskriva effekterna av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som förebygger och lindrar postoperativt samt cytostatikarelaterat illamående och kräkningar hos vuxna. Metod Sökhistorik Denna studie var en systematisk litteraturstudie som ville belysa effekten av ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder baserade på vetenskapliga och beprövade erfarenheter. För att inte missa viktiga vetenskapliga omvårdnadsåtgärder och beprövade erfarenheter som förebygger och lindrar illamående och kräkningar, har Flemmings teori refererad i Willman & Stoltz (2002, s.54), använts. Denna teori bygger på att man inte utesluter några studier på grund av forskningsmetod i början av litteratur sökningen. Sökvägar Tabell 1. Redovisning av litteratursökning och urval Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 PubMed Nausea, Vomiting, Nursing care 20 8 3 0 PubMed Nausea, Vomiting, Non- pharmacological 66 21 4 2 PubMed Nausea, Vomiting, Non-pharmacological, Postoperative, Chemotherapy 6 5 2 0 PubMed Nausea, Vomiting, Alternative medicine 45 18 7 2 PubMed Nausea, Vomiting, Chemotherapy, Complementary CINAHL Nausea, Vomiting and nonpharmacological, Postoperative 5 5 2 1 7303 231 4 2 CINAHL Acupressure, Nausea, Vomiting 10 7 3 1 CINAHL Nausea, Vomiting, Non-pharmacological, Postoperative, Chemotherapy 27 15 3 0 PubMed Nausea, Vomiting, Environment 0 0 0 0 PubMed Nausea, Vomiting, Dietary environment 5 0 0 0 PubMed Nausea, Vomiting, Cehmoterapy, Alternativemedical PubMed Akupuncture, Chemotherapy, Nausea, Vomiting Manuell sökning via referenslistor 21 16 4 0 886 47 5 2 3 3 3 3 9

Studien började med sökning i databaser som PubMed, CINAHL samt genom manuell sökning i elektroniska tidskrifter och referenslista. Sökord vid litteratursökningen var: nausea, vomiting, nursing care, prevention, non-pharmacological, postoperativt, chemotherapy, music therapy, och alternativmedical. Sökordskombinationer var AND, OR och NOT (Willman & Stoltz, 2002, s.62). Se tabell 1. Urval Vi läste abstrakten av valda artiklar i urval ett. Sedan lästes noggrann hela artikeln i urval två för att bedöma om artiklarna svarade mot vårt syfte vilket gjorde att vissa artiklar föll bort. I urval tre granskades de utvalda artiklarna med hjälp av Willman &Stoltz (2002, s.120) granskningsprotokollet. Se bilaga 1. Inklusionskriterier Kvantitativa studier som behandlar postoperativt samt cytostatikarelaterat illamående och kräkningar, studier som har gjorts på vuxna personer från 19 år gammal, artiklarna skulle finnas tillgängliga i fulltext via Umeå universitetsbibliotek och de skulle vara skrivna på engelska, svenska, franska eller persiska. Exklusionskriterier Artiklar som handlade om barn, illamående som uppkom på andra grunder än postoperativt/ cytostatika samt artiklar som handlade om bara medicinsk behandling. Artiklar skulle inte vara mer än 10 år gammal. Review- och metaanalys artiklar exkluderades. Studier där åtgärderna inte var tydligt beskriven valdes bort. Analys Artiklarna lästes noggrant och bedömdes utifrån likheter och skillnader för att se om artiklarna som hade mer än en studie bekräftade samma effekt. Analysen koncentrerade sig på delar som berörde icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid illamående och kräkningar. Utifrån litteraturgranskning av artiklarna och studiernas resultat gjordes en syntes av fynden samt en sammanställning av åtgärderna (Se tabell 2). Därefter har effekterna av metoderna bedömts utifrån artiklarnas kvalitet samt utifrån studiernas resultat. I tre fall, akupressur, akupunktur och syrgas har mer än en studie granskats och om alla studiernas resultat bekräftar 10

