Verksamhetsplan och budget 2012 Socialnämnden
2 (14) Innehållsförteckning - verksamhetsplan och budget för Socialnämnden 2012 Socialnämndens uppdrag... 3 Övergripande mål och styrning... 3 Socialnämndens mål och uppdrag... 3 Socialförvaltningens vision och värdegrund... 4 Ekonomi och budget... 5 Organisation och verksamhet... 6 Omvärldsanalys... 7 Utvecklings- och kvalitetsarbete... 8 Arbete med kvinnofrid och brottsoffer... 11 Jämställdhet, integration och internationellt arbete... 12 Medarbetare... 12 Upphandling och konkurrensutsättning... 13 Internkontroll... 14 Framtid... 14 Bilagor: Konkurrensutsättningsplan för Socialnämnden 2012 Internkontrollplan för Socialnämnden 2012 A B
3 (14) Socialnämndens uppdrag Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, behandling och skydd så att den enskildes egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, vuxna med missbruk och psykiska funktionshinder, brottsoffer och deras anhöriga samt de som är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten bedrivs till viss del också tillsammans med andra kommuner och flertalet insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Övergripande mål och styrning I stadens budget för 2012 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast. Visionen om det hållbara Solna preciseras i fyra prioriterade målområden; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och lärande. Dessutom ska de tvärsektoriella frågorna likabehandling och internationellt arbete genomsyra all verksamhet. För socialnämndens verksamhet ligger framför allt inom målområde Trygghet och Omsorg med följande inriktningsmål fastställda av kommunstyrelsen: - Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. - Solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. - Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Nämndens verksamhet berörs även av målområde Livsmiljö med övergripande inriktningsmål som handlar om att kunna erbjuda en verksamhet med hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Utgångspunkterna för verksamhetsplaneringen är förutom lagstiftning också den lokala politiska inriktningen som den kommer till uttryck i kommunfullmäktiges och socialnämndens mål, prioriteringar och uppdrag. Till grund för verksamhetsplaneringen ligger också förvaltningens vision och värdegrund, kontinuerlig omvärldsanalys samt resultatet av verksamhetsuppföljning, utvärderingar, granskningar och tillsyn. Måluppfyllelse, genomförande av uppdrag, resultat, nyckeltal, kvalitetsutveckling och budgetutfall redovisas löpande i verksamheten, i delårsrapporter och bokslut samt i särskilda ärenden till socialnämnden. Socialnämndens mål och uppdrag Inriktningsmål Inriktningsmålen omfattar samtliga verksamheter inom nämndens område. För 2012 föreslås följande inriktningsmål för socialnämndens verksamhet: Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet Effektmål För varje inriktningsmål ska nämnderna i samråd med kommunstyrelsen ta fram ett antal effektmål. Uppföljning av effektmålen ger tillsammans med övrig uppföljning en grund för den bedömning som ska göras av i vilken grad inriktningsmålen uppfyllts. Hur uppföljningen ska genomföras och vilka åtgärder som krävs för måluppfyllelse redovisas i särskilda handlingsplaner på förvaltningsnivå.
4 (14) Utifrån nämndens tre inriktningsmål föreslås följande nio effektmål för socialnämndens verksamhet 2012: Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation Effektmål 1: Andelen personer i Solna med försörjningsstöd ska fortsätta ligga på en låg nivå Effektmål 2: Andelen barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning ska minska Effektmål 3: Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka Effektmål 4: Andelen vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser Effektmål 5: Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård Effektmål 6: Andelen ungdomar och unga vuxna i riskzonen för missbruk som verksamheten utifrån inkomna anmälningar får kontakt med ska öka Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet Effektmål 7: Andelen brukare/klienter som är nöjda med socialtjänsten ska ligga på en hög nivå Effektmål 8: Andelen överklagade beslut om ekonomiskt bistånd som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå Effektmål 9: Företagarnas nöjdhet med servicen i samband med serveringstillstånd ska minst ligga kvar på 2011 års nivå. Uppdrag 2012 För varje målområde har kommunstyrelsen till en eller flera nämnder riktat ett antal uppdrag. Socialnämnden berörs tillsammans med flera nämnder direkt av uppdrag om att förbättra servicen till Solnaborna, att öka effektiviteten i verksamheten och att intensifiera arbetet kring attraktiv arbetsgivare genom att bl.a. sänka sjukfrånvaron. Utifrån målområde trygghet och omsorg har socialnämnden ansvaret för uppdraget att: Säkerställa Solna stads kapacitet att erbjuda olika boendeformer för personer med behov av särskilda insatser inom socialtjänsten under mandatperioden. Socialförvaltningens vision och värdegrund Sedan ett antal år utgår förvaltningens arbete ifrån en gemensam vision som anger en gemensam färdriktning och ambitionsnivå. Dess syfte är att skapa sammanhållning och se till att alla drar åt samma håll. Visionen, som är ett av flera instrument för att styra förvaltningen, lyder som följer: Vi är med och formar morgondagens socialtjänst så att våra klienter och brukare får förutsättningar att leva ett självständigt liv. Förvaltningen tog 2009 i bred samverkan fram en gemensam värdegrund som ska hjälpa alla medarbetare bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Värdegrunden ska stödja förvaltningen i att ha klientfokus, arbeta för stadens mål och förvaltningens vision. Värdegrunden utgår från de fyra ledorden; helhetssyn, människors lika värde, tro på individens egen förmåga och professionalism.
