= tdc7s; National Library of Sweden

= tdcs; National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 0

c STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 0: 8 KOMMUN IKATIONSDEPARTEMENTET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR : REDOGÖRELSE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION. AV ELEKTRISK KRAFT Västmanlands län S T O C K H O L M 0

Statens offentliga utredningar 0 Kronologisk förteckning. Elkraftuxedningens redogörelse nr : 8. Redogörelse för detajdistributörerna samt deras råkraftkostnader och prisar vid distribution av elektrisk kraft. Örebro län. Beciman. s. K.. Betänkande angående tyskgruvorna och centralorgan för gruvirenden. Victor Petterson. s. JI. 3. Betänkaide med förslag angående folkskolans disciplinmedd m. m. Kihlström. 3 s. E.. Skolöventyrelsens utlåtande angående beskärning av timplana-na vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Statens Reproduktionsanstalt. 0 s. E.. Ortsavdngskommittén. Betänkande med förslag till ändrade iommunala ortsavdrag m. m. Beckman. s. Fi. 6. Utrednin? angående överflyttning av viss del av riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m. m. Marcus. 6 s. Fi.. års uppbördssakkunniga.. Betänkande med förslag till rissa ändringar i uppbördsförfarandet. Marcus.. s. Fi. 8. Betänkaide angående rationaliseringsverksamheten inom dei offentliga förvaltningen. Beckman. s. Ju.. Utredninj angående de handelspolitiska arbetsformerna m. m. Redogörelse för de olika avtalstyperna i det svenska avtalssystemet. Katalog- och Tidskriftstryck. s. H. 0. Den svenska elbranschens kapacitet och konkurrensförhållanden. Marcus. s., pl. H.. Socialvårdskommitténs betänkande. Utredning och förslag angående lag om socialhjälp m. m. Beckman. 6* s., s. S.. Handelsutbildningskommitténs betänkande och förslag.. Handelsgymnasierna. Marcus. s. E. 3. Skyddsrum för civilbefolkningen. Nordisk Rotogravyr. s... Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del. De smalspåriga västgötabanorna. Gaimmesson. s. K.. 8 års järnbruksutredning. Betänkande angående järnbrukens arbetskraftsförsörjning och därmed sammanhängande problem. Kihlström. s. S. 6. Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område. Av I. Strahl. Victor Petterson. 68 s. Ju.. Betänkande med förslag rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket m. m. Victor Petterson. s. K. 8. Elkraftutredningens redogörelse nr :. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Västmanlands län. Beckman 3 s. K. Anm. OOQ särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 0: 8 ' KOMMUNIKATION SDEPART E M E N TET ELKRAFTUTREDNINGENS REDOGÖRELSE NR : REDOGÖREL SE FÖR DETALJDISTRIBUTÖRERNA SAMT DERAS RÅKRAFTKOSTNADER OCH PRISER VID DISTRIBUTION AV ELEKTRISK KRAFT Västmanlands län STOCKHOLM 0 K L. BECKMANS BOKTRYCKKrll [ 6 l

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Detaljdistributörerna <; Distributionsföretagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Råkraftleverantörer Undersökningsmaterialets omfattning 8 Råkrafttariffer,S Medelpris för råkraft Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft Kedjehandel med råkraft 3 Distributionsföretagens kraftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Distributionsföretagens storlek Tariffer Specifik energiförbrukning Medelpriser 3 Topprisföretag Engångsavgifter Bilaga Uppgifter angående distributionsföretagen i Västmanlands län 3 Sid.

