Lilla LiV:et Informationstidning för personal inom barnhälsovård Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren 2013 nummer fem 1
Innehåll: BARNHÄLSOVÅRDEN VÄRMLAND Fortsatt risk för hepatit A i frysta jordgubbar s 03 Psykologrådgivning för småbarnsföräldrar s 03 Glöm inte kikhostan - en risk för spädbarn s 04 Barn måste få chans till hälsosamma vanor s 04 Finns det några pappor i din mammagrupp s 05 Årsrapport 2012 - Barnhälsovård i Värmland s 06 Småbarnsmammor med flera barn är mest stressade s 07 Klok i solen s 07 Amning och tillvänjning till fast föda för friska.. s 08 Barns rätt på rätt sätt... s 09 FN:s konvention om barnets rättigheter s 09 Svenska prematurförbundet s 10 Frågor & svar s 11 Matkultur s 12 - frågor och svar till dietist s 12 Invigning av familjecentral i Filipstad s 14 Fortbildning/utbildning s 15 Inbjudan till föreläsning - Mat och motion s 16 Inbjudan til föräldraföreläsning - Våra viktiga barn! s 17 2
AKTUELLT Fortsatt risk för hepatit A i frysta jordgubbar Text: Smittskyddsinstitutet Utbrottet av hepatit A som pågått i de nordiska länderna sedan oktober 2012 är inte över. Rådet att koka köpta frysta jordgubbar från Marocko och Egypten gäller fortfarande. Även om antalet fall har minskat markant sedan i våras så har fem fall totalt i norden varav två fall i Sverige kopplade till utbrottet anmälts under sommaren. Det senaste fallet i Sverige insjuknade i mitten av augusti. Det är nu totalt 68 bekräftade fall som smittats med samma stam av hepatit A, 40 i Danmark, 15 i Sverige, 6 i Norge och 7 i Finland. Av de 68 fallen rapporterades alltså 5 mellan juni och augusti. Från Marocko och Egypten En gemensam nordisk studie pekade på frysta jordgubbar från Marocko och Egypten som sannolik smittkälla. Ett omfattande arbete med att spåra producenter och leverantörer av de frysta bären pågår fortfarande i ett samarbete mellan de nordiska livsmedelsverken. Rådet att koka är kvar Att det kommer nya fall visar att smittade jordgubbar fortfarande når konsumenterna och eftersom utbrottet inte bedöms vara över kvarstår rådet att koka köpta frysta jordgubbar från Marocko och Egypten. Kontakt: Lena Sundqvist, Smittskyddsinstitutet, 08-457 24 78 Livsmedelsverkets pressjour, 018-17 53 40 Psykologrådgivning för småbarnsföräldrar Text: Lena Granat Telefonrådgivningen nyttjas av många föräldrar, ett enkelt sätt där det ges möjlighet att reflektera kring frågor och funderingar om barn och föräldraskap. Uppmuntra föräldrar att använda sig av rådgivningstelefonen. Cosmic I mars 2014 är det dags för Föräldrastödsenheten och Psykologmottagningen för MBHV att gå in i Cosmic. Det går inte att skicka remisser till oss elektroniskt. Remisser måste skickas pappersvägen! 3
AKTUELLT Glöm inte kikhostan - en risk för spädbarn Text: Staffan Skogar I en belysande artikel om kikhosta i läkartidningen nr 37/2013 poängteras att sjukdomen cirkulerar bland ungdomar och vuxna samt att de ovaccinerade spädbarnen drabbas hårdast. Slutsatserna är att vi fortfarande måste tänka på att kikhosta förekommer i befolkningen och vikten av att vaccinera vid rätt tidpunkter för att skydda de minsta barnen. Vid misstanke ska provtagning utföras och behandling sätts in förebyggande för barn under 6 månader vid misstänkt exposition. Långdragen hosta hos vuxna har i flera utlänska studier visat sig vara kikhosta i 13 % av fallen! Läs hela artikeln: tryck här Barn måste få chans till hälsosamma vanor Text: Staffan Skogar För att motverka barnfetma måste alla i samhället ta sitt ansvar och detta gäller inte minst ledande politiker på alla nivåer. Samverkan mellan olika aktörer måste till för att komma bort från dagens fetmaframkallande samhälle. Politiska beslut kan underlätta hälsofrämjande val av mat och tillgång till miljöer som främjar fysisk aktivitet. Det är lätt för barn att bli feta i dagens samhälle störst risk har de svagaste i samhället. Läs mer i läkartidningen 37/2013: tryck här 4
