BANSEK. Manual Version 4.1

Relevanta dokument
Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad

Samlad effektbedömning

Modell för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys - ENJA

Nedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.

TMALL 0141 Presentation v 1.0

Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

SEB Bilaga 4: Mall arbets-pm Bansek

Dokumentdatum. Sidor 1(7)

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVSt_010 Strängnäs-Härad, dubbelspår

Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

5 Samhällsekonomiska effekter

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Effektredovisning för BVMa_025 Hässleholm- Helsingborg, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Effektredovisning för BVMa_021 Kävlinge-Arlöv hastighetsanpassning (160 km/h), mötesstation m.m.

Samlad effektbedömning

Trafikprognoser och samhällsekonomi

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_019 Gävle-Storvik, mötesstation BVGv_016 Storvik-Frövi, mötesstation och samtidig infart

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m.

Banavgifter och externa kostnader för tågtrafik prognosåret 2040

Effektredovisning för BVSt_024 Märsta Bangårdsombyggnad

Kapitel 7 Objektsanalyser Typfall och kalkylexempel

Effektredovisning för BVGv_017 Ramnäs- Brattheden,mötesspår

Samlad effektbedömning

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Registrering av självdeklaration

Samlad effektbedömning

IT-system. BUP Användarmanual

Metod för samhällsekonomiska kalkyler för lågtrafikerade banor

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR

Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen ( låsningar )

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

ALEPH ver. 16 Introduktion

Norrbotniabanan. Resultat Sampers/Samkalk P UA_NBBrev090917

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala

Datum Bilaga

Effektredovisning för BVMa_024 Sandhem-Nässjö, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet

Från vilka klasser hämtas eleverna till undervisningsgrupperna? Vilka undervisningsgrupper kan schemaläggas samtidigt?

Samhällsekonomiska differenskalkyler

Två räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB

Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Trafikslags övergripande plan

Elevhantering. Välj Tabell - Elev. Konstatera att elevtabellen är tom! I brist på elevinformation måste schemafilen få reda på följande:

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Manual för Excelprogrammet

Samlad effektbedömning

PM Revideringsdatum: Version underliggande dokument i MS Word: NBB_jämförelse samh.ek. kalkyl_åp o Maj 07_100519

Strategier för genomförande av banarbeten

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

Komplettering till järnvägsutredning Ostlänken genom centrala Linköping, sträckan Malmskogen-Glyttinge

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt

Snabbguide till GlobalTwitcher (Juni 2012)

Sa ha r anva nder du VASS

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Västlänken en tågtunnel under Göteborg

Telia Touchpoint mobil växellösning

Stompunktsmanual Trafikverket

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg

LEDNINGSÄGARMODUL. Användarhandledning

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Nationella Biotopkarteringsdatabasen

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Handledningsmaterial Visio 2010

Samlad effektbedömning av förslag till nationell plan och länsplaner för transportsystemet

Samlad effektbedömning

Introduktion BAS On-Line

Resultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ

Effektredovisning för BVSt_020 Flen, bangårdsombyggnad etapp 2

Samkalk. Linjeanalysprogram. Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4

Användarhandledning. Procapita Education Inkomstjämförelse Skatteverket. Version

Koncernkontoret Området för samhällsplanering

Översiktlig beskrivning av dataanvändning för Sampersmodellen

Arbetar med: Geografisk placering:

Systembeskrivning Uni-View Maskinkort

Så här använder du VASS

SCB Räkenskapssammandrag

LUVIT Utbildningsadministration Manual

Objektbeskrivning GT

LOTTA MANUAL. t.o.m. version Cederlund

Banverket/HK Lena Wieweg. Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar. Tabeller

Hur känsliga är järnvägsinvesteringars lönsamhet om de antaganden som görs om pris, restid och turtäthet inte realiseras?

