Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 5 Inledande diskussion 5 Generell bedömning 5 Utvecklingsområden 6 Kommunal barnomsorg 6 Grundskola 6 Gymnasieskolan 7 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet 8 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 8 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang 9 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning 11 Kvalitetsarbetet 11 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 11 Mål- och resultatstyrd verksamhet ( ) 12 Webbaserat stöd ( ) 12 Elever med annat modersmål Prioriterade mål för perioden 14 Familjedaghem 14 Enskild förskola och skolbarnomsorg 14 Kommunal Förskola 15 Fritidshem 16 Förskoleklass, grundskola och gymnasium Grundfakta och förutsättningar 19 Strukturella faktorer 19 Ekonomiska förutsättningar 20 Kostenheten 28 Personal 28

3 Kostnader i grund- och gymnasieskola Barn i barnomsorgen 35 Modersmålsundervisning Metoder för att finna resultat Barn- och skolbarnsomsorg Resultatredovisning med kommentarer Uttryckta åtgärder för utveckling Enskild förskola och skolbarnsomsorg Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Grundskola Resultatredovisning med kommentarer 41 Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS 41 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov 42 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 5 och 9 kommunala grundskolor 43 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid 47 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 48 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik 50 Meritvärde enligt SALSA 55 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse 56 Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/ Uttalade åtgärder för utveckling Österlengymnasiet Resultat och kommentarer 63 Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomströmning 63 Nationella prov jämfört med betyg Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/ Uttalade åtgärder för utveckling Kulturpedagogiska enheten Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna Uppföljning av de lokala IKT - planerna Uppföljning av skolbiblioteksverksamheten Bedömning av måluppfyllelse 75

4 Inledande diskussion 75 Generell bedömning 75 Utvecklingsområden 76 Barnomsorg 76 Grundskola 76 Gymnasieskolan Åtgärder för utveckling under 2010/ Kvalitetsarbetet 77 Implementering av de nya läro- och kursplanerna 77 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang 77

5 1. Sammanfattning Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheterna i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet per årskull under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering av elevunderlaget har i princip passerat 7-9 och påverkar gymnasieskolan kraftigt. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Våren 2011 är det ca 40 % av eleverna i åk 9 som valt Österlengymnasiet. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som ligger i nivå med de nationella. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt för att klara det drastiskt minskande elevantalet. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation.

6 Utvecklingsområden Kommunal barnomsorg Insatser har gjorts för barn med annat modersmål än svenska för att ge stöd till deras språkutveckling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under året men behöver stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning i barnomsorgen tillgodoses inte fullt ut, även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på kommunens fritidshem antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Skolinspektionen påtalar för kommuner och skolor om andelen som når målen understiger 90 %. Därför är det glädjande att kunna visa att andelen elever i åk 5 som når minst Godkänt resultat på de nationella proven i matematik i åk 5 stadigt ökat från 75 % 2005 till över 90 % I engelska och svenska ligger andelen som når minst Godkänt på strax under 90 %. Om en skola över tid märker att resultaten visar en trend så bör det framgå i skolans kvalitetsredovisning vad denna kunskap får för konsekvenser på undervisningen i F-4. Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Både våren 2009 och våren 2010 var andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i alla tre ämnena. Tidigare år var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verksamheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. I vissa ämnen är det dock större spridning på flickors resutlat på så sätt att gruppen flickor har högre medelbetyg trots att det är större andel flickor som inte når målen i ämnet. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet?

7 Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2008, 2009 och 2010 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och vilka insatser för utveckling gör man utifrån resultaten?

8 Åtgärder för utveckling under Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under kalenderåret Förordningen om kvalitetsredovisningar i sin nuvarande form utgår, men kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete skrivs istället in i Skollagen. Detta ställer andra krav på Huvudman att organisera ett sådant arbete. I den nya skollagen framgår att: Systematiskt kvalitetsarbete kap Nationell nivå I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det Systematiska Kvalitetsarbetet Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation Åtgärder Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kvalitetsarbetet i Simrishamns kommun ska förändras så att det bättre passar in i Statens och Skolverkets nya krav. Implementering av de nya läro och kursplanerna Kommunen är i full gång med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och 2011.

9 Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang Processen att öka och utveckla användandet av modern teknik i undervisningen organiseras genom att kommunen startar ett projekt med två bärande delar. Dels en ett till ett princip som innebär att efter en tre års period kommer varje elev och varje lärare att ha sin egen dator som verktyg i skolarbetet. Dels ett utvecklingsprogram som går under beteckningen Innovativa skolprogrammet. Ur projektplanen är saxat: IKT spelar en stor roll i samhället, i arbetslivet och i skolan. Fler och fler uppgifter i arbetslivet och privatlivet kräver någon form av IKT-kompetens. Den pedagogiska närmiljön i skolan ska spegla den allt mer datoriserade verklighet som finns utanför skolans väggar. Projektet startar med att elever i årskurs 7-9, årskurs 1 i gymnasiet och personal ska ha en egen bärbar dator och denna satsning ska öka elevers och personalens förutsättningar att nå skolans uppsatta mål. Med IKT som pedagogiskt verktyg kan personalen öka möjligheten att engagera och inspirera elever till lärande. Skolan kan utnyttja elevers intresse för IKT och utveckla nya metoder för inlärning och bredda kunskapsutvecklingen. Och vidare: Projektet har övergripande centrala målsättningar vilka enheterna därefter lokalt bryter ner. Dessa kommer att utvärderas och mätas under projektet. Projektet ska: förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna skapa nya och bättre lärmiljöer för elever och pedagoger förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens* öka elevernas vilja och lust att lära öka möjligheterna för en likvärdig skola Enheternas egna mål kopplas till projektmålen. Dessa mål styr skolorna självständigt över och kan vara mål både på individuell, verksamhets- och/eller organisationsnivå. *digital kompetens En av EU:s åtta nyckelkompetenser. Innebär att elever och pedagoger lär sig en kritisk och säker användning av tekniken. Projektet planeras löpa under flera år.

10 2. Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen Kommunens KR skrivs Feedback på inlämnade KR och den enhetsövergripande enkäten Enheternas KR lämnas Nya prioriterade målområ- En enhetsövergripande enkät genomförs Analys av resultat. Enheternas KR färdigställs. Kvalitetsarbetet har sin utgångspunkt i de upplevda behoven av utveckling och de formulerade åtgärderna för utveckling som anges i kvalitetsredovisningarna. De flesta pedagogerna/lärarna i kommunen är, på något sätt, delaktiga vid framtagandet av en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Om inte annat så deltar de i en kommunövergripande enkät som berör den pedagogiska och sociala kulturen på den egna skolan. Arbetslagens delaktighet i arbetet med att formulera arbetslagets egna eller enhetens kvalitetsredovisningar är hög inom barnomsorg och grundskolans F-6. På 7-9 och på Österlengymnasiet i det närmast obefintlig. Det är viktigt att varje arbetsgrupp eller organisation äger problemet. En känsla av delaktighet och förståelse ökar känslan av att ha mandat att vidta åtgärder. Varje år presenterar Barn- och utbildningsnämnden (BUN), på förslag från förvaltningen, prioriterade mål för det kommande året.

11 3. Uppföljning av åtgärder för utveckling i års kvalitetsredovisning Kvalitetsarbetet Enligt KR skulle Barn- och utbildningsförvaltningen speciellt utveckla arbetet med kvalitetscykeln under kalenderåret Detta har inte gjorts i någon nämnvärd utsträckning. Cykeln fungerar bäst inom barnomsorg och F-6. Där är delaktigheten från personal och i viss mån från elever och föräldrar störst. På 7-9 och gymnasiet fungerar cykeln mindre bra och själva kvalitetsredovisningen är en produkt av skolledningen med liten planerad och organiserad delaktighet från lärare och inte alls från elever och föräldrar. Det betyder inte att kvalitetsredovisningarna inte speglar den verksamhet som beskrivs, bara att processen inte får det genomslag den är tänkt att få och de åtgärder för utveckling som presenteras i kvalitetsredovisningarna ägs följaktligen inte av personalen på samma sätt som de gör i de lägre åren där personalen i stor utsträckning själv formulerar sina utvecklingsmål. Arbetet med att skriva kvalitetsredovisningar upplevs idag av samtliga enhetschefer/rektorer som betungande, om än givande. Skrivandet av själva kvalitetsredovisningen får inte upplevas så betungande att det skymmer de stora vinster som finns med att skolledarna själva formulerar denna text. Arbetet med att utveckla strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under läsåret Implementering av de nya läro och kursplanerna Inom kort påbörjas arbetet med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och skola. Gymnasieskolans läro- och kursplaner färdigställs under Barn- och utbildningsförvaltningen har att övergripande planera för denna implementering och i detta speciellt ta hjälp av Skolverkets insatser, men också ta tillfället i akt att arbeta om sådant som individuella utvecklingsplaner, system för kunskapsuppföljning och system för kvalitetsutveckling. I detta sammanhang passar också en översyn och ett stöd till skolbarnomsorgens verksamhetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna insatser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och våren Kommunen har två samordnande grupper, en för barnomsorg och en för grundskola. Båda dessa grupper redovisar varje månad till Barn- och utbildningsförvaltningens stora ledningsgrupp, där samtliga enhetschefer, rektorer och verksamhetsledare deltar.

12 Mål och resultatstyrd verksamhet ( ) en skolverksamhet som stöder utveckling mot ökad måluppfyllelse. Barn- och utbildningsförvaltningen initierar en utvecklingsprocess i ledningsgruppen för att förverkliga idén om en mål- och resultatstyrd verksamhet. Insatserna löper under en längre tid och kan t.ex. bestå av extern handledning och planeringsdagar där ledningsgruppen tillsammans reflekterar över gjorda insatser och planerar för nya. Processen startar med att titta på en variant av Balanced Scorecard. Syftet med en sådan struktur är att hitta system som fokuserar arbetet mot önskade mål och att ta fram och titta på relevanta resultat för den önskade utvecklingen. Förvaltningen har initierat en utvecklingsprocess i balanserad styrning som är en form av strukturerar mål- och resultatstyrning. Bl.a. anordnades en kompetensutvecklingsdag under hösten En av grundstenarna i systemet är de mål som finns uppsatta för verksamheten. Under våren 2009 utarbetade Barn- och utbildningsnämnden ett förslag till ny skolplan. Förvaltningen avvaktar med ytterligare insatser för utveckling av balanserad styrning tills den nya skolplanen är antagen av kommunfullmäktige vilket beräknas ske under perioden dec 2009 februari Av detta har det inte blivit något. Arbetet stannade upp i och med förvaltningschefsbyte i mars Skolplanen är antagen, men arbetet att direkt applicera den i verksamheten har inte kommit igång, mest för att Barn- och utbildningsförvaltningen avvaktar valresultatet och formationen av den nya politiska mandatfördelningen. Webbaserat stöd ( ) Pedagogerna har en stor arbetsbörda och det ställs höga krav dels på dokumentation av barns/elevers utveckling och måluppfyllelse dels på tydlig presentation och sammanställning av denna dokumentation. Materialet ska vara öppet för barn/elever, föräldrar och berörda pedagoger. Utöver det behöver förskolan och skolan ha sammanställningar för att kunna värdera sin egen insats som organisation. Politiskt vill man kunna göra sig en bild av verksamhetens kvalitet vilket bl.a. måste ha denna dokumentation som grund. Webbaserade system där varje pedagog fokuserar på det enskilda barnet/eleven men där sammanställningar kan tas fram vid behov är ett sätt att minska lärarens arbetsbörda och att effektivisera resultatanvändningen vid analys och utveckling av den egna verksamheten, d.v.s. arbetet i en mål- och resultatstyrd verksamhet. Under har ett webbaserat system för IUP och digital portfolio upphandlats. Systemet kom i gång under hösten 2009 för lärare och elever. Föräldrar kopplas på processen under våren 2010 när väl den automatiska överföringen mellan de administrativa näten och databasen för IUP är på plats. Förvaltningen fortsätter under att utveckla ett system för flerdimensionell bedömning av elevers kunskaper och förmågor inom samma system. Projektet med flerdimensionell formativ bedömning kommer igång under våren 2011.

13 Elever med annat modersmål Modersmålsundervisning är bara en del av det stöd skolan kan ge elever med annat modersmål än svenska. Allt för få elever får denna form av stöd eftersom för få elever har samma modersmål. Det krävs minst 5 elever med samma modersmål för att kommunen ska vara skyldig att arrangera modersmålsundervisning. I förskolan bör elever med annat modersmål kunna få stöd att utveckla även detta. I skolan kan stöd ges i form av studiehandledning och att eleven i stället för svenska läser svenska som andraspråk. Verksamheten kring svenska som andraspråk är välfungerande medan studiehandledning inte är speciellt utvecklat. Språkstöd i förskolan behöver också utvecklas. Förvaltningen menar att hela verksamheten kring språkutveckling för barn/elever med annat modersmål än svenska bör genomlysas, systematiseras och utvecklas. På grund av pensionsavgång och omstrukturering av organisationen kring modersmålsundervisning finns lite information att tillgå. Ingen övergripande genomlysning är genomförd av de stödinsatser skolan ska göra för elever med annat modersmål än svenska. På Skolenhet centrum finns en arbetsgrupp som arbetar med en handlingsplan för hur man ska arbeta med studiehandledning för elever i skolan. Arbetsgruppen redovisar sitt arbete i nästkommande kvalitetsredovisning. På Skolenhet nord finns modersmålsstöd för barn i förskolorna.