Fortbildningsdagar i genus och jämställdhet inom mödra-och barnhälsovården 4 och 5 september Finns det några pappor i din mammagrupp Text: Cristina Gillå Föreläsare och inspiratör var Ylva Elvin- Nowak fil.dr. i psykologi med lång erfarenhet av att arbeta med forskning och utvecklingsstöd inom mödra och barnhälsovården. BMM:s och BVC:s verksamheter ska genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv och bland annat syfta till att verka för ett aktivt och gemensamt föräldraskap. Ett jämställt föräldraskap innebär ett delat ansvar där båda föräldrarna har samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön. På ett inspirerande sätt lotsade Ylva oss igenom dagen med nya tankar och reflektioner som vi kunde dela med andra i gruppdiskussioner. Fortbildningen länkades till boken som hon skrivit Finns det några pappor i din mammagrupp? Där bilder på vardagliga situationer beskriver olika attityder och tankar man kan ha på sitt föräldraskap. Några axplock: Hur pratar vi om jämställdhet? Jämställdhetslyssna. När blir det ok för en kvinna att börja arbeta? Hon pratade om upplevelsebaserad inlärning som bör ske i direkt relation med barnet. Förälder behöver vara ensam med barnet, inte vara stöd- eller hjälpförälder. Att utsätta sig för föräldraskap. Pappor som är närvarande sina barn, tar plats även efter en separation. Som personal ha ett nyfiket förhållningssätt, utforska egna gränser, då blir jag nyfiken på benämner känslan och är positiv. Inte fokusera på attityd. Få människor är emot jämställdhet i attityd, men många är emot i beteende. Bilderna från boken finns på BMM:s och BVC:s hemsidor under fortbildning, som kan användas t.ex i föräldragrupper. I utvärderingen av fortbildningen fick vi många positiva kommentarer och att den kommer till nytta i det fortsatta arbetet med jämställdhet inom mödra-och barnhälsovården. Vi kommer att göra en avstämning på fortbildningsdagarna för BMM och BVC på Frykenstrand och planera för fortsättning inom detta område. 5
AKTUELLT Årsrapport 2012 - Barnhälsovård i Värmland Den kommer till sillen och läses vid kräftorna. Ja så hoppas vi att det ser ut med allas vår årsrapport. Läs och begrunda och sprid gärna vidare hur våra barn mår i Värmland. Budskapet är viktigt både för Er och för barnen hur vi lokalt ska arbeta vidare. Skulle det vara någon passus som ni missat så tas detta säkert upp under höstens rundresa. Här kommer lite av sammanfattningen: I Värmland ser vi en ökning för varje år av andelen barn som inte ammas alls och som delvis fått modersmjölksersättning redan vid en veckas ålder. När det gäller delvis amning vid en veckas ålder har den mer än fördubblats sedan 2004. Under 2012 har amningsfrämande insatser gjorts som amningsutbildning för hela vårdkedjan och fokusgrupper med föräldrar - uppföljning kommer att ske under 2013. Hembesök är en prioriterad arbetsmetod och ska erbjudas alla. Hembesök till förstagångsföräldrar har minskat från 84 % år 2011 till 78 % år 2012 och hembesök till flergångsföräldrar har gjorts till endast 28 %. Den totala övervikten och fetman bland 4 åringar i Värmland ligger på 11 % för pojkarna och 19% för flickorna. För 5 ½ åringar är den totala övervikten och fetman 21 % för pojkarna och 22 % för flickorna - alarmerande högt! Vaccinationstäckningen bland förskolebarnen är fortsatt mycket hög i Värmland. 98.4% av barnen är vaccinerade mot mässling, röda hund och påssjuka och detta leder till att vi har ett gott skydd mot mässling som orsakar utbrott i vår nära omgivning. Siffrorna visar också att det finns ett fortsatt starkt förtroende till vårt vaccinationsprogram i befolkningen och detta har inte förändrats utifrån de senaste årens diskussioner om vacciner efter pandemin 2009. Det existerar skillnader i förskolebarnens hälsa i Värmland som grundar sig till största delen i socioekonomiska faktorer. Ett barnhälsoindex som refereras sist i denna rapport åskådliggör detta och bör leda till en fortsatt diskussion hur vi kan skapa en jämlik hälsa för alla. Att få föräldrar att sluta röka, främja amning och förebygga övervikt hos barnen är faktorer där vi inom barnhälsovården kan göra en viktig insats för att utjämna dessa skillnader. Under 2012 har 97 % genomgått screeningundersökning vid 2½ och 4 år. Vid 4 år har 23,4 % krävt remiss till annan vårdgivare efter screeningen. Helt oacceptabla skillnader påvisas i andelen nyfödda barn som utsätts för tobaksrök i olika delar av Värmland. Från under 5 % till över 30% av barnen utsatta för passiv rökning som man vet har stora negativa effekter på barnets hälsa. Här måste barnhälsovården rikta sina insatser tillsammans med Vårdcentralerna och de berörda kommunerna. 6