FÖRKLARINGAR, TILE VISSA FÖRKORTNINGAR OCH BETECKNINGAR K = förbrukningsenhet ha = hektar hk = hästkraft kv = kilovolt (= 000 volt; kw = kilowatt kwh = kilowattimme m 0 = medelpris vid inköp av råkraft m { verkligt medelpris vid detaljdistribution m = beräknat medelpris vid detaljdistribution (jämförelsepris) Förkortningar beträffande företagens namn: Aelf = Andelselektrieitetsförening Aelverk = Andelselektricitetsverk Acnl' = Andelsenergiförening Af = Andelsförening Bf = Belysningsförening El.AB = Elektriska Aktiebolag El.Af = Elektriska Andelsförening El.Bf = Elektriska Belysningsförening El.Df = Elektriska Distributionsförening El.Enf = Elektriska Energiförening ELF = Elektriska Förening Elf Elektricitetsförening Elverk = Elektricitetsverk Enf = Energiförening KrAR = Kraftaktiebolag (Kraft Aktiebolag) Krf = Kraftförening Krst = Kraftstation Kr v = Kraftverk Tilläggen»u. p. a.» och»in. b. p. a. fall uteslutits. i föreningsnamn ha i förekommande

Inledning För att möjliggöra ett bedömande av priserna på elektrisk kraft i olika orter liar elkraftutredningen undersökt vissa förhållanden inom detalj - distributionen av elektrisk kraft i landet. Föreliggande redogörelse angående Västmanlands län grundar sig på uppgifter, som lämnats av distributionsföretagen i länet och som med några få undantag genomgående avse förhållandena år. Undersökningen omfattar ej kostnaderna för kraftverkens produktion av elektrisk kraft, utan tar endast sikte på distributions - företagens inköps- och försäljningspriser. För det insamlade undersökningsmaterialets omfattning och de allmänna principerna vid dess bearbetande har närmare redogjorts i den inledande översikt, som framlagts såsom elkraftutredningens redogörelse nr (SOU :3). Åtskilliga frågor av grundläggande betydelse för bedömande av de i de särskilda länsredogörelserna intagna uppgifterna behandlas i den inledande översikten. Däri gives en kort översikt över kraftförsörjningen i Sverige med en del exempel på förhållanden inom produktionen och distributionen, som öva inflytande på priset för elektrisk kraft. Vidare redogöres för tariffernas uppbyggnad, benämning och klassificering, detaljdistributörernas organisationsformer, metoden för undersökning av kedjehandel, engångsavgifternas betydelse m. m. I den inledande översikten beskrives också huru beräkning verkställts av de olika distributionsföretagens medelpriser såväl vid inköp av råkraft (m 0 ) som vid försäljning i detaljdistribution dels under verkligen rådande avsättningsförhållanden {m.i), dels under förutsättning av en viss enhetlig elektrifieringsnivå (m ). Vidare klarläggas där åtskilliga i länsredogörelserna förekommande speciella beteckningar och uttryck. Den inledande översikten förutsattes sålunda tjäna till vägledning vid studiet av redogörelserna för de särskilda länen. En utförlig redogörelse för tariff inventeringen och den statistiska bearbetningen av undersökningsmaterialet utarbetas för varje län och try ekes i en mindre stencilupplaga. I föreliggande redogörelse har i koncentrerad form sammanställts företrädesvis sådana uppgifter, som kunna förväntas ha ett mera allmänt intresse. Den fullständiga, stenciltryckta redogörelsen är avsedd att tillhandahållas myndigheter och andra, som ha behov av mera ingående uppgifter. En sammanfattande översikt rörande distributionsförhållandena inom landet i dess helhet kommer att ingå i elkraftutredningens huvudbetänkande.