14 4. Prioriterade mål för perioden Familjedaghem Familjedaghemmen kvalitetsredovisar sin verksamhet för andra gången. För att, på ett naturligt sätt, påbörja redovisningen av kvalitetsarbetet får varje familjedaghem välja egna målområden att redovisa. Ett målområde som den enskilde dagbarnvårdaren känner är ett område som kan behöva utvecklas. Det kan t.ex. gälla utvecklingssamtal eller föräldrars inflytande. Två egna valda mål Hur arbetar familjedaghemmet för att uppnå den önskade situationen inom det valda området? Enskild förskola och skolbarnomsorg I läroplanen betonas att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet för barn som är i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Läroplanens mål tar sin utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer som mest. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor. Personalen skall skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. I förskolans uppdrag ingår att erbjuda barn en trygg miljö som samtidigt lockar till lek och aktivitet. I skolbarnsomsorgens och skolans uppdrag att bidra till en allsidig utveckling ingår frågor om hälsa och livsstil i vid mening, exempelvis kunskaper om kostens betydelse, konsekvenser av att använda tobak, alkohol och andra droger, kunskaper om och attityder till sex och samlevnad och betydelsen av fysiska aktiviteter. Måltidernas kvalitet är av betydelse både som förutsättning för trivsel och lärande och för att bidra till hälsa och goda kostvanor. 1. Normer och värden Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås? 2. Utveckling och lärande Hur arbetar man för att Skolplanens intentioner ska nås?

15 3. Hälsa och livsstil Förskolan bör i sin kvalitetsredovisning ta upp förutsättningarna, arbetet och måluppfyllelsen då det gäller hälsa och livsstil. Över tid bör också fördjupade utvärderingar inom området redovisas. Kommunal Förskola I läroplanen betonas att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan bedriver en pedagogisk verksamhet för barn som är i en av de mest utvecklingsintensiva perioderna i människans liv. Läroplanens mål tar sin utgångspunkt i det tidiga lärandet när kroppen, känslolivet, de sociala och kognitiva förmågorna växer som mest. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor. Personalen skall skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. Läroplanen genomsyras av ett grundläggande synsätt på barns utveckling barn lär och utvecklas i alla sammanhang och med alla sina sinnen. Den pedagogiska verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barns delaktighet och att de upplever verksamheten som meningsfull är en viktig grund för utveckling och lärande. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. (Ur Allmänna råd om kvalitet i förskolan 2005, s. 24) 1. Utveckling och lärande Utveckling och lärande är ett av de centrala uppdragen för förskolan. Inom området kan man t.ex. välja att redovisa arbetet med tidig språkutveckling eller arbetet med matematisk medvetenhet hos barnen. Lärande i matematik och svenska har många beröringspunkter. Det är viktigt att inse att tidig språkutveckling även gäller barn med annat modersmål än svenska. 2. Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Föräldrasamarbetet är en grundläggande utgångspunkt för förskolans verksamhet. Samverkan mellan hem och förskola skall bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. Föräldrasamverkan kan upplevas både som en tillgång och som en svårighet. Beroende på olika områdens strukturer och socioekonomiska förutsättningar kan samverkan med föräldrar ställa olika krav på personalen. Personalen kan vara ett stöd för föräldrarna i deras ansvar för barnets fostran, utveckling och växande samtidigt som föräldrarna har en viktig roll när det gäller att delta i och påverka förskolans kvalitetsutveckling.

16 Fritidshem Enligt skollagen skall fritidshemmet komplettera skolan. Dels ger skolan och fritidshemmet barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter, dels erbjuder fritidshemmet andra aktiviteter än skolan genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper. Fler barn än de som är i fritidshemmet får då del av kompletterande pedagogiska metoder och innehåll. Två egna valda mål I Skolverkets allmänna råd om kvalitet i fritidshem anges sex huvudområden för fritidsverksamheten. I 2008 års kvalitetsredovisning kan fritidshemmen välja två av dessa områden för redovisning. (Allmänna råd om kvalitet i fritidshem 2007, s. 2 24). Komplettera skolan Stöd i undervisningen Meningsfull fritid Social kompetens och självständighet Lek och skapande Kost och fysisk aktivitet

17 Förskoleklass, grundskola och gymnasium KR-gruppen väljer att ha kvar rubrikerna som målområden. Skolorna redovisar sina mål inom respektive målområde som vanligt. Dessutom tas delrubrikerna upp som mål i den lokala arbetsplanen och redovisas i kvalitetsredovisningen. Normer och Värden* Hur arbetar man med likvärdighet ur ett genusperspektiv? Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv? Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv? Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar man för att skolplanens intentioner ska nås? Utveckling och Lärande Hur arbetar man med uppföljning av kunskapsmålen? Skolans egna mål Den lokala arbetsplanen och kvalitetsredovisningsarbetet kan användas som en möjlighet att koppla resultaten från Skolinspektionen till det ordinarie utvecklingsarbetet. Vill man utnyttja kvalitetsredovisningen som ett sätt att följa upp detta arbete så kan målen formuleras under denna rubrik. *Tillägg till resonemanget om likvärdighet Hur arbetar man med likvärdighet ur ett jämställdhetsperspektiv? Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lpo-94, s. 4). Hur arbetar man med likvärdighet ur ett likabehandlingsperspektiv? Barn- och elevskyddslagen kräver att verksamheten bedriver ett aktivt och planmässigt arbete för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling (Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplanen, s. 3). Det är viktigt att skolans förebyggande arbete är långsiktigt och integreras som en naturlig del i skolans övriga arbete. Arbetet ska involvera personal, elever och föräldrar och återkommande ge möjligheter att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Det är viktigt att det finns ett tydligt och konsekvent ställningstagande från ledningens sida liksom att ansvaret är tydligt fördelat (Riktlinjer för arbete med likabehandlingsplaner, s. 2).

18 Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka trakasserier mot och förtryck av individer och grupper (Lpo-94, s. 8 och Lpf-94, s. 13). Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling (Lpo-94, s. 9 och Lpf-94, s. 13). Hur arbetar man med likvärdighet ur ett resursfördelningsperspektiv? Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lpo-94, s. 4 och Lpf-94, s. 4). 18

19 5. Grundfakta och förutsättningar Strukturella faktorer Skolverket presenterar strukturella faktorer som anger förutsättningar för skolverksamheten i en kommun. Här presenteras dessa för Simrishamns kommun tillsammans med jämförbara kommuner enligt SKL samt Tomelilla och Ystad som är grannkommuner. De strukturella faktorerna enligt Skolverket är andel invånare i olika ålderskategorier, andel invånare med utländsk bakgrund, andel invånare med folkskola eller grundskola som högsta utbildning, andel barn i familjer med socialbidrag, befolkningstätheten beskrivet som medelavståndet till närmsta granne, andel invånare som bor i tätorter i kommunen, politisk majoritet, beskattningsbar inkomst i medeltal per invånare och kostnaden att bedriva utbildning per invånare. Strukturella faktorer för kommuner 2008 Kommun Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner S Övriga, inv Klippan B Kramfors S Lindesberg A Simrishamn B Säffle B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket Strukturella faktorer för kommuner 2009 Andel invånare (%) Andel Andel Andel In- Tät- Poli- Skatte- Kostnad per invånare med ut- kortut- barn i vånar- orts- tisk kraft, (kr) ländskt bildade bidrags- dis- grad majo- kronor skola förskoleår år år år med- invån. hushåll tans ritet per in- och verksamhet Kommun borgar- (%) (%) (m) vånare vuxen- o. skolbarnsskap (%) (kr) utbildn. omsorg Kommuner Samtliga kommuner Övriga, inv Hagfors S Köping S Sala B Simrishamn B Skara B Tomelilla B Ystad B Källa: Skolverket 19

20 Ekonomiska förutsättningar Skolpeng Budget fördelas enligt ett skolpengssystem. Givna resurser följer varje barn/elev. Varje enhet kan sedan inom sin ram prioritera och fördela sina resurser för att optimera möjligheten till måluppfyllelse. För 2009 var fördelningen: Barnomsorgspeng (kr/barn) Summa 2009 Skolpeng Summa 2009 Gymnasiepeng Summa 2009 (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) (kr/elev) (grund, extra + lönerev) 1-3 år Förskoleklass år åk Genomsnittlig peng år åk år åk För 2010 var fördelningen: Barnomsorgspengvt 2010 Summa Skolpeng vt 2010 Summa Gymnasieskola vt 2010 Summa (kr/barn) (kr/elev) (grund, extra & (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År års fördelning Barnomsorgspeng 2011 Summa Skolpeng 2011 Summa Gymnasieskola 2011 Summa (kr/barn) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & (kr/elev) (grund, extra & lönerev.) lönerev.) lönerev.) 1-3 År Förskoleklass År År Genomsnittlig peng År År År År (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) 20

21 Sett över tid kan barn- och skolpengens utveckling beskrivas med enkla grafer. Barnomsorgspeng Skolpeng År Förskole klass År År 6 9 År År År 4 6 År 7 9 Gymnas iepeng 2010 innebar en relativt stor satsning på förskolan. Även förskoleklassen fick en ökad tilldelning. Fritidsverksamheten har inte ökats sedan Fram till 2009 ökade elevpengen för F-6 och 7-9 likartat. Elevpengen skiljs allt mer åt för dessa verksamheter i och med 2010 och 2011 års elevpeng. Fram till 2010 har gymnasieskolans elevpeng inte ökat i samma utsträckning som elevpengen för 7-9. Minskningen av elevpengen för grundskolan 2011 är ett resultat av förvaltningens förstärkning av tilläggspengen. Tanken är att åter ge stöd även för kategori I samt att öka stödet för kategori II och kategori III (se avsnittet om tilläggspeng). Den relativt mindre minskningen på 7-9 beror på en riktad förstärkning av elevpengen för 2011 från Barn- och utbildningsnämnden. 21

22 Enheternas elevstruktur och storlek Enheternas storlek är en viktig för att kunna göra samordningsvinster. Men elevstrukturen ställer krav på organisationen. Så även skolornas geografiska placering i de olika Skolenheterna. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd har båda stora geografiska upptagningsområden med vardera tre skolor belägna på olika stora avstånd från varandra. Våra olika enheter hade i hösten 2009 och våren 2010 följande barn/elevstruktur Ht Åldersgrupp 0 3 år 3 5 år 6 år 7 8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Åldersgrupp F klass åk1 åk2 åk3 åk4 åk5 åk6 åk7 åk8 åk9 Total Skolenhet Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Vt Åldersgrupp 0-3 år 4-5 år 6 år 7-8 år 9 år år 13+ år Total Barnomsorg Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total Årskurs F-klass Total Skola Skolenhet Centrum Skolenhet Nord Skolenhet Syd Total (Källa: Barn- och utbildningsförvaltningens egen statistik) Från att våren 2010 ha 523 elever på 7-9 kommer vi efter tre år våren 2013 ha ca 410 elever med en beräknad övergång till friskolorna på ca 10 %. Efter det blir det inte mycket färre elever i 7-9 under överskådlig tid. Inom en tre års period kommer alltså den stora minskningen av elever på 7-9 ha avstannat. I de kommande tre åren är det gymnasieskolan som kommer att känna av ytterligare minskning av elevkullarna. 22

23 Förändringar i barn och elevantalet Situationen på kommunens 7-9-skola börjar stabilisera sig vad gäller elevantalet. Den drastiska minskningen av antalet elever stannar upp och planar från och med nu ut till omkring elever. Det är framför gymnasieskolan som nu får brottas med ett vikande elevunderlag. Som ett led i den stora lokalutredningen som genomfördes i kommunen så gjorde förvaltningen också en prognos på antalet elever i grundskolan från 2007 till Med gröna siffror finns det faktiska antalet och med röda den prognos som gjordes Beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Mätpunkten är oktober varje år Faktiskt/beräknat elevantal År F Summa Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Elevantal Mätpunkten är oktober varje år F F (källa: Barn- och utbildningsförvaltningen 2007) Man kan konstatera att minskningen av antalet elever i F-6 inte gått så fort som förvaltningen förutspådde I oktober 2010 var det ca 57 elever fler i F-6 än i förvaltningens diagnos. För 7-9 håller diagnosen. I oktober 2010 var det 9 elever mer än i förvaltningens diagnos. 23

24 Antal gymnasieelever över tid / / / /2011 Österlengymnasiet Antalet gymnasieelever skrivna i kommunen Andel som sökt Österlengymnasiet 2007/ / / /2011 Andel som sökt Österlengymnasiet Antalet gymnasieelever kommer att börja sjunka drastiskt i kommunen och därmed i kommunens gymnasieskola. Detta samtidigt som det finns en tendens att allt lägre andel elever söker sig till Österlengymnasiet. En sådan utveckling ställer stora krav på Österlengymnasiets organisation för att, inom ramen för given budget, upprätthålla ett rikt utbud av program och valbara kurser. 24

25 Tilläggsmedel till barn i behov av särskilt stöd Det finns barn/elever som är i behov av särskilt stöd. Flera av dessa behov kan tillgodoses inom ordinarie verksamhet men vissa behov är av sådan karaktär att själva skolpengen inte klarar att finansiera insatser. Därför finns möjlighet att söka tilläggsmedel för detta. Tilläggsmedel finns i tre kategorier beroende av behovets art. Ansökan sker varje termin. För hösten2006 och 2007 såg tilldelningen och nivån på stödet ut som följer: Antal elever med tilläggsmedel hösten 2006 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Antal elever med tilläggsmedel hösten 2007 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Simrislundsskolan Korsavadsenheten Jonebergsskolan Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger 17,500 kr/termin, II 37,500 kr/termin och III 100,000 kr/termin Totalt fördelades 4, 46 miljoner i tilläggspeng hösten För hösten 2007 fördelades totalt 4,15 miljoner kronor. Barn- och utbildningsförvaltningen noterar att antalet elever som fått tilldelning enligt kategori I minskat kraftigt från ht 2006 till ht

26 Läsåret Antal elever bedömda att behöva tilläggsmedel för ht 2009 Kategori I* II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum Fristående skolor Nils Holgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: Kategori I ger inga extramedel, II 31,000 kr/termin och III 83,000 kr/termin Antal elever med tilläggsmedel våren 2010 Kategori I II III Totalt Kommunala skolor Skolenhet Nord Skolenhet Syd Skolenhet Centrum F Skolenhet Centrum Fristående skolor Nilsholgerssonskolan Sophiaskolan Summa per kategori Resurstilldelning: I 0 kr/termin II kr/termin III kr/termin Totalt fördelades 4,66 miljoner i tilläggspeng hösten 2009 och 4,48 miljoner våren Antalet elever bedömda att tillhöra de olika kategorierna har ökat under läsåret Det är också markant hur andelen elever i kategori II ökat från ht Centrala stödteamet kommenterar utfallen: Kvalitén på Åtgärdsprogrammen har förbättrats och avspeglar bättre de problem som finns. Vid tilldelningen av tilläggsmedel hösten 2010 noterade vi dock att kvaliteten i viss mån åter blivit mer ojämn. Fler elever är i behov av särskilt stöd vilket innebär att avsatta medel är otillräckliga. En följd har blivit att man ute på enheterna är medveten om att 1:orna ofta bortprioriteras vid den slutliga fördelningen som sker i ledningsgruppen och därför söker för färre elever med "mindre" behov. 26

