olssons frö foto: annelunds gård Viltåkrar 2017 Hirsblandning, honungsört och praktmalva Placering av viltåker Placera viltåkern där viltet brukar hålla till. Placering längs skogskan ter och läplanteringar, kring märgelgravar och vattenhål ökar skydd sarealen. Viltet behöver föda, vatten, skydd och solexponerade ytor för att trivas och föryngra sig. Det finns ingen tumregel för hur stor en viltåker ska vara, man kan utgå från att en liten åker är bättre än ingen alls. Vad formen beträffar är en långsmal yta det mest praktis ka eftersom den är lättare att integrera i lantbruksdriften. Lägg den gärna längs en kant eller mitt i figuren. Rätt placerade, långsmala viltåkrar fungerar även som förflyttningsstråk i odlingslandskapet. Val av skifte och etablering Vid anläggning finns det en rad faktorer att ta ställning till. Läget Du vet var viltet vistas, men kommer man åt den tilltänkta åkern med maskiner? Vilken maskinpark finns tillgänglig? Går det eventuellt att leja maskiner? Vad får det kosta? Odlingsförutsättningar När Du valt läge för viltåkern bör Du un dersöka hur odlingsförutsättningarna ser ut. Är marken sur och sank el ler torr och sandig? En färsk jordanalys är ett bra hjälpmedel. De flesta grödor vill ha ph värde 6 7. Kalkning och grundgödsling sker sedan i enlighet med växternas behov. Växtföljd Växtföljden anger i vilken ordning grödorna odlas. Med bra växtföljd undviks många sjukdomar, skadedjur och ogräs och grödan kan utnyttja näringen på bästa sätt. Struktur och mullhalt förbättras ock så. Kålväxter kräver minst 4 år mellan grödorna. Ärter och bönor 6 7 år. Klöver kan odlas oftare, men en avbrottsgröda gör att sjukdoms trycket minskar. Ogrästryck Det är viktigt att det inte finns fleråriga ogräs som kvickrot, tistel, skräppa mm. Kan Du tänka dig kemisk ogräsbekämpning eller är det andra metoder som gäller? En metod är att träda fältet. Tror Du att det finns mycket ogräsfrö i jorden kan det fungera med falsk såbädd, d v s man bearbetar jorden som om den skulle sås och låter den vila någ ra veckor, eller till dess att ogräsfröna har grott. Då bearbetas jorden igen och ogräsplantorna förstörs. Detta kan man upprepa flera gånger. Mogatan 6, 254 64 Helsingborg Telefon 042 250 450 info@olssonsfro.se www.olssonsfro.se Fax 042 250 460
Jordbearbetning och sådd Hur ska Du bearbeta jorden före sådd? Detta är avhängigt av hur stor yta Du ska så och vilken maskinpark som finns tillgänglig. Vill Du lyckas är plöjning viktigt på hösten om det är styvare jord, vår eller höst om det är lättare. Skapa sedan såbruk genom några harvningar. Det går bra med jordfräs också, bara Du inte kör för djupt. Tänk på att all bearbetning torkar ut jorden och gör att fröna får svårare att gro. Samtidigt behövs bearbetning för att få mer fina jordpartiklar runt fröet. Så när jorden är tillräckligt varm för att garantera snabb och säker uppkomst. Man kan lugnt vänta med att så till slutet av maj, ja ända fram till midsommar även om det innebär att blomningen blir senare. För tidig vårblomning kan vissa arter sås året före, t ex blodklöver och sötväppling. Eller så arter som är snabba, t ex honungsört. Beroende på arealens storlek kan Du så på flera olika sätt. För hand vid liten yta. Med handsåmaskin eller grässåmaskin klarar man lite större ytor. För stora ytor behöver man traktor och såmaskin. Handsådd Sår Du för hand är det ofta lätt att så för tjockt. Det bästa är att väga upp frö för t ex 10 m2, mäta upp ytan och så. Då får Du en viss känsla för hur tjockt Du ska så. Så hellre tunt och två gånger, än allt på en gång. Sår Du två gånger så andra gången vinkelrätt mot den första för att få minsta möjliga antal mistor. Enradssåmaskin och grässåmaskin Med enradssåmaskinen sås en rad i taget. Maskinen är i princip en skjuthacka med såhjul. Utmatningshålet ställer man in efter fröstorlek och fröna hamnar i raden. Använder man grässåmaskin ligger inte fröna i rader man talar istället om bredsådd. I praktiken sår man en 1 m bred remsa. Radsådd används för grödor som behöver plats och behöver radhackas, t ex majs och solros. Traktorsåmaskin Sår Du med