AKTUELLT Småbarnsmammor med flera barn är mest stressade Text: Nytt & Krytt om barn, barnhälsovårdsenheten Syd, Södersjukhuset, årgång 33, september 2013 I en enkät- och journalstudie från Uppsala Universitet har mammor med ett barn och mammor med flera barns behov av stöd studerats. I studien deltog 1400 kvinnor, 600 var förstagångsmammor och 800 hade ett eller flera barn sedan tidigare. Inom barnhälsovården har man av tradition prioriterat förstföderskorna vilka anses behöva mer stöd och hjälp än de erfarna flerbarnsmammorna. Av journalhandlingar kunde man konstatera att förstföderskorna hade fler besök på BVC än omföderskorna. Flerbarnsmammorna upplevde mer problem med sitt föräldraskap än enbarnsmammorna. De hade även betydligt oftare bristande socialt stöd, t ex när det gällde barnpassningshjälp. Några frågor i enkäten handlade om hur barn påverkas i enbarns- respektive flerbarnsfamiljer. Tre fjärdedelar av enbarnsmammor och bara hälften av flerbarnsmammor hade tid att läsa för sitt barn. Studien visar även att barnen till enbarns-mammorna hade större ordförråd vid 18 månaders ålder. Resultatet visar att barnhälsovården behöver utveckla bättre metoder för att kunna bemöta flerbarnsföräldrarnas behov. En åtgärd kan vara att utveckla arbetet med föräldrastöd i grupp för flerbarnsföräldrar samt att uppmuntra föräldrarna att tillvarata möjligheten till 30 dagars gemensam föräldraledighet för att minska stressen för den förälder som är hemma med flera barn. Utilization of child health services, stress, social support and child characteristics in primiparous and multiparous mothers of 18-month-old children Scandinavian Journal of Public Health, juli 2013 http://sjp.sagepub.com/content/early/2013/04/05/1403494813484397 Klok i solen Text: Cristina Gillå Nu är det höst och solen lyser allt kortare tid på dagen. Men det kommer en ny vår och sommar med förhoppningsvis soliga dagar. Hur ska vi då skydda oss mot det skadliga solljuset? Eva Roberg sjuksköterska från hudkliniken kommer att fortsätta besöka BVC och delta i föräldragrupper under hösten 2013 och våren 2014. Hon kommer att kontakta er på BVC för planering. Detta är en del av LIV:s regionala cancerstrategisatsning- prevention. Ett preventivt arbete som syftar till att öka medvetenheten om solrelaterade hudtumörer och hur föräldrar på bästa sätt skyddar sina barn när de vistas i solen. 7
AKTUELLT Amning och tillvänjning till fast föda för friska fullgångna barn Text: Läkartidningen nr 8 2013 Denna artikel är ett utdrag ur en kunskapsöversikt av råden om amning och tillvänjning av friska, fullgångna barn publicerad i Läkartidningen. Sammanfattningsvis visar studier: Exklusiv amning i omkring 6 månader är ett önskvärt mål på populationsnivå; därefter fortsatt amning med bra tilläggskost i tillräckliga mängder, gärna under 1 år eller så länge föräldrar och barn vill. Vid enskild rådgivning ska hänsyn tas till den individuella situationen. Introduktion av tilläggskost före 17 veckors ålder kan medföra negativa hälsoeffekter. Att inte introducera tilläggskost vid 26 veckors ålder kan också medföra negativa effekter. Om mamman fortsätter att amma efter 6 månader finns inga vetenskapliga belägg för att introduktion av tilläggskost mellan 4 och 6 månaders ålder innebär några hälsomässiga nackdelar eller fördelar. Risken för celiaki och typ 1-diabetes kan minska om gluten introduceras i små mängder under skydd av amning. Det finns inga