27 Pedagogerna har mer insikt i vad de olika kriterierna innebär och ansöker inte om tilläggsmedel för elever med "mindre" problematik. Arbetet i de lokala stödteamen ute på skolenheterna har också utvecklats och förbättrats under de senare åren. Centrala Stödteamet har under 2010 formaliserat stödet till de lokala stödteamen på alla skolenheterna och Sophiaskolan. Det innebär att vi träffar varje enhet två gånger per termin. Dessutom träffar vi specialpedagoger/speciallärare enhetsvis för fördjupade diskussioner kring barn och elever. Detta har medfört att inflödet av remisser till Centrala Stödteamet har minskat något. Istället får enheternas personal stöd att själva, på ett bättre sätt, hantera och arbeta med elever som har inlärningssvårigheter. Under höstterminen 2010 anordnades en tvådagarsutbildning för pedagoger i upprättande av Åtgärdsprogram. Verksamheter med specialinriktad verksamhet för elever med Autism, Asperger syndrom, ADHD och annan neuropsykiatrisk problematik har utökats och formaliserats. Denna verksamhet finansieras med tilläggsmedel och eleverna återfinns alltid inom kategori 2 eller 3. Eftersom denna verksamhet nu är permanentad kan man ställa sig frågan om tilläggsmedel är den rätta finansieringsformen. För dessa verksamheter pågår nu ett arbete för att skapa en kommunövergripande arbetsmodell. Samtlig personal från de olika skolstadierna har haft ett första möte under våren 2011 och fler träffar är inplanerade. Vi har också tagit hjälp av en extern konsult för att säkerställa att verksamheterna framgent ska hålla god kvalitet. Omfattande omorganisationer inom skolenhet Centrum med minskade resurser avseende personal och lokaler har fått konsekvenser även för de elever som man tidigare kunde ge bra stöd i skolsituationen och som därför fungerade relativt väl. Under kommande budgetår 2011 kommer tilläggspengen att förstärkas för att bättre kunna tillgodose de individuella behov som finns. Kategori I kommer åter att få stöd och nivån på stödet i kategori II och kategori III kommer att öka. Förvaltningen anser att det är viktigt att skolenheterna inte avstannar i sitt förebyggande arbete. 27

28 Kostenheten Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen samarbetar sedan den 1 januari 2008 kring kommunens kök. Barn- och utbildningsförvaltningens Kostenhet står i dag för all matlagning i kommunen. Kostenheten har 6 tillagningskök och 9 mottagningskök. Dessa står för matlagning och servering till både förskolor, skolor och olika former av äldreboende. Utöver detta finns två förskolor i kommunen med egen tillagning. Generell kostnad per portion beräknas till ca 7 kronor. Personal Grundskola Ledning och personaltäthet över tid Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Lärare (heltidstj.) per 100 elever 7,6 8,4 8,3 8,6 8,5 8,8 8,3 8,6 Lärare (heltidstj.) per hundra elever, exkl modersmål o Sv2 7,4 8,2 8,1 8,4 8,3 8,6 8,0 8,3 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heletidstjänster per 100 elever 7,8 8,8 8,6 8,9 8,8 9,2 8,7 9,0 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skolverket Ledning och personaltäthet Värden för Simrishamns kommun jämfört med jämförbara kommuner, kommungruppen "Övriga kommuner inv." samt riket. Hagfors Köping Sala Simrishamn Skara Övriga Riket Lärare (heltidstj.) per 100 elever 8,8 8,7 8,7 8,3 7,9 8,6 8,2 Lärare (heltidstj.) per hundra elever, exkl modersmål o Sv2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning 8,7 8,5 8,3 8,0 7,7 8,3 7, Lärare, antal per rektor Pedagogisk personal i huvudmannens skolor, antal heletidstjänster per 100 elever 9,0 9,5 9,1 8,7 8,3 9,0 8,7 Rektorer, andel kvinnor Källa: Skolverket samt Svenska Kommuner och Landsting Simrishamn har något färre lärare per 100 elever än övriga kommuner i samma kommungrupp samt de enligt SKL jämförbara kommunerna Den stora förändringen från i fjol är antal lärare per rektor där Simrishamns kommun gick från 38 till 20 lärare per rektor. 28

29 Denna siffra ska jämföras med kommunens egna siffror vad gäller de olika enheternas personalansvar för alla som arbetar på enheten. Här ingår även förskolor, fritidshem, familjedaghem, administration etc.då ser det anorlunda ut: 50 Antal anställda per ledningsresurs Man kan konstatera att personalansvaret ser mycket olika ut på de olika enheterna inom Barn- och utbidlningsförvaltningen. 29

30 Gymnasieskola Personaltäthet över tid Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Lärare (heltidstj.) per 100 elever 9,1 9,1 9,5 9,2 9,1 9,3 9,5 9,2 Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverket Man kan notera att lärartätheten är i nivå med övriga kommuner i samma storleksgrupp som vår egen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har sjunkit med 6 procentenheter från 82 % till 76 %. Mellan läsåret och läsåret Studie- och yrkesvägledning Värden för Simrishamns kommun jämfört med kommungruppen "Övriga kommuner inv." Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Simrishamn Övriga Antal studie- och yrkesvägledare (heltid) 2,0-2,0-2,2-0,9 1,7 Antal studie- och yrkesvägledare per 100 elever Andel studie- och yreksvägledare med SYV-utbildning Källa: Skolverket 0,32 0,23 0,34 0,23 0,38 0,24.. 0, Studie- och yrkesvägledningsresursen har minskat mellan läsåren och

31 Kostnader i grund och gymnasieskola Grundskola I grundskolan jämförs kostnaderna med samtliga kommuner i riket och kommuner i vår absoluta närhet. Dessutom presenteras siffror från kommuner som liknar Simrishamn efter en ihopvägning av SALSA, folkmängd, standardkostnad och medianinkomst. Dessa jämförbara kommuner varierar från år till år. Kommunerna är framtagna av Svenska kommuner och landsting och presenters i deras årliga rapport Öppna jämförelser. Huvudmannens kostnader 2009 Kostnad per elev 2009 Undervisning Lokaler och inventarier Skolmåltider Läromedel, utrustning och skolbibliotek Elevvård Övrigt* Totalt Riket Hagfors Köping Sala Skara Simrishamn Tomelilla Ystad Källa: Skolverket * Statistikuppgiften Övrigt ingår kostnader som inte redovisas inom andra kostnadsposter, t.ex. kostnader för barn- och ungdomskontoret/motsvarande och som fördelas ut på olika verksamhetsformer administration, skolledning, SYV, elevförsäkringar, elevassistenter, talpedagoger, skolvärdar och fritidspersonal, utvecklingsarbete och kompetensutvecklig t.ex. kursavgifter, konferenser etc. I statistiken ingår inte lönekostnader för vikarier under den tid ordinarie personal deltar i kompetensutveckling. I statistiken ingår inte skolskjutsar. 31

32 Kostnad över tid - Grundskolan Kostnad per elev för undervisning grundskolan Riket samtliga Kostnad per elev för undervisning Riket samtliga Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Källa: Skolverket Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Kostnad per elev totalt grundskolan Riket samtliga Kostnad per elev totalt Riket samtliga Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Källa: Skolverket Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Utgiftposters utveckling över tid Grundskolan Undervisning Lokaler och inventarier Skolmåltider Läromedel, utrustning och bibl. Elevvård Övrigt Totalt Kostnaden per elev exkl. skolskjutsar har ökat med ca kr i riket som helhet. För Simrishamns del är det framförallt kostnaden per elev för undervisningen som ökat. Kostnaden för undervisningen ökade med ca 31 % mellan 2006 och 2009 medan kostnaden totalt ökade med ca 22 % under samma tid. Detta kan framförallt hänföras till små elevgrupper i och med det politiska beslutet att ha kvar våra byskolor. 32

33 Gymnasieskola För gymnasieskolan jämförs kostnaderna med samtliga kommuner i landet samt kommuner i Skåne. Kostnader per elev (kronor) 2009 Under Lokaler Skol Läromedel, Elev Övrigt Totalt visning och mål utrustning, vård Huvudman inventarier tider bibliotek Riket Samtliga Riket Kommun Skåne Kommun Simrishamn Kommun Källa: Skolverket Man kan konstatera att kommunens kostnader för gymnasieverksamheten ligger något över genomsnittet för Riket som helhet och något under kommunerna i Skåne. Kostnad över tid - Gymnasieskolan Kostnad per elev för undervisning gymnasieskolan Riket samtliga Kostnad per elev för undervisning Riket samtliga Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Källa: Skolverket Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Kostnad per elev totalt gymnasieskolan Riket samtliga Kostnad per elev totalt Riket samtliga Riket kommun Skåne kommun Simrishamn Källa: Skolverket Riket kommun Skåne kommun Simrishamn 33

34 Utgiftposters utveckling över tid Österlengymnasiet Undervisning Lokaler och inventarier Skolmåltider Läromedel, utrustning och bibl. Elevvård Övrigt Totalt Man kan konstatera att kostanden per elev exkl. skolskjutsar i gymnasieskolan ökat överlag i Sverige. Från dryga till dryga kr. För Simrishamns del är det framförallt kostnaden för undervisningen som ökat mest. Kostanden per elev för undervisningen ökade med ca 40 % mellan 2006 och 2009, medan kostnaden totalt ökade med ca 13 %. En viktig faktor i denna ökning av kostnad per elev är att gymnasieskolan behållit ett stort utbud av program och valbara kurser trots vikande elevunderlag. 34

35 Barn i barnomsorgen Andel inskrivna barn Andel barn i olika ålderskategorier inom barnomsorgen jämfört med några jämförbara kommuner: Andel av befolkningen i varje ålderskategori som är inskrivna i barnomsorgen 2009 Samtliga kommuner Övriga, inv. Hagfors Köping Sala Simrishamn Skara Tomelilla Ystad 1 5 år år år Källa: Skolverket Simrishamns kommun har en relativt stor andel av barnen mellan 6 9 år inskrivna i barnomsorg. Man kan också konstatera att Simrishamn har en stor andel barn inskrivna på fritids. Eftersom barnomsorg och fritidsverksamhet generellt håller hög kvalitet så är detta troligen något positivt för barnen. Andel i enskild barnomsorg av de inskrivna barnen Andel barn (%) i enskild regi av barnen inskrivna i barnomsorgen Samtliga kommuner Övriga kommuner inv Simrishamn Tomelilla Ystad Man kan konstatera att andelen barn i enskild regi ökar i samtliga kategorier. Modersmålsundervisning Under hösten 2010 sker modersmålsundervisning i albanska, arabiska, polska, engelska, danska, bosniska, finska. Under våren 2011 tillkommer även dari och spanska. 35

36 6. Metoder för att finna resultat Enheterna önskar sig allt mer komplex information som t.ex. elevers läsutveckling utifrån kön kopplat till resultaten i nationella ämnesproven i åk 5 och elevers måluppfyllelse utifrån socioekonomisk bakgrund. Enheternas resultatuppföljning omfattar framförallt de kommunala uppföljningssystemen kring läsutveckling och matematikutveckling. Därtill kommer nationella utvärderingar och betyg. De mest använda och analyserade resultaten är de resultat som fås genom olika attitydundersökningar som görs. Förvaltningens egna är den största av dessa men i princip har varje enhet både elev- och föräldraundersökningar via enkäter. Utöver detta fås resultat via observationer, samtal i arbetslagen samt i de återkommande utvecklingssamtalen och elevernas IUP. Grundskolan har synliggört sin verksamhet genom olika typer av resultat. I grundskolans F-6 finns också naturligt uppföljningar av elevers kunskapsutveckling. Detta borde även kunna utvecklas i åk 7-9 och gymnasieskolan. 36

37 7. Barn och skolbarnsomsorg 7.1 Resultatredovisning med kommentarer Antal barn per vuxen Kommunens närvaroundersökning Antal barn per vuxen Under ett antal år har mätningar har gjorts över antalet närvarande barn per närvarande vuxen vid varje hel timme under dagen. Mätningen är gjord under en hel vecka och resultaten samlats in och sammanställts på förvaltningen. Skillnader finns mellan olika förskolor men tendensen är tydlig. Sedan 2004 har förskolorna lyckats planera sin verksamhet så att man generellt ligger under 5 barn per vuxen. Resultaten visar också att det just vid lunchtid är flest barn per vuxen. Då sover de mindre barnen middag och personalen passar då också på att ta lunch. Skolverkets barntäthet beräknas utifrån antal inskrivna barn per årsarbetare. Årsarbetare efter utbildning samt antal barn per årsarbetare 2009 Förskola totalt därav kommunal förskola därav enskild förskola Andel (%) årsarb. med Antal Andel (%) årsarb. med Antal Andel (%) årsarb. med Antal pedagog. annan utb. inskrivna pedagog. annan utb. inskrivna pedagog. annan utb. inskrivna högskoleutbildning med barn utbildning med barn utbildning med barn för arbete barn per högskole- för arbete barn per högskole- för arbete barn per års- års- årsarbetare arbetare arbetare Riket , , ,3 Övriga, 12,5' - 25 inv , , ,3 Simrishamn , , ,7 Ystad , , ,9 Tomelilla , , ,2 Källa: Skolverket 2009 låg Skolverkets mått på 5,5 inskrivna barn per årsarbetare för Simrishamn vilket är något över riksnivån. 37