5 (14) Ekonomi och budget I verksamhets- och budgetplan anger kommunfullmäktige de uppdrag som överlämnas till respektive nämnd eller styrelse. Av uppdragen framgår övergripande mål, prioriteringar samt ekonomiska ramar för verksamheten. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för socialnämndens verksamhet i tkr. Budget Förändring 2011 Budget Budget Budget 2011 till 2012 2012 2013 2014 Netto, tkr 204 798 5 802 210 601 217 185 224 364 Generell uppräkning av ramen är gjord med 1,5 procent för löne- och prisutveckling samt kompensation för befolkningsförändring i för verksamhetens dimensionering relevanta åldersklasser. Nedan redovisas de ekonomiska ramarna för socialnämndens verksamhet i tkr. Socialnämnden, nettobudget per enhet, tkr Budget 2011 Budget 2012 Övergripande och staben 17 570 18 506 Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten 50 870 52 713 Resurscentrum 29 712 30 250 Socialpsykiatrienheten 36 224 36 925 Barnenheten 31 933 32 970 Ungdomsenheten 38 489 39 237 TOTAL BUDGET (tkr) 204 798 210 601 I tabellen ovan framgår budgetförslag per enhet år 2012. Budgetförslaget tar hänsyn till prognos för 2011 och volymutvecklingen som har skett och kommer att ske inom nämndens områden. Kända omvärldsfaktorer har också påverkat ramförändringen mellan enheterna. Förvaltningen har valt att räkna kostnadsökningar för löneeffekter samt pris- och avtalsökningar (inkl lokalkostnader), till detta åtgår ca 3 125 tkr. För varje målområde har kommunstyrelsen till en eller flera nämnder riktat ett antal uppdrag. Inom målområde trygghet och omsorg har socialnämnden ansvaret för uppdraget att säkerställa Solna stads kapacitet att erbjuda olika boendeformer för personer med behov av särskilda insatser. För att kunna uppfylla uppdraget föreslår förvaltningen att en handläggartjänst tillsätts för att dels arbeta med akuta boendefrågor dels att hjälpa klienter till eget kontrakt, kostnad 500 tkr. Den relativt snabba befolkningsökningen fortsätter och särskilt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar och redan nu ser förvaltningen att antalet yngre barn som blir aktuella för en utredning eller insats ökar. I förvaltningens förslag till budget för 2012 ingår därför en förstärkning av Barnenhetens utredningsgrupp med ytterligare en handläggartjänst, kostnad 500 tkr. Förvaltningen har under 2011 gjort en lokalöversyn för att få ett övergripande perspektiv på nuvarande och framtida behov av kontorsrum och grupprum. Det är av vikt att socialförvaltningen har en god framförhållning vad gäller en möjlig utvidgning av lokaler. Förvaltningen förslår därför att 300 tkr avsätts i budget för att utöka antalet kontorsrum på Englundavägen. Turbulens på den internationella finansmarknaden och en justerad bild av den ekonomiska utvecklingen nationellt gör att förvaltningen föreslår att 1 412 tkr reserveras centralt i förvaltningen för oväntade utgifter.
6 (14) Sammanfattning av förvaltningens budgetförslag 2012 Kompensation för löne- och prisutveckling 3 125 tkr Handläggartjänst för boendefrågor 500 tkr Handläggartjänst barnenheten 500 tkr Utökning av antalet kontorsrum 300 tkr Reserv centralt i förvaltningen för oväntade utgifter 1 412 tkr. Organisation och verksamhet Utifrån verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar ser förvaltningens organisation ut enligt följande inför det kommande verksamhetsåret: Förvaltningsledning och stabsfunktion Ledning och gemensam administration med planering och uppföljning, utredning och utveckling/kvalitet, upphandling och ekonomi, säkerhet och arbetsmiljö, lokaler och personal samt IT och nämndadministration. Tillståndsgrupp med serveringstillstånd etc. Kommungemensam verksamhet förvaltningsövergripande Socialjour (Sigtuna huvudman) Relationsvåldscentrum, RVC (Stockholm) FoU Nordväst (Sollentuna) Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Försörjningsstöd med mottagningsgrupp och långtidshandläggare Rehab och hembesök, felaktiga utbetalningar (FUT), egna medel, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, dödsboutredning, reception och socialregister Arbetsmarknadsgrupp med OSA, ungdomstjänst och Solnamodellen (ds samverkan Kompetensförvaltningen) Barnenheten Gemensam mottagningsgrupp för barn och ungdom Utredningsgrupp Familjehemsgrupp Öppen förskola och stödgruppsverksamhet Kommungemensam verksamhet Gemensam familjerätt Solna-Sundbyberg (Solna) Barncentrum (Stockholm) Upphandlad verksamhet Familjerådgivning Kommungemensamt ramavtal med olika insatser Ungdomsenheten Gemensam mottagningsgrupp för barn och ungdom Utredningsgrupp Utredning ensamkommande flyktingbarn Fältprojektet (samverkan Kultur- och fritidsförvaltningen)
7 (14) Kommungemensam verksamhet MiniMaria Solna-Sundbyberg (Solna) Stödcentrum för unga brottsoffer och medlingsverksamheten (Sigtuna) Jourhemspoolen & Familjepoolen (Sollentuna) Upphandlad verksamhet Boenden för ensamkommande barn och ungdomar Kommungemensamt ramavtal med olika insatser Socialpsykiatrienheten Myndighetsgrupp Väntorp sysselsättning och arbetsträning Östervägens aktivitetshus Upphandlad verksamhet Personliga ombud (kommungemensamt - Sigtuna) Solna boendestöd (tidigare Hagvägens boendestöd) Hagavägens gruppboende Sunnangårdens gruppboende Västra vägens stöd- och träningsboende Kommungemensamt ramavtal med olika insatser Resurscentrum Myndighetsgrupp Öppenvårdsgrupp Boendekedjan Upphandlad verksamhet Kommungemensamt ramavtal med olika insatser Omvärldsanalys För Solnas del har utvecklingen av försörjningsstöd sett mycket positiv ut under flera år med ett stadigt minskat antal hushåll som fått hjälp. Trots oron på finansmarknaden med en försvagad konjunktur och åtföljande osäkerhet om arbetsmarknadsläget i regionen talar mycket för att den positiva utvecklingen vad gäller försörjningsstöd kommer att hålla i sig även 2012. Finansdepartementet bedömer i augusti 2011 att arbetslösheten för landet i sin helhet kommer att öka från 7,5 procent 2011 till 7,8 procent 2012, för att därefter sjunka ned till 5,5 procent 2015. Även Socialförvaltningen märker av stadens kraftiga befolkningsökning. Särskilt stor blir ökningen de närmaste åren i förskoleåldrar och av yngre vuxna. Vid förvaltningens barnenhet har antalet barn som varit aktuella för utredning eller en insats ökat stadigt de senaste åren. Socialstyrelsens statistik för hela landet visar att det mellan 2003 och 2009 skett en ökning med ca 30 procent av antalet barn som placerades för vård utanför hemmet. Nyligen kom också uppgifter om att antalet polisanmälningar i landet som rör små barn, bl.a. om misshandel, mer än fördubblats under 2000-talet.