effekten av metoden samt studierna uppfyllde kriterierna för hög vetenskapliga kvalitet har vi bedömt metoden som effektfull (Willman &Stoltz, 2002, s.120). Signifikanta skillnader mellan undersökningsgrupp och kontrollgrupp samt beskrivande statistik finns i löpande text (Se bilaga 2). Framför åtgärderna har vi skrivit om metoden har lindrande eller förebyggande effekt. Resultat Tabell: 2. Beskrivning av resultat från ingående artiklar i studien. Omvårdnads Användningsområde Studiernas resultat i Referens åtgärd jämförelse med kontrollgrupp Akupressur Kemoterapi, postoperativt, Ger effekt Dibble et al. (2007), Inrtaoperativt Alkaissi et al. (2002) Akupunktur Kemoterapi (palliativ vård), postoperativt, Tveksam effekt Nystrom et al. (2008), White et al. (2001), Kotani et al. (2001) TENS Postoperativt, (smärtlindring) Ger effekt Liu et al. (2008) Massage Kemoterapi, Ger effekt Billhult et al. (2007) Intravenös- Postoperativt Ger effekt Chaudhary (2008) vätsketillskott Musik Kemoterapi, postoperativt, Svag effekt Ikonomidou et al. (2004). perioperativt Syrgas Postoperativt Ger viss effekt Goll et al. (2001) Ghods et al. (2005), Aromterapi Postoperativt Ger effekt Anderson och Gross. (2004) Motion (airobic) Kemoterapi, strålbehandling Ger effekt Lee et al. (2008) Se bilaga 2 för att se en översikt över analyserade artiklar. Akupressur lindrande effekt I en randomiserad studie jämförde författarna Dibble et al. (2007) cytostatikarelaterade illamående och kräkningar bland tre grupper kvinnor som genomgick cytostatikabehandling för bröstcancer. Studien visade att yngre kvinnorna hade en betydande intensitet av akut 11

illamående och mer kräkningar vid fördröjt illamående och kräkningar. Studien kunde inte påvisa några signifikanta skillnader i akut illamående eller kräkning mellan de olika grupperna, medan man kunde få fram en statistiskt säkerställd nedsättning av intensiteten av illamående och kräkningar i akupressur gruppen när det gällde det fördröjda illamåendet och kräkningar. Det var inga betydande skillnader mellan grupperna som fick placebo och vanlig omvårdnad i den fördröjda fasen av illamående eller kräkningar. I en annan studie har Alkaissi et al. (2002) undersökt effekten av sensorisk stimulering av P6 punkten på postoperativ illamående och kräkningar efter gynekologisk kirurgi. Resultat av denna studie visade mindre postoperativt illamående och kräkningar efter P6 akupressur än i kontrollgruppen. Incidensen av postoperativt illamående och kräkningar var 46 % i kontroll gruppen, 38 % efter påtryckningar på ett icke- akupressur punktgruppen och 33 % efter P6 akupressur gruppen vilket var statistik signifikant. Studien omfattade ett antal vaginal operation ingrepp där visade att P6- akupressur hade bättre resultat. Minskningen av illamående och kräkningar i vaginalt ingrepp var från 36-20 % jämfört med 59 % till 55 % i laparaskopisk grupp. Alkaissi et al. (2002) kom fram till att P6 akupressur är icke-invasiv tryck som kan användas som profylaktisk antiemetika under gynekologisk kirurgi. Akupunktur förebyggande och lindrande effekt Nystrom et al. (2008) har i sin studie undersökt om PC6 akupunktur under en period av kemoterapi kan komplettera farmakologisk behandling av illamående hos cancerpatienter i ett palliativt skede av sjukdomen. Nystrom et al. (2008) visar i resultaten att jämfört med förra behandlingen som patienterna hade fått, fick patienterna i denna studie en betydligt reducerad intensitet av illamående före sista behandling perioden (p <0,01) och vid den första uppföljningen (p <0,05). Nystrom et al. (2008) kom fram till att akupunktur behandling för cancerpatienter är förenad med en betydligt mindre intensitet av illamående under en period av kemoterapi i slutfasen av livet. I en ytterligare studie har Kotani et al. (2001) testat om preoperativ intrakutan akupunktur minskar postoperativ smärta, illamående och kräkningar. Resultatet visade att incidensen av postoperativ illamående minskade 20 30 % hos patienter som fick akupunktur och hade genomgått antingen övre eller nedre bukkirurgi (p <0,01). Vidare visas i studien att preoperativ akupunktur minskade postoperativ smärta med 95 %. 12

White et al. (2001) konstaterade att effekten av stimulering med nålar på P6 var positiv jämfört med 4 mg Ondansetron (antiemetika.). Resultatet av studien visade att förekomsten av illamående minskade med 73 % i akupunkturgruppen 24 timmar efter operationen jämfört med 41 % i kontrollgruppen. Undersökningar visade att stimulering av nålar på P6 ska utföras innan kräkning utlöses för att vara effektiv. TENS förebyggande effekt Liu et al. (2008) har i en randomiserad studie utvärderat effekten av transkutan elektrisk nervstimulering, TENS, för att förebygga postoperativt illamående och kräkningar hos patienter som genomgått laparaskopisk cholecystectomi. Resultatet av Liu et al. (2008) studie visat att 30 % av patienter som fick TENS hade postoperativt illamående och kräkningar medan den siffran för kontroll gruppen var 65 %. Vidare visas att transkutan elektrisk stimulering på P6 inte bara minskar incidensen och svårighetsgraden av postoperativt illamående och kräkningar i 24 timmar efter laparaskopisk cholecystectomi utan även minskar behovet av antiemetica. Författarna hävdar att användning av transkutan elektrisk nervstimulering på P6 är en av de mest lovande icke-farmakologiska metoder för att förebygga postoperativt illamående och kräkningar. Massage lindrande effekt I en randomiserad studie av Billhult, Bergbom & Stener-Victorin (2007) har författarna undersökt effekten av massage på illamående, ångest och depression hos patienter med bröstcancer som genomgick kemoterapi. Resultatet visade att massagebehandlingen kraftigt minskade illamåendet hos undersökningsgruppen med 73,2 % jämfört med 49,5 % i kontrollgruppen, medan skillnader i ångest och depression mellan de två behandlingsgrupperna inte kunde bevisas. Studien bekräftade effekten av massage och stödjer slutsatsen att massage minskar illamående hos patienter med bröstcancer som genomgått kemoterapi. Studien visade att en 20 minuters massage av fot/nedre benet eller handen/nedre armen gav lindring hos dessa kvinnor. Intravenöst vätsketillskott förebyggande effekt I en randomiserad studie har Chaudhary et al. (2008) undersökt effekterna av preoperativ intravenöst vätsketillskott, antingen kristalloider eller kolloider på postoperativt illamående 13