38 7.2 Uttryckta åtgärder för utveckling I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår vilka utvecklingsinsatser man planerar att genomföra eller vilka centrala mål man vill uppnå. Här nedan finns ett urval av sådana åtgärder som visar personals, arbetslags och skolledningars medvetenhet om betydelsen av att den egna kompetensen utvecklas för att nå framgång i undervisningen. Pedagogisk omsorg Reflektioner över det enskilda barnet två gånger per termin. Barnen har blivit intervjuade om sina känslor. Fortsätta ta tillvara på lärandesituationerna. Ha pedagogiska diskussioner vid arbetsplatsträffar kring aktuella frågor. Dagbarnvårdarna menar dock att de kan höja ambitionsnivån och vill möta förskollärares tankar och kompetens inom t.ex. området matematiska begrepp. Projektet Alla barn leka kan ska stödja dagbarnvårdarnas utveckling. Förskola Personalen känner att de inte ännu uppfyllt målen i sitt jämställdhetsarbete och kommer att fortsätta arbetet med att skaffa sig ytterligare redskap till detta. Att gemensamt arbeta fram nya arbetsmetoder som främjar det enskilda barnet. Fortsätta att utveckla arbetet kring portfolio, pedagogisk dokumentation, reflektion och utvärdering. Gemensamt resonera om vilka frågor vi ställer till barnen och hur vi ställer frågorna till barnen. Vid arbetslagsmöte diskutera mål, portfolio, punkter från boken Lyssnandets pedagogik, samt genus. Utveckla samarbete mellan avdelningarna. Personalen är tillfreds med de resultat man funnit men vill att verksamhetens kvalité ytterligare ska utvecklas genom att de själva vidareutvecklar sin kompetens. Skolledningen gör bedömningen att det finns stor kompetens inom Nords förskolor som kan nyttjas och spridas genom lärlag. Det är inte fler idéer och tips som personalen anser sig behöva utan tid för reflektion för att fördjupa, erfarenhetssprida och befästa den kompetens som redan finns. Projektet Alla barn leka kan är tänkt som ett sätt att stödja utvecklingen på förskolorna. Fritids Fortsätta jobba med positiva attityder och förhållningssätt som gagnar alla. Personalen behöver fortsätta mötas för diskussion om värdegrunden. Vi fortsätter att arbeta som hittills med två grupper och även att använda dokumentation och utvärdering som ett verktyg för utveckling. Vi har kommit en bra bit på vägen och ser det som en pågående process. Noggranna kartläggningar av barnens fysiska inom- och utomhusmiljö har genomförts på fritidshemmen för att förstå barnens upplevelser av trygghet/otrygghet och ställen där barnen upplever att det kan hända tråkiga/farliga saker. Utifrån ett genusperspektiv tittade pedagogerna särskilt efter skillnader i svar. Kartläggningen har upplevts som betydelsefull då personalen har fått hjälp att agera annorlunda när de nu vet var barnen inte känner sig trygga. Man vill återkommande genomföra dessa barnintervjuer för att kartlägga miljöerna i syfte att förebygga otrygghet. 38

39 8. Enskild förskola och skolbarnsomsorg Enskild förskola och skolbarnsomsorg kvalitetsredovisar sin verksamhet i enlighet med kommunens föreskrifter. Inställningen till kvalitetsredovisningen varierar utifrån hur man upplever att den bidrar till verksamheten. Några har känt ett uppsving av den egna verksamheten, andra att den är en pålaga. Generellt upplever enskild förskola och skolbarnsomsorg sin verksamhet som god och bedömer måluppfyllelsen som hög. Förståelsen för de olika rubrikerna i förvaltningens struktur för kvalitetsredovisning varierar och det är tydligt att förvaltningen behöver initiera en ny implementering av detta arbete för att ytterligare höja kvaliteten på redovisningarna. På så sätt kan förvaltningens struktur för kvalitetsredovisning bli ett stöd för implementeringen av den nya kursplanen för förskolan som strax kommer att antas. En sådan omgång sker under vt 2011 i samband med kommunens årliga inspektion av de fristående verksamheterna. Förskolor och fritidshem som skrivet en kvalitetsredovisning för Pedagogisk omsorg: AnneLie Alberts famijedaghem Förskolor: Branteviks Barn Föräldrakooperativet Tommeliten Näbbe och Baskemölla barnstuga Fridhems Barnträdgård Föräldrakooperativet Solbacken Föräldrakooperativet Gladan Fritidshem Nils Holgerssonskolans fritidshem Sophiaskolans fritidshem 39

40 9. Möjligheten att bedöma enheternas kvalitet Som ett led i arbetet med att förbättra kvalitetsredovisningsarbetet har Barn- och utbildningsförvaltningen tittat på enheternas kvalitetsredovisningar utifrån ett antal områden med fastställda kriterier. Skolenheternas kvalitetsredovisningar för läsåret håller generellt högre kvalitet än tidigare. Samtliga moment finns beskrivna och en tydlig röd tråd kan följas i de olika redovisningarna. Fortfarande skiljer det sig mellan olika enheter vad gäller hur man hanterar Skäl till uppsatta mål, resultat och vilka jämförelser man visar att man gjort. För att skapa en insikt om det egna arbetslagets, den egna skolans och den egna skolenhetens resultat krävs att dessa sätts i relation till andras resultat, och i slutändan även jämföras med nationella resultat. Denna del kan vidareutvecklas. Upplevelsen är dock att arbetet är betungade och synen på vinsten med insatserna varierar. Ingen betvivlar att skrivprocessen är viktig i sig för att som ledare och rektor kunna tränga in i och få en djupare förståelse för den egna enhetens resultat och behov och hur dessa hänger ihop. Men det är en betungande process som ytterligare behöver ses över. Detta är ett utvecklingsområde för förvaltningen under kommande period. 40

41 10. Grundskola 10.1 Resultatredovisning med kommentarer Elevers nivå i läsutvecklingsschemat LUS Två gånger per läsår följs elevers läsutveckling upp av förvaltningen. För detta används ett läsutvecklingsschema (LUS). Kommunens eget mål i budget är att minst 90 % av eleverna ska ha nått punkt 15 eller högre i LUS vid slutet av åk 3 samt att minst 90 % av eleverna ska ha nått minst punkt 18a i LUS vid slutet av åk 7. Här redovisas hur stor andel av eleverna som uppnått punkt 15 respektive punkt 18a i LUS i de olika årskurserna. Man kan notera att andelen som nått LUS-punkt 15 ökar stadigt från åk 1 till åk 5. Man når inte riktigt målet med att 90 % av eleverna ska ha nått LUS-punkt 15 i slutet av åk 3. Man kan också notera att andelen elever som nått LUS-punkt 18a eller högre inte nämnvärt ökar från årskurs 6 till årskurs 9 för elever i samma elevgrupp. Det är genomgående en mycket större andel flickor än pojkar som når de olika målen för läskunnighen. T.ex var det 2010 ca 95 % av flickorna som nådde LUS-punkt 18a eller högre i åk 8. För pojkar var motsvarande andel ca 75 %. I det framtagna materialet för uppföljning av elevers språkutveckling (SUS) formuleras tydliga mål för elevernas utveckling som ett led att nå ökad likvärdighet i bedömning och insatser. Målen som anges där är steg 5 i förskoleklassen, steg 15 i åk 3, steg 17 i åk 5, steg 18a i åk 7 och steg 18b i åk 9. Materialet är vilande under läsåret Andel som uppnått minst steg 15 resp. 18a i LUS Steg 15 i procent År 1 23,5 6,4 6,7 3,8 10,5 7,6 År 2 37,0 27,9 32,3 40,1 29,1 28,5 År 3 79,4 86,0 70,2 84,4 79,4 81,3 År 4 88,1 89,9 96,4 90,4 86,8 87,9 År 5 91,9 97,0 98,5 97,6 94,3 99,2 Steg 18a i procent År 6 68,5 82,8 80,0 82,7 78,9 84,8 År 7 78,5 65,5 84,0 77,8 86,7 74,0 År 8 75,5 69,8 73,4 75,0 78,7 83,6 År 9 84,9 77,9 72,9 81,9 82,4 84,9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% % 0 Andel elever som nått steg 15 resp. steg 18a i LUS vt 2009 åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 7 (steg 18a) åk 9 (steg 18a) Andel elever som uppnått steg 15 resp. 18a i LUS vt 2010 åk 3 (steg 15) åk 5 (steg 18a) åk 8 (steg 18a) Flicka Pojke Flicka Pojke 41

42 Jämförelse av LUS och resultat på ämnesprov Vi jämför andelen elever som nådde punkt 15 eller högre i LUS i årskurs 3 med andel elever med betyget godkänt eller mer i de nationella ämnesproven i årskurs 5 för samma elevgrupp. Förändringarna av andelen elever som bedömdes ligga på punkt 15 eller högre i LUS motsvaras inte av förändringar av andelen elever som når resultatet Godkänt eller högre på de nationella ämnesproven. Ett skäl kan vara att våra värden är allt för trubbiga. Vi undersöker inte den enskilde elevens resultat utan gruppers värden. Dessutom mäter vi punkt 15 eller högre samt resultatet Godkänt eller högre. Vid en snabb kontroll av elever i åk 3 vars läskunnighet bedömdes vara 17 eller högre på LUS på en av våra enheter visade det sig att samtliga nått målen på de nationella proven i åk 5. Jämförelse av andelen elever som nått steg 15 i LUS i årskurs 3 och som fått resultatet Godkänt på NP i åk 5 för samma elevgrupp. (Andel) LUS LUS Åk 3 69,9 79, ,2 84,4 79,4 NP Åk NP åk5 Sv 83,8 86,6 89,4 88,8 88,3 NP åk5 Ma 81,6 80,6 82,9 90,9 92,4 NP åk5 En 83,8 81,1 88, ,6 Källa: Barn och utbildningsförvaltningens egen statistik Andelen elever som nått Godkänt på NP åk 5 jämfört med andelen elever som nådde steg 15 i LUS i åk 3 för samma elevgrupp Barn- och utbildningsförvaltningen 2004/ / / / / /2011 påpekar att precis som andra uppnåendemål i vår läroplan och i våra kursplaner så måste även målet att ha nått steg 15 i LUS vid utgången ur åk 3 ses som en lägstanivå vad gäller läskunnighet. Inte minst för att våra resultat tyder på att steg 15 inte är tillräckligt för att på ett godtagbart sätt tillägna sig de kunskaper som man förväntas ha i åk 5. LUS Åk 3 NP åk5 Sv NP åk5 Ma NP åk5 En 42

43 Nationella ämnesprov i årskurs 3, 5 och 9 kommunala grundskolor Åk 3 Ämnesproven i åk 3 innehåller ett antal delprov. Varje delprov bedöms för sig. Som mått på måluppfyllelse används därför i denna sammanställning begreppet andel delprov med resultatet klarat gränsvärdet. Om värdet i matematik för en klass t.ex. är 92 % innebär detta att 92 % av delproven som klassen gjort har fått resultatet klarat gränsvärdet. I denna sammanställning har vi inte tittat på vilka delprov som fått bättre resultat och vilka delprov som fått sämre resultat. Förvaltningen anser att resultat mellan 95 % och 100 % bör ses som ett gott resultat, 90 % - 95 % bör ses som ett acceptabelt resultat, 80 % - 90 % bör ses som ett utvecklingsområde och under 80 % som en brist. Grafer som presenteras har en värdeskala mellan 50 % och 100 %. Svenska 100% Andel delprov med resultatet "klarat gränsvärdet" i svenska i åk 3 vt % 80% 70% 60% Flicka Pojke Alla 50% Nord Syd Centrum Man kan notera att flickor klarar ämnesproven i svenska betydligt bättre än pojkar. Ämnet svenska är ett utvecklingsområde för skolenhet Nord och Centrum, speciellt vad gäller pojkars resultat. Matematik 100% Andel delprov med resultatet "klarat gränsvärdet" i matematik i åk 3 vt % 80% 70% 60% Flicka Pojke Alla 50% Nord Syd Centrum I Nord och Syd har flickor och pojkar likartade resultat. I Centrum har flickor bättre resultat än pojkar. I skolenhet Syd och Centrum är ämnet matematik ett utvecklingsområde, i Centrum på gränsen till brist. 43

44 Åk 5 Ämnesproven i åk 5 innehåller ett antal delprov. Varje delprov bedöms för sig. Som mått på måluppfyllelse används därför i denna sammanställning begreppet andel delprov med resultatet klarat gränsvärdet. Om värdet i matematik för en klass t.ex. är 92 % innebär detta att 92 % av delproven som klassen gjort har fått resultatet klarat gränsvärdet. I denna sammanställning har vi inte tittat på vilka delprov som fått bättre resultat och vilka delprov som fått sämre resultat. Förvaltningen anser att resultat mellan 95 % och 100 % bör ses som ett gott resultat, 90 % - 95 % bör ses som ett acceptabelt resultat, 80 % - 90 % bör ses som ett utvecklingsområde och under 80 % som en brist. Äp 5 Svenska kön 2010 Äp 5 Engelska kön % 100% 90% 90% 80% Flicka 80% Flicka 70% 60% Pojke Alla 70% 60% Pojke Alla 50% Nord Syd Centrum Simrishamn 50% Nord Syd Centrum Simrishamn 100% Äp 5 Matematik kön NP åk5: andel G över tid 90% % 70% 60% Flicka Pojke Alla Svenska Matematik Engelska 50% Nord Syd Centrum Simrishamn * * andel godkända delprov (BUF). Svenska I skolenhet Syd når flickor och pojkar likartat resultat. I Centrum når flickor ett något bättre resultat och i Nord betydligt bättre resultat än pojkar. I skolenhet Syd når eleverna mycket goda resultat. För Nord och Centrum är ämnet svenska ett utvecklingsområde. För Nord speciellt vad gäller pojkars resultat. Matematik I Syd når pojkar ett betydligt bättre resultat än flickor. I Centrum når flickor ett något bättre resultat än pojkar. För skolenhet Syd och Centrum är ämnet engelska ett utvecklingsområde. Engelska I skolenhet Nord och Centrum når pojkar ett något bättre resultat än flickor. I Syd når flickor ett något bättre resultat än pojkar. Skolenhet Nord och Syd når ett gott resultat. I skolenhet Centrum är matematik ett utvecklingsområde. 44

