GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända

HANDLING 2017-03-14 Lisa Sipari GR Utbildnings arbete med fokus nyanlända Rapportering kring nuläge, samt övergripande inriktning 2017 1. Bakgrund GRs förbundsstyrelse uppdrog i september 2015 åt förbundsdirektören att tillsammans med kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det, utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. GRs avdelningar har därefter arbetat med många olika typer av aktiviteter för att tydliggöra och utveckla GRs bidrag till arbetet. I oktober 2015 presenterades för Utbildningsgruppen och Utbildningschefsnätverket GR Utbildnings initiala planering för arbetet. Ett riktat kompetensutvecklingsutbud togs bl a fram och erbjöds medlemskommunernas medarbetare ht 2015/vt 2016. I mars 2016 presenterades en plan för GR Utbildnings övergripande inriktning för arbetet 2016, sammanfattad i en lista som omfattade nio prioriterade punkter. I detta tjänsteutlåtande beskrivs utvecklingen under 2016 i relation till de nio prioriterade områdena, samt tydliggörs planerad inriktning för vidare utvecklingsarbete 2017. 2. Fokus 2016 nio prioriterade områden Med utgångspunkt i medlemskommunernas behov och omvärldsbevakning på flera arenor konstaterades följande nio områden som prioriterade att arbeta vidare med: 1. Språk som nyckel till integration, svenska för nyanlända (sfi och svenska som andraspråk) och modersmål. Viktigt med fokus på språkinlärning i ett sammanhang, med koppling till autentiska situationer samt tillvaratagande på befintliga kunskaper, vilket innebär behov av handledning och stöd på modersmål och tydliga kopplingar till samhälls- och arbetsliv. 2. Vuxenutbildning som ett viktigt verktyg i matchning mellan utbildning och arbete men också samverkan i gränssnitt för gymnasiet och vuxenutbildning. Viktigt av att tydliggöra vikten av flexibilitet i former även inom grund- och gymnasieskolan till följd av nya behov. 3. Allt viktigare att arbeta för fullföljda studier bland olika målgrupper inklusive nyanlända, ett arbete som kräver en bred palett av insatser, differentiering inom 1

målgrupper för olika utbildningar och skolformer samt en flexibilitet i arbetet med att ge individer möjligheter att etablera sig i samhälls- och arbetslivet. 4. Stärka svenska skolans kvalitetsarbete i syfte att förbättra resultaten och stärka verksamheten. 5. Strategisk kompetensutveckling på flera nivåer och mot olika målgrupper. 6. Motverka trenden av ökande lärarbrist och sjukskrivning hos lärare i alla skolformer, från förskola till vuxenutbildning. Det finns anledning att se över möjligheter att bredda rekryteringsbasen till yrket på olika sätt. 7. Bidra till en effektivare administration och planering för kommunerna inom områden där alla kommuner står inför liknande utmaningar och där en samordning innebär ett mer effektivt resursutnyttjande samt medför en ökad kvalitet. Exempel utgörs av validering av kunskaper, betygsbedömning, bostads- och lokalplanering. 8. Skapa trygghet och tolerans i förhållande till nyanlända barn och elever i verksamheterna, men också i samhället i stort. 9. Påverkan och strategisk kommunikation i förhållande till nyckelaktörer. 3. Uppföljning av utvecklingen 2016 På GR utgör styrgrupper och nätverken nyckelarenor för verksamheten och kring nyanländasituationen har det förts kontinuerlig dialog kring dessa frågor sedan september 2015. En nyckel i arbetet som har haft stor betydelse kring insatser bottnar i den behovsinventering på utbildningsområdet som kunde genomföras med kort varsel genom nätverken i medlemskommunerna ht 2015. Sedan hösten 2015, då en mycket stor grupp asylsökande kom till Sverige, har läget förändrats radikalt. Införandet av gränskontroller i november 2015 och införandet av IDkontroller i januari 2016 har påverkat antalet asylsökande som kommer till Sverige. Den 20 juli 2016 infördes en tidsbegränsad lag som begränsar asylsökandes möjlighet att få uppehållstillstånd och att återförenas med sina familjer. Dessa beslut har givetvis fått konsekvenser, bland annat för utbildningssektorn. Antalet