8 (14) Inom socialtjänsten förväntas inga större förändringar på nationell nivå under det kommande verksamhetsåret såvida inte den s.k. missbruksutredningens förslag går igenom. Utredningen föreslår bl.a. att ansvaret för all behandling av vuxna missbrukare ska föras över till landstingen from 2013. Förslaget har dock mötts av omfattande kritik, bl.a. från Sveriges kommuner och Landsting. I nuläget är det osäkert vad som händer med utredningens förslag och när de kan genomföras. Ytterligare en utredning som kan komma att påverka verksamheten under 2012 är den översyn som pågår av bestämmelserna om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Utredaren ska den 15 oktober 2011 komma med förslag på tänkbara alternativ för hur anvisning av ensamkommande barn till kommuner ska ske. I september 2011 meddelade regeringen att det ska avsättas en halv miljard kronor för att under tre år stärka skyddet av utsatta barn. I anslutning till att denna satsning aviseras sägs också att regeringen arbetar med flera förslag som Barnskyddsutredningen lämnade 2009. Flera av förslagen ställer ökade krav på socialtjänstens arbete med barn och ungdom, i synnerhet på vården av omhändertagna barn. Sommaren 2011 kom Socialstyrelsen med en handbok för arbetet med våldssutta kvinnor och barn som kompletterar allmänna råd publicerade 2009. Kommunerna får med denna handbok stöd i arbetet på övergripande nivå och i enskilda ärenden, såväl i rättstillämpning som i att kvalitetsutveckla stödet till de utsatta. För socialtjänsten del ställs inför 2012 nya krav på verksamheten utifrån den av regeringen i augusti 2011 lanserades strategin för funktionshinderspolitik 2011-2016. I denna ställs det bl.a. krav på kommunerna att fler ska få möjlighet till arbete och sysselsättning. I augusti 2011 beslutade regeringen och styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en fortsättning fram till 2014 på det arbete som SKL bedriver genom Kunskap till praktik för att utveckla bl.a. kommunernas missbruksvård. Arbetet ska också omfatta insatser för att barn inte ska glömmas bort i vården av vuxna med missbruks- eller beroendeproblem. Utvecklings- och kvalitetsarbete Förvaltningens kvalitetsarbete utgår från stadens Policy för kvalitetsutveckling som bl.a. ställer krav på att samtliga verksamheter ska utarbeta åtaganden gentemot nämnd och kommunledning med åtföljande kvalitetsdeklarationer. Kvalitetsdeklarationerna ska tydligt beskriva vilka tjänster och vilken service som olika verksamheter faktiskt kan erbjuda medborgare och brukare. Utifrån kvalitetspolicyn införde staden en gemensam synpunktshantering i september 2011. Kvalitetsarbetet bedrivs också utifrån vad som sägs i Socialtjänstlagen (3 kap 3 ) om att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, att det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Från 1 januari 2012 gäller nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård och verksamhet enligt LSS (SOSFS 2011:9).
9 (14) Utifrån vad som sagts i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) har regering och Sveriges kommuner och landsting, SKL fattat en överenskommelse om evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. Målet är att de människor som får stöd från socialtjänsten ska få del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Sammanfattningsvis handlar en evidensbaserad praktik om ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande där brukaren och de professionella inom socialtjänsten utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. I detta är arbete utgör nordvästkommunernas gemensamma forsknings- och utvecklingsenhet, FoU-Nordväst, ett viktigt stöd. I enlighet med stadens policy för kvalitetsutveckling utgör förvaltningens kvalitetsarbete en integrerad del av verksamhetsplanering och uppföljning. Förvaltningens kvalitetsarbete ska kännetecknas av enkelhet och inriktas på konkreta förändringar som kommer klienter, brukare och medborgare till godo. Förutom vad som framkommer i verksamhetsuppföljning, tillsyn, särskilda genomlysningar och utvärderingar är de synpunkter som kommer från klienter, brukare och andra via bl.a. synpunktshantering och brukarundersökningar en betydelsefull drivkraft i kvalitetsarbetet. Prioriterade uppgifter 2012 Särskilt prioriterade områden i förvaltningens gemensamma utvecklings- och kvalitetsarbete: Uppföljning och åtgärder utifrån den förvaltningsgemensamma brukarundersökning som genomförts under 2011. Arbete utifrån stadens kvalitetspolicy med fokus på ett fortsatt arbete med att ta fram kvalitetsdeklarationer för olika verksamheter. Fortsatt arbete med att utveckla nyckeltal för bl.a. kommunala jämförelser och ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Den förvaltningsövergripande satsningen på socialt nätverksarbete fortgår. Syftet är att engagera och mobilisera anhöriga och närstående till klienter och brukare. Utifrån kraven på att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst och en evidensbaserad praktik fortsätter verksamheterna med stöd från FoU-NV och tillsammans med olika utförare att utveckla de insatser som tillhandhålls. Kvalitetsarbetet ska anpassas och vidareutvecklas utifrån nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Satsningar och prioriteringar i utvecklings- och kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå kommande verksamhetsår: Fortsatt arbete i samverkan med Kompetensförvaltningen för att kunna erbjuda arbete istället för bidrag har fortsatt högsta prioritet. En beredskap måste finnas för att möta en eventuell ytterligare konjunkturnedgång.
10 (14) I och med att projektet för felaktiga utbetalningar (FUT) inom försörjningsstödet permanentats kommer detta arbete att fortgå. Dessutom ska arbetet med s.k. 0- klassade, dvs. sjukskrivna utan ersättning, vidareutvecklas. I enlighet med KS-uppdraget om att säkerställa kapaciteten när det gäller att kunna erbjuda olika boendeformer för de med behov av särskilda insatser ska organisation och arbetssätt när det gäller boendefrågorna förstärkas och vidareutvecklas. Inom berörda verksamhetsområden krävs ett fortsatt och målmedvetet arbete med att förebygga och utveckla alternativ till kostsam institutionsvård. Särkskilt gäller detta för den missbruksvård som ges till vuxna. Tillgången till lägenheter för olika former av tränings- och stödboende blir en avgörande framgångsfaktor när det gäller att utveckla öppenvårdsinsatser på hemmaplan liksom att förvaltningen förmår utveckla sysselsättning för berörda målgrupper. Att befästa och ytterligare utveckla arbetet med BBIC - Barns Behov i Centrum blir en viktig uppgift för att kvalitetssäkra de utredningar som berör barn och ungdomar. Likaså att berörda verksamheter kan hålla lagstadgade utredningstider. För att säkra detta sker en resursförstärkning vad gäller utredning av yngre barn. Tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) undersöks förutsättningarna för att börja tillämpa den s.k. SkolFam-modellen, som handlar om en att stödja familjehemsplacerade barns skolgång, samt att dessutom utveckla hemmaplanslösningar som alternativ till kostsamma skolhemsplaceringar. Dessutom ska förvaltningen med stöd FoU Nordväst ingå i ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla uppföljningen av skolgången för placerade barn och ungdomar. Solna har tillsammans med ett antal andra nordvästkommuner tagit initiativ för att kunna förbättra rekryteringen av nya familjehem och att utveckla stödet till befintliga så dessa kan behållas. En utredning pågår av hur det arbete som bedrivas inom Barncentrum ska organiseras i framtiden. Verksamheten som bedrivs i samverkan med andra kommuner syftar till att via förbättrad samverkan mellan olika myndigheter förbättra stödet till barn som utsatts för våld i nära relationer. Fortsatt samverkan med andra förvaltningar i arbetet med det kommunala informationsansvaret för ungdomar som inte går i gymnasieskolan inom ramen för projekt Umbrella. Projektet NOS Nu Och Sen - om kognitivt stöd, som handlat om att utveckla insatser till psykiskt funktionsnedsatta följs upp 2012. Dessutom kommer s.k. Psykopedagogisk intervention att implementeras efter den utbildningssatsning som gjorts med stöd av FoU Nordväst i nordvästkommunerna. Utifrån bl.a. nya lagkrav ska anhörigstödet inom socialpsykiatrin vidareutvecklas i samverkan med Omvårdnadsförvaltningen och ideella krafter. Arbetet ska fortgå med att vidareutveckla metoder vad gäller samsjukliga, dvs. personer med både en psykisk funktionsnedsättning och ett missbruk.