traktorsåmaskin är det viktigt att kontrollera att det går att så de små mängder som används vid ovanstående grödor. Många äldre maskiner har en s k frölåda för att så små utsädesmängder. Planerar Du att så frö som är stort och lätt, avlångt eller borstförsett, är det klokt att göra vridprov och testa hur maskinen matar ut fröet. Blandningar av frön i olika storlek Är det för stor skillnad i fröstorlek, kan det vara bättre att så de olika arterna var för sig än att blanda dem. Tusenkornvikten (förkortat TKV) ger en uppfattning om fröstorleken. Den anger vad 1 000 frön väger i gram. Vältning Efter sådd är det lämpligt att välta för att fröet ska få kontakt med omgivande jord och fukt. Putsning och skötsel För att ge insådden en bra start är det viktigt att kontrollera ogräs. En putsning ca två månader efter sådd sätter tillbaka ogräsen. Kontrollera att kulturen tål putsning. Man kan bli tvungen att putsa flera gånger under första säsongen. Putsningen bidrar till att beståndet blir tätare. Det sker en fördröjning i utvecklingen (blomning, frösättningen). Välj tidpunkt för putsning av blommande gröda då så få bin som möjligt är aktiva. Riktmärke är färre än ett bi/m². Disigt väder eller tidiga morgnar är bra väder för putsning. Putsa aldrig mer än 90 95 procent av arealen. Spara några smala strängar så att vilda bin, humlor och insekter hinner anpassa sig till de förändrade förhållandena. Använd gärna rotorslåmaskin utan kross eller slåtterbalk. I en glesare gröda går det bäst att putsa med vanlig rotorslåtter. I en tätare gröda måste man använda betesputs för att inte den avslagna grönmassan ska kväva återväxten. Rörflen ger skydd invid matningsplatsen. Val av gröda Välj kultur efter det vilt Du vill gynna. Grödorna Du sår ska erbjuda föda och/eller skydd. Exempelvis har fältfågel och älg olika behov av lä och skydd. Generellt sett är det störst brist på foder i skogsbygd och på skydd i slättbygd. Det är även stor skillnad på hur rörliga viltarterna är. Älg rör sig över stora arealer, medan rapphönan är stationär. Vilt äter också olika växter. Fåglar gillar hampa och hirsfrö, medan småvilt främst uppskattar dessa växtslag för det skydd de ger. Klövvilt och hare äter gärna klöverarter, medan fältfågel inte trivs i så tät växtlighet, eftersom de blir våta där. Mer information om biotop och födopreferenser finns på Jägarförbundets hemsida, i foldrarna Viltvård i odlingslandskapet och i Viltvård för klövvilt. Renbestånd eller blandning Väljer man att bara så en art, talar man om att så i renbestånd. Då väljer man den gröda som är bäst lämpad. Vill man inte satsa allt på ett kort, kan man så rena arter i remsor vid sidan av varandra. Känns detta komplicerat väljer man en blandning. Den komponeras så att arterna kompletterar varandra med hänsyn till härdighet och växtrytm (slåttertid, blomningstid eller pollen och nektarpotential). Misslyckas en art tar andra i blandningen över. Växtföljd För att minska problem med ogräs och risk för växtföljdsjukdomar är det klokt att tillämpa växtföljd. I växtföljden tar man speciellt hänsyn till kålväxter (raps, fodermärgkål, vitsenap mm) som kan uppföröka klumprot. Baljväxter Det finns två anledningar att odla baljväxter. Dels är baljväxter kvävefixerande, dels är växterna rika på protein. Proteinrika växter har högt fodervärde. Kvävefixerande växter är t ex klöverarter, lusern, getärt och käringtand. Dessa lever i symbios med kvävefixerande bakterier, rhizobium. Baljväxterna är så att säga självförsörjande på kväve. Vid odling av käringtand och lusernarter rekommenderar vi att fröet ympas med bakteriekultur om de inte varit i kultur tidigare. Ett eller fleråriga kulturer Har Du tillgång till marken enbart under en säsong väljer Du en ettårig växt. Det finns många bra arter/ sorter att välja mellan, t ex oljerättika, hirsblandning, blodklöver, honungsört, bovete osv. Samma val gör Du om Du vill vara flexibel och flytta runt viltåkern. Fleråriga grödor lämpar sig på marker som kan avsättas till viltändamål under flera år. Det kan vara bekvämt att slippa så in varje år, både arbets och kostnadsmässigt.
