Gamla stan 2:26 KV Megaliten, Falköpings kommun

Gamla stan 2:26 KV Megaliten, Falköpings kommun Planeringsunderlag Samråd juni 2013 Structor Mark Göteborg AB, Kungsgatan 18, 411 19 Göteborg, Org.nr. 556729-7832

Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum Konsult Structor Medverkande Structor Uppdragsledare: Teknikansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskning: Johan Rodéhn, Structor Nyköping AB Tomas Trapp, Structor Mark Göteborg AB Tomas Trapp, Axel Grahnström, Structor Mark Göteborg AB Johan Bengtsson, Structor Mark Göteborg AB Spårbarhet H:\3003-1606 DP Gamla stan_megaliten\1\g\text\pm geoteknik Megaliten.docx 2

Innehållsförteckning Gamla Stan - Megaliten 1. ORIENTERING... 4 2. UNDERLAG... 4 3. GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR... 4 4. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN... 5 TOPOGRAFI... 5 JORDLAGERFÖLJD... 7 JORDEGENSKAPER... 7 YT- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN... 7 RADON... 7 5. STABILITETSFÖRHÅLLANDEN... 7 6. SÄTTNINGSFÖRHÅLLANDEN... 7 7. BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR... 8 BEFINTLIGA BYGGNADER OCH VÄGAR... 8 BEFINTLIGA LEDNINGAR OCH KABLAR... 8 8. GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER... 8 MARK... 8 SCHAKTARBETEN... 8 FYLLNING... 8 GRUNDLÄGGNING... 9 3

1. Orientering Gamla Stan - Megaliten Falköpings kommun ska ta fram en ny detaljplan inom Gamla Stan 2:26 Kv. Megaliten m.fl. Detaljplanen syftar till att planlägga ett område avsett för detaljhandel samt naturmark där även dagvatten ska hanteras. På uppdrag av Falköpings kommun har Structor Mark Göteborg AB utfört en geoteknisk undersökning av detaljplaneområdet. I föreliggande PM redovisas de geotekniska förhållandena och rekommendationer för det fortsatta planarbetet. 2. Underlag Som underlag för utredningen har följande handlingar nyttjats: - Digital primärkarta med 1 m ekvidistans erhållen av Falköpings kommun Följande arkivhandlingar har inventerats: 1) Kv. Megaliten m.fl. - Alunskiffern, daterad 2011-06-10, upprättad av SWECO, uppdragsnummer: 2305 443. Tidigare utförda undersökningar och grundkarta har erhållits digitalt från Falköpings kommun 3. Geotekniska undersökningar Inom ramen för uppdraget har geotekniska fält- och laboratorieundersökningar utförts. Undersökningarna har utförts inom planerat område med syftet att bestämma jordlagerföljd, djup till fast botten och grundvattennivåer. Utförda undersökning redovisas i en separat handling benämnd: - Markteknisk undersökningsrapport (MUR)/ Geoteknik, daterad, upprättad av Structor Mark Göteborg AB, uppdragsnummer 3003-1606. 4

4. Geotekniska förhållanden Topografi Planens läge ligger i de södra delarna av Falköpings tätort, se Figur 4.1-1. Riksväg 46 och 47 löper öster respektive norr om planområdet. Figur 4.1-1 Det planerade områdets läge. Områdets centrala och norra delar utgörs av flack jordbruksmark. Markytans nivå ligger runt +225 i de nordliga, nordvästra och västra delarna och sluttar svagt i syd-sydvästlig riktning. I den sydöstra delen finns ett skogsbevuxet naturområde där ett mindre vattendrag rinner genom skogspartiet. Vattendragets bredd är ca 2 m och djupet bedöms vara 0,5 1 m, se Figur 4.1-2. Markytans nivå ligger kring +214 i de södra delarna i skogspartiet. I övergången från åkermark till naturmark är markens lutning brantare än övrigt i området, 1:8 à 1:10, se Figur 4.1-3. Angivna nivåer avser RH 2000. 5

Figur 4.1-2 Foto på vattendraget i det sydöstra hörnet av planområdet. Figur 4.1-2 Foto på slänt i övergången mellan åker- och naturmark i det sydöstra hörnet av planområdet. 6