och kräkningar. Resultatet visade att 90 % av patienterna i kontrollgrupp krävde antiemetica jämför med 50 % respektive 55 % av patienterna i undersökningsgrupper. Musik förebyggande och lindrande effekt I en randomiserad studie har Ikonomidou et al. (2004) testat musikens effekt på patienters upplevelse av smärta, illamående, välbefinnande och om den har en inverkan på de vitala symtomen pre- och postoperativt hos kvinnor som genomgår laparaskopisk gynekologisk kirurgi. Studiens resultat kunde påvisa en statistiskt signifikant effekt av pre- och postoperativ musikterapi. Resultatet visade att patienter som fick musik hade en signifikant minskning av opioider (p < 0,01) jämfört med patienterna i kontrollgruppen (p < 0,09). Baserat på författarnas resultat, interventionen sänker respirationen preoperativ och minskar användningen av postoperativa opioider. Interventioner påverkar emotionella samt autonoma nervsystemet. Musik har visat sig påverka icke-dominant sidan av hjärnan och ger upphov till frisättning av endorfiner. Syrgas lindrande effekt Ghods, Soleimani, & Narimani. (2005) testade effekten av postoperativ extra syrgas för att minska incidensen av postoperativrelaterat illamående och kräkningar hos vuxna personer. Resultat av studie visade att postoperativt kompletterande syrgas var högre i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Författarna visade att incidensen av postoperativrelaterade illamående och kräkningar var 28,3 % i experimentgruppen och 24,5 % i kontrollgruppen vilket inte visar på någon statistiskt signifikant skillnad mellan de båda grupperna. Ghods et al. (2005) menar att deras studie inte kan vara tillämplig för andra kirurgiska populationer och att extra syrgas upp till 6 timmar efter kejsarsnitt inte minskar postoperativrelaterat illamående och kräkningar. I sin studie har Goll et al. (2001) testat om intraoperativt extra syrgas minskar incidensen av postoperativt illamående och kräkningar bättre än Ondansetron (Antiemetika). Studien visar att illamående och kräkningar var värst under de första 6 timmarna efter operation och därefter minskade i alla tre grupperna. Den totala incidensen av illamående och kräkningar under den första 24 timmarna efter operation var 44 % för patienter som fick 30 % syre, i Ondansetron-syre-gruppen var den 30 % och 22 % i gruppen som hade fått 80 % syre. Goll et al. (2001) hävdar att skillnaden mellan de båda grupperna som fick syre var statistiskt 14

signifikant men att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de grupper som fick 30 % syre och Ondansetron-syre-gruppen eller mellan Ondansetron-syre-gruppen och gruppen med 80 % syre. Slutligen bekräftar författarna att 80 % intraoperativt syre halverade incidensen av postoperativrelaterat illamående och kräkningar i gynekologisk laparaskopisk kirurgi. Aromterapi lindrande effekt För att avgöra om aromterapi kan minska postoperativt illamående studerade Anderson & Gross (2004), vuxna patienter som utvecklat illamående efter öppen kirurgi (se bilaga 2). Forskarna visar med hjälp av en tabell att graden av illamående minskade i alla tre grupper. Innan aromterapin var VAS skattningen hos alla tre grupper gemensam 60,6 mm, 2 minuter efter aromterapin minskade VAS till 43,1 mm och 5 minuter efter aromterapin var 28,0 mm. Resultatet visade att endast 52 % av patienterna behövde intravenös antiemetisk behandling efter operationen. Alla tre grupper visade lindring av illamående, till och med gruppen som inhalerat saltlösning, antyder författarna att det kan vara så att den djupa andningen mer än själva aromen som lindrar illamåendet. Forskarna hävdar att deras studie indikerar att behandling av postoperativt illamående med aromterapi minskar patientens subjektiva uppfattning av illamående. Motion lindrande effekt I en randomiserad studie av Lee, Dodd, Dibble & Abrams (2008) har dessa utvärderat förhållandet mellan illamående och kräkning under och efter kompletterande behandling av cancer med kemoterapi och strålbehandling. Resultatet av studien visade att patienterna med bröstcancer som utfört ett måttligt aerobic pass under hjälpande cancerbehandling upplevde mindre intensitet av illamående i slutet av behandling. Resultatet visade att illamående intensiteten för både grupperna under tre olika tidpunkter var: I slutet av kompletterande cancerbehandling: Testgruppen (p = 0,29) och kontrollgruppen (p = 1.06) I slutet av studien: Testgruppen (p = 0.03) och kontrollgruppen (p = 2.18) Ett år efter kemoterapin: Testgruppen (p = 0.93) och kontrollgruppen (p = 0.09) Lee et al. (2008) kom fram till att en måttlig grad av motion har ett samband med mindre intensivt illamående vid slutförandet av hjälpande cancerbehandling 15

