Du gamla, du fria. Vägen mot ett äldre och multikulturellt Sverige KIRK SCOTT CENTRUM FÖR EKONOMISK DEMOGRAFI, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET
Hur ser Sverige ut idag? Och hur kom vi hit? Fokus på effekten av en allt äldre befolkning Politiker oroliga för detta
Befolkningens åldrande i Sverige under 1900-talet män kvinnor män kvinnor
Hur fick vi denna befolkningsstruktur?? Att vi lever längre? Att vi föder färre barn?
90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Orsak: Mortalitetsnedgången? ASMR 2000 ASMR 1900 ASMR 1800
Orsak: Ökningen av medellivslängden? Medellivslängd för kvinnor, 1840-2000 Oeppen & Vaupel 2002
Orsak: Nedgången i barnafödandet? 25% 20% 15% 10% 5% 0% 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 1900 ASFR 2000 ASFR
Hur kom vi hit? män kvinnor män kvinnor Andelen 65+ år ökade från 8 till 18 % av befolkningen. Medellivslängden ökade från 52 till 80 år Barnafödandet minskade från 5 till 2 barn per familj
Befolkningsåldrandet inget nytt Började redan på 1800-talet! Sveriges befolkning åldrades under hela 1900-talet Dramatiskt ökad levnadsstandard Utbyggnad av välfärdstaten Varför är politiker oroliga nu om det gick bra under 1900- talet?
Första fasen av befolkningens åldrande Orsakad av minskat barnafödande Kapitalmängden per arbetare ökade Ökningen av medellivslängden berodde främst på att barnadödligheten minskade Antalet år i arbetsför ålder ökade mer än antalet år som pensionär, beroendekvoten minskade
Beroendekvoten Enkelt: Icke-produktiva individer Produktiva individer Kan också delas upp efter ålder Ungdomar / Produktiva Pensionärer / Produktiva
Den demografiska gåvan Gåvan Yngre Total Äldre
Befolkningsåldrandets orsaker ändras Dagens åldrandet har inte samma orsaker Och det går mycket snabbare framåt
Befolkningsåldrandets hastighet Antal år att öka andel över 65 från 7% till 14% Industriländer Utvecklingsländer France 1865-1980 115 Azerbaijan 2000-2041 41 Sweden 1890-1975 Australia 1938-2011 United States 1944-2013 Canada 1944-2009 Hungary 1941-1994 Poland 1966-2013 United Kingdom 1930-1975 Spain 1947-1995 Japan 1970-1996 26 47 45 45 53 69 65 73 85 Chile 1998-2025 China 2000-2026 Jamaica 2008-2033 Tunisia 2008-2032 Sri Lanka 2004-2027 Thailand 2003-2025 Brazil 2011-2032 Colombia 2017-2037 Singapore 2000-2019 * Dates show the span of years when percent of population age 65 or older rose (or is projected to rise) from 7 percent to 14 percent. Source: K. Kinsella and Y.J. Gist, Older Workers, Retirement, and Pensions: A Comparative International Chartbook (1995) and K. Kinsella and D. Phillips, The Challenge of Global Aging, Population Bulletin 60, no. 1 (2005). 27 26 25 24 23 22 21 20 19
Andra fasen av befolkningens åldrande Orsakas av minskad äldredödlighet Beroendekvoten kommer att öka och ändrar sammansättning
Beroendekvoten 1,5 1,0 0,5 0,0 1900 1925 1950 1975 2000 2025 2050
Andra fasen av befolkningens åldrande Orsakas av minskad äldredödlighet Beroendekvoten kommer att öka och ändrar sammansättning Vad kommer det att få för konsekvenser? För att förstå det måsta vi analysera konsumtion och produktion för olika åldersgruppen.
Produktion and konsumtion efter ålder produktion konsumtion 20 år 65 år ålder
Arbetsinkomster och konsumtion i låg- och höginkomstländer omkring år 2000 HÖG LÅG Lee and Mason NTA project 22
Inkomst och konsumtion efter ålder i Sverige 2003 600 500 konsumtion 400 300 1 000 SEK per capita 200 100 0 Forsell et al 2008 inkomst 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Inkomst och konsumtion efter ålder i Sverige 2003 600 000 500 000 1 000 SEK per capita 400 000 300 000 total 200 000 offentlig 100 000 0 privat 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Forsell et al. 2008
Inkomst och konsumtion efter ålder i Sverige 2003 450000 400000 350000 300000 Vård och omsorg 1 000 SEK per capita 250000 200000 150000 100000 Utbildning 50000 0 1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 Forsell et al. 2008 Övrigt
Hur ser ekvationen ut idag? Om man summerar upp all konsumtion och inkomster över livscykeln har vi redan ett underskott Underskottet finansieras av kapitalinkomst och transfereringar
Hur stort blir underskottet? 400 Livscykeluderskottet, 2007 = 100 350 300 250 200 150 100 50 0 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Hur stort blir det verkliga underskottet? Föregående bild beräknas med fasta konsumtions- och produktionssiffror Underskottet blir förmodligen större!
Hur kan vi behålla dagens välfärdnivå? Underskottet stiger Arbetskraften minskar relativt äldre
Hur kan vi behålla dagens välfärdnivå? Öka invandringen? Öka barnafödandet? Förbättra produktiviteten? Arbeta mer? Minska konsumtionen?
Kan ökad invandring hjälpa befolkningens åldrande? Populär bland politiker
Malmö FF, A-lag 1932
Malmö FF, A-lag 2016
Kan ökad invandring hjälpa befolkningens åldrande? Populär bland politiker Tyvärr kommer det aldrig att fungera Invandrare blir också äldre Invandrare tenderar att anpassa barnafödandet Invandrare har dessutom svårigheter på arbetsmarknaden Effekten av att gå från nästan inga invandrare till 15% invandrare på åldersstruktur liten
Kan ökad invandring stoppa befolkningens åldrande? Effekten av invandring på andelen 65+ i Sverige 1930-2000 25 procent 20 15 10 Utan Med 5 0 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Bengtsson och Scott 2005
Source: http://www.un.org/esa/population/publications/migration/migration.htm
Source: http://www.un.org/esa/population/publications/migration/migration.htm
Source: http://www.un.org/esa/population/publications/migration/migration.htm
Kommer utvecklingen att vara så ofördelaktig? Nej, troligen inte. Det blir förmodligen värre Våra prognoser baseras på demografiska prognoser gällande livslängden i framtid Hur bra är dessa prognoser?
Prognoser vs. faktiska utvecklingen, UK 1966 2031 Source: Shaw, ONS
Genomsnittliga prognosfel i förvantade livslängd 14 Europeiska länder Antal år fel Antal år efter prognoserna Source: Shaw, ONS
Hur ser framtiden ut? Beräknat underskott baserat på åldersspecifik konsumtion och inkomst 2003 450 400 420 SCBs prognoser: 2013 Män 85 år Kvinnor 87 år 350 300 350 2007 Män 84 år Kvinnor 86 år 250 200 150 100 2007 2017 2027 2037 2047
Utvecklingen av arbetsinkomst och konsumtion i Sverige 1985-2003 I förhållande till inkomsten i åldern 30-49 år, per capita 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1. Börjar jobba senare 2. Jobbar längre 3. Konsumerar mer sjukvård 0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 99 Qi 2016
Hur ser framtiden ut? Beräknat underskott baserat på åldersspecifik konsumtion och inkomst 1995 & 2003 450 400 350 300 250 420 2003 1995 200 150 180 100 2007 2017 2027 2037 2047
Den andra demografiska gåvan Gåvan Yngre Total Andra gåvan! Äldre