Ettåriga kulturer Blodklöver (Trifolium incarnatum) Blodklöver är en ettårig, ibland övervintrande, grönfoderväxt. Kvävefixerande. Den producerar mycket grönmassa med bra foderkvalitet och har stark attraktionskraft på vilt. I våra demoodlingar har rådjuren favoriserat blodklövern och betat den hårt. Den är praktfull i blom och en bra biväxt, med både nektar och pollen. Blodklöver är rimligt enkel att etablera. Utsädesmängd 15 20 kg/ha. TKV 3,6 g. Sådjup 1 2 cm. Bovete (Fagopyrum esculentum) Bovete är en gammal kulturväxt med nektarrik blomning och ymnig fröproduktion. Mycket bra växt för fågelåkrar av olika slag. Fungerar bra att så i anslutning till utsättningsplatser av fältfågel. Blomningen attraherar insekter och kulturen ger föda och skydd fram till frost. Bovete är obesläktad med andra nyttoväxter. Kulturen blir 40 80 cm hög, är lättodlad och växer snabbt på magra, lätta, näringsfattiga jordar där många andra ettåriga arter har svårt att trivas. Den konkurrerar bra med ogräs, men är känslig för markpackning och frost. Vänta med sådd till risken för nattfrost är över i maj juni. Full blomning efter 55 dagar, tröskmognad efter 75 dagar. Fryser vid första nattfrosten. Utsädesmängd 60 kg/ha. TKV 25 g. Sådjup 1 2,5 cm. Hampa (Cannabis sativa) Hampa är en ettårig växt som ger bra skydd för småvilt och fågel i slättlandskapet. Fröna är mycket smakliga och äts gärna av småfågel och fältfågel. Hampa som förekommer i odling är främst fiberhampa. Observera att det finns flera specialregler kring odling och försäljning av hampa. Du som vill odla det måste söka gårdsstöd för Din hampodling, för att inte bryta mot narkotikalagstiftningen. All hampodling som Du inte söker stöd för betraktas som narkotikaproduktion. Utsädet ska vara certifierat och hampan ska sås i renbestånd. Du måste styrka att Du odlar en godkänd sort. Det gör Du genom att skicka in originaletiketterna på utsädesförpackningarna till länsstyrelsen. För att få fullt gårdsstöd för odling av hampa måste Du följa tvärvillkoren. Mer om regelverket på jordbruksverkets hemsida Gårdsstöd för mark där Du odlar hampa. Hampa är en näringskrävande gröda som passar bäst att odla på näringsrika mull och myrjordar. Den trivs inte på kompakta leror. Hampa är en utmärkt förfrukt genom sitt djupgående rotsystem och ogräshämmande växtsätt. Den är relativt köldtålig och kan odlas i hela landet. Hampa sås på fast och fin såbädd. Vid fiberproduktion sår man tidigt för att få så lång växtsäsong som möjligt. Om hampan odlas för det vilda kan man vänta med sådden. Frömognad inträffar 120 140 dagar efter sådd (sorten USO 31). När fåglarna ätit fröna fungerar hampvegetationen som lä och skydd för vilt. Skördas hampan inte till fiber måste vegetationen snittas och brukas ner. Det är lämpligt att göra efter ordentlig frost när hampfibern blivit spröd. Utsädesmängd ca 25 kg/ha. TKV ca 11 g. Sådjup 1 3cm. Hirsblandning Magic Millet Mix Fältfåglarnas favorit. Magic Millet Mix är en blandningar av japanskt, vitt och rött hirs. Det japanska hirset bildar den värmande vegetationen, medan de övriga arterna ger föda. Magic Millet Mix blir 100 120 cm hög. Används som vindskydd för mer värmekrävande grödor, t ex majs, som skydd och lä där man reser fågel eller som frökälla. Magic står sig fint vintern igenom. Hirs fungerar bra i växtföljd med vall, oljeväxter, spannmål och baljväxter. Eftersom hirs är känsligt för herbicidrester bör man ha kontroll på spruthistorik de senaste åren. Hirs är obesläktat med andra kulturväxter och blandningarna trivs på kraftiga jordar. Skorpbildande jordar bör man undvika och på styva jordar ska man öka utsädesmängden. Utsädesmängd 10 15 kg/ha. TKV 3,8 g. Sås när jorden är varm, >12 C och risken för frost är över. Sådjup 1 3 cm. Kulturtid ca 100 dagar från sådd till moget frö. Gödsling 25 35 kg N/ha. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) Ettårig ört som är insekternas favoritväxt, eftersom den producerar mycket nektar och pollen. Passar därför mycket bra i fältfågelblandningar eller som biväxt. Honungsört är lättodlad och har snabb tillväxt efter sådd. Blomningen är spektakulär i blåviolett. Den pågår i 3 4 veckor, ca två månader efter sådd. Fröna är mörkergroende och måste myllas ned 1 2 cm vid sådd. Ofta blandas honungsört med andra arter för en längre kultur. Honungsört är dagsneutral och kan därmed sås i flera omgångar från tidig vår till juli. Fryser bort under vintern. Utsädesmängd 10 12 kg/ha i renbestånd. TKV 1,8 2 g. OLjeLin (Linum usitatissimum) Ett linfält i blomning lämnar ingen oberörd. Därför väljer vi att sälja blåblommigt oljelin. Oljelin är lättodlat, blir ca 60 cm högt och är en bra komponent i fågelåkerblandningar. De energirika fröna är mycket uppskattade av fält och småfåglar. Odlas lin i renbestånd kan sådd ske när jorden reder sig. Undvik skorpbildande jordarter eftersom det kan försvåra uppkomst. Såbädden ska vara fin och fröna läggas på 1 2 cm djup. Utsädesmängd 45 60 kg/ha. TKV 6 7 g. Foderkålväxter Obs. Kålväxter är känsliga för upprepad odling och det krävs minst 4 år mellan dem i växtföljden. Blandningar av flera olika kålväxter ger ofta ett intressantare bete över en längre tid för viltet. Hirsblandningen i kanten av den tröskade åkern ger skydd och föda åt fasanerna. Fodermärgkål (Brassica oleracea) Fodermärgkål är en klassisk art för viltåkrar. Det är en högvuxen, stjälkstyv kålväxt som ger både föda och skydd åt viltet. Fodermärgkål tål köld bättre andra kålväxter. Stjälken är märgfylld och ger ett smakligt bete även när blötsnön och kylan förstört alla bladen.