11 (14) Som nämnts är det en prioriterad uppgift att få fram alternativ till institutionsvård i för vuxna missbrukare. I detta arbete är det särskilt angeläget att utveckla en vårdkedja i öppna former för unga missbrukare. Arbetet med att implementera ASI- Addiction Severity Index, en strukturerad intervjumetod för bedömning av missbruksproblem, fortgår med fokus på att göra uppföljningsintervjuer. Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Nämnden ska särskilt beakta kvinnor som varit utsatta för våld och barn som bevittnat våld eller andra övergrepp. Inom förvaltningen finns en särskild arbetsgrupp med ansvar för kvinnofridsfrågor. Gruppens medlemmar ska vara experterna i dessa frågor ute på enheterna och kunna bistå sina kollegor med råd, stöd och handläggning. Interna riktlinjer för handläggning finns. Gruppen ansvarar även för förvaltningens handlingsplan och lathund gällande kvinnofrid. Stödverksamheter Trappan är en insats för barn i åldern 5 12 år som bevittnat våld eller själva varit utsatta. Förvaltningens familjepedagoger träffar barnet under några intensiva samtalstillfällen där barnet ges möjlighet att bearbeta sina upplever av vad som hänt. Barncentrum samordnar olika myndigheters insatser för barn (0-18 år) som av någon närstående utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Barncentrum drivs tillsammans med andra kommuner och myndigheter. Relationsvåldscentrum (RVC) vänder sig till personer över 18 år som polisanmält hot och/eller våld mot sin person från en närstående vuxen. RVC erbjuder krissamtal, motiverande stödsamtal, rådgivning, praktisk hjälp samt stöd under rättsprocessen. Verksamheten drivs tillsammans med andra kommuner och myndigheter. Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer ger stöd till tonåringar och unga (12 21 år) som har varit utsatta för eller blivit vittne till ett brott. Verksamheten erbjuder stödsamtal, praktisk hjälp, medling samt stöd till föräldrar till brottsoffer. Stödcentrum drivs tillsammans med övriga nordvästkommuner och myndigheter Kvinnojouren för Solna, Sundbyberg och Ekerö erbjuder ett skyddat boende för kvinnor och deras barn. Verksamheten erbjuder även stödsamtal, rådgivning och stöd i kontakter med myndigheter. Kvinnojouren erhåller verksamhetsbidrag från bl.a. Solna stads socialförvaltning. Brottsofferjouren Solna-Sundbyberg-Ekerö erbjuder stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen samt driver en vittnesstödverksamhet vid Solna Tingsrätt. Brottsofferjouren erhåller verksamhetsbidrag från bl.a. Solna stads socialförvaltning. Prioriterade uppgifter 2012 Utveckla arbetet med relationsvåld genom fastställande av handlingsplan, implementering av Socialstyrelsens handbok om våldsutsatta kvinnor och barn och att se över förvaltningens organisation för arbetet med kvinnofridsärenden. Utveckla arbetet med särskilt utsatta grupper och implementera erfarenheter och kunskap från utbildningen Våld i nära relationer med barnet i fokus.
12 (14) Jämställdhet, integration och internationellt arbete Genom ett systematiskt jämställdhetsarbete vill socialförvaltningen arbeta med ledningens och medarbetarnas medvetna och omedvetna attityder och värderingar till jämställdhet. Under 2012 kommer förvaltningen att arbeta med fokus på den handlingsplan för Hållbar jämställdhet som tagits fram med stöd av chefer och medarbetare hösten 2011. Fokus ligger på biståndsbedömning samt en möjlig utveckling av den könsuppdelade statisktiken. Socialförvaltningen kommer att tillsammans med andra kommuner och organisationer delta i projektet Basutbildning i samverkan kring migration, psykisk ohälsa och trauma. Det innebär att en lokal utbildning kommer att erbjudas personal inom kommun, primärvård, arbetsförmedling och psykiatri i ämnet migration, psykisk ohälsa och trauma. Transkulturellt Centrum utformar tillsammans med Solna den lokala utbildningen. Förvaltningen bedriver ett utvecklingsarbete där omvärldsorientering är ett medel att kunna möta behov och framtida förändringar. Som en del av detta arbete ska medarbetarna ges fortsatta möjligheter att ta del av socialt arbete inom ramen för förvaltningens satsning Nyfiken Europa. Syftet är att medarbetare inspireras av andra verksamheters erfarenheter, lösningar och modeller och bidra till nya lösningar på hemmaplan. Prioriterade uppgifter 2012 Genomföra handlingsplanen Hållbar jämställdhet gällande ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning. Genomförande av lokal utbildning genom medverkande i projekt Basutbildning. Utveckla verksamheten genom att ta del av europeiskt socialt arbete. Medarbetare Målet för socialförvaltningen är att utveckla en attraktiv arbetsmiljö för att därmed underlätta rekrytering och behålla komptent personal. I detta arbete är den medarbetarundersökning som genomfördes hösten 2010 ett viktigt verktyg. Resultatet visar på förvaltningens styrkor som tillgång till information, tillräckliga befogenheter, hög andel genomförda medarbetarsamtal. Ledarskapet kännetecknas av uppskattning och respekt, frihet under ansvar, fokus på ekonomiskt resultat men också på verksamhetsresultat. Medarbetarna anser att förvaltningens ledning är goda representanter för verksamheten. För att underlätta rekrytering och behålla komptent personal gäller det för förvaltningen att utveckla ett attraktivt arbetsklimat med stora möjligheter till utveckling, hög grad av delaktighet och en bra balans mellan arbete och fritid. Ett viktigt verktyg i detta arbete är vår gemensamma värdegrund som hjälper oss bli tydliga så att medborgarna, uppdragsgivarna och våra samarbetspartners vet vad de kan förvänta sig av socialförvaltningen. Prioriterade uppgifter 2012 Verksamma metoder och effektiva arbetsrutiner för att utveckla arbetet Aktiviteter: plan för metodutveckling, enhetsvisa metoddagar, mentorskap - inte bara till nyanställda samt se över och utveckla olika arbetsrutiner.