Norrbotniabanan PM Samhällsekonomisk kalkyl Preliminär Kalkylsammanställning

Datum Ert datum Vår beteckning Banförvaltningen Vidmakthållande SE Borlänge Besöksadress: Jussi Björlings väg 2

Rovbase. Manual till GPS-dialogen. Version 1.4

Rapport Upprättad av: Anders Bondemark

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Kapacitetshöjning Falun- Borlänge

Ladok. Registrering. RG01 Registrering en person 2. RG02 Registrering flera personer 4. RG10 Avbrott på kurs 9

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg enligt Sverigeförhandlingen Innehåll

4. Effekter av alternativen

Samhällsekonomisk kalkyl av höghastighetsjärnväg 250 km/h Innehåll

Transkript:

BANSEK Manual Version 4.1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt om BanSek... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Databasens uppbyggnad... 3 1.3 Indata... 3 1.4 Avgränsningar och beräkningsfall... 4 1.5 Gränssnitt mellan BanSek och SAMKALK... 5 2 Huvudmenyn... 6 2.1 Nytt objekt... 7 2.2 Hämta beräkning... 8 2.3 Spargrisen... 9 2.4 Parametervärden... 10 2.5 Importera resultat från SAMKALK... 11 3 Beräkningsgång Nytt objekt... 12 3.1 Definiera nytt objekt... 12 3.2 Nytt objekt med import från SAMKALK... 12 3.3 Utsökning Personprognos... 13 3.4 Utsökning Godsprognos... 16 3.5 Objektspecifika parametervärden... 18 3.6 Effektinmatning... 19 3.6.1 Anläggning... 19 3.6.2 Drift, underhåll och reinvesteringar... 20 3.6.3 Resuppoffring... 22 3.6.4 Trafikering... 23 3.6.5 Miljö... 24 3.6.6 Plankorsningar... 25 3.6.7 Övriga monetära effekter... 27 3.6.8 Icke värderingsbara effekter... 28 3.7 Rapport... 30 4 Bearbetning av skapade objekt... 33 4.1 Nytt objektalternativ... 33 4.2 Granska/ändra... 34 2

1 ALLMÄNT OM BANSEK 1.1 Bakgrund BanSek är en databas för samhällsekonomiska kalkyler för järnvägsinvesteringar. Modellen är framtagen av SWECO i Malmö på uppdrag av Trafikverkets, enheten samhällsekonomi och modeller. Syftet med BanSek är att tillhandahålla ett pedagogiskt och lättarbetat kalkylverktyg som så långt möjligt underlättar och automatiserar indatahanteringen till kalkylerna samt garanterar en likvärdig utvärdering av olika investeringsobjekt. 1.2 Databasens uppbyggnad BanSek är skapad i MS Access 2010. Modellen består av en databas och ett gränssnitt i samma fil (BanSek.accde). Denna innehåller bl a följande: beräkningsmodellen, personoch godsprognoser, krönta parametervärden (enligt Trafikverkets beräkningshandledning), objektdata, beräkningsresultat, objektspecifika parametervärden (ändringar i förhållande till de krönta parametervärdena) samt importerad data från SAMKALK person. 1.3 Indata I BanSek finns följande tabeller från vilka indata till beräkningarna söks ut: personprognoser (s k linje-länk tabell och linjetabell) godsprognoser krönta parametervärden (enligt Trafikverkets beräkningshandledning) Trafikverkets huvudkontor är ansvarig för uppdateringar av indata-tabellerna BanSek, för vilket särskild behörighet krävs. Import av beräkningsresultat från SAMKALK person sker regionalt. 3

1.4 Avgränsningar och beräkningsfall Kalkyler i BanSek förutsätter i normalfallet samma trafikupplägg före och efter åtgärd. För åtgärder som innebär stora förändringar av trafikupplägget förutsätts effektberäkningarna för persontrafiken utföras i SAMKALK person, varifrån resultatet importeras till BanSek för kompletterande beräkningar (se avsnitt 1.5 nedan). I BanSek finns dock möjlighet att mycket schablonmässigt beräkna effekterna av förändrad turtäthet. I BanSek saknas möjligheter att utvärdera effekter av åtgärder som innebär ändrad tågstorlek för godståg, t ex åtgärder som medför höjd stax. Vidare kan ej nedläggningskalkyler eller s k omvända nedläggningskalkyler utföras. I BanSek finns sju olika beräkningsfall. Dessa är relaterade till användningen av prognosindata och påverkar vilka formulär som öppnas och vilka rapporter som genereras i den enskilda beräkningen. Beräkningsfallen är följande: Figur 1 1 Beräkningsfall i BanSek. 4