övertygande bevis för att undvikande av eller senarelagd introduktion av allergena livsmedel minskar risken för allergier, vare sig för riskbarn eller barn generellt. Sverige har hög amningsförekomst jämfört med de flesta länder i Europa, även om den successivt minskat de senaste 15 åren. En generell amningsrekommendation ska ses utifrån ett folkhälsoperspektiv, där små förbättringar i hälsoutfall kan få stor samhällelig betydelse men ibland vara av begränsad nytta för den enskilde. Amning har många hälsofördelar för både barnet och mamman. Bröstmjölk är inte bara en näringskälla utan innehåller också immunrelaterade komponenter som ger barnet aktivt och passivt skydd mot infektioner och sannolikt spelar en viktig roll för de positiva kort- och långsiktiga hälsoeffekter amning medför. År 2007 redovisade WHO resultat från systematiska granskningar och metaanalyser av långsiktiga hälsoeffekter av amning (blodtryck, blodkolesterolnivå, övervikt/fetma, typ 2-diabetes och intellektuell prestationsförmåga). Resultatet visade att det finns klara bevis för att amning har positiva effekter på barns sjuklighet, framför allt minskar risken att insjukna i gastroenterit och akut öroninflammation. Begreppet»tillvänjning«är ett bättre svenskt begrepp än»avvänjning«för att beskriva introduktionen av annan mat. Barnen måste vänjas till fast föda innan de kan börja vänjas av med amning eller modersmjölksersättning. Begreppet»tillvänjning«bidrar också till att se övergången som en process, vilket minskar risken för att man sätter likhetstecken mellan att börja introducera annan mat och att drastiskt minska amningen. Hur man rent praktiskt bör gå tillväga vid tillvänjningen är inte vetenskapligt belagt utan baseras mest på beprövad erfarenhet, kulturella faktorer och de livsmedel som finns tillgängliga i olika länder. Det finns inte heller några vetenskapliga belägg för att det existerar något»smakfönster«, det vill säga en tidpunkt då spädbarn är speciellt mottagliga för introduktion av nya smaker. Forskning visar att exponeringen för olika lukter och smaker från det mamman ätit börjar redan under graviditeten via fostervattnet och fortsätter under amningen via bröstmjölken. Om ett smakfönster skulle existera är det därför troligen mest intressant för barn som uppföds med modersmjölksersättning. 8
AKTUELLT Eventuell positiv effekt av att ge olika kosttillskott (omega 3-fettsyror, pre- och probiotika eller vitaminer) återstår att visa, och därmed ges inga generella rekommendationer om att ge andra tillskott än D-droppar. I de senaste råden från Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi konstaterar man att det inte finns några vetenskapliga belägg för att risken för allergisjukdom hos barnet minskar om mamman undviker något livsmedel under graviditeten eller amningen. Det finns inte heller något som talar för att det är fördelaktigt att undvika att ge barnet vissa livsmedel, t ex mjölk, ägg och fisk, eller att vänta med att introducera dem. Bröstmjölk är spädbarns naturliga föda, och vårdpersonal har en viktig roll när det gäller att främja, skydda och stödja amning. Föräldrarnas val ska självfallet respekteras, och de ska få det stöd och den information de behöver oavsett val. Barns rätt på rätt sätt - folkrätt i praktiken Den 10-11 september 2013 arrangerades en nationell konferens i Karlstad av SKL, Landstinget i Värmland och Region Värmland i samarbete med Barnombudsmannen och Socialdepartementet. Sveriges riksdag antog 2010 en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. En strategi som berör stat, kommun, landsting och regioner. Med utgångspunkt i strategin har utvecklingsarbeten startat för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska realiseras i praktiken. Konferensen är en del i den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL 2010. Det finns möjlighet att ta del av konferensens presentationer på SKL:s hemsida se länk: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/mr/barnets-rattigheter Där kan du även testa dina kunskaper om barnkonventionen samt få tips och idéer hur man kan arbeta praktiskt i verksamheten. FN:s konvention om barnets rättigheter < En lättläst skrift > Artikel 13, 14 och 15 handlar om att barnet har rätt att säga vad det tycker. Barnet har rätt att tänka fritt, att tro på vilken gud det vill och att vara med i olika föreningar. 9
