Rikare resonemang om rättvisa

Relevanta dokument
Vad behöver eleverna kunna för a0 förstå programmeringsstruktur?

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Syftet med vår studie

PDA506, Metod och metodologi, fördjupningskurs, 7,5 högskolepoäng Method and Methodology, advanced course, 7.5 higher education credits

Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

I vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Hur kan den tysta lärarkunskapen utnyttjas för bättre undervisning om styckeindelning i engelska?

Att sätta lärares och elevers lärande i fokus

Undervisning och lärande i lab-salen

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Learning study elevers lärande i fokus

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

TEORETISKA OCH PRAKTISKA UPPGIFTER I TEKNIKUNDERVISNINGEN

Delkurs 4, Ämnesdidaktik, läroplansteori, betyg och bedömning B, 7,5hp

i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d

Tiobas-systemet ett av andra bas-system

När en Learning study planeras väljs ett område som upplevs som problematiskt

Learning study elevers lärande i fokus

Om konventioner och komplexitet. En Learning study om engelsk grammatik

Learning Study som skolutvecklingsmodell

Variationsteori Adaptive expertise. Föreläsning för LKK40A Göran Brante

Learning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?

Torbjörnsson, Tomas (2015). Geografiämnets didaktik i Jan Wiklund och Tomas Torjörnsson Geografi 4-6 lärarbok. Falköping: Capensis Förlag [21 sidor]

Kommunicera teknikinnehåll med nyanlända elever

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Studenters digitalisering av högre utbildning

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Forskning och matematikutveckling

Learning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer

Episoderna i denna artikel är hämtade

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Vad är det som gör skillnad? vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia

Presentationens upplägg

Mer tillgänglig undervisning genom variation

Lesson study & Learning study Metoder för att utveckla yrkeslärares undervisning? Mats Lundgren & Ina von Schantz Lundgren

Programförklaring för intresseområdet NAturvetenskapens och TEknikens didaktik (NATE)

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

hämtad från ls.idpp.gu.se

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Sy$e. Möjliga innebörder i förmågan a5 föra och följa algebraiska resonemang undersöka förmågan att kunna föra algebraiska resonemang

Från ord till rörelser och dans en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift

Definiera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Variationsteoretiskt perspektiv på matematikundervisning

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Den tredje förmågans innebörd och centrala komponenter, årskurs 1-3

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning

Det finns en stor mängd appar till surfplattor som kan användas för att

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Institutionen för didaktik och pedagogik. Studiehandledning. Montessoripedagogikens didaktiska teori 2. 7,5 högskolepoäng KURSKOD: DIA47F

ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000

Att fånga Synvändor. Mot en Didaktisk Modell för undervisning utifrån sina studenters lärande. Författare: Kristina Ahlberg

En Learning Study om area

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Efterspelet av learning study

Institutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete

Mona Holmqvist, Högskolan Kristianstad

Från naturliga tal 2ll hela tal

Learning study och Variationsteori i praktiken

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

Att arbeta med öppna uppgifter

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

KURSPLAN Pedagogik I, 30 högskolepoäng

Datorpla(or som pedagogiska verktyg i förskolan Från forskning 8ll prak8k. Malin Nilsen Göteborgs universitet

Learning study ett utvecklingsprojekt

Mer skärmtid för lärarna

Att göra en analys. Elevers uppfattningar om uppgiften att göra en jämförande analys. Malin Berge Birath

Presentation av en Learning study inom ämnet matematik genomförd våren 2009

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Ämnesdidaktiska studier. 31 januari, 2011 Eva Lundqvist

Elevers användning av maskinöversättning vid skrivande på främmande språk.

Välkommen till delkurs 2, Ämnesdidaktik 5hp, i kursen HVÄU03 Undervisning och utveckling 7, 5 hp

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Hur kan learning study utveckla lärarens undervisning?

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte en studie om kritiskt förhållningssätt

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg

Learning Study utveckling av undervisning för lärande i skolan, 15 hp

Learning Study utveckling av undervisning för lärande i skolan, 15 hp

Individ eller struktur?

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

DESIGN AV UNDERVISNING

Figur 1: Påverkan som processer. Vad tycker elever om matematik och matematikundervisning?

Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen

Fokusera på kritiska aspekter med rangordningsövningar

Transkript:

Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken? /Malin Tväråna, CeHum, SU

Problem Vad innebär det att kunna resonera om rättvisa i samhällskunskap? Vad i undervisningen kan möjliggöra att elever lär sig att resonera om rättvisa?

Undersökningsdesign Data: Tre learning study på tre olika skolor, med tre lärarteam, totalt 197 elever. Transkriptioner av sju kartläggande elevintervjuer och nio forskningslektioner med gruppsamtal, samt skriftliga för- och eftertest. Analys: Fenomenografisk analys (Marton 1981, Larsson 1986, Eriksson 1991) Innehållsorienterad samtalsanalys (Emanuelsson & Sahlström 2008, Melander & Sahlström 2009, 2011)

Val av lärandeobjekt Diskutera kri$ska aspekter För- bedömning Lek$on planeras Analys Lek$on genomförs E;er- bedömning 2015-11-06 /Modell: Anja Thorsten, HLK Jönköping

Varför LS-lektioner och inte vanliga lektioner? LS involverar lärare och har ett inifrånperspektiv lärarblicken ses som tillgång och inte nackdel LS ger ett rikare material genom förfining mha iterativitet I lektionsplaneringen och i analysen i LS användes variationsteori (Marton & Booth 1997, Lo 2012, Marton 2014) och verksamhetsteori (Matusov 2001)

Fenomenografisk analys i två steg Jag har kategoriserat uttalanden efter hur eleverna förefaller uppfatta/erfara fenomenet rättvisa när de talar om rättvisa. Jag har kategoriserat uttalanden efter hur eleverna förefaller uppfatta/erfara fenomenet att resonera när de resonerar om rättvisa (dvs. hur de deltar i sh-praktiken).