asylsökande personer ökar inte i samma omfattning som 2015, vilket påverkar kommunernas planeringsförutsättningar. De tillfälliga uppehållstillstånden och beslut om avslag på asylansökan rapporteras från flertalet verksamheter i hög grad påverka både elever och lärare/andra medarbetare som möter asylsökande och nyanlända, med avseende på att hantera oro, sorg och krissituationer. Utbildningsgruppen har under 2016 haft några specifikt riktade tematiska diskussioner kring nyanlända; utmaningar, möjligheter och fortsatta insatser. I Utbildningschefsnätverket (UC) har frågan gällande nyanlända barn och unga integrerats i UC:s fokuserade teman: 2

- Strategisk kompetensförsörjning - Strategisk kommunikation - Hållbart skolledarskap - Ungas utanförskap Vidare har Utbildningschefsnätverket fört återkommande diskussioner utifrån omvärldsbevakning samt erfarenhetsutbyte, och framgångsrika lokala exempel på organisation av verksamheter har presenterats. GR Utbildning bedömer att GRs behov av återkoppling från praktiker och verksamheter har tillgodosetts inom ramen för ordinarie nätverksstrukturer samt utvecklingsprojekt. Erfarenheten från bl a det riktade kompetensutvecklingsutbudet rörande nyanlända samt signaler från nätverken ger att medarbetare i kommunerna som arbetar med nyanlända har varit fullt fokuserade på att hantera de dagliga uppdragen. Det har därför bedömts vara fel läge för tillskapandet av fler arenor än befintliga. Emellertid har ett område återkommande lyfts vara i behov av ytterligare erfarenhetsutbyte, och det är språkintroduktionsprogrammets (SPRINT) organisering. Frågan har bl.a. lyfts i Introduktionsprogramsgruppen och inom projektet Plug In 2.0, som i GR innefattar flera lokala delprojekt med fokus på utvecklingen av SPRINT. Läget just nu, med en stor grupp nyanlända elever i gymnasieålder, har på flera håll medfört ett ökat fokus på vitalisering och utveckling av introduktionsprogrammen som helhet, något som efterfrågats sedan tidigare samt där bl. a. nationella uppföljningar visar att behoven är stora. Situationen med många nyanlända ungdomar kan på ett sätt ses som en hävstång för en välbehövlig kvalitetsutveckling inom introduktionsprogrammen i stort. För att synliggöra lärdomar och erfarenheter från den senaste tidens utveckling inom SPRINT föreslås Utbildningschefsnätverket uppdra till Introduktionsprogramsgruppen att ta fram ett underlag med sammanställning av lärdomar och erfarenheter gällande framgångsrik organisering av språkintroduktionsprogrammet. Uppdraget genomförs förslagsvis i samverkan med projekten Plug In 2.0 och InVäst; InVäst eftersom en del av det projektet innebär att ta fram ett stödmaterial rörande bedömning av nyanlända ungdomars kunskaper inför placering i gymnasieskolan. Projekten Plug In 2.0 och InVäst beskrivs utförligare senare i utlåtandet. GR Utbildning deltar i de kommungemensamma plattformar som avser nyanlända vuxna och integration samt ensamkommande barn/unga. Bedömningen är att plattformarna utgör värdefulla forum för erfarenhets- och kunskapsutbyte gällande kommunernas hantering av olika ansvarsområden kopplat till frågor såsom boende för ensamkommande barn/unga respektive kommunernas ansvar utifrån bosättningslagen, dialog kring lagstiftning samt information från och dialog med Migrationsverket, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen mm. 3

När det handlar om de nio prioriterade områden som konstaterades 2016 beskrivs utvecklingen av frågorna inom ramen för utvecklingsprojekt och initiativ som har startat och pågår 2016/2017. InVäst GR Utbildning bedrev ett intensivt strategiskt påverkansarbete mot flera arenor för att säkerställa att EU:s strukturfonder följde planerna med satsningar på målgruppen unga inom ramen för utlysningar sommaren 2016. En följd av detta arbete var utlysningen som låg till grund för ansökan om InVäst, där nyanlända blev huvudfokus till följd av bl a GRs påverkansarbete. Det till del ESF-finansierade projektet InVäst startade i september 2016. InVäst ska till del ses som en efterfrågad fortsättning efter