6 VÄSTMANLANDS LÄN Detalj distributörerna I Västmanlands län redovisas sammanlagt företag, som idka detaljdistribution av elektrisk kraft. Förteckning över samtliga distributörers namn och adress finnes i bilaga, vilken även innehåller vissa uppgifter om distributionsföretagens inköp och försäljning av energi m. m. I förteckningen äro i bokstavsordning medtagna alla företag, som ha sina administrationsorter i Västmanlands län, och uppgifterna avse företagens hela verksamhet, även om denna delvis skulle sträcka sig utanför länet. Statens Järnvägar, som har en över flera län utbredd distributionsverksamhet, har medtagits, ehuru administrationsorten är belägen utanför länet. I bilaga redovisas dock blott den del av Statens Järnvägars eldistribution, som avser Västmanlands län. Förteckningen upptar endast företag, som försälja elektrisk kraft för direkt detaljkonsumtion, dvs. allmänhetens förbrukning för s. k. borgerliga behov, innefattande belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri. Uteslutna äro sålunda bl. a. dels företag, som endast leverera råkraft, dvs. vanligen högspänd kraft till en eller flera distributörer, dels företag, som endast leverera industriell kraft. Vidare ha uteslutits sådana detalj distributörer, som tillgodose lägre antal än tre förbrukare eller som endast tillhandahålla frikraft till anställda. Av de detaljdistributörerna i länet äro kommunala, 6 aktiebolag, 63 ekonomiska föreningar, underhållsföreningar, industrier, 8 enskilda personer och speciella organisationer. För de olika företagsformerna har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. V. Förutom i städerna Västerås, Köping, Sala och Arboga förekomma kommunala distributionsföretag i Kungsörs köping samt i Norbergs och Heby municipalsamhällen. De tre sistnämnda redovisas i det följande bland landsbygdsföretagen. Till stadsföretagen föras däremot Fagersta Bruks AB och Västanfors El.AB. vilka handha distributionen inom Fagersta stads område. Numera bedrivcs direkt detaljdistribution övertagit vissa distributionsföretag i länet. även av det statliga Älvkarleby Krv. som

Dis tribut ions for etagens kraftanskaffning Självförsörjande och råkraftinköpande företag Av detaljdistributörerna i Västmanlands län äro helt självförsörjande, vilket innebär att vederbörande företag erhåller all kraft från egen kraftkälla. Dessa äro Baggå Elverk, Hallstahammars AB, Hjälmare Kanal & Slussverks AB, AB Kölsta Hus samt ett av Fru Elvina Andersson ägt företag. De flesta distributions företagen producera icke själva någon kraft utan inköpa hela sitt behov från någon råkraftleverantör. Dessa»totalinköpande» företag äro till antalet och hit räknas även företag med egen värmekraftkälla, därest denna är avsedd endast för reserv- och toppkraftalstring. Elverken i Västerås och Arboga ha egna vattenkraftstationer, men enär kraftalstringen i dessa varit av relativt obetydlig omfattning ha företagen likväl räknats som totalinköpande. Slutligen förekomma sådana företag, som dels själva producera kraft vid egen kraftkälla, dels inköpa kraft i större eller mindre omfattning. I Västmanlands län finnas sådana»delinköpande» företag. Råkraftleverantörer Såsom leverantörer av råkraft till de olika detaljdistributörerna kunna uppträda icke blott statliga och kommunala företag, kraftbolag och industrier, utan även ekonomiska föreningar och andra smärre företag. Råkraftleverantörerna företräda med andra ord i stort sett samma typer av företag som detaljdistributörerna. Det statliga Älvkarleby Krv med egen kraftstation i Dalälven är den ojämförligt största råkraftleverantören i Västmanlands län. Älvkarleby' Krv levererar råkraft direkt till 6 distributionsföretag i länet. Den näst största råkraftleverantören är AB Bergslagens Kraftförvaltning, som har 3 underdistributörer. (Se vidare tabell.) I bilaga, kolumn, är för varje distributionsföretag angivet, varifrån företaget hämtar sin råkraft. Av länets råkraftleverantörer äro 3 tillika detaljdistributörer inom länet och återfinnas såsom sådana i kolumn. För leverantör, som ej bedriver detaljdistribution och som själv inköper kraft, är i bilagan särskilt anmärkt, huru kraften erhålles. Ur bilagan kan man sålunda härleda varje distributionsföretags råkraftinköp till den ursprunglige råkraftleverantören.