AKTUELLT Du vet inte hur stark du är förrän ditt enda alternativ är att vara stark. Sveriges föräldraföreningar för Prematurfödda barn har bildat Svenska Prematurförbundet F Ö R H I N D R A F Ö R K L A R A F Ö R b ät t R A För att göra de prematurfödda barnens röst starkare har de tre aktiva föräldraföreningarna i Sverige gått samman och bildat Riksförbundet Svenska Prematurförbundet. Förbundet har i dagsläget verksamhet i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Umeå och Örebro. Vi får inom kort också igång verksamhet i Örnsköldsvik och i Södermanland. Tillsammans har våra lokalföreningar närmare 500 familjer som medlemmar samt därutöver enskilda personer. Vi behöver dig! Du har fått det här brevet för att du antingen redan ingår i vårt nätverk och därför är viktig för oss. Eller så har du fått det för att vi vill att du ska ingå i vårt nätverk! Förbundet kommer att driva frågor kring för tidigt födda barn och deras familjers situation på nationell nivå. När du som vårdgivare, forskare eller aktör vill starta en dialog, nå ut med ett budskap eller påverka politiskt över hela landet är du välkommen att kontakta oss. Det kan röra till exempel frågor om prevention, vård, förskola, skola, mödravård och barnavård. Helt enkelt allt som påverkar det för tidigt födda barnet och familjen runtomkring. I och med bildandet förstärker vi samtidigt också vår lokala närvaro med föräldrafika och familjeträffar. Det är dessutom vår ambition att bjuda in till föreläsningar och samtal och fortsätta vara en självklar länk mellan vårdgivare och patienter. Förbundet kommer även att lansera en webportal där det går att nå alla lokala föreningar och följa det arbete som sker. Tanken är att portalen ska bli en självklar källa till information för föräldrar och anhöriga. För att påverka beslutsfattare är ett nationellt förbund nödvändigt och jag ser mycket positivt på bildandet. Att födas för tidigt är vanligare än vad de flesta tror, och gruppen barn mellan 0 18 år födda för tidigt och deras föräldrar uppgår till omkring 360 000 personer. Det är en stor grupp som behöver ett förbund som för dess talan, påverkar och gör skillnad. mats blennow, barnläkare, Karolinska och president, European Society for Neonatology Välkommen att kontakta oss på kansliet@prematur.nu Vill du nå förbundets ordförande Lisen Bergström kan du mejla till ordf@prematur.nu 10
Frågor & Svar BVC-sjuksköterska: Jag har en flicka hos mig som blivit adopterad från Nigeria, född juli 2010. Hon har varit hos läkare på barnoch ungdoms mottagingen Gripen. Där kostaterades att det var osäkert hur hon blivit vaccinerad och det bestämdes att hon skulle grundvaccineras. Efter det läkarbesöket har mamma hittat vaccinationsprotokoll där det står att hon fått Polio, difteri, stelkramp, kikhosta x3, BCG, två doser hepatit b samt vaccination mot mässling och gula febern. Mamma är osäker på om det går att lita på om hon verkligen fått dem, eftersom de togs i aprill och maj 2012 och det endast är dokumenterat under hennes gamla namn. Frågan är nu hur vi skall ställa oss till detta? Staffan Skogar: Man brukar kunna lita på vaccinationspapper även om det finns en viss osäkerhet. Jag har inte hört att det kan vara felregistreringar i Nigeria (tid känt från Kina). Jag tycker att du kan ge flickan infanrix hexa nu samt MPR. Vänta 3 år och då ska 5,5 årssprutan ges. Ej revaccinering med BCG.Därefter som vanligt. Ny MPR i skolan BVC-sjuksköterska: Vi har fått en familj som kommer från Colombia där det finns en 3 årig pojke som vi har en fråga gällande vaccin. Pojken har fått vaccin enligt Colombias vacc.progr. Har fått IPV och Tetanus och difteri med boosterdoser. Har