projektet GRINT, som fokuserade kvalitet inom sfi. InVäst kommer att pågå under tre år och startade i september 2016. GR är projektägare och Skaraborg deltar som partner i projektet. Halland representeras i projektet genom projektpartner Halmstads kommun. Boråsregionen kommer att få del av insatser rörande sfi genom att GR processleder och kompetensutvecklar tre kommuners sfi-verksamheter. Med fokus på språket som nyckel till ett aktivt deltagande i samhället är syftet att stärka kvaliteten inom sfi-verksamheter. Den största delen i projektet handlar om att genom kompetensutveckling och processledning stärka kvaliteten inom Västsveriges sfi-verksamheter samt bygga en digital plattform som möjliggör kompetensstärkning för medarbetare inom sfi. Projektet syftar som helhet till att stärka mottagarorganisationers kompetens i mottagandet av nyanlända. Detta för att medarbetare genom ökade kunskaper, en starkare arbetsorganisation och ett kollegialt lärande ska kunna bidra till att förbättra förutsättningarna för nyanlända att bli framgångsrika och aktiva deltagare i samhällslivet. Utöver fokus på sfi fokuserar projektet två andra huvudområden; Bedömning av nyanlända ungdomars kunskaper inför placering i gymnasieskola, samt Möten för bättre mottagande av nyanlända. När det handlar om bedömning av kunskaper inför placering i gymnasiet kommer projektet att ta fram ett av stöd- och inspirationsmaterial för kartläggning och bedömning av formellt och informellt förvärvade kunskaper inför placering i gymnasieskola. Ett stöd kring det här området har efterfrågats från regionens gymnasieskolor och antagningsenheter, och ett stödmaterial förväntas bidra till en mer likvärdig bedömning av kunskaper. Projektet kommer att genomföra arrangemang av mötesplatser och 4

arenor där personal inom mottagarorganisationer som möter nyanlända kan träffas och få kompetensutveckling med interkulturell kompetens som utgångspunkt. Konferenserna kommer att erbjudas i GR, Halland och Skaraborg; med möjlighet för personal i hela Västra Götaland att delta. Yrkesutbildningar med språkstöd (sfi/svenska som andraspråk) I och med att samverkansavtalet för yrkesutbildningar för vuxna trädde i kraft 1 januari 2014 upphörde det tvååriga samverkansavtal som funnits mellan Göteborgsregionens medlemskommuner kring olika utbildningsvägar i kombination med svenska för invandrare (sfi). Det nya avtalet inkluderar utbildningar med språkstöd (sfi/svenska som andraspråk). Yrkesutbildningar med språkstöd har genomförts i regionen sedan 2013 och har gett goda resultat vad gäller snabbare inträde i arbetslivet för elevgruppen. Konceptet har fördjupats under 2016 med ett större antal utbildningar och fler yrkesutgångar men också genom att man jobbat mer strategiskt med likabehandling och kvalitetssäkring av utbildningarna. Detta har bland annat gjorts i en arbetsgrupp med ansvariga rektorer som är huvudmän för anordnade yrkesutbildningar med språkstöd. I gruppen har man kommit överens om strukturer och riktlinjer för att säkerställa att eleven kan känna sig trygg i antagningsförfarandet och i undervisningen oberoende av vilken anordnare som bedriver undervisning. Några förändringar i kursinnehållet har gjorts för att ge tillräckligt och adekvat stöd till eleverna. Dessa innefattar en obligatorisk kartläggning av elevernas tidigare studie- och arbetslivserfarenhet, mål med studierna m.m., att obligatorisk yrkessvenska erbjuds samt fortsatt studiehandledning på modersmål i den mån som eleven efterfrågar och behöver det. Syftet med yrkesutbildningar med språkstöd är att erbjuda nyanlända invandrare yrkesutbildning med integrerad undervisning i sfi/svenska som andraspråk, såväl flyktingar som övriga, anpassad till den nyanländas förutsättningar och behov. Under 2016 startade även ett arbete med att hitta och testa nya typer av utbildningar som t.ex kan vara att man delar upp en längre utbildning i flera steg för att få ut elever snabbare till bristyrken och ge dem möjlighet att tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet innan utbildningsinsatsen fortsätter till slutmålet. Under 2016 genomfördes tre utbildningsstarter i vilka 1100 elever påbörjade 88 olika yrkesutbildningar runt om i regionen. Av dessa har antalet yrkesutbildningar med språkstöd har ökat i omfattning. I det regionala utbudet startades 15 språkstödsutbildningar inom 11 efterfrågade yrkesområden på arbetsmarknaden. I januaristarten 2017 var nästan 30% av utbildningsplatserna i form av språkstödsutbildningar. Nyligen fick Arbetsförmedlingen ett tydligt direktiv om att matcha 5