Den har lång utvecklingstid, 150 180 dagar för full skörd. Fodermärgkål trivs bäst på näringsrika jordar i god kultur, med låg förekomst av kvickrot. Den kräver mycket näring och det är viktigt att lyckas med ogräsbekämpningen. Gödslas med 120 180 kg N/ha, gärna fördelat på två givor. Som viltgröda är det ofta bättre att så efter 1 juni, eftersom det ger mindre problem med ogräs och jordloppor. Insektsbetat utsäde bör användas vid tidig sådd, och vid upprepad odling. Utsädesmängd 4 5 kg/ha. TKV 4 g. Sådjup 1 2 cm. Caledonian är en klumprotsresistent sort som har bra balans mellan stjälk och blad. Foderraps (Brassica napus) Foderraps producerar stora upprätta blad på långa, smala bladstjälkar. Bladen är mycket smakliga och tål frost ner till ca 10 o C. Foderraps ger bra skydd åt småvilt och fågel efter 6 7 veckor. Den trivs med lös, lucker jordstruktur och utveckas dåligt på packade jordar. Går bra både på magra och torra jordar, men kräver ett kvävetillskott på minst 50 70 kg/ha. Beräkna 70 dagar från sådd till full skörd. Sådd i maj/juni för augustibete. Sådd från midsommar till mitten av juli för höst/vinterbete. Utsädesmängd 6 kg/ha. TKV 3 6 g. Rova (Brassica rapa) Sommarrova Samson producerar både blast och en avlång rova. Rovan är högt sittande i marken och passar bra för betning. Räkna med 60 80 dagar till full skörd. Sommarrova är en flexibel gröda eftersom djuren äter både bladen och rovan. Den är lättodlad och tålig mot insekter och sjukdomar. Fungerar bra vid både låg och hög näringstillgång. Mer näring ger större rovor. Mindre näring ger högre andel blast. Bättre foderkvalitet än andra kålväxter vid ojämn gödsling. Sönderfrusna rovor är ett begärligt foder för hare och rådjur under vinter och tidig vår. Utsädesmängd 5 6 kg/ha. TKV 3 g. Vinterrova Massif är rund med grönt skal. Rovan sitter högt och är bra för betning. Den har högre ts halt än sommarrova och är därmed bättre vinterfoder. Lättodlad och tålig mot sjukdomar och ogynnsamt väder. Cirka 100 120 dagar till full skörd. Sådd från mitten av maj till mitten av juni. Den växer lite långsammare och är känsligare för ogräskonkurrens än sommarrovan. Ogräsharvningar före sådd är viktigt. Ofta lönar det sig att harva mer och så lite senare. Passar bättre än de andra kålväxterna på näringsfattiga, torra jordar. Passar bra i Götaland och Svealands inland. Massif ger inte sommarfoder, men däremot ett bra bete från slutet av september. Utsädesmängd 2 4 kg/ha. TKV 2 g. Så i omgångar när fröstorlek skiljer sig mycket. I detta fall honungsört som sås först och därefter sås solros för hand eller med handjagare. Vitsenap (Sinapis alba) Vitsenap är en gröngödslingsväxt som platsar i viltåkern. Den är en bra insektsväxt som ger både nektar och pollen. Kan med fördel användas i fågelåkrar. Vitsenap är anspråkslös och lättodlad. Tack vare snabb etablering är vitsenap konkurrenskraftig mot ogräs. Kan sås från vår till tidig höst. Vitsenap upphör att växa vid första frosten. Räkna med dubbla utsädesmängden vid bredsådd. Utsädesmängd 10 12 kg/ha. TKV 6 g. Oljerättika (Raphanus sativus var oleifera) Oljerättika är en snabbväxande art som används för nematodsanering. I viltsammanhang ger den värdefullt skydd åt fältvilt och fungerar dessutom som nektar och pollenväxt. Den blommar långt ut på hösten och attraherar en mångfald insekter. Fröna som bildas är oljerika och en god näringskälla på hösten. Växtligheten bildar tak och fungerar som skydd för fågel och småvilt. Oljerättika är lättodlad och kan sås hela säsongen ända fram till augusti. Utsädesmängd 10 15 kg/ ha. TKV 13 g. Persisk klöver (Trifolium resupinatum) Ettårig gröngödslingsväxt som blir 50 80 cm hög. Kvävefixerande. Blommorna är små, rosa och väldoftande. Persisk klöver är en mycket bra nektar och pollenkälla med stor attraktionskraft på bin, fjärilar och andra insekter. Den ger mycket grönmassa med bra fodervärde. Passar bra i viltblandningar eftersom hjort och småvilt gärna betar den. Persisk klöver är långsam i starten, men kommer snabbt igen efter putsning och avbetning. Växtsättet är aggressivare än hos blodklöver. Växer i hela landet på bra åkermark. Blommar 10 12 veckor efter sådd. Vänta med att så tills det är tjänligt. Fryser bort relativt tidigt. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1,4 g. Sådjup 1 2 cm. Solros (Helianthus annus) Fantastisk färgklick i odlingslandskapet. De oljerika fröna är favoritföda för de flesta vilda fåglar. Samtliga solrosor i vårt sortiment, med undantag för snittsorterna, är lämpliga för viltåker. Vår erfarenhet är att solros fungerar bäst i blandningar. Bredså eller så några rader i kanten av remissen. Välj om möjligt sort efter de övriga arternas höjd. Solrosor är en värmekrävande kultur som är känslig för jordpackning. Jorden ska vara varm och torka upp snabbt. Undvik solros efter fodermärgkål, betor och vall i växtföljden. Odla inte oftare än vart fjärde år på samma skifte. Så samtidigt som det är tjänligt att så majs. Jordtemperatur 8 9 C. Solros är känslig för låga temperetur tills fjärde bladparet utvecklats. Radavstånd beroende på maskinpark och sorthöjd. Är sorten lågväxande krävs fler plantor för att hålla ogräset i schack. Välta gärna efter sådd. Färre plantor ger större blommor och senare avmognad. Belinda är en lantbrukssort för oljeproduktion som blir ca 180 cm hög och passar bra till tröskning och viltåkrar. Välj solrossorter för landscaping om Du önskar utdragen blomning. Utsädesmängd 75 000 frö/ha som ger plantpopulation om 65 000/ha. TKV 50 80 g. Sådjup 3 5 cm. Gödsling N 50 70 kg/ha i en giva. Vid delad giva ska N inte tillföras efter att plantorna blivit högre än 15 cm, då det fördröjer mognad. Sjukdomar Angrepp av gråmögel och bommullsmögel kan förekomma.
