Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1
Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder... 7 Referenser... 8 Kostråd påverkar tandhälsan... 9 2
Mat och måltider Mat och måltider är centrala i våra liv, som njutning, källa till glädje och som mötesplatser. Matvanorna har också stor betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga, både på kort och lång sikt. Maten kan påverka inlärning, reaktion, koncentration och ork. På de här sidorna får du råd om bra matvanor till barn och ungdomar. Här finns fakta om olika näringsämnen och om hur vi egentligen äter. Här finns också information om hur maten påverkar vår hälsa och om mat i olika kulturer. Vi försöker också spegla den debatt om förs kring kostfrågor och hoppas kunna hålla den informationen aktuell. Vi vill visa på länkar och informationsställen där Du kan hitta kunskap och även informationsmaterial att använda på kliniken, i skolan/förskolan, på föräldramöten eller i din egen vardag. För att ge barnet goda förutsättningar att behålla mjölktänderna friska tills de lossnar är goda och regelbundna matvanor viktiga. www.growingpeople.se För att barnet ska växa och må bra behövs en allsidig kost. De flesta barn behöver tre huvudmål och två till tre mellanmål. Det är lätt att glömma bort barns behov av mellanmål. Då finns det risk för småätande som kan vara skadligt för tänderna. Varje gång man äter bryter bakterier på tänderna ned matens kolhydrater (olika sockerarter) till olika syror, främst mjölksyra. Karies uppstår när emaljen löses upp av täta syraattacker. Saliven kan dock reparera skadan om tänderna får möjlighet att vila mellan målen. Söta, klibbiga produkter är de som är sämst från tandhälsosynpunkt. Söta drycker som saft, juice och läsk mellan målen är inte bra vare sig för aptiten eller tänderna. Ge i stället barnet vatten om det är törstigt. Häll endast välling eller vatten i nappflaskan. Lär barnet tidigt att dricka ur mugg. Ge absolut inte nyponsoppa eller saft med flaska. Socker i drycker i t.ex. nappflaska ger konstant näringstillförsel till bakterierna på tandytan och kontinuerlig produktion av skadlig syra. Vänj inte barnet vid att somna med nappflaska i sängen eller i vagnen. Barn som somnar med nappflaska med någon typ av socker i får lätt karies i framtänderna. När man sover minskar salivflödet och därmed möjligheterna att oskadliggöra den syra som bildas ur det socker som finns i flaskan. 3
Godis Begränsa godisätande till enstaka tillfällen. Det blir lättare om alla vuxna runt barnet kommer överens om när godis är tillåtet. Använd inte godis som belöning eller muta! Kakor, kex, glass, isglass och russin är också godis och innehåller mycket socker. Läsk och andra drycker Vi dricker allt mer läsk, och läsken håller på att ersätta mjölk som måltidsdryck för en del barn. De flesta läskedrycker och färdiga drycker är mycket sura. Lightdrycker är i princip lika sura som drycker med vanligt socker. Cola-dryckerna är särskilt sura. Om man dricker sura drycker ofta kan man få frätskador på tänderna. Syran påverkar tandemaljen så att viktiga mineralämnen lakas ur. Emaljen blir tunnare och tänderna ilar lätt. Syran i läsken medför även att det tar längre tid för saliven att neutralisera den syra som bakterierna på tandytan bildar ur sockret. Karies utvecklas därför lättare om man dricker läsk ofta. Tänk på! Drick inte "surt" så ofta - försök undvika "smådrickande"! Vatten är ett bra val när ditt barn är törstigt. Kostråd för friska tänder Måltiderna bör fördelas på frukost, lunch, kvällsmål och 2-3 mellanmål. Om man fördelar måltiderna jämnt över dagen minskar risken för småätande. Glöm inte bort att planera för mellanmålen - lär inte barnet att ta något då och då. Undvik söta, klibbiga mellanmålsprodukter. Vänj barnet vid att äta vid matbordet. Markera att måltiden är slut genom att städa av matbordet. Vänj inte barnet vid söt dryck i nappflaska eller att ta med vällingflaskan i sängen. Vatten är en bra dryck mellan måltiderna eller om barnet är törstigt. Sockra inte på gröt, fil och liknande. Begränsa godisätandet till enstaka tillfällen: Lördagsgodis är en god tradition! 4