45 Åk NP åk Svenska Matematik Engelska Flickor Pojkar Nationellt NP åk 9 vt 2010 Svenska Matematik Engelska Flickor (KO) Pojkar (KO) Nationellt Källa: Skolverket Andel med minst G på NP i åk 9 Svenska Matematik engelska Andel med minst G på NP i åk 9, nationellt 2003* Årets resultat på nationella proven i svenska och engelska var glädjande höga. Ett gott resultat enligt förvaltningens bedömning. Svenska Matematik Även om andelen elever som nått minst resultatet Godkänt på nationella proven i matematik ökat de senaste åren så är det fortfarande över 10 % som inte når minst resultatet godkänt. Det innebär att matematik är ett utvecklingsområde för Skolenhet Centrum 7-9. engelska 45

46 Nationella prov åk 9 vt fördelat på kön Np 9 Svenska 2010 Np 9 Engelska % 70% 60% 60% 50% 50% 40% 30% 20% Flickor Pojkar 40% 30% 20% Flickor Pojkar 10% 10% 0% Ej nått målen G VG MVG 0% Ej nått målen G VG MVG Np 9 Matematik % 60% 50% 40% 30% 20% Flickor Pojkar 10% 0% Ej nått målen G VG MVG Man kan konstatera att det är störst skillnad mellan könen på det nationella provet i svenska. Även i matematik är det en liten övervikt med högre betyg för flickorna. Förvaltningens kommentar Kommunen har sedan 2005 arbetat aktivt med att förbättra elevers resultat i matematik genom olika insatser som gemensamma uppföljningssystem samt fortbildning. Det är glädjande att notera att elevers resutlat på de nationella proven i matematik förbättrats. Det är en betydlig förbättring i åk 5 och en mindre förbättring i åk 9. Detta visar att uthålliga gemensamma insatser där målen vidmakthålls kan ha genomslag på längre sikt. Det verkar också vara så att vi behöver utveckla ämnet svenska mer så att pojkar och flickor når mer likvärdiga resultat i detta ämne. 46

47 Jämförelse av andelen elever som fått Godkänt på de nationella proven i åk 5 och åk 9 för samma elevgrupp över tid Den tidigare KR-gruppen noterade att resultaten har ett gemensamt drag, nämligen att måluppfyllelsen ökar för respektive elevgrupp i ämnena svenska och engelska. Tidigare ändrades inte måluppfyllelsen i matematik nämnvärt. Den till och med sjönk för elevkullen som gick i åk 9 våren 2007 och Men nu har de senaste två elevkullarna (2009 och 2010) uppvisat en tydlig förbättring vad gäller resultaten i matematik. De elever som under våren 2011 går på högstadiet har alla åren en ökande måluppfyllelse vad gäller resultaten i matematik på nationella proven i åk 5. Det underlättar förhoppningsvis arbetet på högstadiet så att en större andel av eleverna når minst godkänt resultat på nationella provet i åk 9. Skolverket påpekar att ämnesprovet inte ensamt ska ligga till grund för betygsättning utan det är viktigt att läraren gör en helhetsbedömning av elevens kunskaper och att läraren därvid ska beakta även sådana kunskaper eleven tillägnar sig utanför skolan och undervisningen. Samtidigt är huvudsyftet med ämnesproven att de ska vara underlag för lärare och skolor vid diskussioner om likvärdighet i bedömning och betygssättning. Skolverkets egna undersökningar visar att lärare anser att de nationella ämnesproven i matematik i hög grad stämmer med intentionerna i läro- och kursplaner. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att det är vikska tigt att lärare i sin planering och undervisning låter sig vägledas av matematikämnets syfte och roll i utbildningen. Strävansmålen anger hur undervisningen bedrivas. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att förbereda eleverna på kommande krav i utbild- ningssystemet. Utmaningen ligger i att samtidigt se till att alla elever behärskar själva hantverket. Schemat för kunskapsuppföljning i matematik är ett viktigt instrument för läraren att synliggöra elevers förmågor och måluppfyllelse. Detta underlättar i sin tur diskussioner på skolan om insatser för att stödja elever i deras fortsatta utveckling. Det är glädjande att notera att trenden verkar bruten Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (2002) År 9 (2006) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (2003) År 9 (2007) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (2004) År 9 (2008) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (2005) År 9 (2009) Nationella prov för samma elevgrupp NP Svenska NP Matematik NP Engelska År 5 (2006) År 9 (2010) 47

48 Jämförelse av nationella ämnesprov och betyg årskurs 9 Vi har tidigare påvisat en diskrepans mellan andelen elever med minst godkänt på ämnesprovet och andelen elever med minst godkänt betyg i årskurs 9 i matematik. Numera använder vi oss av Skolverkets statistik som tar upp andel elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyg på nationella provet. Uppgifter som är tillgängliga är resultaten från elever som avslutade grundskolan våren 2008 och våren Grundskolan Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, Andel (%) elever med lägre, eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än eller högre slutbetyg än Riket Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Kommunala 5,9 79,1 15,0 1,6 74,0 24,5 7,1 84,3 8,6 Riket, Fristående 6,6 76,6 16,8 2,4 74,4 23,2 8,1 82,9 9,0 Riket, Samtliga 6,0 78,9 15,2 1,6 74,0 24,4 7,2 84,1 8,7 Kommunala skolor Jonebergsskolan 2,8 82,6 14,7 3,2 78,9 17,9 3,7 90,7 5,6 Korsavadsskolan 2,1 81,4 16,5 2,0 73,5 24,5 7,1 80,8 12,1 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan 9,5 85,7 4,8 100,0 81,0 19,0 Sophiaskolan Ger inte betyg Ger inte betyg Ger inte betyg Källa: Skolverket Grundskolan - Relationen mellan nationella prov och slutbetyg åk Svenska Matematik Engelska Andel (%) elever med lägre, lika Andel (%) elever med lägre, lika Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyg eller högre slutbetyg än provbetyg eller högre slutbetyg än provbetyg Riket Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket, Kommunal 4,4 77,6 18,0 1,6 77,4 21,1 5,7 83,5 10,8 Riket, Fristående 5,0 74,8 20,2 2,0 76,3 21,7 6,5 82,0 11,5 Riket, Samtliga 4,4 77,3 18,2 1,6 77,3 21,1 5,8 83,4 10,9 Skåne Län, Kommunal 4,1 78,3 17,6 2,3 79,0 18,7 6,3 83,8 9,9 Län, Fristående 4,7 73,1 22,2 1,8 76,8 21,4 5,7 79,2 15,1 Län, Samtliga 4,2 77,9 18,0 2,3 78,8 18,9 6,2 83,4 10,4 Simrishamns kommun* Skolenhet Centrum, Kommuna 0,5 81,5 17,9 2,0 78,0 20,0 1,5 77,9 20,5 Nils Holgerssonskolan, Friståe 0 87,5 12,5 4,2 95, ,5 12,5 Sophiaskolan, Fristående Ger inte betyg Ger inte betyg Ger inte betyg Kommun, Samtliga 0,5 82,2 17,4 2,2 79,9 17,9 1,4 79,0 19,6 Källa: Skolverket Man kan notera att det är mycket vanligt att elever får högre betyg än vad resultatet på det nationella provet påvisar. Speciellt i matematik. Generellt får en större andel elever på fristående skolor ett högre slutbetyg än provbetyg. Detta är dock inte fallet för Simrishamns kommun. Den kommunala 7-9 skolan är den skola i vår kommun där skillnaden mellan provbetyg och slutbetyg är störst. I ämnena svenska och matematik ligger vi i nivå med riket medan skillnaden mellan slutbetyg och provbetyg i engelska är betydligt större i Simrishamn än i riket i övrigt. I sin avhandling Assessing Mathematical Creativity skriver Jesper Boesen att pedagoger i hög utsträckning har fog för sin betygssättning. Lärare kan visa provresultat där elever presterar enligt 48

49 de av läraren uppsatta kraven. Vad hans undersökning däremot visar är att lärares egna prov skil- med s.k. jer sig från de nationella proven på så sätt att lärares prov i högre utsträckning arbetar repetitiva uppgifter medan de nationella proven har ett större fokus på s.k. kreativa uppgifter. Barn- och utbildningsförvaltningen tror att detta kan vara en faktor som förklarar resultaten ovan. I Skolverkets allmänna råd 2004 om likvärdig bedömning och betygssättning står det att avsikten är att (ämnes)proven ska bidra till så enhetliga bedömningsgrunder som möjligt över landet. Rek- är viktigt att hitta kompletterande bedömningssätt som bygger på att eleverna får tillämpa tor har här en viktig uppgift att svara för att diskussioner om bedömningen utifrån resultaten på de nationella ämnesproven kommer till stånd mellan lärare. Det tidigare kunskaper i nya sammanhang. Ett sådant arbetssätt ökar elevers motivation och självtillit samt underlättar lärarens bedömningsarbete. Ett effektivare utvecklingsarbete nås om det sker en erfarenhetsspridning mellan lärare. Här kan vårt webbaserade system för IUP, skriftliga omdömen samt kunskapsuppföljning spela en viktig roll. 49

50 Schema för kunskapsuppföljning i Matematik Schemat för kunskapsuppföljning i Matematik är ett instrument för att visa elevens inställning till matematik samt var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i relation till målen. Schemat innefattar två delar. Dels den kunskapsinhämtning som bedöms i relation till uppnåendemålen, dels de olika problemlösningsförmågorna som bygger på strävansmålen och som bedöms i relation till de krav som ställs i den årskurs eleven går. Förvaltningen är medveten om att materialet är stort, men menar samtidigt att schemat är ett försök att ta målen i läro- och kursplaner på allvar. Andel grupper/klasser där sammanställning av elevers måluppfyllelse pre senterats för skolledningen på den egna enheten 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Centrum F 6 Centrum 7 8* Nord Syd Förmågor vid problemlösning Uppnåendemål Elevers attityd till ämnet * Åk 9 är inte med i denna sammanställning. A-gruppen på Korsavadsskolan räknas som en grupp och A-klassen räknas som en grupp. Skolenhet Nord är den skolenhet där lärare i störst utsträckning tillhandahåller sammanställningar av elevernas måluppfyllelse och attityd i ämnet matematik till sin skolledning och till förvaltningen. Skolenhet Centrum F-6 har i hög utsträckning sammanställt elevers måluppfyllelse utifrån uppnåendemålen men brister i uppföljning av viktiga förmågor vid problemlösning. Skolenhet Centrum 7-8 brister i uppföljning av samtliga områden i uppföljningssystemet för matematik. Skolenhet Syd brister i uppföljning av samtliga områden i uppföljningssystemet. På Borrby skola används en annan typ av matris som inte tar upp samma delar som den av kommunen framtagna matrisen. Om den låga andelen av sammanställningar på viktiga förmågor vid problemlösning också innebär att läraren inte bedömer dessa förmågor hos eleverna så innebär det att läraren inte på ett systematiskt vis följer upp elevernas måluppfyllelse i viktiga delar, vilket kan inverka negativt på likvärdighet i utbildningen och undervisningen. I tidigare kvalitetsredovisningar har Barn- och utbildningsförvaltningen följt upp och presenterat viktiga förmågor vid problemlösning samt elevers attityder till matematik. Eftersom underlaget är så litet finns det inga skäl att presentera kommunens resultat ur dessa aspekter. 50

51 Slutbetyg i årskurs Slutbetygen i årskurs 9 kan ses som ett mått på skolans resultat. Det är en summativ bedömning så här blev det. Här presenteras årets resultat tillsammans med en beskrivning av andelen elever som når målen i samtliga ämnen över tid. Grundskolorna i Simrishamns kommun våren 2009 Simrishamn vt 2009 Antal Genomsnittligt Andel (%) Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som elever meritvärde behörig till nått målen ej nått målen ej nått målen saknar betyg Grundskolor Årskurs 9 nat pgm i alla ämnen i ett ämne i två eller flera ämnen i alla ämnen Kommunala skolor Korsavadsskolan ,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan , Sophiaskolan Kommunala skolor i urvalet ,4 91,2 77,1 6,3 15,6 1 Samtliga skolor i urvalet ,1 91,7 78,7 5,7 14,8 0,9 Riket (samtliga huvudmän) ,6 88,8 77 7,9 13,9 1,2 Grundskolorna i Simrishamns kommun våren 2010 Simrishamn vt 2010 Antal Genomsnittligt Andel (%) Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som Andel (%) som elever meritvärde behörig till nått målen ej nått målen ej nått målen saknar betyg Grundskolor Årskurs 9 nat pgm i alla ämnen i ett ämne i två eller flera ämnen i alla ämnen Kommunala skolor Korsavadsskolan ,5 86,8 74,7 6,3 18,4 0,5 Fristående skolor Nils Holgerssonskolan , Sophiaskolan Kommunala skolor i urvalet ,5 86,8 74,7 6,3 18,4 0,5 Samtliga skolor i urvalet ,7 86,5 75,8 5,6 18,1 0,5 Riket (samtliga huvudmän) ,8 88,2 76,6 7,9 14,5 1,1 Andel elever som nått målen i åk 9 i samtliga ämnen över tid Andel elever med minst betyget G i samtliga ämnen över tid (åk9) Jonebergsskolan Skolenhet Centrum Nils Holgerssonskolan Nationellt

52 Andelen elever som inte når målen i två eller fler ämnen är större än andelen elever som inte når målen i ett ämne. Denna andel har dessutom ökat både på Korsavadsskolan och på Nils Holgers- ökar nödvändigheten av att eleverna når målen sonskolan. Detta är en situation som förvaltningen och skolenheterna bör analysera. Det är inte tillfredsställande att mer än 15 % av eleverna inte når målen i två eller fler ämnen. De nya reglerna för antagning till gymnasieskolan i samtliga ämne. Andelen elever som når samtliga ämnen behöver öka från dagens nivå på ca 75 % till 90 %. 52