fleråriga kulturer Fleråriga grödor lämpar sig på marker som kan avsättas till viltändamål flera år. Det kan vara bekvämt att slippa så in varje år, både arbets och kostnadsmässigt. Fleråriga gräs och örter sås ofta in i spannmål. Klöver (Trifolium ssp) Det minst arbetskrävande är att anlägga en klövervall. Klövervallen uppskattas av klövdjur och småvilt och är ett billigt alternativ. Efter anläggningen putsas vallen på förhösten. Den årliga putsningen blir den enda skötselåtgärden eftersom klöver själv sköter kvävetillförseln. En vitklövervall håller i många år medan rödklövervallen håller upp till fem år. Klövervallen sås i insådd av spannmål, t ex havre. För att sådd och putsning skall kunna ske maskinellt skall åkern ligga rimligt tillgängligt. Utsädesmängder i renbestånd kg/ha: rödklöver 8, vitklöver 4, lusern 12 15, käringtand 8, getärt 30 40. Önskar man en högväxt kultur som kommer igen väljer man cikoria, rörflen eller gul sötväppling. Dessa klarar sig utan mycket passning och kan därför sås på svårarbetade ställen. Cikoria har mycket smakliga blad och tål att bli hårt betad. År två blir den upp till två meter hög med ett spärrgreningt växtsätt som ger bra skydd. Rörflen är mycket anspråkslös och trivs till och med i våta kantzoner. Den erbjuder häckningsskydd och ger vindskydd även på vintern. Sötväppling är en trevlig två årig baljväxt som också blir 1,5 m år två. Den är en bra biväxt och förnyar sig själv genom viss självsådd. Jordärtskockan ger fint skydd redan på försommaren och de uppharvade knölarna äts begärligt. Utsädesmängd i renbestånd kg/ha: cikoria 4 5, sötväppling 20, rörflen 10 15. Cikoria (Cichorium intybus) Puna är en flerårig vallcikoriasort, som första året bildar en maskrosliknande bladrosett. Följande år blir den 2 meter hög om den inte betas. Blomningen är lång, från juli till slutet av september. Cikoria är en av de allra bästa skyddsgrödorna genom sitt höga täta växtsätt för hare och fältfågel under sensommar och höst. Lagom täta bestånd ger skydd utan att vara ogenomträngliga för hund och drevfolk. Den är även en mycket smaklig betesgröda för klövvilt och gäss. Cikoria tål hårt betestryck förutsatt att den gödslas. Den används mycket på hjortfarmer i Nya Zeland. Cikoria är högavkastande, djuprotad och torktålig. Den passar bäst på djupa, näringsrika och välgödslade jordar där den kan bli uthållig. På magra jordar blir den 2 3 årig. För att ge fullt skydd första året är det lämplig att så med andra arter. Utsädesmängd 4 5 kg/ha. TKV 1,5 g. Sås i varm jord. Sådjup 1 cm. Getärt (Galega orientalis) Uthållig och tålig baljväxt. Självförsörjande genom sin kvävefixerande förmåga. Bra växt i viltåker eftersom den inte behöver skördas för att trivas. Fungerar som födokälla och skydd för vilt. Värdefull leverantör av nektar och pollen. Passar på luckra och väldränerade jordar. Besvärlig att etablera eftersom fröet gror långsamt. Kan sås som blandvall med 8 12 kg getärt och 10 kg timotej/ ängssvingel per hektar. Nu har vi färdigympat utsäde. Utsädesmängd 20 kg/ha i renbestånd. TKV 8 10 g. Gul sötväppling (Medicago officinalis) Gul sötväppling är en högväxt två årig gröngödslingsväxt. Sötväpplingen producerar rikligt med nektar och pollen, vilket