1.5 Gränssnitt mellan BanSek och SAMKALK SAMKALK person är ett kalkylverktyg som i huvudsak används för att beräkna samhällsekonomiska effekter av skillnaden mellan två olika prognosscenarior i SAMPERS. SAMKALK ersätter de tidigare så kallade kalkylunderlagen som innehöll uppgifter om trafikarbetsförändring samt restidsvinster för tågtrafiken. Med hjälp av SAMKALK kan effekter av både infrastruktur- och prisförändringar inom samtliga trafikslag analyseras. För att analysera effekterna av åtgärder som innebär stora förändringar av tågtrafiken används normalt metoden med två prognosscenarior (ofta kallad objekt- eller projektprognos). För tågtrafikens del innebär det att två tidtabeller skapas, en för situationen utan de studerade åtgärderna (JA) och en med de studerade åtgärderna (UA). Därefter görs en prognos för varje scenario. Med hjälp av SAMKALK beräknas effekterna av UA i förhållande till JA. I SAMKALK person görs ingen beräkning av de effekter som är trafikoberoende. Resultaten från SAMKALK person importeras därför till BanSek, där följande beräkningar kan göras: drifts- och underhållskostnader för infrastruktur plankorsningseffekter eventuella övriga monetära effekter godstrafikeffekter Från SAMKALK person importeras, förutom beräknade monetära effekter, även samtliga parametervärden som legat till grund för SAMKALK-beräkningen. Dessa är möjliga att granska inifrån BanSek. 5

2 Huvudmenyn De olika delarna av modellen nås via en huvudmeny, som består av nio knappar. Huvudmenyn är i normalfallet placerad överst till vänster på skärmen, men är möjlig att flytta runt. Figur 2 1 Huvudmeny. 6

2.1 Nytt objekt I Nytt objekt anges grunddata för det nya objektet. Objektnamn, banregion (1) och typ av studie är obligatoriska uppgifter. Övrig data för objektet - objektnummer, objektalternativ, kalkylerarens signatur samt beskrivning av objekt - är frivillig. En fyllig beskrivning av objektet rekommenderas dock beroende på de utsökningsmöjligheter som finns i modellen (se avsnitt 2.2). Om beräkningen baseras på person- och/eller godsprognos markeras Elasticitetsberäkning. Person- och godsprognos som skall användas i beräkningen markeras i listorna. I annat fall markeras Ingen prognos. Om det objekt som skall beräknas redan ingår som förutsättning i vald personprognos markeras Objektet ingår i personprognosen. I detta fall kommer BanSek att beräkna resandet i JA utifrån de effekter som matas in. Figur 2 2 Formulär Ny objekt. 7

2.2 Hämta beräkning I Hämta beräkning visas samtliga objekt/objektalternativ och de grunddata för dessa som matats in i Nytt objekt. Varje objekt är dessutom märkt med datum och tidpunkt för beräkning, vilket gör att olika beräkningar med samma grunddata kan särskiljas. Uppgifterna om objekten kan editeras och objekt kan raderas från databasen. Vidare finns möjlighet att markera objekt som slutlig version och/eller som ingående i Inriktningsplanering (IP) respektive Banhållningsplan (BP). Tabellen kan filtreras på olika sätt. Dels kan väljas att visa endast slutliga versioner, IP eller BP. Dels kan Access inbyggda filtreringsfunktion användas ( tratten i övre knappmenyn). Valfritt sökord markeras och endast objekt innehållande detta sökord visas. Från formuläret kan man välja att skapa nytt objektalternativ (avsnitt 4.1), granska/ändra objekt (avsnitt 4.2) eller att visa rapporter för markerat objekt. Figur 2 3 Formulär Hämta beräkning. 8