53 Skillnader mellan pojkars och flickors betyg Kommunen har under några år undersökt hur pojkar och flickor upplever skolan samt vilka resul- tat pojkar och flickor når. Slutbetygen i årskurs 9 uppdelat på kön 2008 resp ,0 Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Pojkar Medel Flickor Medel 4,0 2,0 0,0 BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TK 18 Betygsmedelvärde fördelat på ämne och kön vt Medelbetyg pojkar Medelbetyg Flickor BL EN HKK IDH MA M2 MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TE Källa: Skolverket Tendensen är tydlig. Flickor har ett högre medelbetyg än pojkar i alla eller nästan alla ämnen. Tabellerna visar att det är relativt jämt i ämnena engelska, matematik och för 2009 även i slöjd. Det är stora skillnader mellan flickors och pojkars betygsmedelvärde i ämnena bild, hem och konsumentkunskap, musik, biologi, religion, och svenska. Kommunens genuspedagog menar att det kan vara så att flickor generellt är flitigare läxläsare och att de har inställningen att det är viktigt att skolarbetet går bra. Detta kan tolkas som att flickor oftare ser ett samband mellan bra betyg och senare karriärmöjligheter i yrkeslivet. Pojkars lägre medelvärde kan bero på en mer avslappnad inställning till skolarbetet och att det ordnar sig ändå. Det i sin tur kan bero på att pojkar, medvetet eller omedvetet, ser att män i arbetslivet generellt har högre löner och därmed högre status än kvinnor. 53

54 Det är intressant att notera att flickors högre medelvärden framför allt gäller s.k. mjuka ämnen. Genuspedagogen menar att ett skäl kan vara att det ur kulturell synvinkel är mer tillåtet för flickor att ta för sig på traditionellt manliga områden medan det fortfarande är problematiskt för pojkar att ta för sig på traditionellt kvinnliga områden. Men bilden är mer komplicerad än så. Tittar man på andelen elever som inte nått målen i de olika ämnena så är andelen flickor som inte nått målen betydligt högre i Idrott och hälsa, matematik, fysik och kemi än andelen pojkar som inte nått målen i dessa ämnen. Detta trots att betygsmedelvärdena är högre för flickor i dessa ämnen Andel pojkar och flickor som inte nått målen i de olika ämnena vt 2010 Pojkar som ej nått målen Flickor som ej nått målen Andel flickor och pojkar med olika betyg Svenska vt 2010 Andel flickor och pojkar med olika betyg Kemi vt Ej nått målen G VG MVG Pojkar Flickor Ej nått målen G VG MVG Pojkar Flickor Det beror på att flickor har en större resultatspridning än pojkar. Speciellt tydligt är detta i kemi, men även i de övriga ämnena som matematik. 10 % av pojkarna och 20 % av flickorna når inte målen i Kemi. Det som gör att flickor trots det når högre medelvärde är att nästan 30 % av flickorna når MVG medan endast ca 8 % av pojkarna gör det. I matematik är situationen liknande och i svenska tvärs om. Barn- och utbildningsförvaltningen anser det viktigt att Skolenhet centrum och 7-9 analyserar dessa resultat och funderar över vad flickornas större resultatspridning kan bero på och hur man kan göra för att öka måluppfyllelsen ytterligare. 54

55 Meritvärde enligt SALSA Skolverket presenterar ett analysverktyg på sin hemsida. Verktyget grundar sig på det aktuella årets avgångsklasser i grundskolan. Bl.a. finns tabeller över förväntat meritvärde (blå linje i dia- sy- grammen) enligt ett modellberäknat stem. Det förväntade meritvärdet grundar sig på olika faktorer som normalt samvarie- som t.ex. rar med elevers resultat i skolan föräldrarnas utbildningsnivå, andel poj- Tillsammans med detta värde presenteras kar och andel invandrare i klassen. vilket meritvärde eleverna faktiskt upp- i diagrammen). nådde (röd linje Skillnaden mellan de två meritvärdena kan ses som en indikator på hur pass effektiv och framgångsrik skolans arbete varit förutsatt att betygen satts på ett likvärdigt sätt SALSA Skolenhet Centrum SALSA Nils Holgerssonskolan Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt Modellberäknat Faktiskt Riket faktiskt Här presenteras de skolor i kommunen som ger betyg till elever som slutar årskurs 9, en kommunal skola och en fristående skola. Den gulgröna linjen representerar meritvärdet för rikets alla elever i årskurs 9 resp. år. Skolenhet centrum (Korsavadsskolan) nådde 2010 ett faktiskt meritvärde som översteg det modellberäknade. Nils Holgerssonskolan nådde 2010 ett faktiskt meritvärde på samma nivå som det modellberäknade värdet. Att öka denna skillnad mellan modellberäknat och faktiskt meritvärde är en utmaning för våra skolor. 55

56 Föräldrars utbildningsnivå har betydelse Elevsammansättningen sett ur socioekonomisk synvinkel varierar kraftigt mellan de kommunala och de fristående grundskolorna i kommunen. Resultaten i våra kommunala skolor visar att elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning i större ut- vars föräldrar har kortare utbildning. sträckning når målen i samtliga ämnen än elever vars föräldrar inte har det. Men resultaten visar att denna skillnad, över tid, delvis verkar utjämnas. Det är positivt att resultaten ökar hos gruppen elever Men det är oroväckande att resultaten minskar hos gruppen elever vars föräldrar har en längre utbildning. Återigen är våra data trubbiga. Det som finns angivet är andel som nått målen resp. inte nått målen i ett eller flera ämnen, inte med vilket betyg (G, VG eller MVG) man nått målen. En intres- (betygsmedelvärde) i relation till föräld- rars utbildningsnivå. sant utveckling av resultatpresentationen skulle vara att titta på elevers meritvärde Det är positivt att andelen elever som är behörig till nationellt program på gymnasienivå är hög oavsett föräldrars utbildningsnivå även om den är något lägre för gruppen elever som har föräldrar med kortare utbildning. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever i år 9 med minst en förälder med eftergymnasial utbildning Under en 4 års period Under en 4 års period Kommunal skola Fristående skola I kommunen som helhet Andel elever i åk 9 som når målen i alla ämnen Under en 3 års period Förälder med gymnasial utbildning Andel elever i åk 9 behöriga till nationellt program på gymnasieskolan Förälder med eftergymnasial utbildning Förälder med gymnasial utbildning Förälder med eftergymnasia l utbildning 56

57 Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/2010 Attitydundersökning bygger på faktorer som finns i s.k. framgångsrika skolor och är framtagen i nära samarbete med Lennart Grosin vid Stockholms universitet. Det är ett antal påståenden förde- lärares stöd o.s.v. Undersökningen kallas för PESOK lade på olika områden som förväntningar, som betyder pedagogisk och social kultur. Svarsalternativen med deras siffervärde i parentes var stämmer precis (4), stämmer ungefär (3), Stämmer dåligt (2) samt stämmer inte alls (1). På så sätt har medelvärden kunnat beräknas. Ett medelvärde på 2,5 eller under innebär att minst hälften svarat stämmer dåligt eller stämmer inte alls. Ett medelvärde på 3,5 eller över innebär att minst hälften svarat stämmer precis. Därför gör Barn- och utbildningsförvaltningen bedömningen att medelvärden i intervallet 1,0 2,5 betraktas som brist och 2,5 3,0 som ett utvecklingsområde. Medelvärden i intervallet 3,0 3,5 betraktas som acceptabelt och 3,5 4,0 som bra. Medelvärdet är ett mått på hur pass lik respondenterna anser att den egna skolan är en s.k. fram- gångsrik skola. Generellt medel på undersökningen i sin helhet läsåret 2009/2010 Resultaten visar att det framförallt är elever och lärare på F-6 som anger ett medelvärde över 3,0 i PESOK - undersökningen. Lägst medel anger lärare på Österlengymnasiet. 4,0 Generellt medel PESOK lå 09/10 3,5 3,0 2,5 3,28 2,83 2,82 3,14 2,84 2,66 2,0 1,5 1,0 Åk 5 Kommunen (116) Åk 8 Centrum (123) ÖG 2 vt 2010 Lärare Kommunen 1 6 (59) Lärare KO 7 9 (34) Lärare ÖG (31) Den pedagogiska och sociala kulturen, så som den mäts i PESOK, är mest framträdande i kommunens F-6 verksamhet där den ligger på en acceptabel nivå. Det framgår av de generella medelvärdena att 7-9 och Österlengymnasiet har den pedagogiska och sociala kulturen som ett utvecklingsområde. 57

58 Elever åk 5, åk 8 och år 2 på gymnasiet läsåret 2009/2010 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Attitydundersökningen lå 2009/2010 Elever Åk 5 Kommunen (116) Åk 8 Centrum (123) ÖG2 studie (60) ÖG2 yrkes (45) Lärare i grundskolan och gymnasiet läsåret 2009/2010 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Attitydundersökning lå del 1 Lärare Lärare 1 6 (59) Lärare KO 7 9 (34) Lärare ÖG (31) 58

59 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Attitydundersökning lå del 2 Lärare Lärare 1 6 (54) Lärare KO 7 9 (34) Lärare ÖG (26) Eleverna anger ett medelvärde över 3,0 på området förväntningar. Lärares höga och positiva för- på alla elever är en av de viktigaste faktorerna för att en skola ska nå framgång i sin väntningar verksamhet. Det är därför oroväckande att notera att lärarna på 7-9 och på gymnasieskolan inte lika tydligt upplever att alla har höga förväntningar på eleverna. 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Rektor uttrycker tydliga krav och förväntningar på alla elevers studieresultat. PESOK 2010 Lärare 7 9 Förväntningar Grundinställningen hos de vuxna i skolan är att alla elever har kapacitet nog för att klara uppnåendemålen vad gäller bas och ämneskunskaper. Rektors krav och förväntningar på ett ändamålsenligt beteende hos eleverna är högt ställda. De vuxnas i skolan förväntningar på elevernas beteende är högt ställda och konsekventa. Lärare Mitten (12) Lärare Norr (5) Lärare Söder (13) Lärare på 7-9 anger låga medelvärden på rektors förväntningar och krav. Speciellt lärare i hemvist söder anger låga medelvärden på de vuxnas i skolan förväntningar och krav. Tre områden som är viktiga för lärares möjligheter att effektivt upprätthålla en positiv kultur på den egna skolan är områdena enighet om principer och krav, sociala spelregler och social kontroll samt lärarsamverkan och samarbete. Den första får ett medel på gränsen till acceptabelt och de två sista får medelvärden som anger utvecklingsområde från lärare på 7-9 och gymnasieskolan. Vad detta beror på är svårt att säga. Men det faktum lärares medel på dessa områden är låga ger en signal om att lärare inte kan ta hjälp av varandra på ett effektivt sätt i trängda situationer, t.ex. med elever som är aggressiva, eller att upprätthålla ordning och en god stämning i skolan. 59

60 Överensstämmelse med framgångsrika skolor enl. PESOK Ett sätt att visa resultaten av PESOK-undersökningen är att beskriva andelen elever som har ett generellt medelvärde på hela undersökningen inom de olika intervallen. Detta kan ses som ett mått på hur väl den verksamhet eleverna möter upplevs stämma med vad forskning kommit fram till råder på s.k. framgångsrika skolor. Åk 5 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever i åk 5 med generellt medelvärde i olika intervall 1,00<x<2,50 2,51<x<3,00 3,01<x<3,50 3,51<x<4,00 Syd (34 elever) Nord (49 elever) Centrum (33 elever) I åk 5 har majoriteten av eleverna ett medelvärde över 3,00 vilket bedöms som ett acceptabelt medelvärde. Skolenhet Nord har en stor andel av sina elever i åk 5 på ett medelvärde över 3,50. Skolenhet Centrum har ca 28 % av sina elever i åk 5 på ett medel i intervallet 2,50<x<3,00. Åk 8 Andel elever i åk 8 med generellt medelvärde i olika intervall 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1,00<x<2,50 2,51<x<3,00 3,01<x<3,50 3,51<x<4,00 Norra (36 elever) Mitten (64 elever) Södra (23 elever) Det är skillnad mellan de olika hemvisterna. Hemvist Mitten har störst andel elever med medelvärde över 3,00. Hemvist Södra har störs andel elever med medelvärde i det lägsta intervallet (1,00<x<2,50). Detta rimmar också med lärares upplevelse av t.ex. förväntningar på elevers resultat. Den pedagogiska och sociala miljön får betraktas som ett utvecklingsområde. 60

61 År 2 gymnasieskolan 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever i år 2 på gymnasiet med generellt medel i olika intervall 1,00<x<2,50 2,51<x<3,00 3,01<x<3,50 3,51<x<4,00 Studieförberedande (60) Yrkesförberedande (45) Man kan uttyda en viss skillnad mellan studieförberedande program och yrkesförberedande program. Elever på studieförberedande program har en större spridning än elever på Yrkesförberedande program. Störst andel elever har ett medelvärde i intervallet 2,50<x<3,00 vilket gör att den pedagogiska och sociala miljön är att betrakta som ett utvecklingsområde. 61

62 10.2 Uttalade åtgärder för utveckling I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår vilka utvecklingsinsatser man planerar att genomföra eller vilka centrala mål man vill uppnå. Här nedan finns ett urval av sådana åtgärder som visar personals, arbetslags och skolledningars medvetenhet om betydelsen av att den egna kompetensen utvecklas för att nå framgång i undervisningen. Skola F-6, särskola Schemalagd tid till pedagogiska diskussioner för hela skolan och bli bättre på att ta tillvara våra olika kompetenser. Det bör finnas tid att diskutera LAP och ett gemensamt arbetssätt. Avsätta tid för regelbundna pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att höja elevernas resultat, samt öka möjligheterna att gemensamt nå uppsatta mål i verksamheten. De regelbundna träffarna har varit för korta. Nästa läsår måste träffarna vara längre. Vi måste bli bättre på att utvärdera vårt eget arbete. Vi och ledningen behöver bli bättre på att följa upp, sätta in åtgärder och avsluta ärenden. För att förebygga att några elever ständigt utsätts för uppdrag de inte har förmåga att lyckas med, måste vi bli bättre på att förebygga situationer där detta händer. Vi vuxna måste bli klara över hur vi vill ha det. Vara tydliga från början vid terminsstart. Regelbundna utvärderingar med barnen vid klassråd. Ett kompetensutvecklingsbehov, att utveckla en forskande kompetens hos lärare med ett vetenskapligt tänkande dvs. att problematisera för att veta varför det är som det är och att få ny kunskap genom vetenskapligt handlingssätt, framträder. Det kan ske genom att formulera, studera, analysera och beskriva lärandeprocesser som rektor och/eller lärarna själva driver. Skola 7-9, särskola 7-10 Rektor besöker ett arbetslag/veckan och för fram pedagogiska frågor som laget diskuterar tillsammans med rektor. Rektor gör regelbundna verksamhetsbesök och skriver loggbok från besöken. Skolledarteamet för diskussioner om hur rektor på olika kan söka resultat visuellt och i dialog med lärare/elever. Ledningsgruppen kommer att diskutera om vi skall/kan inleda självvärderingsövningar på skolan. Skulle lärare kunna auskultera hos varandra och därefter tillsammans kunna diskutera arbetet i elevgrupp? Den enskilda läraren kan på detta sätt få hjälp av sina kollegor att reflektera över sitt arbete i klassrummet. Detta kan innebära att lärare kan se sig själv ur ett nytt perspektiv, vilket i så fall kan ligga som en bas när lärare analysera sitt arbete i klassrummet, både när det gäller arbetssätt och bemötande. Kan självvärderingsövningar ge en kvalitetshöjning på skolan. (Diskussion ska föras i ledningsgruppen). 62

