Varmt väder ger snabb utveckling

Relevanta dokument
Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Nu är höstvetet i axgång

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Fortsatt varierande kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Liten mineralisering denna vecka

Årets kvävemätningar har startat

Markens mineralisering högre än normalt

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Lägre upptag i nollrutorna igen

Varmt väder har gett ökat upptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Oväntat högt kväveupptag

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Sista mätningen för den här säsongen

Högt kväveupptag senaste veckan

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Lågt kväveupptag senaste veckan

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kväveupptaget ökar ordentligt

Utnyttja restkvävet i marken

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kväve i höstvete 2013

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kvävestrategi i höstvete

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kvävestrategi i höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategi i höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävestrategi i höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen den 26 maj ett ökat upptag under senaste veckan med 12 kg per hektar i fälten och med 4 kg per ha i nollrutan. Kväveupptaget är nu i medeltal totalt 114 kg per hektar och 42 kg i de ogödslade rutorna. Höstvetet har nått stadium DC 37-39 på fjorton av fälten, medan ett fält är i DC 32 och tre fält har kommit ända till DC41. Löderup 2, 26 maj 17 (Foto: Lisbeth Hansson) Väderdata Under den gångna veckan låg dygnsmedeltemperaturen mellan 13 och 16 grader, en ökning med 2 grader jämfört med förra veckan. Även marktemperaturen steg, med 3 grader, till mellan 14 och 16 grader. Senaste veckan var liksom föregående nederbördsfattig. Variationen mellan platserna var,5 till 11 mm (mest i Jonstorp och Löderup). Mer regn behövs för en optimal tillväxt.

Skåne/Halland, vecka 21, 17 Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget Vid mätningen 26 maj hade grödan nått utvecklingsstadium DC 37-39 på 14 av 18 platser. På övriga fyra platser var grödan i ett fall kvar i 32 men på tre platser i DC 41 (tabell 1). Ökningen av kväveleverans från marken varierar beroende på förfrukt och bakgrund vad gäller stallgödsel. Störst ökning i kväveupptag i nollrutan, jämfört med förra veckans mätning, noteras i Fjälkinge, en stallgödselgård (+33 kg), men ökningar fanns på samtliga platser, utom i Västraby. I medeltal för enbart mineralgödslade fält hade 114 kg per hektar tagits upp av grödan. I nollrutan var upptaget i medeltal 42 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats var således i medeltal 72 kg per hektar. I fälten som också tillförts stallgödsel var upptaget i medeltal 16 kg och kg per hektar i ogödslade rutor (rutor som tillförts stallgödsel hösten 16 eller tidigare i växtföljden). Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats var 46 kg per hektar. Diagram 1. Kväveupptag 13-16 samt hittills under 17 Jämförelse med förra året Utvecklingstakten har ökat av det varma vädret. Utvecklingen är något senare än motsvarande datum 16 (diagram 1), och tidigare än 15. Vid mätningar 28 maj 16 var vetet i stadium DC 39-41 på 1 av platserna, medan det inte hade nått DC 39 i något av fälten 17 maj 15. Grödans upptag av kväve är nu lika med i fjol och 15. Kväveupptaget var 28 maj 16 i medeltal 114 kg per hektar i fälten och kg i nollrutorna på fält med enbart mineralgödsel, att jämföra med 11 respektive 41 kg per hektar i år. Sida 2

Skåne/Halland, vecka 21, 17 Tabell 1. Grödans upptag av kväve 26 maj Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta () Upptag i fält () Kattarp 1 Brons s-betor 32 28 83 Kattarp 2 Norin vitklöver 39 71 11 Västraby 1 Ellvis havre 39 3 89 Västraby 2 Ellvis vall 37 52 79 Furulund 1 Brons vårkorn 37 27 17 Furulund 2 Brons höstraps 37 58 18 Håslöv 1 Linus höstraps 41 3 138 Håslöv 2 Linus höstvete 41 26 133 Trelleborg 1 Brons höstraps 37 58 13 Trelleborg 2 Brons konservärt 37 36 123 Sjöstorp 1 Julius höstraps 39 44 123 Sjöstorp 2 Julius rödklöver 39 42 122 Löderup 1 Mariboss höstraps 37 37 1 Löderup 2 Mariboss höstvete 39 31 94 Kristianstad Praktik vårkorn 39 79 134 Fjälkinge Nordh höstvete 41 13 127 Falkenberg 1 Julius höstvete 37 41 85 Falkenberg 2 Julius vårraps 39 83 117 Data om försöksplatserna Grunddata, utförd gödsling med mera på fälten där nollrutorna finns, hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du årets samtliga tidigare brev. Skillnader i kväveupptag mellan fält med olika bakgrund I diagram 2 visas upptaget kväve i de olika fälten. Staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Första delen (2a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den senare (2b) fält som tillförts både stall- och mineralgödsel i år, eller hösten 16. På gårdar utan stallgödsel kvarstår skillnaderna från förra veckan i kväveupptag mellan förfrukterna. Efter spannmål (vårkorn och höstvete) är kväveupptaget i nollrutorna i medeltal 32 kg per Sida 3