lockar insekter och i sin tur fåglar. Sötväppling ger god marktäckning första året men begränsat skydd för viltet. Därför är det lämpligt att så den tillsammans med en kålväxt, honungsört eller hirs för skydd första året. Andra året blir sötväppling upp till 2 m hög med ett skyddande spärrgrenigt växtsätt. Blomningen är utdragen och väldoftande. Sötväppling är botaniskt en tvåårig växt men förnyar sig själv genom självsådd. Det är en kvävefixerande och anspråkslös växt för lätta, torra jordar. Sötväppling är rimligt lätt att etablera. Utsädesmängd 20 kg/ha. TKV 2 g. Jordärtskocka (Helianthus tuberosus) En allt populärare grönsak som förekommer i fältmässig odling i landskapet. Jordärtskocka erbjuder främst skydd under sommarhalvåret. Kulturen kan bli upp till tre meter hög. Vintertid erbjuder kronärtskocka inte lika bra skydd med av spår att döma håller viltet gärna till i vegetationen. Jordärtskockan bildar rotknölar som i storlek varierar från valnöt till äggstora i ändan av korta utlöpare. Viltet äter knölarna om de kommer åt dem. Genom att harva över raden när vädret tillåter hjälper man viltet att komma åt skockorna. Kvarglömda knölar övervintrar och förökar sig. Det är viktigt att tunna ut beståndet knölar i flerårig kultur för att den skall bibehålla växtkraften. Jordärtskocka blommar med liten solroslik blomma, men alla sorter hinner inte blomma. De trivs bäst på mullhaltig sandjord och växtplatsen bör vara varm och solig. Jordärtskocka planteras som potatis i 10 cm djupa fåror. Lämpligt radavstånd är 70 85 cm med 2 3 knölar per meter. Utsädesmängd 1000 2000 kg/ha. Jordärtskocka skall gärna gödslas och kupas. Jordärtskocka kan bli ogräsaktig. Käringtand (Lotus corniculatus) Långlivad torktålig baljväxt som passar I extensiv odling. Kvävefixerande. Passar där det blir för torrt och magert för klöver. Mycket smaklig för hjort, rådjur och hare. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1 g. Sådjup 1 2 cm. Lusernarter (Medicago sativa) Blålusern är en kvävefixerande baljväxt för lätta jordar med högt ph. Smaklig vacker vallväxt med högt proteinvärde. Välj Luzelle, den blåblommiga beteslusernen eller Karlu, den gulblommiga hybridlusernen. Karlu är vinterhärdig och tål en del blöta. Utsädesmängd 12 kg/ha. TKV 1,6 g. Sådjup 1 2 cm. Rörflen (Phalaris arundinacae) Rörflen är ett högvuxet, vassliknande gräs som ger gott skydd åt vilt. Speciellt är det ett omtyckt vinterskydd för fasaner och rapphöns. Anlägg smala remsor, som ger lä och/ eller fungerar som gångstråk i landskapet. Det är lämpligt att så med ordentligt radavstånd för att viltet skall kunna röra sig i grödan. Rörflen blir en halvmeter hög första säsongen och 1,5 m följande år. Sås den fläckvis i strandkanter skapar man vassruggar som änderna trivs i. Rörflen är viltväxande på näringsrik, fuktig mark i stora delar av landet. Den är ett flerårigt gräs och bildar bestånd genom underjordiska utlöpare. Rörflen är anspråkslös och uthållig i odling och startar tidigt på våren. Den tål torka och tillfällig översvämning. I början växer rörflen långsamt och därför är det viktigt att ha ogräsfri jord. Kan med fördel sås in med ettårig täckgröda. Utsädesmängd 15 kg/ha. TKV ca 1 g. Sådjup 1 2 cm.