nyanlända gentemot utbildningar varför bedömningen är att antalet kommer att öka framgent. Plug In 2.0 I GR är en av de prioriterade målgrupperna för Plug In 2.0, som bedrivs 2015-2017, nyanlända elever i skolår 9 och gymnasieålder. Plug In är ett projekt som i sin version 1.0 pågick 2012-2014 och som fokuserade att motverka ungdomars studieavbrott från gymnasiet. Projektet har fått stor spridning, (nådde inom version 1.0 ca 8000 ungdomar), och drivs av SKL i samverkan med åtta regioner varav GR är en. Sommaren 2016 startade sex projektverkstäder i GR med fokus på att på olika sätt förbättra utbildningen för nyanlända elever på primärt språkintroduktionsprogrammet. Gemensamma drag som förenar verkstädernas arbete är att projektformen används som en språngbräda för att pröva strukturutmanande grepp och öka flexibiliteten för att ge ungdomarna en så motiverande start som möjligt i Sverige. Verkstäderna arbetar med att erbjuda ungdomarna studie- och yrkesvägledning för att se framtida möjligheter, en koppling till arbetslivet, och en koppling till yrkesprogram och nationella program. Framgångsfaktorer som har konstaterats sedan tidigare inom Plug In och PlugInnovation (den kunskapsplattform som GR utvecklat inom ramen för Plug In) och som fokuseras extra mycket inom Plug In 2.0 är flexibilitet, samverkan, framtidsfokus och autentiskt lärande. I skrivande stund undersöker GR Utbildning möjligheterna att gå in i en ESF-ansökan tillsammans med bl a SKL för ett projekt med fokus på att utveckla introduktionsprogrammen, som en följd av erfarenheterna från Plug In 2.0. Projektingången rör behovet av att vitalisera och verklighets-/arbetslivskoppla utbildningen på samtliga introduktionsprogram; däribland SPRINT. Det handlar bl a om att pröva en ökad flexibilitet i antagningsförfaranden och andra typer av nya vägar för att ta tillvara kunskap och drivkraft hos bl a gruppen nyanlända ungdomar. Aktivitetsplatsen Aktivitetsplatsen.se är ett regionalt projekt som syftar till att skapa goda förutsättningar för integration genom samverkan mellan skolungdomar, nyanlända och arbetslivet. Projektet vill ge ungdomarna en möjlighet att få vuxna förebilder, nya vänner samt en givande fritid genom sociala aktiviteter initierade av arbetsliv, föreningsliv och andra organisationer. Det ger dem också en chans att lära sig mer om en verksamhet eller en bransch samt att bredda sitt kontaktnät. Aktivitetsplatsen är ett komplement till Praktikplatsen.se och utvecklas under 2017 inom Praktikplatsens verksamhet, med finansiering från VGR. Tänkta användare är ensamkommande ungdomar, men även andra ungdomar. Organisationer som vill erbjuda 6

någon form av aktivitet kan använda verktyget för att nå ungdomar. Det kan handla om exempelvis ideella organisationer, ideella föreningar och projekt som redan arbetar med målgruppen. Kompetensförsörjning, bl a snabbspår Ett antal snabbspår har initierats på nationell nivå. Ett av målen med snabbspåren är att korta tiden från ankomst till arbete för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Ett av snabbspåren riktar sig till förskollärare och lärare och det lanserades i februari 2016. Inom ramen för det samverkansråd där GRs utbildningschef samt några utbildningschefer från medlemskommunerna sitter tillsammans med Göteborgs Universitet diskuteras frågan om kompetensförsörjning och bl a snabbspår kontinuerligt. Det kan poängteras att GRs yrkesutbildningar med språkstöd, som beskrivits tidigare i utlåtandet, utgör en form av mycket framgångsrikt snabbspår; då det utbildat många individer samt i hög utsträckning