13 (14) Krafter kvar efter jobbet, balans mellan arbete och fritid, oro och stress. Tydliga krav som är möjliga att leva upp till Aktiviteter: Handledning, avsätta tid före och efter besök för reflektion och utveckling, diskutera vad enheten och förvaltningen gjort bra, miljöombyte gemsamma upplevelser och personalaktiviteter. Innehåll i medarbetarsamtal, tydliga mål, uppföljning och utvecklingsmöjligheter Aktiviteter: Individuella mål för alla, kompetensutvecklingsplan samt fortsatta möjligheter till studiebesök i Europa. Ansvar för helheten, samarbete och kunskapsdelning, öppet klimat och bort med revirgränser Aktiviteter: Schemalagda studiebesök hos varandra, delge varandra kunskap, värdegrundsfrågor och värderingsövningar, gemsamma arbetsplatsträffar (APT) mellan olika enheter för att få kunskap om varandras områden, förvaltningsdagar inspiration och bra föreläsningar samt verksamhetsplanering alla med i processen. Kränkningar/mobbing och diskriminering Aktiviteter: Arbetsledarutbildning, introduktion av nyanställda så de kommer in i arbetslaget, tydliggörande av vilka regler som gäller på arbetsplatsen och vilket stöd som kan ges samt genomgång av policy och åtgärder på APT. Ledarskap Aktiviteter: Arbetsledarutbildning för gruppledare, gemensam handledning gruppledare/samordnare, utvecklingsdagar för ledningsgruppen, samsyn och arbete över enhetsgränser. Upphandling och konkurrensutsättning Av Socialnämndens Konkurrensplan (bilaga A) framgår vilka verksamheter som nämnden upphandlat, vilka upphandlingar och avtalsförlängningar som blir aktuella kommande verksamhetsår samt vilken typ av upphandling som planeras. Konkurrensplanen kan komma att revideras i vissa delar. En stor del av förvaltningens biståndsinsatser erbjuds genom upphandlad verksamhet via ett flertal ramavtal och ett antal driftsentreprenader. För kommande verksamhetsår planeras inga upphandlingar av ny verksamhet eller någon ytterligare konkurrensutsättning av insatser i egen regi. De verksamheter som förvaltningen driver idag och som inte är myndighetsutövning är av begränsad omfattning och flera verksamheter drivs dessutom i samverkan med andra kommuner via interkommunala avtal som i vissa fall sträcker sig över flera år. Uppföljning av upphandlad verksamhet kommer under verksamhetsåret att genomföras i enlighet med stadens och förvaltningens särskilda rutiner. Prioriterade uppgifter 2012 Kommande upphandlingar framgår av nämndens konkurrensplan. För övrigt gäller att i samverkan med andra kommuner utveckla uppföljningen av kommungemensamma ramupphandlingar.
14 (14) Internkontroll Av Socialnämndens internkontrollplan (bilaga B) ska, med utgångspunkt från en risk- och väsentlighetsanalys, framgå hur den interna kontrollen ska följas upp under kommande verksamhetsår. Vissa kontrollmoment som ska genomföras är gemensamma för samtliga nämnder i staden. Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens övergripande internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att fullfölja sina uppgifter och uppnå sina mål. Andra sätt att identifiera risker kan vara utifrån vad som framkommit i revisionens och tillsynsmyndigheters granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunktsoch klagomålshantering, brukarundersökningar samt återkommande genomgång och översyn av reglementen, policydokument, regler, rutiner etc. Med väsentlighetsanalys avses hur stor sannolikheten är för att identifierade risker inträffar och vad de i så fall får för konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi och därmed förtroendet hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda. Prioriterade uppgifter 2012 Vilka kontroller som prioriteras kommande verksamhetsår framgår av nämndens internkontrollplan. Framtid Hur konjunkturen och arbetsmarknadsläget kommer att utveckla sig de närmaste åren är i dagsläget svårt att bedöma. Oavsett samhällsekonomin gäller det att förvaltningen fortsätter att utveckla sitta arbete med försörjningsstödet och att tillsammans med Kompetensförvaltningen fortsätta utveckla offensiva och individanpassade arbetsmarknadsåtgärder för att kunna vidmakthålla Solnas unika position inom detta område. Även kommande period kommer det att krävas ett fortsatt och målmedvetet arbete med att förebygga, följa upp och utveckla alternativ till institutionsvård. I arbetet med att utveckla öppenvårdsinsatser kommer tillgången till lägenheter för olika former av tränings- och stödboende att vara en avgörande framgångsfaktor liksom möjligheterna att utveckla olika typer av sysselsättning. Staders kraftiga befolkningsökning blir särkilt stor mellan 2014 och 2017. Framför allt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar. Redan nu ser förvaltningen att antalet yngre barn som blir aktuella för en utredning eller insats ökar. För verksamheten gäller det därför att följa utvecklingen för att kunna svara upp mot förändrade behov. Det två stora utredningarna inom Socialtjänstens område, Missbruksutredningen och Barnskyddsutredningen, kan komma att påverka socialtjänsten i hög utsträckning och leda till stora förändringar såväl ifråga om ansvar och organisation som arbetssätt och inriktning. I dessa båda utredningar finns också förslag som kan leda till att det ställs nya och förändrade krav på verksamheten, bl.a. i fråga om kompetens. Oavsett konsekvenserna av den samhällsekonomiska utvecklingen och förändrade förutsättningar på nationell nivå för socialtjänsten ställs det redan idag ökade krav på att socialtjänsten ska utveckla effektiva metoder och arbetssätt och att de insatser som ges ska ge önskad effekt. Dessutom kommer det att ställas ökade kvalitetskrav på verksamheten, inte minst när det gäller tillgänglighet, delaktighet och valfrihet.