dock inte fått boosterdos för Hib, endast 3 doser 2, 4, 6 mån. Våran BVC läkare undrar nu ifall vi kan hoppa över att ge honom en boosterdos för Hib då den ej finns separat som vaccin? Då avdödat vaccin i för många doser kan ge en lokal reaktion. Vad är rätt att göra? Staffan Skogar: Har tittat på Colombias schema.hib finns som separat vaccin Act-Hib men det är ej befogat att ge separat. Jag tycker att det är enklast att ge en dos hexa som booster. BCG och MPR borde barnet ha fått.hepatit B något osäkert om det givits flera doser, kanske bara vid födseln och då får du kompletteras med 2 doser engerix. Möjligen kan det bli lokalreaktion med flera stelkrampsdoser men jag tycker att detta är enklaste vägen.vänta sedan 4 år till infanrix polio. Är hälsoundersökning gjord? BVC-sjuksköterska: En mamma har frågat mig om man kan äta för mycket D-vitamin! Hur är det? Jannette Grahn Vera: Nej, man kan inte äta för mycket D-vitamin via maten. En överdosering kan ske endast via kosttillskott och för det komma över det krävs en överkonsumtion under en lång period. 11
Dietist mödra- och barnhälsovård Matkultur Att tänka på i möte med andra kulturer när barnövervikt förekommer. Potatis I Sverige anses potatis vara en del av måltiden och är en rotfrukt medan i många andra länder är potatis en grönsak. Därför exempelvis kan potatis och ris blandas, något som kan ge ett ökat energiintag. Mellanmål I många länder är det ovanligt med mellanmål. Vad är mellanmål och varför är det bra med mellanmål är alltid bra att upp. Är man inte van vid att äta mellanmål kan rådet att börja äta en liten frukt mellan måltiderna vara en bra början för att skapa en god vana. Jannette Grahn Vera Dietist MBHV-enheterna 054-61 86 68 Jannette.VeraGajardo@liv.se Till MBHV-dietist på Livlinan Frukost Den svenska frukosten är sund och mättande. Gröt, fil, smörgås hör till de goda frukostvanorna i Sve-rige. I andra världsdelar äter man inte frukost eller så äter man ofta något sött som en kaka och kaffe/te. Den sämsta frukosten är den som hoppas över! Så även om en familj inte äter det vi anser vara en bra frukost kan vi jobba utifrån det positiva att en frukostvana finns och försöka påverka till bättre livsmedelsval. Synen på övervikten varierar ur en BVC sjuksköterkas vardag Den utländska mamman kommer med sin lilla gosse på 10- månaders besök. Pojken vägs och han har gått upp i vikt mer än bra mamma lyfter upp sitt barn och utropar högt och glatt: Du ska bli en tjock man! Frågor och svar BVC-sjuksköterska: Har en mamma som är vegetarian som har en son på drygt 6 månader. Han ammas inte. Han är inte så förtjust i modersmjölksersättning. Dricker ca 300 ml/dag. Han får smaka pureér och färdig gröt. Det tycker han mycket om. Han går bra upp i vikt. Han kommer också att få äta kött och fisk som pappa. Nu undrar mamman om hon kan ge honom hemlagad gröt. Jag har tittat på ditt havregrötrecept med välling på Mat och näring. Kan man byta ut vällingen (2msk) till modersmjölksersättning (2 msk). Kan man ge detta från 6 månaders ålder? Är det för tidigt näringsmässigt? Kan man byta ut havre mot bovete? Dietist: Med tanke på att barnet får i sig så lite modersmjölkersättningen hade det varit näringsmässigt bättre att fortsätta med den köpta gröten, då den tillför bra med järn. Den hemgjorda varianten har lite mindre järn än den köpta. Det går bra att byta ut vällingen mot modersmjölkersättningen och havren med boveten som innehåller mer järn. BVC-sjuksköterska: En mamma kom och frågade om det är farligt att amma om hon dricker rödbetsjos? Med tanke på att nitrat kan omvandlas till nitrit om barn under 1 år äter det själv. Hon har läst att det ska var blodtryckssänkande. Har haft högt blodtryck 12