lett till sysselsättning. Rekryteringsprojektet Vård och omsorg, GR Just nu pågår planeringsarbetet för Rekryteringsprojektet Vård och omsorg vars syfte är att möta det växande behovet av personal inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter. Bakgrunden till projektet är en intresseförfrågan till kommundirektörsgruppen inom GR i maj 2016 angående det ökade behovet av utbildad personal inom vård och omsorg i allmänhet och utbildad personal till äldreomsorgen i synnerhet. Projektet har kommit fram till en modell där deltagarna utbildas till undersköterska i två steg. Den första delen erbjuder yrkeskurser och utöver det tillkommer svenska, yrkessvenska, studiehandledning på modersmål, kartläggning samt APL enligt det redan etablerade konceptet yrkesutbildningar med språkstöd. Inom ramen för projektet finns också ambitionen att knyta elev och framtida medarbetare närmare arbetsgivaren genom att arbetsgivaren kommer delta aktivt i ansöknings- och matchningsprocessen. Under den andra delen läser eleven resterande kurser till undersköterska på halvtid och jobbar på sin matchade arbetsplats på halvtid. Målet är att anställningen övergår till en tillsvidareanställning som undersköterska. FSGR (Fullfölja studier GR) I arbetet med Plug In har kommuner deltagit med projektverkstäder på gymnasieskolor och i verksamheter som utvecklar det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Fristående huvudmän för gymnasieskola har inte funnits representerade. Inom FRIST-nätverket i GR har intresset för att arbeta med insatser för att motverka studieavbrott lyfts som ett viktigt fokus, varefter GR efter strategiskt påverkansarbete kunde ansöka om projektet FSGR inom ramen för en ESF-utlysning kring ungas etablering på arbetsmarknaden. 7

ESF beviljade 2016 ca 9,8 miljoner kr för att GR Utbildning under 2017 2020 ska driva projektet Fullfölja studier GR FSGR. Syftet är att skapa förutsättningar för deltagande fristående gymnasieskolor att genom individanpassade insatser arbeta med att motverka studieavbrott. Academedia är huvudpartner inom projektet. Därutöver finns Ale Lärlingsgymnasium med, samt Burgårdens Lärcentrum som är en kommunal skola, vilket förväntas bidra positivt till projektets samverkansfokus. Några av de deltagande skolorna har nyligen börjat organisera för att ta emot nyanlända elever, varför utveckling av arbetet med nyanlända elever och SPRGöteborgsregionens kommunalförbund INT blir en naturlig del i projektet. Projektet kommer även att arrangera mötesplatser där arbetslivsrepresentanter och ungdomar möts för att ge möjlighet till kontaktskapande och förebilder. Vård- och omsorgscollege Under 2016 och 2017 har GR VO-College medverkat i två ESF-projekt med fokus på kommunernas kompetensförsörjning inom vård och omsorg. I det första projektet var syftet att undersöka ungas och utlandsföddas attityder till arbete inom vård och omsorg. Målgrupper var elever i årskurs 8, 9 och i årskurs 2 på vård och omsorgsprogrammet i gymnasieskolan och på programmet för hälsa, vård och omsorg i gymnasiesärskolan samt elever i vård- och omsorgsutbildning med språkstöd. Undersökningen går att bygga vidare på när nyanlända ska integreras i utbildning och arbetsliv inom vård och omsorg. Underlaget används nu vid informations- och vägledningsinsatser inom VO-College. I det andra ESF-projektet College Väst arbetar VO-Collegedelen med att utveckla ett gemensamt förhållningssätt vid validering av kunskaper inom vård och omsorg, vilket har en tydlig koppling till nyanländagrupperna. Vidare har ett antal lärare vid vård- och omsorgscollege utbildat sig till språkombudsutbildare via Äldrecentrum i Stockholm. I College Väst-projektet samordnas nu deras uppdrag till en gemensam utbildning där de utbildar språkombud på arbetsplatserna. Insatsens syfte är att utveckla kompetens på arbetsplatserna för att arbete med kommunikation och dokumentation. Språkombuden kommer att förbättra t ex handledningen vid arbetsplatsförlagt lärande för nyanlända. Den regionala styrgruppen VO-Collegerådet för regelbundna diskussioner om samordning av tillgängliga apl-platser inom vård och omsorg. Antalet personer som nu utbildas t ex i utbildningar med språkstöd innebär utmaningar för verksamheterna och fler platser behövs liksom ytterligare samordning av befintliga platser för att klara uppdraget. Såväl sjukhusvården som kommunal vård och omsorg ingår i arbetet. GR VO-College verkar också för att ta fram en modul i den nationella handledarutbilningen inom VO-College som ska innehålla ESF:s horisontella principer med inriktning mot inkludering, jämlikhet och jämställdhet. Modulen som nu utvecklas, 8