2.3 Spargrisen I Spargrisen visas anläggningskostnad, beräknade nyttor uppdelade på de olika posterna i kalkylen samt nettonuvärdekvot (NNV-kvot) för samtliga objekt/objektalternativ. Tabellen kan filtreras och sorteras med hjälp av Access inbyggda funktioner ( tratten respektive lodräta pilar i övre knappmenyn). Exempelvis kan valfritt sökord markeras och endast objekt innehållande sökordet visas. När Spargrisen är öppen aktiveras ytterligare en knapp i Huvudmenyn. Med hjälp av denna exporteras tabellen, med eller utan eventuella filtreringar/sorteringar, till Excel. Figur 2 4 Formulär Spargrisen. 9

2.4 Parametervärden I Parametervärden visas de krönta parametervärden enligt Trafikverkets beräkningshandledning som används i BanSek. Dessutom ingår à-priser för drift och vidmakthållande av infrastrukturen. Parametervärdena är grupperade enligt knappsystemet till höger i formuläret. Parametervärdena är ej ändringsbara. Under pågående beräkning, dvs när objekt är registrerat i BanSek, visas emellertid ytterligare en tabell i formuläret, i vilket objektspecifika parametervärden kan anges (se avsnitt 3.4). Figur 2 5 Formulär Parametervärden. 10

2.5 Importera resultat från SAMKALK Vid kalkyler med olika trafikupplägg i JA och UA beräknas persontrafikeffekterna normalt i prognosmodellen SAMKALK person (se även avsnitt 1.5). I SAMKALK kan dock varken godstrafikeffekter eller effekter som är trafikoberoende beräknas. I Import av SAMKALK importeras beräkningsresultat med tillhörande beräkningsförutsättningar från SAMKALK. Resultatfilen från SAMKALK (*.bsk) importeras genom att man anger filens namn eller via knappen Bläddra markerar aktuell fil. Resultatfilen genereras av två separata utfiler från Figur 2 6 Formulär Import av SAMKALK. 11

3 BERÄKNINGSGÅNG NYTT OBJEKT 3.1 Definiera nytt objekt Se avsnitt 2.1. 3.2 Nytt objekt med import från SAMKALK I Nytt objekt SAMKALK anges grunddata för nytt objekt med beräkningsresultat från SAMKALK. Objektnamn och alternativ importeras från SAMKALK. Övrig data för objektet - objektnummer, region, kalkylerarens signatur samt beskrivning av objekt - anges. Vissa uppgifter är obligatoriska. En fyllig beskrivning av objektet rekommenderas beroende på de utsökningsmöjligheter som finns i modellen (se avsnitt 2.2). Om SAMKALK-beräkningen skall kompletteras med effekter för godstrafik markeras aktuell godsprognos i lista. I annat fall görs prognosvalet ingen. Inmatningen bekräftas via knappen Framåt. Figur 3 1 Formulär Ny objekt SAMKALK. 12

3.3 Utsökning Personprognos I Utsökning personprognos söks berörda persontrafiklinjer och prognostiserat resande ut från personprognosen. Utsökningen görs genom att man anger mellan vilka stationer åtgärden genomförs (från- och tillstation). Notera att om den angivna sträckan innefattar flera stationssträckor, kommer redovisat antal resenärer i utsökningen att beräknas som ett viktat genomsnitt (med hänsyn till respektive stationsträckas längd). För att få rätt resande skall därför den utsökta sträckan i möjligaste mån sammanfalla med sträckan på vilken åtgärden genomförs. Figur 3 2 Formulär Utsökning personprognos. 13

Resultatet av utsökningen från personprognosen kan editeras i tabellen. Om ändringar som kan påverka kalkylresultatet görs indikeras detta i berörda rapporter (om genomförda ändringar påverkar resultatet är givetvis beroende av vilka effekter som objektet medför). Ytterligare utsökningar, som adderas till tidigare utsökta linjer, görs via knappen Ytterligare bansträcka (exempelvis vid åtgärder på stationer med flera anslutande bansträckor). Figur 3 3 Formulär Personprognos. 14