Kostråd och näringsrekommendationer Nordiska näringsrekommendationer Alla över 2 år bör äta en kost som är sammansatt så att de får: 25-35 procent av energin från fett 50-60 procent av energin från kolhydrat 10-20 procent av energin från protein. När det gäller fett bör: högst 10 procent av energin komma från mättat fett 10-15 procent från enkelomättat fett och 5-10 procent från fleromättat fett. För vuxna bör kostfiberintaget uppgå till 25-35 gram/dag, vilket motsvarar ungefär 3 gram/mj. Andelen tillsatt (renframställt) socker bör inte utgöra mer än 10 % av det totala energiintaget Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. (www.slv.se) Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut presenterade i februari 2005 ett underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet för regeringen. De tre mätbara målen som preciseras för att uppnå goda matvanor är: Öka konsumtionen av frukt och grönsaker Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat Minska konsumtionen av livsmedel av typen sötade drycker, godis, glass, snacks, bakverk och alkoholhaltiga drycker Kostrådens formulering.(www.slv.se) 5 kostråd 2005 är formulerade utifrån kommunikationsvetenskap och retorik. Det har varit viktigt för Livsmedelsverket att kostråden uppfattas som positiva och att de uppmuntrar till en förändring. Olika uttryck och fraser, som byggstenar i kostbudskapen, testades på fokusgrupper vid två olika tillfällen. Gruppernas åsikter och kommentarer har använts för att hitta en så passande formulering som möjligt. En frågande inledning respekterar individens egen vilja, frihet och intresse för att (eventuellt) äta hälsosamt. Kostråden innehåller inga löften om hälsa, tillfrisknande eller dyl. utan vill uppmuntra till att äta hälsosamt. Några av kostråden innehåller mängder/frekvenser eftersom det i fokusgrupperna framgick att det finns stor okunskap om hur mycket som krävs för att uppnå hälsosamma effekter. Dessutom tycktes det som att mängderna/frekvenserna var något som var lätt att komma ihåg. 5
Utredning av kostvanor under barn- och ungdomsåren Kostregistrering Ett lämpligt arbetsinstrument för en första kostregistrering är den krysskostanamnes över konsumtionen av söta mellanmålsprodukter som utarbetats på avdelningen för pedodonti (se bilaga kostanamnes) 6
Tips på länkar som rör mat och tänder Kostråd för friska tänder Livsmedelsverket hemsida Under rubriken Mat i förskola och skola finns Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskola och skola. Där finns även en länk till deras webbutik där broschyrer med råden kan beställas. Mjölkfrämjandets hemsida Barn & tänder 0-3 år är ett faktamaterial för dig som är tandhygienist, tandsköterska, tandläkare eller kostrådgivare inom hälso- och sjukvården. www.growingpeople.se www.slv.se www.mjolkframjandet.se PDF-filen innehåller kortfattade texter med information och goda råd om barns tänder till småbarnsföräldrar. Materialet behandlar bland annat mellanmålet och måltidsordningen, näringslära och tandhälsa. Materialet är formulerat så att du kan använda det som underlag när du talar med föräldrar, enskilt eller i grupp Gå in under material och utbildning så hittar Du deras informationsmaterial Danisco Sugar har på denna webbplats samlat kunskap och forskning om socker och andra kolhydrater i relation till hälsoaspekter. Tandläkare mot godis och läsk Rektorer får brev om resultatet av undersökningen av mellanmålen på fritids Den 27 mars gick ett brev ut till alla rektorer på de grundskolor som har fritidsverksamhet. Där rapporterar vi om resultatet av kartläggningen av mellanmålen på fritids som förbundet gjorde i november tillsammans med Skolmatens Vänner och Hälsomålet inom Stockholms läns landsting. Vi uppmanar också rektorerna att göra gemensam sak med oss för att bryta trenden onyttig kost och överviktiga barn. www.perspektiv.nu www.tandlakarsallskapet.se Brevet till rektorerna (pdf) Resultatrapport - undersökning av mellanmål på fritids (pdf) 7
Referenser Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut, februari 2005 Informationshäfte Fysisk aktivitet och vikt Perspektiv tidskrift Äta bör man, men när?, Nr 1-2005 Föräldrars inflytande på barns matvanor, Nr. 2-2001 Gör hälsokampanjer någon nytta?, Nr. 3 2003 Karies, barn och unga, Nr. 3 2000 Länkar som bl.a. innehåller Tandhälsa ur ett folkhälsoperspektiv, 8
Kostråd påverkar tandhälsan 9