ettåriga blandningar Väljer man att så en blandning av flera arter ökar odlingssäkerheten. Tanken är att blandningarna ger täckande vege tation under lång tid, gärna genom vin tern. Det i kombination med bra till gång på föda erbjuder goda jaktmöjlig heter. Älg, hjort och rådjur Älg är mycket förtjust i kålväxter, klöver och havre. Hjort äter vallväxter (i synnerhet klö ver), spannmål, raps, ärtor, majs, potatis, morötter och sockerbetor. Rådjur gillar späda örter och blad, har en blandad diet och äter upp till hundra olika arter under ett år. Bla n d n i n g sfö rs l a g Kålväxtblandning för viltåker Kålväxtblandning för allt vilt, fågel, hare och klövvilt. Blandningen ger intressant viltbete hela säsongen. Snabbväxande blandning som kan sås t o m början av augusti. Foderraps och sommarrova kommer snabbt. Vinterrova och oljerättika ger bete och skydd senare. Fungerar som räddningsplanka när viltåkern fallerar. Kålväxterna är näringskrä vande och blandningen måste gödslas för att bli bra (70 100 kg N/ha). Foderraps 2 kg Sommarrova 2 kg Vinterrova 1 kg Oljerättika 1 kg Totalt 6 kg/ha Vickerblandning för viltåker Alternativ till kålväxtblandningen på marker som inte kvävegödslas eller kalkas. Har bättre tillväxt med tillskott av stallgödsel. Smaklig blandning med hög produktion under goda förhållanden. God torktålighet. Sådd 60 70 dagar före önskat foderutnyttjande, från bör jan av maj till mitten av juli. Kan putsas efter fodervickerns blomning för att ge en bättre återväxt under hösten. Bra gröda som för frukt till kålväxter på viltåkern. Fodervicker 20 kg Luddvicker 20 kg Blodklöver 5 kg Totalt 45 kg/ha fågel Blandningarna för fältfågel är komponerade så att vegetationen bildar ett skyddande tak mot rovfågelangrepp, samtidigt som den är så gles att fåglarna o behindrat kan röra sig. Vegeta tionen ska innehålla växter som attraherar in sekter och snabbt blir torra efter regn. Använd nektar och pollenrika växter för ytor som an vänds för fågelutsättning och fröproducerande kulturer till höst och vinter för att ge mat åt fåg larna. Anlägg lagom tät vegetation i drevsträck orna. Ettårig fågelåker/växtföljds blandning Artrik blandning som ger bra föda och skydd åt fåglar. Blommar vackert under en lång period. Attraktiv även för en stor mängd insekter, humlor och bin. Kan eventuellt användas som fågelåker i EU ansökan. Vid sena sådder kan man även komplettera med 5 kg hirs per hektar. Blandningen är en bra omväxlingsgröda i både ekologisk och konventionell växtodling. Den innehåller enbart arter som är obesläktade med andra kulturväxter som spannmål, ärter, åkerbö nor, klöver, raps, potatis etc. Går bäst på inte allt för bördiga jordar. Kan sås från början av maj till början av juni. Blandningen övervintrar inte. Blålupin 25 kg Bovete 5 kg Honungsört 5 kg Oljelin 5 kg Solros 10 000 frön (Hirs 5 kg) Kan även blandas med vårvete Totalt cirka 40 45 kg/ha + solros Fasanblandning Ett till flerårig fältfågelblandning som ger pol len och nektar på sommaren, frö senare på hös ten och cikoria som växer upp andra året. 10 000 frön solros förhöjer intrycket. Sås när marken är varm. Rörflen sått i strängar ger ytter ligare vinterskydd. Cikoria 1 kg Magic Millet hirsblandning 10 kg Honungsört 2 kg Totalt 13 kg/ha + solros Helsäsongsblandning för fältfågel foto: olssons frö Bovete, senap och rättika producerar nektar. Hirs ger skydd och föda. Lin, senap och rättika har oljerika frön. Blandning med solros, honungsört och vete. Bovete 10 kg Magic Millet hirsblandning 5 kg Oljelin 10 kg Oljerättika 5 kg Vitsenap 1 kg Totalt 31 kg/ha
