KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2007
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 5 Inledande diskussion... 5 Generell bedömning... 5 Utvecklingsområden... 5 Åt gärder för utveckling under 2008/2009... 7 Mål och resultatstyrd verksamhet... 7 Webbaserat stöd... 7 Elever med annat modersmål... 8 2. Nulägesbeskrivning... 9 3. Skolverksinspektionens rapport 2007... 12 4. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen... 14 5. Uppföljning av 2007 års åtgärder för utveckling... 15 5.1 Kunskapsuppföljning... 15 5.2 Satsning på kompetens kring kunskapsuppföljning och mål.... 16 5.3 Likabehandlingsplanen... 16 5.4 Andra åtgärder... 16 6. Prioriterade mål för perioden... 17 Familjedaghem... 17 Enskild förskola och skolbarnomsorg... 17 Förskola... 17 Fritidshem... 18 Skola... 18 7. Grundfakta och förutsättningar... 19 Ekonomiska förutsättningar... 19 Kostenheten... 22 Personal... 22 Modersmålsundervisning... 22 8. Metoder för att finna resultat... 23 2
9. Familjedaghem... 24 Mål... 24 Insatser för att nå målen... 24 Måluppfyllelse... 24 Insatser för utveckling... 24 10. Förskolor... 25 10.1. Språkutvecklingsarbetet... 25 10.2. Föräldrars delaktighet och medansvar... 26 10.3. Resultatredovisning... 27 11. Fritidshem... 28 11.1. Barns delaktighet och medansvar... 28 11.2. Föräldrars delaktighet och medansvar... 28 12. Enskild förskola och skolbarnsomsorg... 30 12.1. Utveckling och Lärande... 30 12.2. Normer och Värden... 31 12.3. Skolplanens genomslag i de enskilda verksamheterna... 32 13. Förskoleklass och grundskola... 33 13.1. Normer och Värden... 33 13.2. Elevers ansvar och inflytande... 34 13.3. Utveckling och Lärande... 35 13.4. Skolans egna mål... 36 13.5. Resultatredovisning... 37 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS... 37 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov... 37 Nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9... 38 Jämförelse av samma elevgrupps resultat över tid... 39 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9... 40 Matematikutvecklingsschemat MUS... 41 Slutbetyg i årskurs 9 2007... 43 Skillnader mellan pojkars och flickors betyg 2007... 44 Andel elever i varje ämne som når målen 2007... 45 Meritvärde enligt SALSA... 46 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse... 47 3
Attitydundersökningen 2007... 48 14. Gymnasieverksamheten... 51 14.1. Normer och Värden... 51 14.2. Elevers ansvar och inflytande... 51 14.3. Utveckling och Lärande... 52 14.4. Skolans egna mål... 52 14.5. Resultatredovisning... 53 15. Resursenhetens olika verksamhetsområden... 57 16. Kulturpedagogiska enheten... 58 17. Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna... 59 18. Uppföljning av de lokala IKT planerna... 60 19. Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten... 61 20. Bedömning av måluppfyllelse... 62 Inledande diskussion... 62 Generell bedömning... 62 Utvecklingsområden... 62 21. Åtgärder för utveckling under 2008/2009... 64 Mål och resultatstyrd verksamhet... 64 Webbaserat stöd... 64 Elever med annat modersmål... 65 4
1. Sammanfattning Inledande diskussion Inom organisationen har vi haft en längre diskussion om vad kvalitet innebär. Barn och utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisningsgrupp (KR gruppen) tror inte på att skönmåla, att inte se. Det är viktigt att se sina brister och att lyfta dem till diskussion. Men det är också viktigt att inse att inget blir bättre för att man mäter och synliggör. Den viktigaste delen i kvalitetsprocessen är de åtgärder för utveckling som blir resultatet av diskussionerna. KR gruppen är mån om att det som framkommer i enheternas och kommunens kvalitetsredovisningar speglar en konkret verklighet på ett så riktigt sätt som möjligt. KR gruppen hävdar att verksamheterna i Simrishamns kommun är av god kvalitet. Det som lyfts i kommunens kvalitetsredovisning är tänkt att vara ett stöd för en fortsatt gemensam utveckling mot ökad måluppfyllelse. Generell bedömning Generellt bedömer KR gruppen att Barn och utbildningsförvaltningens verksamheter fungerar bra, inte minst i jämförelse med verksamheter i övriga landet. Enheterna arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och bedriver en målmedveten utveckling av strategiska kompetenser inom t.ex. IKT, bemötande och bedömning. Resursenheten ger ett gott stöd av god kvalitet både till barn/elever och till pedagoger. Stödsystemet med resurstilldelning upplevs som tydligt. Det är glädjande att notera att mer än 90 % av eleverna når betyget minst Godkänt i varje enskilt ämne i grundskolan 2007. Resultaten på nationella prov, både i åk 9 och på Österlengymnasiet, är i nivå med riket i stort. Förutsättningarna att bedriva ett effektivt utvecklingsarbete är goda. Pedagoger har, i och med kommunens utvecklade kvalitetsredovisningssystem, god beredskap och goda förutsättningar att se på sin verksamhet som mål och resultatstyrd vilket möjliggör en arbetssituation där arbetslagen tar egna initiativ till utveckling av verksamheten. Utvecklingsområden Få barn med annat modersmål än svenska får stöd med sin språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under det senaste året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning tillgodoses inte på ett acceptabelt sätt och även detta behöver stärkas framöver. Ca 20 % av eleverna når inte målen i svenska, matematik och engelska enligt resultaten på de nationella ämnesproven i åk 5. Vilken effekt får detta återkommande resultat på undervisningen för eleverna i F 4? 5
Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Resultaten på de nationella ämnesproven i åk 9 är bättre än i åk 5 men för ämnet matematik är det fortfarande mellan 15 20 % av eleverna som inte når resultatet minst Godkänt. På vilket sätt skiljer sig undervisningen i svenska och engelska från den i matematik som gör att elever i högre grad utvecklas i svenska och engelska men inte i matematik? Vilka konsekvenser får detta återkommande resultat på undervisningen i matematik för åk 6 9? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt måste KR gruppen fråga på vilket sätt undervisningen främjar resp. förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor. Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Resultaten på de nationella proven i matematik och engelska på Österlengymnasiet våren 2007 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande program och programmen NV och SP, speciellt i matematik. Hur det sett ut tidigare finns inte dokumenterar centralt. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys gör man av de resultat man får? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter man elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? 6
Åtgärder för utveckling under 2008/2009 Barn och utbildningsförvaltningen är inne i ett intensivt utvecklingsskede. Gymnasieskolan skall reformeras, Skolenhet Centrum skall formeras och därvid utveckla den pedagogiska verksamheten. Skolverkets inspektion har visat på brister i bland annat stödet till barn med annat modersmål än svenska i förskolan och studiehandledning för elever i samtliga årskurser. Ett annat område som påvisats i Skolverkets inspektion är verksamheternas dokumentation av elevers kunskapsuppföljning och måluppfyllelse. Under året ska också Skolplanen revideras. KR gruppen ser tre områden för utveckling. Mål och resultatstyrd verksamhet en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: Flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen. Kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen. Kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Webbaserat stöd Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbör 7
da och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål och resultatstyrd verksamhet. Under 2008 kommer en webbaserad IUP att provas av ett antal pedagoger och något enstaka arbetslag. Systemet kommer också att provas av en rektor i sin pedagogiska ledning av ett av sina arbetslag. Simrishamns kommun arbetar tillsammans med Skolverket och Sigtuna, Helsingborgs och Göteborgs kommuner i ett utvecklingsprojekt kring bedömning. Bl.a. för att underlätta bedömning av elevers utveckling ur flera perspektiv, s.k. flerdimensionell progression. Under processen kommer också ett webbaserat portfoliosystem att utvecklas. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras. Kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. Elever med annat modersmål Modersmålsundervisningen är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får också denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring Sv2 är välfungerande medan studiehandledning inte är utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. KR gruppen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. Det är naturligt att Resursenheten är pådrivande i denna utveckling. Processen är tänkt att möta Skolverksinspektionens påpekande att: Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger. 8
2. Nulägesbeskrivning Allmänt Barnomsorg och skola i kommunen är lokaliserad dels centralt till Simrishamn dels till sex samhällen ute i kommunen. Organisatoriskt är byskolorna indelade i två rektorsområden: Skolenhet Syd och Skolenhet Nord. De har verksamheter för barn/elever upp till årskurs 6. Centralt finns fyra enheter. Simrislundsskolan med verksamheter för barn/elever upp till årskurs 6, Korsavadsenheten med verksamheter för barn/elever upp till årskurs 9, Jonebergsskolan med verksamhet för elever i årskurserna 7 till 9 samt Österlengymnasiet. Den demografiska strukturen med minskande barn/elevantal har bl.a. fått till effekt att antalet familjedaghem minskat. De verksamheter som berörs av minskningen framöver kommer framförallt att vara åk 7 9 samt gymnasieskolan. Rekryteringen av en ny rektor för Österlengymnasiet har möjliggjort en nystart på utvecklingsarbetet i verksamheten. Under året rekryterades också den nye enhetschefen till Skolenhet Centrum. Därmed har ledningsgruppen för enheten börjat få sin form och styrning. Flera enskilda Waldorfförskolor har ändrat inriktning så att de nu även har skolbarn som deltar i verksamheten efter ordinarie skoltid. Budget Budgeten var under 2007 i balans och beräknas även för 2008 vara i balans. En justering av elevpengen kunde göras under 2007. Omfördelningen i budget möjliggjorde för förvaltningen att öka barnomsorgs och elevpengen. Barn och utbildningsnämnden beslutade att förstärkningen skulle gälla för barn i förskola och för elever upp till årskurs 6. Systemet med elev och barnomsorgspeng upplevs av skolenheterna som tydligt och relativt rättvist. Skolenheterna Syd och Nord, med skolor på ett längre avstånd från varandra, har problem med att finna samverkansvinster. Pengen följer med varje barn/elev och storleken beror av barnets/elevens ålder. Samma förutsättningar gäller för både kommunal som för enskild verksamhet. Inom den enskilda enheten fördelar rektor resurserna. Skollokaler En genomgripande lokalutredning avslutades under 2007. Skälen till att genomföra en sådan var dels ett vikande elevunderlag dels ett behov av att modernisera skollokalerna. Ett resultat av processen blev sammanslagningen av Jonebergsskolan, Korsavadsenheten och Simrislundsenheten till en gemensam enhet, Skolenhet Centrum. Beslutet om sammanslagning togs under hösten 2007 och ny enhetschef tillträdde under våren 2008. Gymnasieskolan i Simrishamn är nyligen ombyggd och erbjuder numera en öppen och ljus arbetsmiljö för lärare och elever. Kommunfullmäktiges plan för utveckling och mo 9