Socialförvaltningen Björn Löfholm Uppdaterad 2012-02-15 SID 1 (6) Bilaga A Konkurrensplan socialnämnden 2012 Nämnderna ska i samband med verksamhetsplan och budget 2012 lämna en konkurrensplan. Planen ska omfatta befintliga avtal. För respektive avtal ska entreprenör, tjänster, avtalstid och planering anges. Upphandlingar och avtalsförlängningar 2012 ska också redovisas. För varje objekt ska anges tjänster, LOU eller LOV, tidpunkt för påbörjad respektive avslutad upphandling samt avtalsstart. För kommande verksamhetsår planeras inga upphandlingar av ny verksamhet eller någon ytterligare konkurrensutsättning av insatser i egen regi. De verksamheter som förvaltningen driver idag och som inte är myndighetsutövning är av begränsad omfattning och flera verksamheter drivs dessutom i samverkan med andra kommuner via interkommunala avtal som i vissa fall sträcker sig över flera år. Av nedanstående plan framgår planerade förlängningar av befintliga avtal samt vilka upphandlingar som kommer att slutföras respektive påbörjas under kommande verksamhetsår. Befintliga avtal Driftsentreprenader Boendestöd psykiskt funktionsnedsatta Entreprenör: Carema Care AB Tjänster: boendestöd för ca 90-100 personer (ca 800 tim/mån) med psykisk funktionsnedsättning. Avtalstid: 2008-02-01-2011-01-31 med möjlig förlängning ytterligare 2 x 24 mån, dvs. längst tom 2015-01-31. Förlängt tom 2013-01-31. Överenskommelse med entreprenör om ev. sista förlängning senast 9 mån. innan aktuell avtalsperiod upphör, dvs. senast 30 april 2012. Planering: Beslutat på förvaltningsnivå september 2011 om att påbörja en ny upphandling enligt LOU, dvs. ingen ytterligare förlängning av nuvarande avtal. Förslag till beslut av SN januari 2012 om ny upphandling för nytt avtal from 2013-02-01, inkl. beslut om upphandlingsform och godkännande av förfrågningsunderlag. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Hagvägens gruppbostad Entreprenör: Carema Care AB Tjänster: gruppboende med 12 platser för psykiskt funktionshindrade Avtalstid: 2008-02-01-2011-01-31 med möjlig förlängning ytterligare 2 x 24 mån, dvs. längst tom 2015-01-31. Förlängt tom 2013-01-31. Överenskommelse med entreprenör om ev. förlängning senast 9 mån. innan aktuell avtalsperiod upphör. Planering: Beslutat på förvaltningsnivå september 2011 om en andra och sista förlängning tom 2015-01-31. Överenskommelse om ev. sista förlängning senast den 30 april 2012. Planering för ny upphandling påbörjas under slutet av 2013. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU.
Socialförvaltningen 2012-02-15 SID 2 (6) Sunnangårdens gruppbostad Entreprenör: Carema Care AB Tjänster: gruppboende med 12 platser för psykiskt funktionshindrade Avtalstid: 2006-02-01-2009-01-31 med möjlig förlängning ytterligare tre år med ett år i taget, dvs. längst tom 2012-01-31. Förlängt tom 2012-01-31, dvs. den maximala avtalstiden, därefter nytt avtal - se nedan. Planering: Ny upphandling slutförd, beslut av SN 21 juni 2011 om att Carema Care AB from 2012-02-01 blir ny utförare med 2-årsavtal och möjlighet till ytterligare fyra års förlängning med två år i taget. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Västra vägens tränings- och gruppbostad Entreprenör: Carema Care AB Tjänster: tränings- och gruppboende, 6 + 6 platser för psykiskt funktionshindrade Avtalstid: 2009-11-02-2012-11-01 med möjlig förlängning ytterligare 2 x 24 mån, längst tom 2016-11-01. Ev. förlängning ök senast 9 mån. innan avtalsperiod upphör. Planering: Beslutat på förvaltningsnivå februari 2011 om en första förlängning 24 månader, dvs. inte någon ny upphandling. Besked om förlängning senast 2012-02-28. Beslut på förvaltningsnivå om en andra förlängning alternativt ny upphandling inkl. upphandlingsform senast februari 2013, ev. nämndbeslut senast juni 2013. Beslut på förvaltningsnivå februari 2015 om ny upphandling inkl. upphandlingsform efter maximal avtalstid, nämndbeslut senast juni 2015. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Personliga ombud Entreprenör: Stiftelsen Parasoll Tjänster: två personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder. Verksamheten bedrivs tillsammans med Sundbybergs stad i Solna socialförvaltnings lokaler (regleras i särskilt avtal). Avtalstid: Två år from 2011-05-01 tom 2013-04-30. Om utföraren under den tiden skött sina åtaganden på ett för beställaren tillfredsställande sätt kan avtalet därefter förlängas ytterligare med 2 x 24 månader. Planering: Nytt avtal med Stiftelsen Parasoll efter kommungemensam upphandling med Sollentuna, Sigtuna, Solna Upplands Väsby och Sundbyberg där Solna var upphandlande enhet och Sigtuna är ansvarig för samordningen. Överenskommelse om förlängning ska ske senast 1 år innan aktuell avtalsperiod upphör, dvs. ev. senast den 30 april 2012, respektive den 30 april 2014. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Transitboenden och PUT-boende, ensamkommande flyktingbarn Björkuddens transitboende Entreprenör: Attendo IOF AB Tjänster: transitboende för ensamkommande flyktingbarn med 15 fasta + 12 extra platser. Avtalstid: From 2007-02-05 och förlängt tom 2012-06-30. Avtalet kan förlängas med ytterligare sex mån. i taget. Förlängning överenskoms senast tre månader innan avtalstidens utgång. Planering: Besked om ev. förlängning senast 31 mars 2012 osv. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU.
Socialförvaltningen 2012-02-15 SID 3 (6) Katarina transitboende Entreprenör: Attendo IOF AB Tjänster: transitboende, 12 fasta platser. Avtalstid: From 2009-08-26 2010-02-28 och förlängt 2012-05-31. Avtalet kan förlängas med ytterligare sex mån. i taget. Ev. förlängning överenskoms senast 3 månader innan avtalstidens utgång. Planering: Besked om ev. förlängning senast 28 februari 2012 osv. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Maria PUT-boende Entreprenör: Attendo IOF AB Tjänster: from 1 september 2011 omvandlat från transitboende till s.k. PUT-boende, dvs. boende för ensamkommande flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd (PUT), 11 fasta platser. Avtalstid: From 2011-09-01 2012-02-28 och förlängt tom 2012-08-31. Avtalet kan förlängas med ytterligare 6 mån. i taget. Ök om ev. förlängning senast 3 månader innan avtalstidens utgång. Planering: Besked om ev. förlängning senast 31 maj 2012 osv. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Farsta transitboende Entreprenör: AB Vårljus Tjänster: from 1 juni 2011 omvandlat från PUT-boende till transitboende, 12 fasta platser + 2 extra platser. Avtalstid: From 2009-10-15 2010-09-30. Avtalet därefter omvandlat och förlängt tom 2012-09-30. Ytterligare förlängning som ska ha överenskommits senast 3 månader innan avtalstidens utgång annars förlängs avtalet 6 månader ytterligare.. Planering: Besked om ev. förlängning senast 30 juni 2012. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU. Vårbergs transitboende (f.d. Sätra transitboende) Entreprenör: AB Vårljus Tjänster: transitboende, 14 fasta platser + 16 extra platser. Avtalstid: From 2009-09-01 2010-02-28 och förlängt tom 2012-05-31. Uppsägning senast 3 månader innan avtalstidens utgång annars förlängs avtalet 6 månader ytterligare. Planering: Besked om ev. förlängning senast 29 februari 2012 osv. Inte aktuellt med annan upphandlingsform än LOU.