Diskussion Nedan följer diskussionen som är indelad i resultat- och metoddiskussion samt slutsatser. Resultatdiskussion Illamående och kräkningar är vanliga komplikationer hos patienter som genomgått operationer och cytostatikabehandling. Patienterna kan känna mycket obehag och kan få allvarliga komplikationer. Om dessa komplikationer inte åtgärdas, kan de leda till uttorkning, elektrolytobalans, spänningar på suturer, blödning, aspirationspneumoni, ökade kostnader för behandling, kvaliteten på kirurgiska resultatet och patientens välbefinnande. Genom att använda sig av icke-farmakologiska behandlingsformer kan sjuksköterskan skapa delaktighet hos patienterna då det gäller dels valet av behandling, men också i själva utförandet. Dessutom har dessa icke-farmakologiska metoder mindre sidoeffekter samt ekonomiska vinster. Syftet med denna systematiska litteraturgenomgång var att beskriva effekten av ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder som förebygger och lindrar postoperativt samt cytostatikarelaterat illamående och kräkningar hos vuxna. Resultaten av studien har fått fram 9 olika icke-farmakologiska metoder som de flesta är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Studiens resultat har visat på några effektiva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som svarar mot vårt syfte. Dessa metoder är bland annat akupressur, TENS, massage, intravenös vätsketerapi, syrgas och aromaterapi. Fördelarna med de flesta av dessa metoder är att de är biliga, lätt att administrera av både patienter och sjuksköterskan och dessutom har mindre sidoeffekter. Även om studier om intravenösvätsketillskott och extra syrgas gav bra effekt på illamående och kräkning i vårt resultat, vill vi notera att dessa åtgärder ges på läkare ordination. Men trots att det är läkare som ordinerar dessa åtgärder spelar sjuksköterska en stor roll inom dessa områden. Eftersom sjuksköterskan jobbar nära patienter bör hon/ han kunna se till att patienten är väl förberedd inför operationen, se till att patienten är väl hydrerad och syresätter sig tillräckligt. Sjuksköterskan bör även kunna bedöma, se till att patienten ska bli av med extra vätska i kroppen för att inte riskera få lungödem och att patienten inte får för mycket syrgas vilken kan leda till respiratorisk acidos. 16

Dibble et al. (2007) visar att akupressur är effektivt vid postoperativtrelaterat fördröjd illamående och kräkningar. Alkaissi et al. (2002) också visar att akupressur är effektivt vid cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. På liknande sätt har Allen & Habib (2008) i en litteratur genomgång visat att P6 akupressur reducerar symptom till måttligt illamående och minskade det totala antalet symtom. Vidare tror forskarna att P6 stimulering verkar genom att öka endorfin nivå och anpassning av autonoma nerver. Vi tycker att denna metod är bra eftersom man använder inga instrument för att utföra metoden dessutom är det en mjukbehandlingsmetod som lyssnar till kroppens egna villkor. Hawthorn, (1998, s.119) också bekräftar effekten av akupressur och han menar att det är enkelt och säkert att utföra polikliniskt. I studien av Liu et al. (2008) visades att transkutan elektrisk nervstimulering på P6 minskar incidensen och svårighetsgraden av postoperativtrelaterade illamående. Almås, (2002, s.75) hävdar att denna metod inte ger några biverkningar hos patienter men hud utslag kan förekomma där elektroderna placeras. Vidare varnar författaren att TENS inte får användas hos patienter med hjärtarytmier och patienter med pacemaker för att elektriska impulser stör hjärtrytmen. Vi tycker att en nackdel med denna metod kan vara att effekten av TENS har studerat främst som smärtlindrande metod och inte vid illamående/ kräkningar. Massage och aromterapi är andra icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärd som har visat sig lindra illamående. Billhult et al. (2007) visade att 20 minuters fot och hand massage gav bra effekt hos patienter med bröstcancer som genomgått kemoterapi. Studien stödjer tidigare studier om effekten av massage. Almås, (2002, s.256) tar upp massage som en bra behandlingsform som kan minska spänningar och stress och därmed lindrar illamående. Anderson & Gross (2004) visade att behandling med aromterapi minskade patientens subjektiva uppfattning av postoperativt illamående. Hawthorn, (1998, s.115 116) tar också upp vikten av massage och aromterapi. Författaren beskriver att berörning kan reducerar oro och stress vilket är två faktorer som orsakar illamående och kräkningar. Skribenten menar att aromterapi utnyttjar växtextrakt framförallt oljor, ökar effekten av massage. Vi tror att massage och närhet till patienter ökar upplevelse av kontakt och kommunikation och minskar oro och ångest. Patienterna kan uppleva att någon bryr sig om dem och känna sig mer tryggare under massagebehandlingen. 17