som en pilot inom College Väst-projektet, ska innehålla delar om vad en handledare på en arbetsplats behöver tänka på vid handledning av t ex nyanlända män och kvinnor. Ungas Kraft GR Utbildning ingår fr.o.m. 2017 i projektet Ungas Kraft som Universeum projektäger samt leder. Fokus är en holistisk ingång kring elever vid Landamäre- och Svartedalsskolan i Göteborg; skolor med stora utmaningar när det handlar om strukturella faktorer. Projektet ger möjlighet att fokusera på elevernas hela livssituation genom att arbeta med skola, hemmiljö (föräldrar, syskon), samt fritid för att påverka elevernas skolanknytning, studieresultat och motivation samt på sikt plats i arbets- och samhällslivet. Gymnasienätverket Gymnasiecheferna inom GR har via sitt nätverk bidragit på olika sätt i samband med mottagandet av nyanlända. Nätverket har kontinuerligt informerat varandra om goda exempel på hur integrationen går till i kommunernas utbildningsverksamhet. De har också genomfört en enkät under hösten 2016 för att få fram omfattningen av samtliga introduktionsprogram med särskilt fokus på IMSPRINT. Redovisningen lämnades till Utbildningsgruppen under hösten 2016. Det var första gången GR kunde ge en samlad bild av antalet platser och elever. Individuellt utformade IM ingår inte i vare sig samverkansavtalet eller i den regionalt överlämnade antagningen på grund av nationellt regelverk. Nätverket har också påtalat behovet av bedömningsstöd vid bedömning av nyanländas kunskaper vilket föranledde GR att via SKL (Sveriges kommuner och landsting) trycka på för att få fram en nationell handbok för att underlätta kommunernas arbete. I samband med Skolverkets regleringsbrev för 2017 gavs verket i uppdrag att tillsammans med UHR ta fram en sådan nationell handbok/nationellt stöd. Medel har avsatts för arbetet. Inom ramen för projektet InVäst bedriver GR ett angränsande utvecklingsarbete kring bedömning av kunskaper inför placering i gymnasiet, vilket kontinuerligt stäms av i förhållande till nationella initiativ. Lärande på arbetsplatsnätverket Nätverket arbetar med yrkesutbildning och kvalitet i lärande på arbetsplats. Särskilda insatser kring nyanlända har varit att sprida modeller där yrkesutbildning har kombinerats med språkutbildning inom IMSPRINT. Flera skolor har testat gränserna för hur långt det går att kombinera utbildning inom olika delar av gymnasieskolan för att skynda på integrationen. Strategisk kompetensutveckling Det krävs både generell och specifik kompetensförstärkning bland professionen på flera 9

områden för att arbeta och integrera nyanlända i kommunernas och utbildningslandskapets befintliga strukturer. Inom ramen för GR Utbildnings ordinarie utbildningsutbud erbjuds en del utbildningar med bäring för området. Planering för befolkningsökning GR Utbildning har initierat ett arbete där berörda förvaltningschefer/motsvarande i kommunerna påbörjade en dialog kring strategisk samordning avseende samhällsplanering och utbildningsplanering (bostadsförsörjning och lokaler för utbildningsändamål). GR Utbildning bedriver just nu ett undersökande arbete rörande ökningen av individer inom utbildningssektorns samtliga målgrupper samt kopplat till ekonomiska förutsättningar för kommunerna, där avsikten är att på sikt koppla ihop detta arbete med GR Planering för att bl a diskutera en regional planering av utbildningslokaler m.m. Rekommendation angående återsökning av statlig ersättning för utbildningskostnader En kommun kan återsöka statlig ersättning från Migrationsverket