Socialförvaltningen 2012-02-15 SID 4 (6) Ramavtal Missbruksinsatser för vuxna Entreprenörer: ca 100 olika ramavtal med ett sextiotal olika entreprenörer Tjänster: öppenvårdsinsatser av olika slag, institutionsvård inklusive utredning, stödboende i olika former samt familjehemsvård Avtalstid: 2006-06-01 till 2009-05-31. Avtalet förlängt ytterligare 3 år tom 2012-05-31, dvs. maximal avtalstid. Ev. ytterligare förlängning pga. av försening av ny upphandling. Upphandlingen samordnad med Ekerö, Solna, Sundbyberg, Sigtuna, Upplands Väsby och Järfälla, ds. kommunen upphandlande enhet. Planering: Prel. beslut av SN början av 2012 om ny upphandling enl. LOU inkl. förfrågningsunderlag. Den nya kommungemensamma upphandlingen samordnas av Sigtuna. Insatser för barn och ungdomar Entreprenörer: närmare 400 olika ramavtal med ett hundratal olika entreprenörer Tjänster: strukturerad dagbehandling med skola och praktikplats, strukturerad dagbehandling endast med skola, strukturerad dagbehandling endast med praktikplats familjearbete, familjepedagogiska insatser, strukturerad familjebehandling, kvalificerad kontaktpersonsverksamhet, särskilda utredningsuppdrag, övriga öppenvårdsinsatser, akutoch utredningshem, jour- och familjehem, hem för vård eller boende (HVB), stödboende, helgkollo. Avtalstid: Beslut under slutet av 2011 av ingående kommuner att godkänna nytt ramavtal from 2012-01-01 tom 2014-12-31 med möjlig förlängning ytterligare fyra år med två år i taget. Upphandlingen har varit samordnad med Ekerö, Solna, Sundbyberg där Solna är upphandlande enhet. Planering: Mitten av januari 2012 inte klart med avtal då upphandlingen begärts överprövad. Insatser för psykiskt funktionshindrade Entreprenörer: närmare 60 ramavtal med ca 40 olika entreprenörer Tjänster: institutionsvård, tränings- och stödboende, familjehemsvård, boendestöd. Avtalstid: 2007-04-01 till 2010-03-31 avtalet kan förlängas ytterligare tre år med ett år i taget längst tom 2013-03-31. Förlängt tom 2012-03-31. Upphandlingen samordnad med Ekerö, Sigtuna, Solna, Upplands Väsby och Upplands-Bro där ds. kommunen är upphandlande enhet. Planering: Ev. en sista förlängning tom 2013-03-31, i annat fall ny ev. kommungemensam upphandling enl. LOU som dock blir försenad, dvs. oklart när beslut kan fattas om ny upphandling. Familjerådgivning Entreprenörer: kundval med Acord HB, Attendo IOF samt Vårljus AB Tjänster: familjerådgivning enligt kundvalsmodell för Solnabor Avtalstid: 2006-01-01 till 2008-12-31, förlängt tom 2012-12-31. Sollentuna var upphandlande enhet men svarar inte för samordning. Planering: Beslutat på förvaltningsnivå om ny egen upphandling. SN-beslut om upphandling enl. LOV samt godkännande av förfrågningsunderlag prel. mars 2012. Ny drift enl. LOV from 2013-01-01.
Socialförvaltningen 2012-02-15 SID 5 (6) Förutsättningar för planering och tidsramar för förlängningar och nya upphandlingar Planeringen utgår ifrån att upphandlingar av vård och behandlingsinsatser tar ca 1-2 år upp från det att förvaltningen bestämt sig för att en upphandling bör genomföras till dess att verksamheten kan starta. Tidsåtgången för kommungemensamma upphandlingar blir längre än för de upphandlingar som förvaltningen/staden genomför själv beroende på att tidsåtgången för planering/ samordning, framtagande av förfrågningsunderlag samt utvärdering i dessa fall blir längre. För entreprenadupphandlingar blir tidsåtgången något längre beroende på att startsträckan för en entreprenör att kunna komma igång med en upphandlad verksamhet som regel blir längre än vid ramavtal. Vid planering av samtliga upphandlingar måste också beaktas att såväl egna som kommungemensamma, alltid genomförs i samverkan och med hjälp av den upphandlande kommunens centrala upphandlingsavdelning eller motsvarande. Detta är en anledning till att förvaltningen behöver planera arbetet så att centrala funktioner, i Solnas fall stadens upphandlingsavdelning, ges tid att planera sin medverkan i såväl förvaltningens egna som ev. medverkan i kommungemensamma upphandlingar. Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är om upphandlingen ska ske enligt LOU eller LOV. Blir det aktuellt med upphandlingar enligt LOV behöver hänsyn tas till att detta ännu är ett relativt nytt sätt att upphandla på där det än så länge i hög utsträckning saknas mer omfattande erfarenheter, särskilt inom IFO. För upphandlingar enligt LOV gäller andra tidsramar då det i dessa fall är möjligt att kontinuerligt, alternativt periodvis, komma in med anbud som då ska bedömas kontinuerligt alternativt periodvis. Tidsåtgången för framtagande av förfrågningsunderlag etc. bedöms dock i princip vara densamma som för upphandlingar enl. LOU. Sammanfattningsvis gäller följande ungefärliga tidsramar, inkl marginaler, för de olika formerna av upphandlingar som blir aktuella: Entreprenader i egen regi - totalt upp till ca 17-19 månader Entreprenader i kommungemensam regi totalt upp till ca 24 månader Ramavtal i egen regi - totalt upp till minst ca 12 månader Ramavtal kommungemensamma - totalt upp till ca 20-22 månader Från det att förvaltningen bestämt sig för att en upphandling ska genomföras behöver ett förfrågningsunderlag tas fram. Beräknad tidsåtgång i egna upphandlingar är ca 3 månader och i kommungemensamma ca 6 månader. För den senare typen av upphandlingar kan den tid som det tar för kommunerna att bli överens om att göra en gemensam upphandling dra ut på tiden.