Från Personprognosen söks följande data ut och redovisas (Data med fet text används i beräkningarna. Ändring av sådan data kan därför komma att påverka beräkningsresultatet.): Tabell 3 1 Data från Personprognosen. Data Linjenummer Tågtyp (S, IR, P, D eller N) Relation Färdriktning (stn från) Turtäthet (min) Restid (mellan angivna stationer) 1000-tal resande/år Bansträckans längd (km, mellan angivna stationer) Tåg/dygn Linjens längd i tidtabellsminuter Linjens längd i km Transportarbete totalt på linjen (1000-tal pkm/år) Transportarbete långväga på linjen (1000-tal pkm/år) Transportarbete långväga tjänste på linjen (1000-tal pkm/år) Transportarbete långväga privat på linjen (1000-tal pkm/år) Transportarbete kortväga på linjen (1000-tal pkm/år) Transportarbete kortväga tjänste på linjen (1000-tal pkm/år) Transportarbete kortväga privat på linjen (1000-tal pkm/år) Andel regionalt tjänste Andel regionalt privat Andel regionalt arbete Andel nationellt tjänste Andel nationellt privat Andel nationellt arbete Genomsnittlig reslängd totalt resenärer (km) Genomsnittlig reslängd långväga resenärer (km) Genomsnittlig reslängd regionalt resenärer (km) Linjens genomsnittliga maxbeläggning Intäkt långväga tjänsteresenärer (kr/pkm) Intäkt långväga privatresenärer (kr/pkm) Intäkt regionalt resenärer (kr/pkm) 15

3.4 Utsökning Godsprognos I Godsprognos görs utsökning av godstrafik och prognostiserade godsvolymer på stråk och sträcka. Om beräkningen avser ett helt stråk väljs Alla sträckor på stråket. Valfritt antal sträckor kan sökas ut och läggas till i tabellen. Resultatet av utsökningen från godsprognosen kan editeras i tabellen. Om ändringar som kan påverka kalkylresultatet görs indikeras detta i berörda rapporter (om genomförda ändringar påverkar resultatet är givetvis beroende av vilka effekter som objektet medför). Figur 3 4 Formulär Godsprognos. 16

Från Godsprognosen söks följande data ut och redovisas (Data med fet text används i beräkningarna. Ändring av sådan data kan därför komma att påverka beräkningsresultatet.): Tabell 3 2 Data från Godsprognosen. Data Stråk Bansträcka Tåg/dygn Miljoner nettoton/år Bansträckans längd, km Drifttyp (el eller diesel) Trafikeringskostnad, kr/ntonkm Trafikeringskostnad, kr/ntontim Banavgift, kr/ntonkm Tidsvärde, kr/ntontim Kostnad för förseningsrisk, kr/nton och promille Kostnad för slitage, kr/nton och promille Kostnad för olycka, kr/nton och promille Andel vagnslasttransporter Andel vagnslasttransporter lokalt Andel systemtransporter Andel malmtransporter Andel kombitransporter Andel varuslag A Andel varuslag B Andel varuslag C Andel varuslag D Andel varuslag E Andel varuslag F Andel varuslag G Andel varuslag H Andel varuslag I Andel varuslag J Andel varuslag K Andel varuslag L 17

3.5 Objektspecifika parametervärden Under pågående beräkning, dvs när objekt är registrerat, finns det i Parametervärden möjlighet att ange objektspecifika parametervärden. Dessa sparas med objektet. I berörda rapporter indikeras om objektspecifika parametervärden har använts. Objektspecifika värden anges genom att man placerar markören i aktuell cell i kolumnen Värde i tabellen Krönta parametervärden. En identisk rad skapas i tabellen Objektspecifika parametervärden, varvid värdet kan ändras. Objektspecifika värden ställs tillbaka till krönta genom att raden i sistnämnda tabell raderas. Figur 3 5 Formulär Personprognos (inklusive tabell för objektspecifika parametervärden). 18

3.6 Effektinmatning Effektformuläret består av åtta olika inmatningsflikar. 3.6.1 Anläggning I effektformuläret Anläggning anges kostnad för UA och eventuellt JA, eventuell avvikande prisnivå (från kalkylprisnivån), byggtid samt kostnadens fördelning under byggtiden. Möjlighet finns att ange anläggningskostnaden som total anläggningskostnad eller uppdelad på delposter. Om prisnivå som avviker från kalkylprisnivån anges, räknas kostnaderna automatiskt om till kalkylprisnivån enligt det kostnadsindex som ingår i de krönta parametervärdena. Figur 3 6 Effek ormulär, flik Anläggning. 19