för utbildningskostnader för asylsökande barn och unga. Kommunerna inom GR framförde under hösten 2015 synpunkter på den oklarhet som rådde med anledning av att det inte finns en tydlig reglering avseende vilken kommun som kan återsöka denna ersättning. Avsaknaden av en tydlig reglering påverkar särskilt de lägen då en kommun som anvisats ett ensamkommande barn placerar barnet i ett boende i en annan kommun. GR Utbildning ombads samordna arbetet med att utarbeta förslag till rekommendation gällande vilken kommun som bör återsöka aktuell ersättning. En arbetsgrupp bestående av representanter från Skolekonomnätverket, Gymnasieekonomnätverket, Flyktingadministration i Göteborgs stad, Migrationsverket och medarbetare inom GR Utbildning utarbetade därför under december 2015 och januari 2016 ett förslag till en sådan rekommendation. I februari 2016 enades Utbildningschefsnätverket om att rekommendationen kommunerna emellan är att den kommun där de asylsökande barnen/de unga stadigvarande vistas (hemkommunen) återsöker ersättning för utbildningskostnader från Migrationsverket. Omvärldsbevakning gällande asylsökande och nyanlända barn och unga samt gällande förändringar på utbildningsområdet med anledning av flyktingsituationen GR Utbildning har kontinuerligt under 2016 sammanställt omvärldsbevakning på området. Omvärldsbevakningen syftar till att kontinuerligt ge kommunerna samlad och uppdaterad information på området. Ambitionen är att samla de senaste uppgifterna gällande exempelvis aktuell lagstiftning, uppgifter om andelen asylsökande ensamkommande resp. barn i familj, kommande, pågående och redovisade utredningar på nationell nivå kopplat till utbildningsområdet, forskningsresultat samt rapporter och 10

material från olika organisationer som bevakar området såsom Skolverket, Skolinspektionen, SKL och Länsstyrelsen. Huvudsakliga målgrupper för omvärldsbevakningen är GR Utbildnings nyckelnätverk men materialet har visat sig användbart även för målgrupper inom exempelvis kommunernas socialtjänst. Materialet har sammanställts vid fem tillfällen under år 2016 och vid ett tillfälle hittills under 2017. Påverkan och strategisk kommunikation i förhållande till nyckelaktörer GR utgör tio procent av utbildningslandskapet i Sverige, vilket innebär att den samlade erfarenheten i regionen kan och bör få ett stort genomslag gällande behov av regeländringar, behov av stöd och initiativ etc. GR Utbildning kan via upparbetade kontakter och påverkanskanaler i förhållande till nyckelaktörer regionalt och nationellt, samt tack vare ett utvecklat nätverksarbete med kommunrepresentanter från många professioner, hjälpa till att föra medlemskommunernas talan gällande viktiga förändringar. Inom ramen för Plug In 2.0, InVäst och FSGR genomförs systematisk avtankning av behov av system och strukturförändringar, i syfte att tydliggöra behoven mot beslutsfattande nivåer. Ett antal frågeställningar som har lyfts via regional gymnasiesamverkan har vidarebefordrats antingen via SKL eller via Skolverket för att påskynda regelförändringar som kan bidra till en snabbare integration. Exempelvis har rätten att fortsätta en utbildning i en annan kommun lyfts till SKL för att få fram ett förtydligande av vad som gäller. Jurister på SKL har i sin tur kontaktat Skolverkets jurister för att reda i regelverken. Samtidigt har ersättningsfrågan från Migrationsverket lyfts för att skapa klarhet i hur ersättningen ska utformas framöver. Även i GRs remissvar på den så kallade Gymnasieutredningen har förslag framförts kring vad som behöver utvecklas för att underlätta regional samverkan inom nyanländaområdet, t ex hur IMSPRINT bör kunna bedrivas också i form av ett sökbart gruppbaserat program. Inom ramen för remissförfarande rörande regler kring rapportering kring det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har GR Utbildning påverkat utformningen i stort samt tydliggjort bl a hur tänkt reglering kunnat påverka nyanlända. GRs modell för regionalt samordnad yrkesvuxutbildning har fått ett tydligt genomslag i ny nationell reglering kring vuxenutbildning, där statsbidrag villkoras med medfinansiering och regional samordning mellan minst tre kommuner. Påverkan kan även avläsas vad gäller att ett särskilt statsbidrag för yrkesutbildningar med språkstöd inrättades 2016 och är fortsatt sökbart 2017. 11