Socialförvaltningen 2012-02-15 SID 6 (6) Efter nämndbeslut gäller sedan ca 2 månaders anbudstid. Därefter följer utvärdering med beräknad tidsåtgång i egna upphandlingar till ca 3 månader och i kommungemensamma till ca 6 månader. Vid samordnade upphandlingar måste också hänsyn tas till att samverkande kommuners nämnder sammanträder och fattar beslut vid olika tidpunkter. Efter att nämnden beslutat om val av entreprenör och besvärstiden gått ut bör entreprenörerna ha ca 6 månader på sig vid ramavtal (hittills alltid kommungemensamma upphandlingar) och minst ca 9 månader för driftsentreprenader. Dessutom måste hänsyn tas till besvärstid och avtalstecknande, ds en mer tidskrävande uppgift vid ramavtal med många utförare.
SOLNA STAD Socialförvaltningen 2011-10-10 Björn Löfholm Internkontrollplan för socialnämnden 2012 Bilaga B Nämnderna ska i samband med verksamhetsplan och budget 2012 lämna en internkontrollplan. Kommunfullmäktige har antagit ett reglemente för internkontroll. Enligt reglementet ska en internkontrollplan upprättas och respektive nämnd har det yttersta ansvaret för internkontrollen inom sitt verksamhetsområde. Internkontrollplanen ska utformas med en risk och väsentlighetsanalys som grund. Denna riskbedömning ska ingå i internkontrollplanen. Risk- och väsentlighetsanalys Riskanalysen syftar till att utifrån de processer/områden som tas upp i nämndens internkontrollplan identifiera och bedöma de risker eller hot som organisationen ställs inför i sin strävan att uppnå sina mål. En oförutsedd framtida händelse som negativt påverkar verksamhetens måluppfyllelse. Vad får inte hända? Vad vill vi inte läsa om i tidningarna? Andra sätt att identifiera risker kan vara revisionens och tillsynsmyndigheternas granskningar, övriga genomlysningar och utvärderingar, jämförelser med andra kommuner, budget- och verksamhetsuppföljning, avtalsuppföljning, synpunktshantering, brukarundersökningar samt genomgång av reglementen, policydokument, regler, och befintliga rutiner etc. Väsentlighetsanalys, dvs. hur stor är sannolikheten för att identifierade risker inträffar och vad får det i så fall för konsekvens? Konsekvenser vid fel som påverkar verksamhetens kvalitet och ekonomi. Med andra ord samt det stöd och den hjälp som ska ges till enskilda, förtroendet för verksamheten hos brukare, klienter, medborgare samt förtroendevalda och förutsättningarna för att kunna bedriva önskad verksamhet. Risk- och väsentlighetsanalysen har genomförts utifrån nedanstående modell där bedömt värde för sannolikheten (S) multiplicerats med konsekvenser (K). I planen för det kommande årets internkontrollarbete tas sådant med som bedömts ha 6 poäng eller mer. Sannolikheten (S) för fel: Osannolik 1: Risken är praktiskt taget obefintlig att fel ska uppstå Mindre sannolik 2: Risken är mycket liten att fel ska uppstå Möjlig: 3: Det finns risk för att fel ska uppstå Sannolik 4: Det är mycket troligt att fel ska uppstå Konsekvens (K) vid fel: Försumbar 1: Är obetydlig för de olika intressenterna och verksamheten/staden Lindrig 2: Uppfattas som liten av såväl intressenter som verksamheten/staden Kännbar 3: Uppfattas som besvärande för intressenter och verksamheten/staden Allvarlig 4: Är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa Exempel: 3 (S) x 2 (K) = 6, uppfyller kriteriet för att prioriteras, dvs. tas med i internkontrollplanen. 1
Process Riskbeskrivning Sannolikhet Konsekvens Riskindex Myndighetsutövning, handläggning och dokumentation i individärenden. Särskilt kritiska riskområden: Tvångsingripanden, inkl. verkställighet av beslut. Anmälningar/utredningar/insatser som rör barn/ ungdomar utsatta för allvarliga övergrepp resp. ungdomar som begått allvarliga brott samt barnfamiljer aktuella för avhysning. Vuxna som far illa eller riskerar skada andra pga. av allvarliga psykiska funktionshinder eller missbruk Utbetalningar av ekonomiskt bistånd Ärenden där brukare är aktuella för insatser vid flera enheter. Genomförande och uppföljning av insatser till enskilda; i egen regi, i upphandlad verksamhet och i samverkan med andra kommuner. Särskilt kritiska riskområden: Se föregående pkt. Serveringstillstånd etc. Kvalitetsdeklarationer och synpunktshantering Delegation Upphandling Lagstiftning och riktlinjer/rutiner följs inte. Kan innebära att enskilda inte får adekvata insatser eller inte får dessa i tid. Utöver negativa konsekvenser för den enskilde kan det även innebära negativa konsekvenser för förvaltningen, t.ex. i form av merkostnader och bristande förtroende för verksamheten hos brukare, medborgare m.fl. Enskilda får inte utlovade eller adekvata insatser som utöver negativa konsekvenser för den enskilde också kan innebära negativa konsekvenser för förvaltningen (se föregående pkt). Avvikelser från riktlinjer och rutiner kan få olika negativa konsekvenser som t.ex. bristfällig hantering av alkoholhaltiga drycker på stadens restauranger eller att enskilda näringsidkare drabbas. Förvaltningen lever inte upp till nämndens åtaganden gentemot brukare/medborgare, brister i hanteringen av inkomna synpunkter. Utöver negativa konsekvenser för enskilda och bristande förtroende för verksamheten hos brukare, medborgare m.fl. kan det även innebära negativa konsekvenser för förvaltningens kvalitetsarbete. Beslut fattas på fel nivå. Kan t.ex. innebära att kostnadsaspekter inte beaktas tillräckligt. Avvikelser från gällande regelverk kan i individärenden få negativa konsekvenser för vården av enskilda. För förvaltningen kan det få negativa ekonomiska konsekvenser. 3 4 12 3 3 9 2 3 6 2 2 4 2 2 4 3 3 9 Ekonomi - redovisning Felaktiga utbetalningar och faktureringar. 2 3 6 IT och verksamhetssystem Driftstopp, otillbörlig åtkomst av sekretessbelagda uppgifter. 2 3 6 Säkerhetsfrågor Befintliga säkerhetssystem fungerar inte, befintliga rutiner följs inte. Kan leda till att brukare och anställda kommer till skada. 3 3 9 2