fleråriga blandningar Bla n d n i n g sfö rs l a g Slåtterblandning vilt utan rödklöver Denna slåtterblandning kan ligga längre än en rödklöverbaserad vall, ca 4 8 år. Grönmassan blir relativt torr. Går bra både till hö, hösilage och ensilage. Käringtand trivs bra även vid lägre tillförsel av näring. Käringtand 7 kg Svartkämpar handelssort 1,5 kg Kummin 1,5 kg Lusern 1 kg Vitklöver Sortblandning 1 kg Olssons Gräsblandning (timotej 45%, ängssvingel 15%, rödsvingel 15%, ängs gröe 15%, eng rajgräs 10%) 4 kg Dansk Gräsblandning (eng rajgräs diploida 60%, timotej 15%, rödsvingel 15%, ängsgröe 10%) 4 kg Totalt 20 kg/ha Slåtterblandning vilt med rödklöver Slåtterblandning vilt med hög andel rödklö ver och bred sammansättning av arter. Går på varierande jordarter. Ger grönfoder med hög vattenhalt som attraherar älg och hjort. Välj högre gräsandel om ogrästrycket är högt. Vallen blir då även lättare att skörda. Kräver intensiv betning och/eller putsning för att trivas. Innehåller späda arter som tål mycket hårt betestryck i måttligt långliggan de vallar 4 8 år. Vitklöver Sortblandning 4 kg Käringtand 4 kg Kummin 2 kg Svartkämpar handelssort 1 kg Svartkämpar Tonic 1 kg Dansk Gräsblandning GEV 4 kg Rödsvingel 4 kg Totalt 20 kg/ha Betesblandning klöver/örter Högproducerande viltåker som innehåller art er med stor smaklighet. Ger hög avkastning redan under insåningsåret och därefter i minst tre år. Aggressiva arter med god konkurrens kraft mot ogräs. Cikoria går bäst på bördiga jordar och djupa leror. Svartkämpar går bäst på lite lättare jordar. Tacksam för gödsling med stallgödsel. Tål både putsning och hårt betes tryck. Har god förfruktseffekt. Rödklöver 3 kg Vitklöver Sortblandning 3 kg Cikoria Puna II 3 kg Svartkämpar 3 kg Totalt 12 kg/ha Skalbaggeåsar (beetlebanks) Skalbaggeås är en anlagd sträng med tuv artade gräs och örter i odlingslandska pet. Tanken är att skalbaggeåsen blir hemvist för jordlöpare och andra naturli ga fiender till bladlöss och andra skade djur. Gräsen kan kompletteras med blommande örter för att gynna humlor och vilda bin (pollinatörer). Mer information i ämnet finns i skriften Så anlägger du en skalbaggeås på Jordbruksverkets hemsida. Följande förs lag på blandning kommer därifrån: Timotej 5 kg Hundäxing 5 kg Baljväxt 1 kg (Rödklöver/Vitklöver/ Lusern) Cikoria 1 kg Honungsört 5 kg Totalt 17 kg Fältfågel och hare Bra året runt blandning som ger flerårigt vilt skydd. Skyddar även vintertid mot rovfågel. Producerar inte frö på samma sätt som de et tåriga blandningarna. Cikoria 4 kg Vitsenap 2 kg Honungsört 2 kg Totalt 8 kg/ha Andra tänkbara gräsarter är rörsvingel och ängssvingel. Rödklöver 5 kg Alsikeklöver 1 kg Käringtand 1 kg Lusern 1 kg Cikoria Puna II 1 kg Kummin 1 kg Gräsblandning (ängssvingel och timotej) 5 10 kg Totalt 15 20 kg/ha Betesblandning hjort ÄLG, Hjort och rådjur Cikoria är stjälkstyv och klarar snö och blåst bra. Här i en viltremiss. Går också att så i en skalbaggeås.
Blodklöver Bovete Käringtand Cikoria foto: annelunds gård foto:olssons frö Honungsört foto: olssons frö Honungsört