Miller & Kearney (2004) bekräftar resultatet i Ikonomidou et al. (2004) studie att musiken har en signifikant effekt på pre- och postoperativt illamående och kräkningar. Miller & Kearney (2004) menar att musikterapi är en vetenskaplig metod som används för att förebygga eller lindra illamående. Ikonomidou et al. (2004) hävdar att musik har visat sig påverka ickedominant sidan av hjärnan och ger upphov till frisättning av endorfiner. Vi tycker att det vore bra om det gjordes fler forskning på musikens effekt vid illamående eftersom musiken har en avslappnande effekt som i sin tur minskar stress och oro och för bort patientens tankar från sjukdomen. Lee et al. (2008) kom fram till att patienterna med bröstcancer som utfört en måttlig aerobic motion upplevde mindre intensitet av illamående i slutet av behandling. Lee et al, (2008) stödjer en annan tidigare studie av Winningham & MacVicar (1988) som bekräftade också att den grupp som har utfört träning hade mindre illamående. Nackdelen med motion och musikterapi som icke-farmakologiska metoder är att forskningen är gjord på få personer vilket påverkar tillförlitlighet och trovärdighen. Det behövs mer forskning i dessa områden. Andra icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder Eftersom det inte gick få fram artiklar som tar upp basala omvårdnad mot illamående och kräkningar vill vi även belysa att det finns ytterligare andra omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska måste tänka på. Bland annat beskriver Isgren et al. (2003, s.75 77) att man aldrig ska placera patienten som mår illa vid köket för att lukten kan lätt starta kräkningen, undvika starka dofter, placera inte patienten som mår illa i samma rum med andra patienter som har illaluktande sår och stomier, patienten ska vila före måltiden eftersom rörelse kan starta illamående, servera neutrala födoämnen som inte luktar, undvik stark kryddad mat, ge läkemedel mot illamående innan måltiden, ta hänsyn till patientens egen kunskap kring vad som minskar och ökar illamående och skapa lugn och ro miljö kring patienten. Vid cytostatikarelaterat illamående beskriver Almås, (2002, s.257) att man bör vädra rummet, erbjuda patienten karameller, tuggummi, kex och rostad bröd, ge munvård vid behov, ge patienten lätt mat en dag innan behandlingen, man ska aldrig servera favorit mat till patienten, droppställningen bör avlägsnas omedelbart efter behandlingen och fet och söt mat bör undvikas under behandlingen. Isgren et al. (2003 s.75-77) menar att man ska tänka på att patienten inte blir uttorkade vid upprepade kräkningar. Kassa, (2001,s.391) säger att man ska anpassa måltiderna efter patientens tillstånd tillexempel småportioner som är tilltalande för ögat och att föremål som förknippas med illamående ska tas bort. Vidare menar författaren att man bör dokumentera i omvårdnadsplanen, när och hur ofta patienten mår illa. 18