dernisering av övriga skollokaler har hittilldags medfört att ombyggnaden av Borrby skola förväntas bli klar hösten 2008. I centrala Simrishamn har det utvecklas förslag för ombyggnaderna av Simrislundsskolan och Korsavadsskolan. Den förstnämnda ska vara ombyggd till ht 2008 medan Korsavadsskolan byggs om under läsåret 2008 2009. All barnomsorg och grundskola i Simrishamns tätort organiseras från och med innevarande år i en skolenhet, Skolenhet Centrum. Sammanslagningen har förberetts genom att Barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp på en utbildningsdag drog upp visionen för den nya enheten. All personal på de berörda enheterna arbetade under en heldag med att konkretisera visionen till arbetssätt och organisation. En arbetsgrupp om ca 18 pedagoger, arkitekt och representanter för förvaltningen arbetade sedan, genom studiebesök och arbetsmöten, med att skapa konkreta förutsättningar för att visionen och arbetssätten ska kunna realiseras. Ombyggnationerna av skolorna börjar under 2008. Samtliga skolor i kommunen behöver moderniseras och först ut att renoveras och byggas om är Simrislundsskolan, Borrby skola och Korsavadsskolan. Övriga skollokaler planeras byggas om under den närmaste fyraårsperioden. Skolverkets inspektion 2006 Skolve rksinspektionen lämnade sin skriftliga rapport i april 2007. Inspektionen gjordes under slutet av 2006. Skolverksinspektörerna skriver bl.a. i rapporten att Kommunen har ett kvalitetsarbete av god kvalitet. Kommunen ger goda förutsättningar dels genom att driva på utvecklingen med uppföljningar och krav på åtgärder och dels genom att ta fram stöd och verktyg för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningarna är aktiva redskap i arbetet för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. I syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen dock utvärdera verksamheten och förbättra kvalitetsarbetet. De flesta rektorerna i kommunen bör även ta ett ökat ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen för eleverna. Samverkan med andra förvaltningar Våra Barn är namnet på ett samarbete mellan Barn och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen för att skapa möjligheter till helhetssyn och samordning kring barn/elever i behov av särskilt stöd. I samband med denna utveckling beslutade barnoch utbildningsförvaltningen att starta en föräldrautbildning. Denna samordnas med redan befintlig utbildning som bedrivs i Socialförvaltningens regi. Kommunfullmäktige har beslutat att ett samverkansråd ska tillskapas och ett första möte mellan Barn och utbildningsförvaltningens och Socialförvaltningens presidier är inplanerat i början av 2008. Under året utarbetade Kultur och fritidsförvaltningen tillsammans med Barn och utbildningsförvaltningen fram en Biblioteksplan för Simrishamns kommun. Denna är ännu inte antagen i fullmäktige. Förvaltningens utveckling 10
Förvaltningen har utvecklat sina administrativa rutiner med bl.a. E faktura, en administrativ självservice (Personec). Förvaltningen har också tryggat en fortsatt uppföljning av och fokusering på kvalitetsutvecklingen i verksamheten genom att tillsvidareanställa en biträdande utvecklingsledare med ansvar för kvalitetsfrågor. Trafik Vägverket har under ett par års tid tillställt förvaltningen en resursperson, vars uppgift har varit att se över skolskjutssäkerheten i kommunen. Detta har lett till särskilda hållplatsskyltar för skolskjutsar, plattformar på trafikutsatta ställen, att alla skolskjutselever i grundskolan har fått reflexvästar och att Skånetrafiken nu monterat in alkolås och bälten i sina bussar. Särskilda övningar för trafiksäkerhet och för katastrofsituationer kommer numera att hållas kontinuerligt med eleverna. Pågående projekt Studie och yrkesvägledare i grundskolan arbetar med att utveckla studie och yrkesvägledningsarbetet på enheterna. Arbetet syftar till att utvidga kontakterna mellan skola och omvärld och att utveckla arbetet med utbildnings och yrkesvalsfrågor så att detta integreras även i undervisningen. Projektet för en gemensam kosthållning för elever och för äldreomsorgen startades ht 2007 och löper vidare år 2008. Detta har krävt att en upprustning av tillagningsköken genomförs och att nuvarande skolmatsalar utvecklas till trevliga skolrestauranger. Den politiska majoriteten skrev i sitt handlingsprogram att Österlengymnasiet skall vara en viktig del i utbildningsutbudet efter grundskolan. Verksamheten skall utvecklas och i gymnasiet skall finnas ett brett utbildningsutbud med hög kvalité. I samarbete med kommunens näringsliv vill vi öka andelen praktiska utbildningar. Andelen elever som klarar utbildningen inom föreskriven tid skall öka. Med detta, samt ett vikande elevunderlag framöver som bakgrund, har Barn och utbild chef fått i uppdrag att göra en lokal gymnasieutredning för att dra ningsförvaltningens upp riktlinjer för gymnasieverksamhetens framtid. Generellt får flickor högre betyg än pojkar liksom elever ur socialgrupp I och II får högre betyg än elever ur socialgrupp III. Det finns dock skolor där denna effekt är mindre uttalad och som dessutom når högre resultat än förväntat. Sådana skolor kallas inom forskningen för framgångsrika skolor och dessa uppvisar gemensamma pedagogiska och sociala drag. Hur en skola utvecklas till att bli en framgångsrik skola vet forskningen inte lika mycket om. Barn och utbildningsförvaltningen deltar i ett forskningsuppdrag för att hitta vägar att utveckla skolor till att bli just s.k. framgångsrika skolor. 11