3.6.2 Drift, underhåll och reinvesteringar I effektformuläret Drift, underhåll och reinvesteringar finns alternativa sätt att mata in förändrade årliga kostnader för underhåll och reinvesteringar av infra-strukturen. I det fall som underhållskostnaderna är konstanta under kalkylperioden och tidpunkt för reinvestering helt styrs av den kalkylmässiga livslängden för olika typer av anläggning, görs inmatningen i det formulär som öppnas direkt under fliken. För respektive anläggningstyp anges antal enheter i UA samt antal enheter och reinvesteringstidpunkter i JA. Reinvesteringstidpunkterna i UA beräknas automatiskt utifrån trafikstart och kalkylmässiga livslängder i parametervärden. Observera att i JA skall endast anges reinvesteringar i befintlig infrastruktur. Eventuella ytterligare reinve-steringar under kalkylperioden beräknas automatiskt. Figur 3 7 Effek ormulär, flik Dri, underhåll och reinvesteringar. 20

Förändringen av antal enheter av respektive anläggningstyp som skall underhållas beräknas som differensen mellan antal enheter i UA och JA (i exemplet ovan minskar antalet löpmeter dubbelspår med 200 meter). Kostnaderna för reinvesteringar och underhåll beräknas utifrån à-priser i parametervärden. Observera att dessa à-priser inte ingår i beräkningshandledningen och därför bör ses över och eventuellt anpassas efter regionala förhållanden. Möjlighet finns att ange avvikande underhållskostnader per enhet i UA i fältet Relativ förändring driftskostnad (underhållskostnaden i UA ökar eller minskar med % jämfört med para-metervärdet). I separat formulär kan kostnader för Övrig anläggning anges. Här kan årlig förändring av driftskostnad och livslängd för anläggningen matas in. För att reinvesteringar för övrig anläggning skall beräknas krävs dock att anläggningskostnad för motsvarande övrig anläggning angetts i den detaljerade redovisningen i effektformuläret Anläggning (se avsnitt 3.6.1). Ett alternativt formulär (se nedan) nås via knappen Kostnader per år. I detta formulär anges årsvisa kostnader i UA och JA som är helt frikopplade från kalkylmässiga livslängder och schablonmässiga à-priser i parametervärden. Förändring av personalkostnader (tågklarerare och bangårdspersonal) anges som förändrat antal tjänster. Figur 3 8 Effek ormulär, flik Dri, underhåll och reinvesteringar, årsvisa värden. 21

3.6.3 Resuppoffring I effektformuläret Resuppoffring anges förändringar för resenärerna i form av åktid, turtäthet, förseningstid, bytestid och promenadtid. Förändring av åktid och förseningstid kan även matas in i Trafikering (se avsnitt 3.6.4). Observera att vinster matas in som positiva värden. Vid inmatning av förändrad bytestid och promenadtid måste andelen av resenärerna som påverkas av förändringen anges. Via knappen Tidsvinst per tågtyp kan förenklad inmatning av förändrad åktid och förseningstid per tågtyp göras. Figur 3 9 Effek ormulär, flik Resuppoffring. 22

3.6.4 Trafikering I effektformuläret Trafikering anges de förändringar som påverkar tågdrifts-kostnaderna, d v s körtid, förseningstid och körsträcka. Förändring av körtid och för-senings-tid kan även matas in i Resuppoffring (se avsnitt 3.6.3). Observera att vinster matas in som positiva värden. Via knappen Tidsvinst per tågtyp kan förenklad inmatning av körsträcka (personoch godstrafik) samt transporttid och förseningsrisk (godstrafik) göras. För att förseningar skall påverka tågdriftskostnaderna (som åktid) skall Försening påverkar tågdriftskostnaden markeras. Om Gör elektrifierings-kalkyl markeras kommer samtliga dieseldrivna person- och godståg (D) att konverteras till eldrift (IR respektive E) i UA. Figur 3 10 Effek ormulär, flik Trafikering. 23