Jordlagerföljd Jordlagerföljden utgörs av ett ytligt lager mulljord följt av ett lager friktionsjord bestående av morän. Mulljorden har en tjocklek varierande mellan ca 0,3 och 1,0 m i området. Sonderingar har kunnat drivas ned till mellan ca 1,5 m och 4,5 m djup innan stopp mot block eller berg erhållits. Jorden är lösare lagrad ned till ca 1 à 1,5 m djup varifrån jorden bedöms vara fastare lagrad. Moränens klassning spänner från sandmorän till lermorän med varierande sammansättning över området. Generellt innehåller dock moränen en hög andel silt. Jordegenskaper I MUR framgår materialtyp och tjälfarlighetsklass för de provtagningar som är utförda. Friktionsjorden i området klassas generellt i tjälfarlighetsklass 3 eller 4 vilket innebär måttlig till mycket tjällyftande jord. En måttlig till mycket tjällyftande jordart kan innebära att komplikationer på byggnader och konstruktioner uppstår i samband med tjäle och vid tjällossning. Yt- och grundvattenförhållanden Grundvattennivåerna mättes under tre tillfällen i december 2016 och januari 2017 i installerade grundvattenrör. De två grundvattenrör (16S04 och 16S16) som ligger på den norra delen och på åkermarken av planområdet visar att grundvattennivån ligger ca 3,5 4 m under markytan. Grundvattenröret (16S26) som är placerat i skogspartiet i den södra delen av planområdet visar att grundvattennivån är ungefär nivå med markytan. Grundvattenytor har mätts under en kort period och varierar normalt över tid. Andra grundvattennivåer kan vara aktuella under andra årstider och nederbördsförhållanden. Radon Ingen radonmätning har genomförts i planområdet. Tidigare undersökningar på fastigheter i norr om aktuellt planområde visar att radonhalten överskrider gränsen för högradonmark (50 kbq/m 3 ), (SWECO, 2011). 5. Stabilitetsförhållanden Med hänsyn till i området förkommande jordar finns inga förutsättningar för stabilitetsbrott inom planområdet, vare sig för befintliga eller planerade förhållanden. 6. Sättningsförhållanden Sättningsförhållandena inom planområdet är generellt sett goda. Förekommande friktionsjord kan belastas utan att nämnvärda sättningar utbildas. De små sättningar som kan inträffa kan betraktas som elastiska vilket innebär att de utbildas omgående efter att belastning påförts. 7

7. Befintliga anläggningar Befintliga byggnader och vägar Inom detaljplanområdet finns i dagsläget inga byggnader. En grusväg löper genom området som leder till en fastighet sydväst om området. Befintliga ledningar och kablar Inom området finns inga kända ledningar eller kablar i mark. En högspänningsledning går i luften till väster om planområdets gräns. 8. Geotekniska rekommendationer Mark Stabilitetsförhållandena är tillfredställande för både befintliga och blivande förhållanden. Med hänsyn till att jorden utgörs av friktionsjord kan förhållandevis stora laster påföras utan risk för markbrott. Schaktarbeten Jorden innehåller silt och är flytbenägen vilket måste beaktas vid schaktarbeten och utformning av permanenta slänter. Permanenta schaktslänter i friktionsjorden kan anses vara stabila för släntlutningar 1:1.5 eller flackare. Tillfälliga schaktslänter kan exempelvis utföras flackare eller skyddas med presenningar eller ett lager makadam. Permanenta skärningsslänter bör skyddas med t.ex. grovkornig jord. Vid schakt under grundvattenytan kan en tillfällig grundvattensänkning fordras tillsammans med stödkonstruktion för att säkerställa att lokalstabiliteten är tillräcklig. Stabilitet för tillfälliga schaktarbeten ska verifieras i samband med detaljprojektering om schaktdjupet överstiger 2 m. Vidare finns risk för bottenuppluckring i samband med schakt vid hög grundvattennivå eller kraftigare nederbörd. Schakter måste länshållas. Det är även lämpligt att ledningsbäddar och dylikt läggs ut omgående efter utförd schakt. Fyllning Med hänsyn till jordens sammansättning kommer liggtider och eventuellt dränerande lager i fyllningen att krävas om fyllning utförs med i området förkommande jord. 8

Grundläggning Gamla Stan - Megaliten Efter utgrävning av organisk jord bedöms grundläggning av byggnader kunna utföras med kantförstyvad platta på mark i befintlig jord, alternativt på plintar för byggnader med stora laster. Med hänsyn till jordens siltinnehåll behöver schaktarbeten bedrivas försiktigt för att inte skada schaktbotten, särskilt i samband med nederbörd. Schaktbotten bör omgående täckas med krossmaterial för att förhindra att schaktbotten luckras upp och förstörs under fortsatta arbeten Byggnader, där människor stadigvarande vistas, inom högriskområde ska normalt utföras med radonsäker konstruktion eller motsvarande åtgärder så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. Göteborg Tomas Trapp Axel Grahnström 9