Metoddiskussion Denna studie är en systematisk litteraturgenomgång som omfattar vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Cinahal, manuellsökning och elektroniska tidsskrifter. Vi försökte söka kvantitativa artiklar som tar upp effekter av ickefarmakologiska omvårdnadsåtgärder postoperativt samt cytostatikarelaterat illamående och kräkningar. Genom artiklarnas referenser har även ytterligare artiklar påträffats och inkluderats i resultatet. På detta sätt anses en säkerställning av sökning och val av artiklar ha gjorts. Studierna i vårt resultat hade alla etiska diskussioner och de flesta hade fått etiska godkännande från någon ansvarig kommitté. Ambitionen var, efter utarbetat syfte, att använda kvalitativa studier men många artiklar som matchade studiens syfte var kvantitativa och därför valdes kvantitativ metod i analysen. Innehållet i artiklarna sammanställdes. De flesta av denna studies granskade artiklar är randomiserade studier, vilket höjer kvalitetsnivån på resultatet. Enligt Forsberg & Wengström, (2003, s.95) är randomiserade studier de studier som bäst anses kunna svara på frågan om vilken behandling eller åtgärd som är mest effektiv. Tretton kvantitativa artiklar sammanställdes i resultatdelen. Bland sammanställda metoder i vårt resultat som har gett god effekt på postoperativt och cytostatikarelaterat illamående och kräkningar kan nämnas akupressur, TENS, massage, intravenös vätsketerapi, syrgas och aromterapi. Forskarna säger i studien om akupunktur att det krävs ytterligare studier för att förvissa sig om behandling med P6 akupunktur ger effekt på illamående. Musik och motion (aerobic) är två olika områden som hade mindre forskning på vilket påverkar trovärdigheten men det kan finnas flera relevanta artiklar på andra tidskrifter som Umeå universitetsbiblioteket inte har tillgång till. Nästan alla icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kommit fram i denna studies resultat har i kombination med farmakologisk behandling positiv effekt på illamående och kräkningar. Artiklarnas kvalitet bedömdes utifrån Willman & Stoltz, (2002, s.120) granskningsprotokoll. Det var svårt att få fram artiklar som handlar om betydelsen av miljö, kost och hygien vid illamående och kräkningar. Trots att artiklarna kommer från olika delar av världen tycktes de vara relevanta att ta med, men de flesta av studierna är gjorda på kvinnliga patienter. Det vore intressant att veta vilken effekt dessa icke-farmakologiska metoder ger på män. 19

Slutsats Avslutningsvis kan sägas att det finns ett behov av flera stora, strukturerade studier för att fastställa vissa metoders effekt, till exempel tillförsel av extra syrgas, intravenöst vätsketillskott, musik, massage, akupunktur och aromaterapi. Det vore även intressant att få se mer forskning som är gjort på manliga patienter för att se om dessa metoder kan ge samma effekt på båda könen. När farmakologiska behandlingar inte är tillräckliga finns det behov av kompletterande icke-farmakologiska behandlingar. I resultatet av denna litteraturstudie har positiva icke-farmakologiska metoder som förebygger och lindrar illamående, påvisat. På grund av de få biverkningar och den låga risken att använda dessa, borde de användas rutinmässigt i klinisk verksamhet för att öka patientens välbefinnande och livskvalitet vid illamående och kräkning. Att kontrollera illamående och kräkningar är en omvårdnadsuppgift som framförallt faller på sjuksköterskeyrket. Därför är det av stor vikt att skaffa sig de kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna bemöta patient som mår illa och kräks. Får att skaffa sig de kunskaperna är det viktigt att sjuksköterskan får möjlighet och tid avsatt att lära sig använda åtgärderna och informera patienten. Utöver de beskrivna ickefarmakologiska metoderna är det viktigt att sjuksköterskan är noga med de basala omvårdnader kring patienter som mår illa och kräks genom att påverka miljön kring patienten så långt det går. 20

Referenser Artiklar som ingått i analysen är markerad med asterisk (*) *Alkaissi, A., Evertsson, K., Johnsson, V.A., Ofenbartl, L., & Kalman, S. (2002). P6 acupressure may relieve nausea and vomiting after gynecological surgery: an effectiveness study in 410 women. Canadian Journal of Anesthesia. 49(10),1034 9 Alkaissi, A., Ledin, T., Odkvist, L.M. & Kalman, S. (2005). P6 acupressure increases tolerance to nauseogenic motion stimulation in women at high risk for PONV. Canadian Journal of Anesthesia, 52(7), 703 709 Allen, T.K., & Habib, A.S. (2008). P6 Stimulation, for the Prevention of Nausea and Vomiting Associated with Cesarean Delivery Under Neuraxial Anesthesia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Anesthesia Analgesia, 107, 1308 12 Almås, H. (2002) (red). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber *Anderson, L.A., & Gross, J.B. (2004). Aromatherapy With Peppermint, Isopropyl Alcohol, or Placebo Is Equally Effective in Relieving Postoperative Nausea. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 19(1), 29 35 Apfel, C.C., Greim, C.A., Haubitz, I., Goepfert, C., Usadel, J., Sefrin, P., & Roewer, N. (1998). A risk score topredict the probability of postoperative vomiting in adults. Acta Anaesthesiol Scand; (42), 495 501. Asbury, N., & Walshe, A. (2005). Involving women with breast cancer in the development of a patient information leaflet for anticipatory nausea and vomiting. European Journal of Oncology Nursing, 9, 33 34. *Billhult, A., Bergbom, I., & Stener-Victorin, E. (2007). Massage Relieves Nausea in Women with Breast Cancer Who Are Undergoing Chemotherapy. The Journal of Alternative and Complementary Medicine, 13(1), 53 57. 21