i slutat av graviditeten och har det fortfarande. Behandlas med medicin i dags läget. Så hon var intresserad av att prova rödbetsjos. Tittar och jämför vad det står i den gamla och den nya barnmats boken som vi fått köpt från BHV-enheten. Rödbeta står med i den gamla men inte i den nya. Så det kanske inte gäller längre när barnet äter rödbeta själv heller? Dietist: Vart fick hon ifrån att rödbetsjuice kan sänka blodtrycket?? Det där kär säkerligen något skrock från nätet. De bästa för henne är att fortsätta med medicinen tycker jag. Om hon nu ändå skulle fortsätta dricka juicen, är mitt svar: det finns inget forskat om nitratet- nitrit går över via modersmjölken. Det vill säga man vet helt enkelt inte. Det bästa är att låta bli rödbetsjuice när vi vet att det inte sänker blodtrycket. BVC-sjuksköterska: Fick idag en fråga från en familj om Sempers Småbarnsmjölk (Baby Semp 4 från 1 år), en ny produkt. Den innehåller mindre protein och salt än vanlig mjölk, och är berikad med järn, D-vitamin och kalcium. De undrar om den är bättre än vanlig mjölk och om de ska ge den istället. Vad säger du om den produkten? Dietist: Produkten i sig är bra sammansatt. Nestlé har också en likvärdig produkt, Nan Junior 3. Men det man ska tänka på är att om barnet äter bra och allsidigt samt inte överdricker mjölk (ca 4 dl mjölk/ yoghurt/fil per dag)så finns det inga behov av ge det mjölk berikad med järn. Endast barn som äter väldigt dåligt/ensidigt kan ha fördel av dricka denna mjölk. hon äter. Jag kan tänka mig ett tillskott på 250 mg per dag. Bifogar länken från min sida mer information om detta. http://livlinan.liv.se/global/verksamheter/divisioner/allmanmedicin/qbuff/dietist%20mbhv/ Kalcium.pdf?epslanguage=sv BVC-sjuksköterska:En familj som undrar om järnbehovet blir tillgodosett om de inte ger välling och gröt utan gör egen välling på havremjölk, bovete, rapsolja och vatten. När 10-mån gamla pojken får det så sover han bra på natten. Dietist: Ett barn i den åldern har ett behov på 8 gram järn per dag. En dl (60 g) bovete ger 2,30 gram järn. Havremjölk innehåller knappt 0,5 g järn per dl. Hur mycket bovetemjöl används för en portionsvällning? en halv dl knappast kan jag tänka mig, ca 30 g. Detta skulle ge ca 1,15 gram järn per portion. 2 portioner om dagen innebär 2,30 gram, 3 portioner som är ungefär max mängd välling/gröt per dag vi rekommenderar skulle ge ca 3,45 gram järn. Tre portioner köpt gröt ger 7,8 g. En portion välling ca 200 ml. Ger 2, 4 g järn med två portioner är man redan upp i 5 g järn. Som du ser kommer man inte riktigt upp i det som rekommenderas med hemgjord gröt/välling därför är sammansättningen av resten av dagens måltider väldigt viktigt om behovet ska täckas. Kötträtter så ofta som möjligt och även bönor och linser kan bidra till att järn behovet täcks. BVC-sjuksköterska: Har en familj med en 15-månaders flicka. Hon vill inte alls dricka mjölk. Får en vällingflaska/dag + lite mjölkprodukter i maten. Äter ½ ostskiva 1-2 ggr/dag. De undrar om hon får för lite kalcium i sig? Finns någon förteckning över vad hon kan äta för andra produkter med kalciuminnehåll? Eller tycker du det låter tillräckligt? Dietist: Det är alltid svårt att avgöra om eventuellt brist utan en ordentlig matregistrering. Har föräldrarna provat havreprodukter som havremjölk/yogurth som är berikade med kalcium. Har de testa att göra smothies med kesella, yoghurt, färsk frukt exempelvis? Äter flickan inte tillräckligt med andra kalciumrika livsmedel kan hon ligga i underkanten när det gäller kalciumintaget enligt det du berättar 13
Varmt Välkomna till Familjecentralen Filipstad Tisdagen 22 oktober Invigning kl. 11.00 och därefter Öppet Hus fram till kl. 16.00, Mingel med snacks och ballonger!!!! Välkommen till oss på Familjecentralen Filipstad, Vikhyttegatan 14 (Vårdcentralen) önskar Barnhälsovården (BVC), Barnmorskemottagningen, Öppna förskolan och Socialtjänsten Filipstads kommun och Landstinget i Värmland i samverkan 14