63 11. Österlengymnasiet 11.1 Resultat och kommentarer Slutbetyg för avgångselever på Österlengymnasiet Genomsnittlig betygspoäng över tid Simrishamn S:a nationella program 13,4 14,2 14,1 14,8 14,3 14,3 14,5 13,8 14,3 Gymnasieskolan totalt 13,5 14,2 14,1 14,8 14,4 14,6 14,9 14,1 14,3 Nationellt S:a nationella program 13,8 13,9 14,0 14,0 14,0 14,0 13,9 14,0 14,0 Gymnasieskolan totalt 13,8 14,0 14,1 14,1 14,1 14,1 14,0 14,1 14,0 Källa: Skolverket Genomsnittligt betygspoäng för elever som fått slutbetyg resp. läsår S:a nationella program ÖG Gymnasieskolan totalt ÖG Gymnasieskolan totalt Riket Linjär (Gymnasieskola n totalt ÖG) Sedan 2003 har Österlengymnasiet uppvisat ett resultat över riksgenomsnittet är betygsmedelvärdet för första gången lägre än riket som helhet. Det är framförallt elever som påbörjade studier 2006 som ingår i 2009 års medelbetygsresultat. Även 2010 års betygsmedelvärde är relativt sett lågt för gymnasieskolan som helhet, men trenden (den tunna svarta linjen) är trots detta ett långsamt stigande betygsmedelvärde för gymnasieskolan. Genomströmning Andel elever med slutbetyg inom fyra år Simrishamn S:a nationella program 85,4 82,5 87,4 81,5 87,2 82,0 86,5 85,3 82,4 Gymnasieskolan totalt 82,4 77,6 81,9 78,8 80,3 74,4 82,8 76,3 75,3 Nationellt S:a nationella program 78,4 79,0 80,9 81,7 81,9 82,1 82,3 82,8 83,6 Gymnasieskolan totalt 72,5 73,6 75,1 76,0 76,0 76,2 76,4 75,9 76,0 Källa: Skolverket 63

64 Andel elever med slutbetyg inom fyra år som slutar resp. läsår S:a nationella program ÖG Gymnasieskolan 80 totalt ÖG Gymnasieskolan totalt Riket Linjär (Gymnasieskolan totalt ÖG) Trenden för genomströmningen av elever i gymnasieskolan är nedåtgående. Andelen elever som slutar sin gymnasieutbildning med ett slutbetyg inom 4 år från att han/hon påbörjar studierna har sjunkit från ca 80 % till ca 75 %. Om denna lägre genomströmning har som effekt att eleverna i högre utsträckning avslutar sina studier med ett relativt högt betygsmedelvärde kan en sådan lägre genomströmning möjligen förklaras och försvaras. Efter 2006 har både frisök och fritt sök genomförts i Skåne och en allt större andel av våra elever söker sig till gymnasieskolor utanför kommunen. Det är rimligt att anta att pressen på Österlengymnasiet vad gäller andelen elever som söker utan att ha tillräckliga betyg ökar. Detta ställer i sin tur stora krav på mentorer och arbetslag att stödja eleverna i deras skolvardag. 64

65 Nationella prov jämfört med betyg NP och betyg i matematik A 2008 NP och betyg MA % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Yrkes NP Yrkes Betyg Studie NP Studie Betyg IG G VG MVG 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Yrkes NP Yrkes Betyg Studie NP Studie Betyg IG % G % VG % MVG % NP och betyg matematik A % 70% 60% 50% IG 40% G 30% VG 20% MVG 10% 0% NP Yrkes Betyg Yrkes NP Studie Betyg Studie Fördelning av betyg på nationellt prov Matematik A Riket vt 2010 BF EC SP NV IG G VG MVG NP och betyg i engelska A 2008 NP och betyg EN % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Yrkes NP Yrkes Betyg Studie NP Studie Betyg IG G VG MVG 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Yrkes NP Yrkes Betyg Studie NP Studie Betyg IG % G % VG % MVG % NP och betyg i engelska A % 60% 50% 40% 30% 20% IG G VG MVG 10% 0% NP Yrkes Betyg Yrkes NP Studie Betyg Studie 65

66 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% NP och betyg i svenska B 2008 Yrkes NP Yrkes Betyg Studie NP Studie Betyg IG G VG MVG 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% NP och betyg SV Yrkes NP Yrkes Betyg Studie NP Studie Betyg IG % G % VG % MVG % NP och betyg i svenska B % 60% 50% 40% 30% 20% 10% IG G VG MVG 0% NP Yrkes Betyg Yrkes NP Studie Betyg Studie I de yrkesförberedande programmen ingår här Barn- och fritidsprogrammet, Elprogrammet, Handel och administration samt Hotell- och restaurangprogrammet. I de studieförberedande ingår förutom Natur- och Samhällsvetenskapliga programmet även Teknikprogrammet, Estetiska programmet samt de två specialutformade programmen inom det estetiska och det samhällsvetenskapliga området SMES och SMSP. Resultaten varierar kraftigt mellan de studieförberedande programmen och de yrkesförberedande programmen. Allra störst skillnad är det i matematik A (MA1201). Skillnaden är inte lika kraftig i engelska och svenska. En förklaring till dessa skillnader är givetvis de förkunskaper eleverna har med sig från grundskolan och det intresse eleverna visar för de mer teoretiska ämnena matematik, engelska och svenska på de yrkesförberedande programmen. Inom forskning har man påvisat olika faktorer som påverkar elevers resultat. Barn- och utbildningsförvaltningen kräver att Österlengymnasiet själva analyserar viktiga resultat så som betyg och provresultat för att förverkliga en effektiv mål- och resultatstyrning. Barn- och utbildningsförvaltningen påminner om att höga förväntningar på samtliga elever samt innehåll och arbetssätt som motiverar eleverna är sätt att nå ökad måluppfyllelse. 66

67 Attitydundersökningen hösten läsåret 2009/2010 Attitydundersökning bygger på faktorer som finns i s.k. framgångsrika skolor och är framtagen i nära samarbete med Lennart Grosin vid Stockholms universitet. Det är ett antal påståenden fördelade på olika områden som förväntningar, lärares stöd o.s.v. Undersökningen kallas för PESOK som betyder pedagogisk och social kultur. Svarsalternativen med deras siffervärde i parentes var stämmer precis (4), stämmer ungefär (3), Stämmer dåligt (2) samt stämmer inte alls (1). På så sätt har medelvärden kunnat beräknas. Ett medelvärde på 2,5 eller under innebär att minst hälften svarat stämmer dåligt eller stämmer inte alls. Ett medelvärde på 3,5 eller över innebär att minst hälften svarat stämmer precis. Därför gör Barn- och utbildningsförvaltningen bedömningen att medelvärden i intervallet 1,0 2,5 betraktas som brist och 2,5 3,0 som ett utvecklingsområde. Medelvärden i intervallet 3,0 3,5 betraktas som acceptabelt och 3,5 4,0 som bra. Medelvärdet är ett mått på hur pass lik respondenterna anser att den egna skolan är en s.k. framgångsrik skola. Elever åk 5, åk 8 och år 2 på gymnasiet läsåret 2009/2010 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Attitydundersökningen lå 2009/2010 Elever Åk 5 Kommunen (116) Åk 8 Centrum (123) ÖG2 studie (60) ÖG2 yrkes (45) 67

68 Lärare i grundskolan och gymnasiet läsåret 2009/2010 Attitydundersökning lå del 1 Lärare 4,0 3,5 3,0 Lärare 1 6 (59) 2,5 2,0 Lärare KO 7 9 1,5 (34) 1,0 Lärare ÖG (31) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Attitydundersökning lå del 2 Lärare Lärare 1 6 (54) Lärare KO 7 9 (34) Lärare ÖG (26) Eleverna anger ett medelvärde över 3,0 på området förväntningar. Lärares höga och positiva för- på alla elever är en av de viktigaste faktorerna för att en skola ska nå framgång i sin väntningar verksamhet. Det är därför oroväckande att notera att lärarna inte lika tydligt upplever att alla har höga förväntningar på eleverna. Speciellt lågt är medelvärdet för lärare på gymnasieskolan. 68

69 4,00 PESOK 2010 Lärare ÖG del I Förväntningar 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 Rektor uttrycker höga krav och förväntningar på alla elevers studieresultat. Grundinställningen hos de vuxna i skolan är att alla elever har kapacitet nog för att klara uppnåendemålen vad gäller ämneskunskaper. Rektors krav och förväntningar på ett ändamålsenligt beteende hos eleverna är högt ställda. De vuxnas i skolan förväntningar på elevernas beteende är konsekventa och högt ställda Lärare APU progr. (7) Lärare Ca 50/50 (10) Lärare Studie (13) Det är lärare med undervisning på både APU-program och studieförberedande program samt lärare med undervisning framförallt på studieförberedande program som angett medelvärden under eller kring 2,5. Rektors upplevda förväntningar får lägst markering av dessa lärargrupper, men även de vuxnas i skolan förväntningar bedöms som låga av dessa lärarkategorier. Detta tyder på att attityder till elevers förmågor och skolans värdegrund behöver diskuteras i gymnasieskolan. Tre områden som är viktiga för lärares möjligheter att effektivt upprätthålla en positiv kultur på den egna skolan är områdena enighet om principer och krav, sociala spelregler och social kontroll samt lärarsamverkan och samarbete. De två sista får låga medelvärden från lärare på 7-9 och gymnasieskolan. Vad detta beror på är svårt att säga. Men det faktum lärares medel på dessa områden är låga ger en signal om att lärare inte kan ta hjälp av varandra på ett effektivt sätt i trängda situationer, t.ex. med elever som är aggressiva, eller att upprätthålla ordning och en god stämning i skolan. Gymnasieskolans lärare har generellt låga medelvärden när påståenden handlat om rektor även om lärargrupperna skilts åt även i dessa påståenden. Fram till juli 2010 hade gymnasieskolan en rektor för hela skolan inkl. gymnasiesärskolan. Från augusti 2010 har gymnasieskolan tre nya rektorer. Detta kan ha inverkan på hur lärare upplever rektors närvaro. Överensstämmelse med framgångsrika skolor enl. PESOK Ett sätt att visa resultaten av PESOK-undersökningen är att beskriva andelen elever som har ett generellt medelvärde på hela undersökningen inom de olika intervallen. Detta kan ses som ett mått på hur väl den verksamhet eleverna möter stämmer med vad forskning kommit fram till råder på s.k. framgångsrika skolor. 69

70 År 2 gymnasieskolan 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel elever i år 2 på gymnasiet med generellt medel i olika intervall 1,00<x<2,50 2,51<x<3,00 3,01<x<3,50 3,51<x<4,00 Studieförberedande (60) Yrkesförberedande (45) Man kan uttyda en viss skillnad mellan studieförberedande program och yrkesförberedande program. Elever på studieförberedande program har en större spridning än elever på Yrkesförberedande program. Störst andel elever har ett medelvärde i intervallet 2,50<x<3,00. Detta innebär att den pedagogiska och sociala miljön får betraktas som ett utvecklingsområde Uttalade åtgärder för utveckling Österlengymnasiet har inte formulerat någon kvalitetsredovisning för läsåret Detta är ett resultat av tillsättningen av den nya skolledningen med en enhetschef tillika rektor, två rektorer på heltid samt en rektor på 20 % för att leda gymnasiesärskolan. Enhetschefen för Österlengymnasiet har därför formulerat tankar kring kvalitetsutveckling på Österlengymnasiet. Detta dokument fokuserar på den nya ledningens behov av att utveckla ledarskapet genom bl.a. självvärderingsinstrument. Att långsiktigt arbeta fram strategier för kvalitetsarbetet. 70

71 12. Kulturpedagogiska enheten Kulturpedagogiska enheten har arbetat mycket med att hitta formerna för arbetet. Verksamheten består av två större verksamheter. Dels den frivilliga verksamheten där KPE organiserar barn/elever enskilt eller i grupper så att de på frivillig basis kan förkovra sig i ett instrument, dans eller i någon annan konstform. Dels kulturgarantin som möjliggör för samtliga elever att varje läsår få möta och konkret närma sig olika konstformer som dans, bildkonst, drama, film och litteratur. Kulturpedagogiska enhetens uppdrag kan beskrivas så att enheten genom Kulturgarantin ska vara en resurs inom kulturpedagogik och kulturupplevelser för att stödja skolans arbete gällande intentionerna i läroplan och skolplan, samt med samma värdegrund, erbjuda elever möjlighet till fördjupning inom kulturämnena under fritiden. Vidare ska Kulturpedagogiska enheten vara ett stöd och en resurs för pedagoger verksamma inom Simrishamns grundskola inom de kulturpedagogiska områdena. Verksamheterna arbetar med att hitta former för ett reellt kvalitetsarbete som sedan kan ligga till grund för en kvalitetsredovisning. Arbetet omfattar alla elever i grundskolan samt i princip alla pedagoger i grundskolans F 6 och en stor del av pedagogerna i 7 9. Dessutom de ca 370 barnen/eleverna i den frivilliga verksamheten. Kulturpedagogiska enheten har ännu inte funnit vägar att på ett effektivt och kvalitativt sätt nå alla inblandade på önskat sätt. 71