Elevers uppfattningar av rättvisa Rättvisa som universellt värde Rättvisa som personligt värde Rättvisa som essentiellt omtvistat värde

Elevers uppfattningar av att resonera om rättvisa i samhällskunskap Resonerande som redogörelse Resonerande som orsaksutredande analys Resonerande som kritiskt granskande analys

Innebörden av att kunna resonera om rättvisa i samhällskunskap Slutgiltig formulering av lärandeobjektet: att kunna kritiskt granska grundantagandena för olika principiella perspektiv på rättvisa kräver att rättvisa erfars som ett essentiellt omtvistat värde (snarare än som ett personligt eller universellt värde) kräver att resonerandet erfars som kritiskt granskande (snarare än som orsaksanalys eller redogörelse) Vad kan undervisningen bidra med för att det avsedda handlandet/ praktikdeltagandet ska komma till stånd?

Kommunikativa handlingar som spelar roll för elevers kvalificerade resonemang (tentativt) 1 Lärares ämneskunnande 2 Genuina gemensamma problem 3 Verksamhetens syfte

1 Lärares ämneskunnande - vad läraren gör med innehållet Vanligt med tal om magkänsla och rättvisa som något bestämt. Vanligt med personifiering av olika perspektiv. Vanligt att ideologierna tjänade som förklaring till principerna utan att grunderna för varken dem eller rättviseprinciperna diskuteras.

God kommunikation av ämnesinnehållet underlättas av: Variation av värden hos kritiska aspekter Mha kontrastering före generalisering Ämnesspråk Ämnesbegrepp: Princip, grundantagande (premiss), orsaksanalys och kritisk analys Ämnesdidaktiskt begrepp: Essentially Contested Concepts (Gallie) - essentiellt omtvistade begrepp.

2 Genuina gemensamma problem - att det vi gör är motiverat När eleverna själva engagerade sig i verkliga frågor, t.ex. om etiskt riktigt och möjligt agerande i en mobbingsituation, så uppstod behovet av det avsedda kunnandet.

3 Verksamhetens syfte - varför vi gör det vi gör Vanligt att få beröm för tyckande (värdshusdiskussionen). Beröm för åsikter och icke underbyggda idéer. Petra (lärare): Bra diskussioner hör ni, det låter bra, ni har mycket åsikter och idéer och funderingar, det är rätt. Fråga-svar-kultur. Hur ser det didaktiska kontraktet ut? (Brousseau 1984)

Uppgifter som skapar lärandeverksamhet Fungerar inte så bra: Vilken tycker ni är mest rätt av de fyra? idag, är inte poängen att ni ska säga vad ni tycker. Idag är hela poängen att ni ska försöka tänka ut hur andra människor resonerar, varför de säger som de gör. Fungerar bra: Försök komma fram till den principen som ni anser fungerar bäst för ett helt samhälle.

Slutsatser ang. relationen rättvisa samhällsvetenskapligt resonerande Vissa erfaranden av ett innehåll (stoff) möjliggör visst handlande (praktikdeltagande). Men ett avsett erfarande av ett innehåll (stoff) nödvändiggör inte avsett handlande/praktikdeltagande.

AA resonera om räavisa i samhällskunskap Varför? - Sy;et med verksamheten Hur? AA resonera om räavisa Vad? - RäAvisa För aa beräaa om / visa aa man känner $ll Redogöra för EA univer- sellt värde Person- liga värden Essen$ellt omtvistat värde För aa förklara Utreda orsaker $ll För aa pröva eller undersöka Kri$skt granska principgrunder na för

Referenser Carlgren, I. (2011). Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Om avsaknaden och behovet av en klinisk mellanrumsforskning. I S. Eklund (red) Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnära forskningsmodeller. Forskning om undervisning och lärande nr 5. Eliott, J. (2001). Action research for educational change. Milton Keynes, Philadephia: Open University Press. Emanuelsson, J. & Sahlström, F. (2008). The Price of Participation: Teacher control versus student participation in classroom interaction. Scandinavian Journal of Educational Research, 52 (2), ss. 205-223. Eriksson, I. (1999). Lärares pedagogiska handlingar En studie av lärares uppfattningar av att vara pedagogisk i klassrumsarbetet. Acta Universitatis Upsaliensis. Gallie, W. (1956). Essentially Contested Concepts. Proceedings of the Aristotelian Society 56, ss. 167-198. Tväråna, M. (2014) Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken? Stockholms universitet

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lo, M. L. (2012). Variation Theory and the Improvement of Teaching and Learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Marton, F. (1981). Phenomenography - describing conceptions of the world around us. International Science, 10, ss. 177-200. Marton, F. (2014). Necessary conditions of learning. New York, NY: Routledge Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning And Awareness. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates. Matusov, E. (2001). Intersubjectivity as a way of informing teaching design for a community of learners classroom. Teaching and Teacher Education, 17, ss. 383-402. Melander, H. & Sahlström, F. (2009). In tow of the blue whale Learning as interactional changes in topical orientation. Journal of Pragmatics, 41, ss. 1519-1537. Melander, H. & Sahlström, F. (2011). Process eller produkt? Om samtalsanalysens möjligheter att studera lärande i interaktion. i R. Säljö (Red.), Lärande och minnande: som social praktik (ss. 287-316). Stockholm: Norstedts.