Skåne/Halland, vecka 21, 17 Kväveupptag () hektar medan det efter de bättre förfrukterna (vitklöver, höstraps, ärter och rödklöver) är 49 kg per hektar, det vill säga 17 kg större. På stallgödselgårdarna syns inte förfruktens betydelse på samma sätt. Här spelar uppenbarligen mineraliseringen av organiskt kväve större roll. Fält med enbart mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 1 1 1 39 5 17 17 71 87 79 55 44 71 58 58 28 27 3 26 36 44 42 41 Diagram 2a. Kväveupptag, 26 maj, i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Sida 4

Skåne/Halland, vecka 21, 17 Sida 5 Kväveupptag () Fält med stallgödsel/biogödsel och mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 1 1 1 55 24 34 58 27 63 62 13 79 83 3 52 37 31 Västraby 1 Västraby 2 Löderup 1 Löderup 2 Kristianstad Fjälkinge Falkenberg 2 Förfrukt havre vall h-raps h-vete v-korn h-vete v-raps Jordart LL LL sa LL mo LL ML LL l Sa Sådatum 5-sep 1-okt 7-okt 7-okt -sep -sep 17-sep Tillfört kväve kg N/ha 135 143 158 158 1 162 17 Utnyttjat gödselkväve 43% 19% % 39% 3% 15% % Org. Gödsel 3 ton/ha 3 ton/ha 25 ton/ha vart 4:e år 25 ton/ha vart 3:e år Biogödsel 25 ton/ha Biogödsel m 3 /ha vart 2-3 år Biogödsel 25 m 3 /ha vart 5:e år Diagram 2b. Kväveupptag, 26 maj, i höstvetefält som tillförs stallgödsel och mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve.

Skåne/Halland, vecka 21, 17 Utnyttjat gödselkväve Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som gödslats är i medeltal 72 kg per hektar i enbart mineralgödslade fält och 46 kg där stallgödsel tillförts. Alla fält har gödslats två gånger och på 7 fält även en 3:e gång. Den totala gödselgivan varierar mellan 135 och 199 kg per hektar. Mängden upptaget kväve i grönmassan motsvarar nu som mest 63 procent av tillfört gödselkväve (Håslöv 1) med ett snitt på 42% på fält utan stallgödsel. Mätvärdet gäller det upptaget kväve som finns i ovanjordiska delar av plantan. Till detta skall läggas upptag i rötterna vilket är svårt att mäta. I litteraturen uppges att normalt finns ca 25 % av kvävet i rötterna i början av säsongen för att minska till mellan 1-25 % i gulmognaden. Om vi lägger till att 1 % av tillfört kväve finns upptaget i rötterna är nu drygt 5 % i snitt utnyttjat. Procentsiffran för upptag av tillfört gödselkväve ger en indikation om hur mycket som återstår för grödan att ta upp. Maxrutor Rutor som tillfördes 7 kg extra kväve per ha lades ut 5 maj på 14 av 18 fält. Dessa använder vi för att se om grödans upptag av kväve begränsas av tillgången på kväve och i så fall när. Vid mätningen 26 maj hade grödan på alla fält utom två tagit upp mellan 8-22 kg per ha mer i maxrutorna jämfört med fältet som lantbrukaren gödslat. Platsvis kväveupptag 1 1 1 1 Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 Kattarp 2 fält Kattarp 2 Västraby 1 fält 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj 26 maj Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby 26 maj 17 Västraby 1 Västraby 2 fält Västraby 2 Sida 6

Skåne/Halland, vecka 21, 17 Furulund och Sjöstorp 1 1 1 1 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj 26 maj Furulund 1 fält Furulund 1 Furulund 2 fält Furulund 2 Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 fält Sjöstorp 2 Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp 26 maj 17 1 Håslöv och Trelleborg 1 1 1 Håslöv 1 fält Håslöv 1 Håslöv 2 fält Håslöv 2 Trelleborg 1 fält Trelleborg 1 Trelleborg 2 fält Trelleborg 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj 26 maj Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Håslöv och Trelleborg 26 maj 17 Sida 7

Skåne/Halland, vecka 21, 17 1 Löderup 1 1 1 Löderup 1 fält Löderup 1 Löderup 2 fält Löderup 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj 26 maj Diagram 6. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup 26 maj 17 1 Fjälkinge och Kristianstad 1 1 1 Kristianstad fält Kristianstad Fjälkinge fält Fjälkinge 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj 26 maj Diagram 7. Kväveupptag i nollruta och fält för Fjälkinge och Kristianstad 26 maj 17 Sida 8

Skåne/Halland, vecka 21, 17 1 Falkenberg 1 1 1 Falkenberg 1 fält Falkenberg 1 Falkenberg 2 fält Falkenberg 2 13 april 21 april 28 april 5 maj 12 maj 19 maj 26 maj Diagram 8. Kväveupptag i nollruta och fält för Falkenberg 26 maj 17 Stina Olofsson, Cecilia Linge och Hans Nilsson Regionkontoret Alnarp Sida 9