*Chaudhary, S., Sethi, AK., Motiani, P., & Adatia, C. (2008). Pre-operative intravenous fluid therapy with crystalloids or colloids on post-operative nausea & vomiting. Indian J Med Res, 127, 577 581 Chou, F., Chen, C., Kuo, S., & Tzeng, Y. (2006). Experience of Taiwanese women living with nausea and vomiting during the pregnancy. Journal of Midwifery and Women s Health, 51(5), 370 375 Collins, K., & Thomas, D. (2004). Acupuncture and Acupressure for the Management of Chemotherapy-Induced Nausea and Vomiting. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 16(2), 76 80 *Dibble, S.L., Luce, J., Cooper, B.A., Israel, J., Cohen, M., Nussey, B., & Rugo, H. (2007). Acupressure for Chemotherapy-Induced Nausea and Vomiting: A Randomized Clinical Trial. Oncology Nursing Forum, 34(4), 813 820 Ericson, E., & Ericson, T. (2006) Mediciniska sjukdomar Specifik omvårdnad Medicinisk behandling patofysiologi. Lund: studentlitteratur Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier, värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur. *Ghods, A.A., Soleimani, M., & Narimani, M. (2005). Effect of Postoperative Supplemental Oxygen on Nausea and Vomiting After Cesarean Birth. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 20(3), 200 205 *Goll, V., Akca, O., Greif, R., Freitag, H., Arkilic, C.F., Scheck, T., Zoeggeler, A., Kurz, A., Krieger, G., Lenhardt, R., & Sessler, D.I. (2001). Ondansetron is no More Effective than Supplemental Intraoperative Oxygen for Prevention of Postoperative Nausea and Vomiting. Anesth Analg, 92, 112 117 Hawthorn, J. (1998). Illamående och kräkningar: orsaker, behandling, omvårdnad. Lund: Studentlitteratur 22

Holm, S., & Hansen, E. (2000). Pre- och postoperativ omvårdnad. Lund: Studentlitteratur *Ikonomidou, E., Rehnström, A., & Naesh, O. (2004). Effect of Music on Vital Signs and Postoperative Pain. Aorn Journal, 80(2), 269 278 Isgren, C., Lyckander, S., & Strömberg, B. (2003). Omvårdnad. Stockholm: Liber Jahren- Kristoffersen, N., Nortvedt, F., & Skaug E.A. (red).(2006). Grundläggande omvårdnad 2. Stockholm: Liber Jordhøy, M.S., Kaassa, N., Svensen, R., Ervik, B., & Mohr, W. (2006). Kvalme, oppkast og obstipasjon i palliasjonsbehandling. [Electronic version]. Tidsskriftet Norsk Lægeforening 126(5), 620 623 Kaasa, S. (2001) (red) Palliativ behandling och vård. Lund: Studentlitteratur Kjellberg, A. (2004). Vad kan vi göra för att öka användningen av TENS? Tidningen: Smärta. Riksföreningen mot smärta. (4):16 18 *Kotani, N., Hashimoto, H., Sato, Y., Sessler, D.I., Yoshioka, H., Kitayama, M., Yasuda, T., & Matsuki, A. (2001). Preoperative Intradermal Acupuncture Reduces Postoperative Pain, Nausea and Vomiting, Analgesic Requirement, and Sympathoadrenal Responses. Anesthesiology, 95(2), 349 56 KY, H., & JW, C. (2005). Multimodal Antiemetic Therapy and Emetic Risk Profiling. Annals Academy of Medicine, 34, 196 205 Larsson, S. (1993). Postoperativt illamående och kräkningar. Aspekter på omfattning, orsakssamband och möjligheter till behandling. Akademisk avhandling, Institutionen för Anestesiologi, Lunds universitet, Grahns boktryckeri AB, Lund. 93 s. ISBN 91 628 08 *Lee, J., Dodd, M.J., Dibble, S.L. & Abrams, D.I. (2008). Nausea at the End of Adjuvant Cancer Treatment in Relation to Exercise During Treatment in Patients With Breast Cancer. Oncology Nursing Forum, 35(5), 830 835 23