3. Skolverksinspektionens rapport 2007 Sammanfattningen av skolverksrapporten återges nedan i sin helhet. Varje enhet har fått en egen rapport vilka inte redovisas i denna kvalitetsredovisning. Förvaltningen har uppmanat enheterna att i sina kvalitetsredovisningar beskriva åtgärder man vidtagit som ett resultat av skolverksinspektionen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Kommunen har ett kvalitetsarbete av god kvalitet. Kommunen ger goda förutsättningar dels genom att driva på utvecklingen med uppföljningar och krav på åtgärder och dels genom att ta fram stöd och verktyg för skolornas förbättringsarbete. Kvalitetsredovisningarna är aktiva redskap i arbetet för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. I syfte att erbjuda en skolbarnsomsorg som ger alla barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen bör kommunen dock utvärdera verksamheten och förbättra kvalitetsarbetet. De flesta rektorerna i kommunen bör även ta ett ökat ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen för eleverna. På alla skolor i kommunen pågår ett aktivt och engagerat arbete med värdegrundsfrågorna, men brister har ändå konstaterats i elevernas arbetsmiljö. Det förekommer i olika omfattning på skolorna bristande arbetsro, kränkande språkbruk och tendenser till kränkande behandling. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter som lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever kräver. Dessutom bedrivs inte ett målinriktat arbete för att förhindra och förebygga kränkande behandling på de två grundskolor som omfattar årskurs 7 9. Kunskapsresultaten för eleverna i grund och gymnasieskolan ligger i nivå med riksgenomsnittet och arbetet med elever i behov av särskilt stöd håller god kvalitet. Kommunen måste dock införa rutiner för att undersöka behovet och tillgodose rättigheten till studiehandledning på modersmålet för de elever som har behov av detta. Även förskolan måste medverka till att utveckla barnens modersmål. Så gott som alla elever i grundskolan har en individuell utvecklingsplan. Kännedomen om kunskapsmålen bör dock öka för alla elever och föräldrar. Elevernas inflytande över undervisningen och arbetet med att åstadkomma en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Dessutom måste gymnasieskolans elever erbjudas utvecklingssamtal. Andelen lärare i grund och gymnasieskolan i kommunen som har lärarutbildning är högre än riksgenomsnittet. Lärarna används i huvudsak för undervisning som de har utbildning för. Personaltätheten i förskolorna, fritidshemmen, och lärartätheten i grundskolan är lägre än respektive riksgenomsnitt. För gymnasieskolans del är den högre än riksgenomsnittet. Det finns stora variationer i det pedagogiska arbetets kvalitet i förskoleverksamheten och kommunen bör säkerställa en god kvalitet i verksamheten för alla barn. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör 12
också förbättras. Dessutom bör kommunen göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. Kommunen har inte upprättat likabehandlingsplaner för alla verksamheter (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Kommunen har inte säkerställt att alla grundskolor bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. Kommunens uppföljning av elevernas kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas mål i årskurs 5 bör förbättras. Kommunen bör öka kännedomen om målen för eleverna och föräldrarna och fortsätta arbetet med en ökad likvärdighet för elevernas inflytande i såväl grundskola som gymnasieskola. Flertalet rektorer i kommunen bör ta ett tydligare ansvar för sitt nationella uppdrag att utveckla utbildningen. Kommunens arbete med en rättvis och likvärdig betygssättning bör utvecklas ytterligare. Kommunen bör kartlägga elevernas behov av studiehandledning på sitt eget modersmål och erbjuda detta om behov föreligger. Kommunen bör säkerställa att det är god kvalitet på det pedagogiska arbetet i alla kommunens förskolor och göra konsekvensutredningar inför beslut om personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar i förskolan. Möjligheter till inflytande och information om verksamhetens mål till föräldrarna i förskolan bör också förbättras. Kommunen bör utvärdera resultat och kvalitet i skolbarnsomsorgen. 13
4. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs. En enhetsövergripande enkät genomförs Nya prioriterade målområden Enheternas KR lämnas in Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande enkäten Kommunens KR skrivs av KR gruppen Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga i arbetet med att ta fram en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. På fyra av sju enheter genomför arbetslagen hela kvalitetsprocessen från att ange mål för verksamheten till att färdigställa sitt arbetslags eller sin skolas kvalitetsredovisning. På en av enheterna deltar pedagogerna via enkätsvar och självvärdering, men deltar inte lika tydligt i formulerandet av mål och åtgärder för utveckling av verksamheten. Där har man också utsett en person som ansvarig för enhetens kvalitetsredovisning. På två av enheterna deltar lärarna endast genom att svara på förvaltningens enhetsövergripande enkätundersökning. Arbetslagen och pedagogerna/lärarna äger alltså sin enhets kvalitetsredovisning i olika hög grad. KR gruppen konstaterar att delaktigheten i kvalitetsredovisningsarbetet är stor på fem av de sju enheterna. KR gruppen menar att det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger pro En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta blemet. åtgärder. Varje år presenterar Barn och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året. Med det menas att förvaltningen koncentrerar sin läsning av enheternas kvalitetsredovisningar på just de prioriterade målen. De olika målen skall ha sitt ursprung i de statliga styrdokumenten och i kommunens skolplan. 14