72 13. Uppföljning av de lokala likabehandlingsplanerna Lagen om Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april Lagen ska främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Lagen omfattar all verksamhet som omfattas av nuvarande skollag (1985:1100) och kan delas in i tre delar: 1. Förbud mot diskriminering på grund av: Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 2. Förbud mot annan kränkande behandling som: Mobbning, misshandel, ofredande eller olaga hot. 3. Förbud mot repressalier som: Bestraffningar av ett barn eller elev som anmält någon ansvarig person eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen. Uppföljning Syd: En koncis beskrivning av arbetet med den lokala likabehandlingsplanen finns. Skolenhet Syd följer årligen upp handlingsplanen men vill övergå till en översyn av hela likabehandlingsplanen. Skolenhet Syd skriver att inga kända fall av kränkningar har förekommit mellan vuxen elev eller mellan vuxen vuxen under året. Nord: En kvalitetsuppföljning av likabehandlingsplanen med bedömning av vad som fungerar och vad som inte fungerar samt förbättringsförslag. Arbetet med likabehandlingsplanen har fortsatt stort utrymme i verksamheten. En utvärdering av arbetet med SET, social och emotionell träning, finns också med. Centrum: Barnomsorg: Likabehandlingsplanen måste revideras för att anpassas till de yngsta barnen. Skola F-6: Vi har under läsåret arbetat i flera fall efter likabehandlingsplanen. Under vårterminen 2010 har en gemensam likabehandlingsplan tagits fram. Skola 7-9: Ingen uppföljning ÖG: Ingen uppföljning 72

73 14. Uppföljning av de lokala IKT planerna Arbetet med informations- och kommunikationsteknologi, IKT, i skolan måste ta sin utgångspunkt i uppdraget så som det formuleras i de nationella styrdokumenten; skollag, läroplaner samt kursplaner och därvid bidra till ökad måluppfyllelse. IKT är således dels ett kunskapsfält i sig dels ett verktyg bland flera för att nå målen. Barn- och utbildningsförvaltningen har i en enhetsövergripande IKT-plan fokuserat fem särskilda områden: Kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd, Pedagogiska undervisningsprogram, An- och kommunikation samt Information om vändning av generella program, Informationssökning skolan och dess verksamhet. Denna övergripande plan har brutits ner och konkretiserats i lokala IKT-planer. Uppföljning Syd: Tydlig uppföljning med bedömning av måluppfyllelse Nord: Tydlig uppföljning med beskrivning av mål, genomförda insatser och bedömning av mål- Centrum: uppfyllelse. Barnomsorg: Ingen uppföljning Skola F-6: Beskrivning insatser i implementering av UNIKUM, ett webbaserat stöd för individuella utvecklingsplaner. Skola 7-9: Ingen uppföljning ÖG: Ingen uppföljning 73

74 15. Uppföljning av skolbiblioteksverk samheten Uppföljning Biblioteket på eller i närheten av skolan är en viktig resurs i skolarbetet. Vi har från och med 2007 valt att ha med en uppföljning av skolbiblioteksverksamheten i kvalitetsredovisningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har varit delaktig tillsammans med Kultur- och fritidsförvaltningen i framtagandet av ett förslag till biblioteksplan för kommunen. Planen är ett försök att ta se kommunens resurser i ett helhetsperspektiv samt att möjliggöra ett effektivare samarbete mellan förvaltningarna. Biblioteksverksamheten är av strategisk betydelse för kommunens utveckling. Av kommunens 6 skolenheter samt resursenheten är det de tre F-6 enheterna som valt att redovisa hur man arbetar med biblioteket. Från och med nästa redovisning är det obligatoriskt att ta med denna del av sin verksamhet i kvalitetsredovisningen. Skolenhet Nord och Skolenhet Syd med vardera tre skolor har integrerade folk- och skolbibliotek på två av sina respektive skolor. Där fungerar biblioteket som en daglig resurs i det pedagogiska arbetet. På övriga skolor blir arbetet mer sporadiskt. På dessa arbetar man mer direkt med folkbib- som redovisat sin verksamhet, inte minst för förskola och förskoleklass. lioteket i Simrishamn. Förutom traditionella lån av skönlitteratur fyller skolbiblioteksverksamheten en viktig pedagogisk roll i på de skolenheter Ett tidigt möte med litteratur och berättande är centralt för barns kunskaps- och personlighetsut- får tidigt lära sig att ta ansvar för sitt lånekort, att ställa tillbaka böcker veckling. Barnen/eleverna på sin plats och att vara rädda om böckerna. De möter tidigt entusiastiska bibliotekarier vid bok- prat och bokmässor och som ibland läser något spännande för barnen/eleverna. Syd: Uppföljning med kort beskrivning av innehåll i verksamheten Nord: Tydlig uppföljning med tydlig beskrivning av verksamheten Centrum: Barnomsorg: Kort presentation av lånevanor Skola F-6: Tydlig beskrivning av verksamheten. Skola 7-9: Ingen uppföljning ÖG: Ingen uppföljning 74

75 16. Bedömning av måluppfyllelse Inledande diskussion Årets kvalitetsredovisning tar i mindre omfattning upp de enskilda enheternas kvalitetsredovisningar eftersom de i dag håller tillräckligt god kvalitet för att stå för sig själva. Redovisningen bygger på resultat i form av nationella prov, betyg och attitydundersökningar. Dessa resultat jämförs på olika sätt för att synliggöra vissa viktiga aspekter. Hit hör bl.a. skillnader mellan pojkars och flickors resultat som är viktigt inte minst p.g.a. den genomgripande satsning på medvetenhet om genusfrågor som pågår sedan en tid inom förvaltningen. Presenterade åtgärder för utveckling kommer fram för allt från de olika skolenheternas egna kvalitetsredovisningar och ska ses som en beskrivning av de olika insatser som görs i kommunen. Generell bedömning Generellt är verksamheterna i kommunen bra. Måluppfyllelsen är i nivå med nationen i övrigt. En halvering av barnantalet per årskull under en 5-års period har tidigare ställt stora krav på organisationen för F-6 skolorna. Denna halvering av elevunderlaget har i princip passerat 7-9 och påverkar gymnasieskolan kraftigt. Fritt sök i Skåne har gjort att antalet elever som söker vår egen gymnasieskola minskat ytterligare. Våren 2011 är det ca 40 % av eleverna i åk 9 som valt Österlengym- nasiet. Att samtidigt med en kraftig minskning av personal arbeta med utveckling av verksamheten är en svår med nödvändig uppgift för Barn- och utbildningsförvaltningen. I de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar framgår behov av utveckling. Generellt ska dessa ses som insatser för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre. Det finns vissa specifika svårigheter i verksamheten. Dessa svårigheter adresseras tydligt i de olika skolenheternas kvalitetsredovisningar och skolledningarna på de olika skolenheterna arbetar aktivt med att lösa dessa svårigheter. Det som karaktäriserar satsningarna i Skolenhet Nord och Skolenhet Syd är fokus på att fördjupa lärarnas förståelse för den egna personen som verktyg i lärandet. Detta sker genom arbete med reflektion. Arbetet bygger vidare på idén om det goda arbetslaget. I Skolenhet Centrum, den största av våra enheter, karaktäriseras utvecklingsarbetet av att utveckla ett dynamiskt team-ledarskap samt att göra verklighet av den nya organisationen. Tre skolor med tillhörande förskolor har samlats i en skolenhet med två skolor, fyra rektorer, en enhetschef samt s.k. hemvister och arbetslag. Eleverna på Österlengymnasiet når betygsmedelvärden som ligger i nivå med de nationella. Ännu större krav ställs framöver på gymnasieskolans organisation och arbetssätt för att klara det drastiskt minskande elevantalet. Det som karaktäriserar Österlengymnasiets utveckling är en övergång till arbetslag och mentorskap med större ansvar för elevernas hela studiesituation. 75

76 Utvecklingsområden Barnomsorg Insatser har gjorts för barn med annat modersmål än svenska för att ge stöd till deras språkutveck- men behöver ling i förskola och förskoleklass. Arbetet och medvetenheten har stärkts under året stärkas ytterligare. I grundskolan finns möjlighet till hemspråksundervisning men rätten till studiehandledning i barnomsorgen tillgodoses inte fullt ut, även detta behöver stärkas framöver. Attitydundersökningen 2009 på kommunens fritidshem antyder att förvaltningen bör se över och stödja ett utvecklingsarbete där. Grundskola Skolinspektionen påtalar för kommuner och skolor om andelen som når målen understiger 90 %. Därför är det glädjande att kunna visa att andelen elever i åk 5 som når minst Godkänt resultat på de nationella proven i matematik i åk 5 stadigt ökat från 75 % 2005 till över 90 % I engelsnår minst Godkänt på strax under 90 %. ka och svenska ligger andelen som Om en skola över tid märker att resultaten visar en trend så bör det framgå i skolans kvalitetsredovisning vad denna kunskap får för konsekvenser på undervisningen i F-4. Elevers läsutveckling verkar inte förbättras i åk 7 9. På vilket sätt arbetar man med läsutveckling för elever i de senare åren i grundskolan? Både våren 2009 och våren 2010 var andelen som når Godkänt resultat på de nationella ämnesproven högre i åk 9 än i åk 5 för samma elevgrupp i alla tre ämnena. Tidigare år var det liten skillnad mellan en elevgrupps resultat i matematik från åk 5 och åk 9. På vilket sätt kan vi vidmakthålla detta trendbrott? Elevers känsla för möjlighet till inflytande över den dagliga verksamheten minskar fortfarande i takt med att de blir äldre, tvärt emot vad barn- och utbildningsförvaltningen har som mål för verk- fortsätta att känna att pedagogerna har och tar ansvar för elevernas utveckling och lärande? samheten. På vilka sätt kan skolorna säkra de äldre elevernas delaktighet och medansvar och ändå Det är stor skillnad mellan pojkars och flickors betyg i åk 9. Framförallt i s.k. mjuka ämnen som historia, religion, bild och svenska. I vissa ämnen är det dock större spridning på flickors resutlat på så sätt att gruppen flickor har högre medelbetyg trots att det är större andel flickor som inte når målen i ämnet. Förutsatt att bedömning och betygsättning sker på ett likvärdigt sätt kan man fråga sig på vilket sätt undervisningen främjar eller förhindrar kunskapsutveckling hos pojkar resp. flickor? I Simrishamns kommun, liksom på de flesta andra håll i Sverige, klarar sig elever med högskoleutbildade föräldrar bättre i skolan än övriga elever. Det är dubbelt så stor risk att elever med föräldrar utan högskoleutbildning inte når målen i ett eller fler ämnen i grundskolan. På vilket sätt bemöter skolans personal elever med olika förutsättningar så att skolan når upp till kravet på likvärdighet? Gymnasieskolan Resultaten på de nationella proven i svenska A och B, matematik A och engelska A på Österlengymnasiet 2008, 2009 och 2010 visar att det är stor skillnad på måluppfyllelse mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. På vilket sätt följer gymnasieskolan upp resultaten på t.ex. nationella prov? Vilken analys och vilka insatser för utveckling gör man utifrån resultaten? 76

77 17. Åtgärder för utveckling under 2010/2011 Kvalitetsarbetet Barn- och utbildningsförvaltningen ska speciellt utveckla arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet under kalenderåret Förordningen om kvalitetsredovisningar i sin nuvarande form utgår, men kravet på ett systema- skrivs istället in i Skollagen. Detta ställer andra krav på Huvudman att organi- tiskt kvalitetsarbete sera ett sådant arbete. I den nya skollagen framgår att: Systematiskt kvalitetsarbete kap Nationell nivå I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomfö- övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnads- havare ska ges möjlighet att delta i ras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det Systematiska Kvalitetsarbetet Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation Åtgärder Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Kvalitetsarbetet i Simrishamns kommun ska förändras så att det bättre passar in i Statens och Skolverkets nya krav. Implementering av de nya läro och kursplanerna Kommunen är i full gång med att implementera de nya läro- och kursplanerna. Skola 2011 har Ökad och utvecklad användning av IKT i undervisningssammanhang inneburit en jättesatsning från statens sida med mänger av människor delaktiga i framtagandet av nya, mer tydliga, läro- och kursplaner inom barnomsorg och grundskola och gymnasieskola. Barn- och utbildningsförvaltningen kan effektivisera implementeringen genom att samordna in- satser ute på enheterna. Planering och genomförande sker 2010 och Processen att öka och utveckla användandet av modern teknik i undervisningen organiseras ge- nom att kommunen startar ett projekt med två bärande delar. Dels en ett till ett princip som 77

78 innebär att efter en tre års period kommer varje elev och varje lärare att ha sin egen dator som verktyg i skolarbetet. Dels ett utvecklingsprogram som går under beteckningen Innovativa skol- i arbets- programmet. Ur projektplanen är saxat: IKT spelar en stor roll i samhället, i arbetslivet och i skolan. Fler och fler uppgifter livet och privatlivet kräver någon form av IKT-kompetens. Den pedagogiska närmiljön i skolan ska spegla den allt mer datoriserade verklighet som finns utanför skolans väggar. Projektet startar med att elever i årskurs 7-9, årskurs 1 i gymnasiet och personal ska ha en egen bärbar dator och denna satsning ska öka elevers och personalens förutsättningar att nå skolans uppsatta mål. Med IKT som pedagogiskt verktyg kan personalen öka möjligheten att engagera och inspirera elever till lärande. Skolan kan utnyttja elevers intresse för IKT och utveckla nya metoder för inlärning och bredda kunskapsutvecklingen. Och vidare: Projektet har övergripande centrala målsättningar vilka enheterna därefter lokalt bryter ner. Dessa kommer att utvärderas och mätas under projektet. Projektet ska: förbättra måluppfyllelsen och studieresultaten för eleverna skapa nya och bättre lärmiljöer för elever och pedagoger förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens* öka elevernas vilja och lust att lära öka möjligheterna för en likvärdig skola Enheternas egna mål kopplas till projektmålen. Dessa mål styr skolorna självständigt över och kan vara mål både på individuell, verksamhets- och/eller organisationsnivå. *digital kompetens En av EU:s åtta nyckelkompetenser. Innebär att elever och pedagoger lär sig en kritisk och säker användning av tekniken. Projektet löper under flera år. 78