*Liu, Y.Y., Duan, S.E., Cai, M.X., Zou, P., Lai, Y., & Li, YL. (2008). Evaluation of Transcutaneous Electroacupoint Stimulation with the Train-of-four Mode for Preventing Nausea and Vomiting after Laparoscopic Cholecystectomy. Chin J Integr Med, 14(2):94 97 Miller, M., & Kearney, N. (2004). Chemotherapy-related nausea and vomiting past reflections, present practice and future management. European Journal of Cancer Care, 13(4), 71 81 *Nystrom, E., Ridderstrom, G., & Leffler, A.S. (2008). Manual acupuncture as an adjunctive treatment of nausea in patients with cancer in palliative care a prospective, observational pilot study. Acupuncture in Medicine, 26(1), 27 32 Rolfsson, H. (2009). Fallgropar vid mätning av smärta. Läkartidningen, 106(9), 591 593 SBU, (2001). Cytostatikabehandling vid cancer, vol.1. Stockholm. [Tillgänglig på http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/cytostatika_2001/cyto_kap2.pdf] Hämtad 2009-04-01. Sea-Band, produktinformation. Finns tillgänglig på: http://www4.apoteket.se/privatpersoner/common/sok.aspx?sq=sea- Band&tab=Rp&menu=St&searchType=global. Hämtade den 18 maj 2009. Sjukvårdsrådgivningen. (2007). Smärta. Hämtade den 16 maj 2009. Finns tillgänglig på: http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?categoryid=26084 *White, P.F., Mingus, M., Zárate, E., Chiu, J.W., Scuderi, P., Loskota, W., & Daneshgari, V. (2001). The use of transcutaneous acupoint electrical stimulation for preventing nausea and vomiting after laparoscopic surgery. Anesthesia Analgesia, 92, 629 635 Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur 24

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. 25

Bilaga 1. Kvalitetsbedömning av artiklarna enligt granskningsprotokollen Willman och Stoltz (2002, s.120 21). Högt = 16-20 poäng motsvarande 80 100 % Medel = 14-16 poäng motsvarande 70-79 % Lågt = 12-14 poäng motsvarande 60-69 % 26

27

Bilaga 2. Tabell (2): Artikelsammanställning Studie Syfte Metod Deltagar e Resultat Studienskvalite/Po äng Alkaiss i et al. (2002) Studien undersökte effekten av sensorisk stimulering av P6 punkten på postoperativ illamående och kräkningar efter gynekologisk kirurgi. Randomiserad studie. Deltagarna genomgick allmän anestesi för elektiv gynekologisk kirurgi. Grupp ett fick bilateralt P6 Acupressure (n = 135) Grupp två fick liknande press på bilaterala icke- Acupressure punkter (n = 139) Grupp tre (n = 136) var kontrollgrupp. Patienterna fick akupressur band på båda handlederna på antingen P6- punkten eller på ett ickeakupressur punkt strax före starten av anestesin. Kontroll gruppen fick ingen profylaktisk behandling. Patienterna uppmanades att använda de banden oavbrutet i 24 timmar. Om bandet orsakat obehag, de kunde tas bort för 30 min varannan timme Kvinnor (n=140) Visade mindre postoperativt illamående och kräkningar efter P6 akupressur än i kontrollgruppen. Däremot var incidensen av postoperativt illamående och kräkningar 46 % i kontroll gruppen, 38 % efter påtryckningar på ett ickeakupressur punktgruppen och 33 % efter P6 akupressur gruppen. Den minskningen från 46 % till 33 % var statistiskt signifikant. Vid prövningen av vaginala fall separat sågs en minskning av postoperativ illamående och kräkningar från 36 % till 20 %. Motsvarande minskning från 59 % till 55 % i laparaskopisk grupp vilket inte var statistiskt signifikant. Studien kom fram till att P6 akupressur är en icke-invasiv metod som kan användas som profylaktisk antiemetika under gynekologisk kirurgi. Högt (17 p) Studie Syfte Metod Deltagare Resultat Studienskv alite/poäng Anderson och Gross, (2004). Kvinnor (n = 24) och män (n=9) Lågt (12p) Studien ville testa om aromterapi med kan minska postoperativt illamående Försökspersonerna som utvecklade illamående efter öppen kirurgi ingick i studien. I denna randomiserade studie delades patienterna in i tre olika grupper Grupp ett inhalera isopropylalkohol (1 ml 70 %), Grupp två fick pepparmyntsolja (0,2 ml) Grupp tre fick saltlösning (2 ml) Deltagarna inhalerade ångor genom näsan från doftande förbandsgaskuddar. Patienterna tog tre långsamma, djupa andetag och andades in genom näsan och ut genom munnen. Med hjälp av VAS (100 mm) mättes patienternas upplevelse av illamående vid 2 respektive 5 min efter inhalationen. Gross (2004) visar med hjälp av en tabell att graden av illamående minskade i alla tre grupper. Innan aromterapin var VAS skattningen hos alla tre grupper 60,6 mm, 2 minuter efter aromterapin minskade VAS till 43,1 mm och 5 minuter efter aromterapin var 28,0 mm. Resultatet visade att endast 52 % av patienterna behövde intravenös antiemetisk behandling efter operationen. Alla tre grupper visade lindring av illamående, till och med gruppen som inhalerat saltlösning, antyder författarna att det kan vara så att den djupa andningen mer än själva aromen som lindrar illamåendet. Forskarna hävdar att deras studie indikerar att initial behandling av postoperativt illamående med aromterapi minskar patientens subjektiva uppfattning av illamående. 28