5. Uppföljning av 2007 års åtgärder för utveckling Med kursiverad stil nedan anges åtgärder för utveckling så som de beskrevs i 2006 års kvalitetsredovisning. Efter det kommer en kort uppföljning. Arbetet med lokalutredning och ombyggnadsplanering, matematikutbildning och VFUstruktur samt kostenhetens samverkan med socialförvaltningen har gjort att vissa av våra planerade åtgärder för utveckling fått läggas på is en tid. 5.1 Kunskapsuppföljning Satsningen på matematikämnet fortsätter med att arbetsgruppen får i uppdrag att formulera ett huvudsakligt innehåll för de olika målbeskrivningarna i materialet samt beskrivningar av när en elev kan anses ha nått tillräcklig kunskap inom de olika fälten. Arbetet med att bryta ned målformuleringarna i de nationella kursmålen i matematik för årskurs 5 och 9 har inte fullföljts. Mycket p.g.a. den väntade revideringen av läroplan och kursplan som väntas komma inom de närmaste åren. Förvaltningen följer upp läsutveckling och matematikutveckling genom att kontinuerligt begära in sammanställningar. Sammanställningar av LUS tas in två gånger per läsår och MUS en gång per läsår. Från hösten 2008 kommer hela språkutvecklingsmaterialet att gälla och även där kommer förvaltningen att samla in sammanställningar av elevers måluppfyllelse. Satsningen på ett språkutvecklingsschema (SUS) fortsätter. Arbetet beräknas vara klart under hösten 2007. Arbetet är klart och är ute på prov. Under sommaren 2008 kommer materialet att revideras för att gälla från hösten 2008. Utvecklingsarbetet med slöjdämnet som påbörjades under 2006 fortsätter även 2007. Syftet är att hitta arbetssätt och förhållningssätt till ämnet slöjd så att det kan betraktas som ett ämne och att utveckla ett djupare samarbete mellan slöjdläraren och lärarna i övriga ämnen, framförallt i ämnena matematik och svenska. Slöjdlärarmötena hölls tillsammans med representanter från förvaltningen och resulterade i en försöksperiod under hösten 2007 och våren 2008 där de nya tankarna om slöjdämnets innehåll och roll testades i ämnessamverkan på några av enheterna. Det är i skrivande stund osäkert hur vi går vidare. Systemet för individuella utvecklingssamtal och planer är under utprovning och skall bli antaget under våren 2007. Systemet för utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner är igång. Det kan behövas ses över om beslut tas om nya allmänna råd för IUP. 15
5.2 Satsning på kompetens kring kunskapsuppföljning och mål. Beskriva viktiga förmågor och grundläggande kunskaper som är centrala för varje ämne samt vad eleven visar när han/hon uppnått de beskrivna förmågorna och kunskaperna. I detta arbete används materialet som presenterats i systemet för IUP. Här har Skolenhet Nord beskrivit ett arbete, men inget initiativ har under 2007 tagits från centralt håll för att ta fram sådana förmågor och kunskaper. Ta reda på varför just idrott och hälsa, musik, biologi, fysik och kemi är de ämnen där störst andel elever inte når målen. Skolverksinspektionen anger det som en brist om andelen elever med betyget lägst Godkänt understiger 90 %. Förvaltningen har inte genomfört några undersökningar varför just ämnena musik, biologi, fysik och kemi uppvisar sämst resultat vad gäller andel elever med godkänt betyg. 2007 var andelen elever med godkänt betyg över 90 % i samtliga ämnen förutom Svenska som andraspråk. Fysik och Kemi låg fortfarande lägst vad gäller andel elever med lägst betyget godkänt. Kunskapsuppföljningen är med som prioriterat målområde i 2007 års kvalitetsredovisning. Kunskapsuppföljning är med som prioriterat målområde i årets kvalitetsredovisningar. 5.3 Likabehandlingsplanen Enheterna har tagit fram likabehandlingsplaner för sina verksamheter, så som lagen kräver. Likabehandlingsplanen omfattar tre övergripande områden; arbetsro, trygghet och trivsel. Förvaltningen poängterar att Likabehandlingsplanen skall utvärderas i 2007 års kvalitetsredovisning. Där formuleras också hur enheterna ska arbeta för att göra verklighet av intentionerna i likabehandlingsplanen. Rubriken Likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv finns med under Normer och värden som prioriterat mål i årets kvalitetsredovisning. Genuspedagogen fortsätter att arbeta med enheterna i likvärdighetsfrågor med speciellt fokus på genusperspektivet. Genuspedagogen har arbetat med Skolenhet Syd under 2007 och efterfrågas nu även av Skolenhet Nord under 2008. 5.4 Andra åtgärder 2006 var valår och den nya majoriteten har presenterat sitt program för skola och barnomsorg. Programmet innehåller ett antal uppdrag till förvaltningen. Dessa kräver eftertanke och uppdragen bör genomföras i ett sammanhang. Starta och ange uppdrag och ramar till en eller flera projektgrupper. Uppdraget är att föreslå handlingsprogram för genomförandet av de olika uppdragen i den politiska majoritetens program. Förvaltningen har formulerat åtgärder som bygger på majoritetens program. Åtgärderna har fått politisk accept och sätts sakta men säkert i verket. 16
6. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Eget valt mål Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången. Detta innebär att de får välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Enskild förskola och skolbarnomsorg 2006 kvalitetsredovisade enskild barn och skolbarnomsorg sin verksamhet för andra året i rad. De redovisade områdena utveckling och lärande samt normer och värden. Barn och utbildningsförvaltningen valde att låta verksamheterna fortsätta med dessa områden även 2007. Utveckling och Lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Normer och Värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? Förskola Ett viktigt arbete sker på förskolan kring språkutveckling och likabehandling. Språkutveckling finns med som produktionsmål i budget och likabehandlingsplanen skall finnas enligt lag och kvalitetsredovisas. Barn och utbildningsnämnden beslutade därför följande målområden för 2007. Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. (Utveckling och lärande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) 17
Fritidshem Barns delaktighet och medansvar Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? (Ansvar och inflytande) Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på fritidshemmet tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? (Normer och värden) Skola Med skola menas förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Barn och utbildningsnämnden väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv. Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv. Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen. Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolverksinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. 18
7. Grundfakta och förutsättningar Ekonomiska förutsättningar Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2006 var fördelningen som följer: Barnomsorgspeng 2006 Summa Skolpeng 2006 Summa Gymnasieskola 2006 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År 83 960 Förskoleklass 40 636 4-5 År 68 712 År 1-3 48 096 Genomsnittlig peng 70 940 6-9 År 35 264 År 4-6 52 804 10-12 År 26 372 År 7-9 56 564 För 2007 var fördelningen: (Källa: Barn och utbildningsförvaltningens egen statistik) Barnomsorgspeng 2007 Summa Skolpeng 2007 Summa Gymnasieskola 2007 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År 89 893 Förskoleklass 44 385 4-5 År 74 178 År 1-3 52 530 Genomsnittlig peng 72 227 6-9 År 37 931 År 4-6 57 402 10-12 År 28 951 År 7-9 59 747 (Källa: Barn och utbildningsförvaltningens egen statistik) Enheternas storlek är viktig för att kunna göra samordningsvinster. Våra olika enheter hade i december 2007 följande barn/elevstruktur: Barnomsorg - Åldersgrupp 0-3 år 3-5 år 6 år 7-8 år 9 år 10-12 år 13+ år Total Skolenhet Nord 81 67 26 54 24 26 0 278 Skolenhet Syd 73 74 28 63 25 10 0 273 Simrislundsenheten 65 36 17 49 13 12 0 192 Korsavadsenheten 77 57 20 47 20 21 0 242 Resursenheten 0 0 0 2 1 3 6 12 Total 296 234 91 215 83 72 6 997 Skola - Årskurs F-klass 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Total Skolenhet Nord 46 41 47 49 51 54 63 0 0 0 351 Skolenhet Syd 31 39 34 37 27 36 45 0 0 0 249 Simrislundsenheten 31 30 28 29 37 41 45 0 0 0 241 Korsavadsenheten 23 26 30 31 24 45 38 88 91 107 503 Jonebergsskolan 0 0 0 0 0 0 1 103 115 114 333 T otal 131 136 139 146 139 176 192 191 206 221 1677 19
De närmaste åren ser vi ett drastiskt minskande antal elever framförallt i årskurserna 7 till 9. Detta ger också en kraftig minskning av antalet elever på gymnasienivå. Beräknat elevantal 2007-2013 År F - 6 7-9 Summa Elevantal 2007 1046 603 1069 Elevantal 2008 969 563 997 Elevantal 2009 922 516 920 Elevantal 2010 909 458 855 Elevantal 2011 895 401 791 Elevantal 2012 884 369 753 Elevantal 2013 884 360 744 1200 1000 800 600 400 200 F 6 7 9 Diff. 2007-2013 162 243 325 % minskning 15% 40% 30% 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 De planerade ändringarna i centrum med sammanslagningen av Simrislundsenheten, Korsavadsenheten och Jonebergsskolan till en enhet är ett sätt att möta denna drastiska minskning av antalet elever. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är båda stora geografiska områden med vardera tre skolor belägna på relativt stort avstånd från varandra. 20
Det finns barn/elever i behov av särskilt stöd. Många behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men några är i behov av sådant stöd som enheten kan söka tilläggsmedel för. Denna finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten 2006 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 9 6 4 19 Skolenhet Syd 6 8 3 17 Simrislundsskolan 13 7 3 23 Korsavadsenheten 18 9 4 31 Jonebergsskolan 3 12 3 18 Fristående skolor Nilsholgerssonskolan 2 4 0 6 Sophiaskolan 0 1 1 2 Summa per kategori 51 47 18 116 Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng 2006. För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Fördelningen såg ut enligt tabell nedan. KR gruppen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt. Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord 6 5 3 14 Skolenhet Syd 7 6 5 18 Simrislundsskolan 4 8 1 13 Korsavadsenheten 14 13 3 30 Jonebergsskolan 5 11 4 20 Fristående skolor Nilsholgerssonskolan 1 4 0 5 Sophiaskolan 0 1 1 2 Summa per kategori 37 48 17 102 Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin 21
Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen har i dag tre tillagningskök och sju mottagningskök. Fyra förskolor lagar själv sin mat. Personalkostnaderna för kostenheten dras innan skolpengen fördelas. Därefter betalar varje enhet 6 kr per portion för maten. Ett samarbete med Socialförvaltningen är igång som bl.a. skall ge fler tillagningskök och färre mottagningskök vilket ger bättre kvalitet på maten och billigare transportkostnader. Personal Skolverket har personalstatistik från oktober 2006. Denna visar följande: Grundskola Simrishamn Riket Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 7,6 8,3 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) 91 84 Kostnad per elev totalt (SEK) 69200 73100 Kostnad per elev för undervisning (SEK) 33400 37700 Kostnad per elev för lokaler (SEK) 13100 14400 Gymnasieskolan Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever 9,1 8,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk utbildning (%) 81 74 Kostnad per elev totalt (SEK) Kostnad per elev för undervisning (SEK) 43100 38100 Kostnad per elev för lokaler (SEK) 13200 17700 Kostnad för gymnasieverksamhet per elev totalt (SEK) 88200 Modersmålsundervisning I kommunens elevregister finns möjlighet att koppla eventuella modersmål. Den 15 oktober 2007 fanns 140 elever i grundskolan och 155 barn i förskolan registrerade med annat modersmål än svenska. Förutom svenska fanns i förskolan 19 språk och i grundskolan 29 språk. Av de 140 eleverna i grundskolan hade 89 elever ansökt om modersmålsundervisning i 13 olika språk. Resursenheten organiserade under hösten 2007 undervisning i albanska (14 elever), polska (5 elever) och bosniska (41 elever). Under våren 2008 ges modersmålsundervisning i bosniska (41 elever), serbiska/kroatiska (5 elever) samt albanska (14 elever). Avsikten var att även fortsätta med en grupp i polska. Men resursenheten har inte lyckats rekrytera någon lärare till gruppen. 22
8. Metoder för att finna resultat Enheterna börjar önska sig allt mer komplex information som t.ex. elevers läsutveckling utifrån kön kopplat till resultaten i nationella ämnesproven i åk 5 och elevers måluppfyllelse utifrån socioekonomisk bakgrund. Enheternas resultat är framförallt våra olika uppföljningssystem kring läsutveckling och matematikutveckling. Därtill kommer nationella utvärderingar och betyg. De mest använda och analyserade resultaten är de resultat som fås genom olika attitydundersökningar som görs. Förvaltningens egen är den största av dessa men i princip varje enhet har både elev och föräldraenkäter. Utöver detta fås resultat via observationer, samtal i arbetslagen samt de återkommande utvecklingssamtalen och elevernas IUP. Grundskolan är den del av verksamheten som synliggör sin verksamhet genom olika typer av resultat. Här finns också naturligt uppföljningar av elevers kunskapsutveckling även om den delen kunde utvecklas ytterligare. Förskolan har svårt att hitta former för resultatuppföljning vad gäller barns kunskapsutveckling. Det finns inte mål att uppnå i denna verksamhet och att då naturligt fånga barnens utveckling i relation till någon slags norm har varit svår. Förskoleklassen har uppföljning av elevers läsutveckling och från och med hösten 2008 även i matematik. Enheterna framskriver dock inte med tydlighet på vilket sätt man följer upp och använder sig av bedömningen av förskoleelevernas kunskapsutveckling. Österlengymnasiet är den verksamhet som inte berör elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse alls i sin kvalitetsredovisning utan helt lutar sig mot förvaltningens övergripande attitydundersökning. 23
9. Familjedaghem Familjedaghemsverksamheten organiseras av Skolenhet Nord, Simrislundsenheten och Skolenhet Syd. Familjedaghemmen är ett alternativ till förskoleverksamheten genom att de erbjuder en mer hemlik miljö för barnen att vistas i. Det är också till familjedaghem som barn kommer när det finns behov av tillsyn under kväll, natt och tidig morgon. Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för första gången 2007. Detta innebär att de fått välja ett eget mål, något som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Mål I Skolenhet Nord har familjedaghemmen valt att redovisa Lek och Rörelse och på Simrislundsenheten redovisar familjedaghemmen Utvecklingssamtal. Skolenhet Syd har målet att barnen ska utveckla sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord. Insatser för att nå målen I Skolenhet Nord har man tagit fram underlag för att följa barns motoriska utveckling. Observationer har gjorts av den enskilde dagbarnvårdaren, men också av arbetslaget tillsammans. Familjedaghemmen har medvetet tillbringat mycket tid på platser som stimulerat barnen till rörelse som backar och skog, stranden och lekplatsen. Man har lekt rörelselekar. På Simrislundsenheten har dagbarnvårdarna under två stängningsdagar tagit fram underlag för utvecklingssamtal. Samtalen har handlat om syfte och roll med utvecklingssamtal. Måluppfyllelse I Skolenhet Nord menar man att man nått målet. Föräldrar menar att personalen stimulerar, fostrar och utvecklar deras barn på rätt nivå och att familjedaghemmen är tydliga med att visa och berätta vilka mål de har för verksamheten. Dagbarnvårdarna menar utifrån sina checklistor att verksamheten stimulerat alla barn att utveckla sin motorik. Detta tydliga fokus på motorikens utveckling medförde bl.a. att man arbetade särskilt mycket med ett av barnen. Motorikens betydelse för barnens läs och skrivutveckling kan inte nog poängteras. På Simrislundsenheten har familjedaghemmen kommit så långt att det nu finns ett gemensamt underlag för utvecklingssamtalen men skolledningen bedömer det som att det behövs mer tid för eftertanke för att tränga in i arbetet. Insatser för utveckling Dagbarnvårdarna i Skolenhet Nord vill ta fram fler egna mål att kvalitetsredovisa och även förbättra sin information till föräldrarna. På Simrislundsenheten kommer dagbarnvårdarna att påbörja sina utvecklingssamtal och i samband med det föra diskussioner om utvecklingssamtalen på arbetsplatsträffarna. 24