Fortbildning/utbildning Fortbildning/utbildning som annonseras i Lilla LiVet stödjs av BHV-enheten. Vid deltagande bör förankring med närmaste chef göras. Fortbildning/utbildning som är markerad med är obligatorisk. * 3 oktober 2013 på Frykenstrand Fortbildningsdag för all BVC-personal Barnhälsovårdsenheten i Värmland bjuder in till fortbildningsdag den 3 oktober på Frykenstrand med aktuella ämnen så som barnsäkerhet, uppföljning av förra årets internat och vårens nätverksträffar, barnhälsovårdsprogrammet, hälsosamtal, asylrutiner och genus. Anmälan via länk eller e-postadress: isabel. lindgren@liv.se Välkommen! SLLs expertråd för Vaccinationer - arrangerar, i samarbete med Karolinska Institutet, en fördjupningskurs 3 + 2 dagar inom vaccinationer. Kursen täcker teoretisk och praktisk immunologi, allergier, biverkningar, särskilda grupper och går igenom alla programvaccinationer samt även resemedicinska vaccinationer och TBE. Den främsta målgruppen är sjuksköterskor, med målet att på sikt ge denna kurs status av behörighet att självständigt ordinera programvacciner, men även läkare är välkomna. Kursdatum är 25-27/11 2013 och 30-31/1 2014. Lokal: Smittskydd Stockholm på Söder. Anmälan via KI Amy Leval, PhD Epidemiolog och utbildningsansvarig Direkt: 08-737 39 03, mobil: 070-737 39 03, e-post: amy.leval@sll.se Nätverksträff - Hygien i förskolan Nu är det dags för de första gemensamma nätverksträffarna för alla som gått grundutbildningen Hygien i förskolan. Välj mellan 5 eller 7 november 2013. Se inbjudan till de gemensamma nätverksträffarna 5 eller 7 november 2013.Välkommen med din anmälan till smittskydd@liv.se http://www.smittskyddvarmland.se/hygien/hygieniforskolaninbjudan131105_131107.pdf 15
Inbjudan till föreläsning Mat och motion - i bra kombination! Mat och motion Föreläsningen fokuserar på vad som är bra mat och motion, och vi ger tips, idéer och verktyg hur man lättare får till det i vardagen. Föreläser gör Anna Lind, leg. dietist och Johanna Delvert, leg. sjukgymnast, båda på obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin. Ta gärna med frågor! Målgrupp: Föräldrar till barn/ungdomar med övervikt eller fetma. Tonåringar är välkomna att följa med. Föreläsningen erbjuds vid två tillfällen under hösten 2013: Datum: Onsdagen 18 september eller måndagen 4 november Klockan: 17.30-19.30 Plats: Centralsjukhuset i Karlstad, konferensrummet, avd. 12, barn- och ungdomsmedicin, blå gata, trapphus mittemot hiss G, plan 3. Anmälan (ange vilket datum) och för mer information: Suzanne Holmér-Danielsson, e-post: suzanne.holmer.danielsson@liv.se eller tfn: 0550-861 25 Varmt välkommen! Obesitasmottagningen 16
OBS! Endast till föräldrar Våra viktiga barn! Inbjudan till föräldraföreläsning Våra viktiga barn! Föreläsningen vänder sig till dig som är förälder, som har barn/ungdomar med övervikt och fetma. Vi kommer att ta upp frågor som: - Varför blir man överviktig? - Vad händer i kroppen då? - Hur är det möjligt att gå ner i vikt? - Vad kan jag som förälder göra för att stötta mitt barn i detta? Ta gärna med dina egna frågor och funderingar! Föreläsare är Leif Fleron, läkare Emma Wikholm, läkare och Stina Ljungkvist, psykolog, från obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin. Föreläsningen erbjuds vid två tillfällen under hösten 2013: Datum: Onsdag 25 september eller onsdag 13 november Klockan: 17.30-19.30 Plats: Centralsjukhuset i Karlstad, konferensrummet, avd. 12, barn- och ungdomsmedicin, blå gata, trapphus, mittemot hiss G, plan 3. Anmälan (ange vilket datum) och för mer information: Suzanne Holmér-Danielsson, e-post: suzanne.holmer.danielsson@liv.se eller tfn: 0550-861 25 Varmt välkommen! Obesitasmottagningen vid barn- och ungdomsmedicin 17
Lilla Liv:et är utgiven av Barnhälsovårdsenheten Värmland Kontaktuppgifter till BHV-enheten Staffan Skogar, BHV-öl staffan.skogar@liv.se Cristina Gillå, verksamhetsutv cristina.gilla@liv.se Lena Granat, MBHV-psykolog, lena.granat@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragarjardo@liv.se Isabel Lindgren, assistent, isabel.lindgren@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Barnhälsovårdsenheten 651 82 Karlstad 054-61 66 77 e-post: barnhalsovardsenheten@liv.se Adress till: Psykologmottagningen för mödra- och barnhälsovård Föräldrastödsenheten Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Besöksadress: Bryggargatan 7 18