4. Inriktning 2017 2016 har varit ett år då konstaterade behov och önskemål om utveckling har kunnat härbärgeras och tydliggöras inom ramen för en rad utvecklingsprojekt och insatser. Flertalet av dessa har en flerårig utsträckning som kommer att möjliggöra fortsatt utveckling vad gäller medlemskommunernas behov och önskemål framåt. I fortsatt arbete är en tydlig ingång fortsatt fokus på utvecklad samverkan med olika aktörer inom ramen för projekt och satsningar. Det handlar om samverkan mellan olika förvaltningar och avdelningar kommuninternt, med andra nyckelaktörer såsom hälso- och sjukvård, Arbetsförmedling och Länsstyrelse, ideell sektor, och lokalt arbets- och näringsliv. Att kunna erbjuda nyanlända barn och unga framtidsriktning och motivation kräver helhetssyn, samverkansfokus och en förmåga att lyfta blicken till övergripande riktning istället för regelverk och kulturer/logiker per verksamhet. Viktigt är att fortsatt undersöka möjligheterna att inom olika projekt och utvecklingssatsningar pröva möjligheten att utmana utbildningssystemets former i förhållande till målgruppens behov och möjligheter att bidra till samhälls- och arbetslivet; exempelvis genom ökad flexibilitet och regellättnader rörande antagning till gymnasium, vuxenutbildning och andra typer av utbildningar. En annan prioritet handlar om att undersöka möjligheterna att initiera utvecklingsprocesser kopplade till yngre åldrar. Här handlar det bl.a. om bred organisationsutveckling med fokus på språkutvecklande arbetssätt. En annan ingång rör nyanlända ungdomar/vuxna i gränslandet mellan gymnasium/vuxenutbildning/kaa/arbetsliv, och möjligheten att där ta ett samlat grepp och tydliggöra möjligheter och framtidsriktning. GR Utbildning organiserade fr.o.m. 2016 Pedagogiskt Centrum så att det bl.a. tydliggjorde verksamhetsfältet Utbildning för alla. Verksamhetsfältet omfattar bl.a. Pedagogiskt Centrums satsningar kring utveckling rörande nyanlända i skolan, såsom Plug In 2.0 och InVäst. Avsikten med verksamhetsfältet är att möjliggöra en fokuserad utveckling av verksamheten. 5. 2017 utvecklingsinsatser som pågår och inleds Yrkesutbildningar med språkstöd erbjuds fortsatt på bred front i GR. Aktivitetsplatsen.se utvecklas 2017 med bl.a. fokus på fortsatt finansiering och drift. Plug In 2.0 avslutas 2017. Avslutsfasen kommer att innebära fokus på spridning och resultatsammanställning i vid mening, bl.a. för att tydliggöra framtida riktning. Möjligheten till eventuella påbyggnadssatsningar undersöks. Rekryteringsprojekt Vård och Omsorg GR inleds 2017. 12

InVäst och det projektets fokus på bl.a. kvalitetsutveckling inom sfi i hela Västra Götaland pågår t.o.m. 2019. FSGR med fokus på fristående gymnasieskolors utveckling av bl.a. SPRINT inleds 2017 och pågår till 2019. Projektet Plug Innan med initiativtagare och finansiär VGR och projektägare GR startar troligen i maj 2017, med riktning grundskolor år 5/6-9 i hela Västra Götaland. Fokus för projektet är fullföljda grundskolestudier, vilket innebär att nyanlända elever kommer att beröras av projektet. GR Utbildning genomför fortsatt kontinuerlig omvärldsbevakning med fokus asylsökande och nyanlända barn/unga samt gällande förändringar på utbildningsområdet med anledning av flyktingsituationen. GR Utbildning erbjuder fortsatt kurser och kompetensutvecklingsinsatser inom de delar av området där kommunerna uttrycker behov av fler och/eller fördjupande satsningar. Utveckling av systematisk modell för uppföljning av erfarenheter och lärdomar som kan ligga till grund för strategisk påverkan inom ramen för projekt inleds 2017 och appliceras på befintliga projekt som berör frågan. GR Utbildning bedriver fortsatt utvecklings- och påverkansarbete gentemot nationella aktörer utifrån medlemskommunernas behov och framgångsrika regionala samverkansexempel. 13