10. Förskolor De kommunala förskolorna följs upp av skolledningen på respektive enhet. Barn och utbildningsförvaltningen genomförde en uppföljning av Skolverkets inspektion 2006 genom att två representanter från förvaltningen deltog en hel dag på varje kommunal förskola. Skolverket menade att det var stora skillnader i förskolornas verksamheter, vilket inte stämde med den bild förvaltningen fick vid sin uppföljning. Följande resultat är tagna ur förskolornas egna kvalitetsredovisningar. 10.1. Språkutvecklingsarbetet Uppföljning av produktionsmålen i budget ur ett kvalitetsperspektiv. Som produktionsmål i budget anges att förskolan minst tre dagar i veckan ska arbeta med tidig språkutveckling. De kommunala förskolornas mål för denna verksamhet är t.ex. att barnen ska utveckla sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord eller att I förskolan utvecklas barnets intresse för skriftspråket. Arbetssätten är många och varierande. Allt ifrån att använda sig av specialpedagoger i språkträningen, arbeta med rim och ramsor, låtsasskrivning, bokprat och sagostunder med reflektion till att medvetet låta barnen använda sig av andra uttrycksformer som drama, dans, bild och form. I processen utvidgas barnens förståelse, empati och språkliga repertoar. Som Skolenhet Nord skriver: Språk och personlig utveckling hänger ihop. När barnen lär sig nya ord och begrepp ut också barnets förmåga att kommunicera sina egna tankar och känslor med vecklas andra barn. För förskolan innebär måluppfyllelse att verksamheten i hög utsträckning lyckas stimulera barnen till utveckling. Förskolorna anser sig generellt i kommunen att nå måluppfyllelse. På någon förskola menar man att man inte når lika långt med att stimulera barnens intresse för skrivspråket och på en annan att gruppstorlekarna hindra en ökad måluppfyllelse. Skolverket hade kritik mot att förskolorna inte gav modersmålsstöd till barn med annat modersmål än svenska. Det står i läroplanen att Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Backstugan har som ett av sina mål att Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Målet har inte arbetats med så mycket men böcker på olika språk finns tillgängliga och man tar hjälp av Huvudbiblioteket när detta är möjligt. Skolenhet Nords förskolor har också uppmärksammat Skolverkets kommentar och tar upp modersmålsstöd som ett område för utveckling. Backstugan skriver att personalen vill utveckla en god kommunikation med föräldrarna, t.ex. 25
bjuda in dem till verksamheten, lära sig mer om barnens kultur och språk (ev. med hjälp av tolk). Både Annelunds förskola och Solrosen vill utveckla arbetet med insamlandet av material rörande barns utveckling. På Annelund vill man specifikt använda sig av Portfolio och ska också få fortbildning i ämnet. 10.2. Föräldrars delaktighet och medansvar Hur kan föräldrarna och personalen på förskolan tillsammans medverka till att syftet med likabehandlingsplanen uppnås? Ett fåtal förskolor har direkt formulerat mål för arbetet med likabehandlingsplanen i sin lokala arbetsplan. T.ex. har man i Borrby förskola målet att Vi ska få föräldrarna att känna delaktighet och medansvar i arbetet med likabehandlingsplanen. Däremot kan många av de formulerade målen i de olika verksamheterna sättas i samband med likabehandlingsplanens förebyggande arbete som t.ex. att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etniska bakgrund, sexuell läggning, religion och funktionshinder och att barn och personal ska visa empati. En förskola presenterar en rad förslag till hur föräldrar ska göras mer delaktiga, men förslagen är alla i form av att ge information till föräldrarna vilket givetvis är viktigt. Utan vetskap om vilka regler och förväntningar som finns så kan man varken vara delaktig eller ta medansvar. Men det är viktigt att inse att information riskerar att få föräldrarna att känna distans istället för delaktighet. På Skogsbackens förskola löser man denna problematik genom att man formulerar sin likabehandlingsplan tillsammans med föräldrarna på ett föräldramöte. KR gruppen hävdar att konkret föräldramedverkan ökar föräldrars motivation till del och aktighet medansvar. Andra åtgärder som underlättar föräldrars delaktighet och medansvar är som Solrosen skriver att översätta viktiga dokument till de vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål. På förskolan i Gärsnäs har man fått igång en föräldraförening och flera förskolor poängterar att de dagliga mötena är centrala för att få en god kontakt med föräldrarna. I Skolenhet Nord upplever personalen på förskolorna att det har gått för kort tid för att dra några slutsatser om måluppfyllelse, men de anser samtidigt att de kommit närmare än innan de börjat. En förskola vill arbeta vidare med föräldrars delaktighet i förskolans verksamhet. En annan vill kunna erbjuda hembesök vid inskolning samt fortsätta att lyssna till föräldrars önskemål om innehåll på föräldramötena. 26