3.6.5 Miljö Miljöeffekter så som effekter av utsläppsförändringar, olyckor och slitage beräknas indirekt i Bansek baserats på kalkylvärden och det förändrade transportarbete som åtgärden som analyseras leder till. I tabellen Växling diesellok kan förändring av antalet växlingstimmar för dieseldrivna växellok matas in. Figur 3 11 Effek ormulär, flik Miljö. 24

3.6.6 Plankorsningar I effektformuläret Plankorsningar kan berörda plankorsningar matas in manuellt. Figur 3 12 Effek ormulär, flik Plankorsningar (manuell inmatning). 25

3.6.7 Övriga monetära effekter I effektformuläret Övriga monetära effekter kan effekter som inte kan inordnas i något annat effektformulär anges. Effekten anges som vinst, Mkr prognosåret. För nuvärdesberäkningen väljs aktuell tillväxttyp (persontrafik, godstrafik eller ingen tillväxt). Om effekten endast uppstår under del av kalkylperioden, kan effektperioden avgränsas genom att startoch/eller slutår för effekten anges. Figur 3 14 Effek ormulär, flik Övriga monetära effekter. 26

3.6.8 Icke värderingsbara effekter Effektformuläret Icke värderingsbra effekter består av en checklista för de tänkbara effekter som inte kan värderas i monetära termer (se nästa sida). Effekternas storlek och riktning anges på en femgradig skala (--, -, 0, + eller ++). Vidare finns möjlighet att kvantifiera effekterna i termer av antal boende som påverkas etc. Figur 3 15 Effek ormulär, flik Icke värderingsbara effekter. 27

Figur 3 16 Rapport Icke värderingsbara effekter. 28

3.7 Rapport I formuläret Rapporter beställs resultatrapporter. Innehållet i formuläret är anpassat till beräkningsfallet (se avsnitt 1.4). Flertalet rapporter kan beställas antingen förenklade eller detaljerade (se nästa sida). I den detaljerade rapporten (A3-format) redovisas fler beräkningsled, vilket ger bättre möjligheter att följa beräkningsgången. Den förenklade rapporten är alltid i A4-format. Figur 3 17 Formulär Rapporter. 29

Följande rapporter genereras i BanSek: Tabell 3 3 Rapporter i BanSek. Rapport Sammanvägning kalkylperiod Sammanvägning prognosåret Anläggning Drift och vidmakthållande Drift och vidmakthållande Reinvesteringskostnader Drift och underhåll Tågdriftskostnader persontåg JA Tågdriftskostnader persontåg UA Biljettintäkter Effekter för resenärer Effekter för godskunder Tågdriftskostnader godståg Plankorsningar Externa effekter Övriga monetära effekter Icke värderingsbara effekter Trafikförutsättningar godstrafik Trafikförutsättningar persontrafik Redovisningsform Förenklad Detaljerad 30

I rapporten Sammanvägt resultat redovisas det samhällsekonomiska utfallet av kalkylen dels i tabellform, dels i figur. Vidare redovisas vissa grundläggande kalkylvärden samt en företagsekonomisk kalkyl. Figur 3 18 Rapport Sammanvägt resultat. 31

4 BEARBETNING AV SKAPADE OBJEKT 4.1 Nytt objektalternativ I Hämta beräkning kan nya objektalternativ skapas. Nya objektalternativ utnyttjar prognosdata från det tidigare objektet, men kan ges andra effekter. Det nya objektalternativet skapas genom att man ställer markören på aktuell rad i tabellen och trycker på knappen Nytt objektalt. Ett formulär öppnas där man kan ändra namnet på objektalternativet och lägga till eller ändra beskrivningen. Via knappen Framåt nås effektformulären med tidigare inmatade effekter för objektet. Figur 4 1 Formulär Ny objektalterna v. 32

4.2 Granska/ändra I Hämta beräkning kan man även granska eller ändra tidigare beräkning utan att skapa ett nytt objektalternativ. Via knappen Granska/ändra kan även indata från person- och godsprognosen granskas och ändras. Figur 4 2 Granska/ändra digare beräkning. 33

Bilaga

Bilaga