8 Undersökningsmaterialets omfattning I den mån ett distributionsföretag erhåller sin råkraft från egen kraftkälla ha några undersökningar om företagets råkraftkostnader ej skett. Den följande redogörelsen angående råkraftanskaffningen avser endast sådana företag, som helt eller delvis inköpa sin råkraft. Utom de självförsörjande distributionsföretagen äro samtliga underhållsföreningar och industrier undantagna. Underhållsföreningarna inköpa icke själva någon energi och de industriidkande detaljdistributörerna använda i regel den ojämförligt största delen avinköpt råkraft i den egna rörelsen. Delsamma gäller fyra av de speciella företagen. Utanför undersökningen angående kraftanskaffningen ha sålunda lämnats länets självförsörjande distributionsföretag samt i övrigt underhållsföreningar, 0 industrier och -i speciella företag. Antalet företag, vilkas råkraftinköp undersökts, utgör följaktligen 86. I bilaga, kolumn 3, angives för ifrågavarande förelag deras totala inköp av råkraft, uttryckt i tusental kwh (kilowattimmar). I den angivna energimängden ingår all av distributionsföretaget inköpt energi, oavsett om densamma distribueras till allmänhetens förbrukning eller delvis jämväl till industrier eller till någon återförsäljare. Råkrafttariffer Distributionsföretagen inköpa vanligen kraft med en spänning av 3 000 0 000 volt vid lämplig transformatorstation på leverantörens högspänningsnät. De tariffer, som tillämpas vid engrosförsäljning av elektrisk kraft, kunna i princip vara uppbyggda på samma sätt som de i detalj distributionen förekommande. Vid försäljning av högspänd kraft förekommer emellertid som regel, att effektavgift ingår i tariffen, vilket är mindre vanligt beträffande detaljtariffer. För de olika tariffernas typer, sammansättning och benämning har närmare redogjorts i den inledande översikten, kap. III. Varje distributionsföretag inköper i regel all sin råkraft enligt en enda tariff. I 0 fall förekommer det emellertid, att en tillsatstariff tillämpas för viss kraft, som levereras enligt särskilt tilläggskontrakt eller som är avsedd till speciellt ändamål. Fem av dessa tillsatstariffer gälla råkraftleveranser till elverken i Västerås, Arboga, Köping, Sala och Heby. De olika typer av huvudtariffer, enligt vilka distributionsföretagen inköpa råkraft, framgår av följande uppställning, vari jämväl angives antalet inköpande företag samt (inom parentes) den procentuella andel av all ifrågavarande råkraft, som inköpes enligt respektive tariffer. Enkel energitariff 6 företag ( 0 /o) Säsongtariff» (0 /o) Effekttariff» ( p/ 0 j Effekttariff av utnyttjningstyp (vattenfallsstyrelsens industritaxa) 6» ( /o)

Effekttariff av säsongtyp företag ( %>) Grundavgiftstariff» ( 0 /o) Grundavgiftstariff av säsongtyp 0 (0 /o) Grundavgiftstariff med effektgräns (vattenfallsstyrelsens bygdetaxa) 3 (3 %») Efter år ha i en del fall nya råkrafttariffer införts, till vilka hänsyn ej tagits i föreliggande framställning. Vattenfallsstyrelsen, vars råkrafttariffer i stor utsträckning tjäna som förebild för andra råkraftleverantörer, har från och med infört nya normaltaxor, vilka medföra lägre råkraftpriser. Medelpris för råkraft Med ledning av inhämtade uppgifter angående inköpt råkraft och för denna enligt vederbörlig tariff erlagd avgift under år har medelpriset vid inköp av råkraft, betecknat m 0, uträknats för de olika distributionsföretagen. I detta pris ingå förekommande kristillägg på avgifterna i form av index- och kolklausuler. Fem av de 86 företag, vilkas råkraftinköp undersökts, ha egna kraftstationer. Eftersom ett delinköpande företags medelpris ej utan vidare är jämförbart med ett totalinköpande företags, har undersökningen av medelpriset m 0 inskränkts till att omfatta de 8 totalinköpande företag, för vilka råkraftuppgifter föreligga. I tabell äro de totalinköpande distributionsföretagen indelade i grupper efter företagsform med angivande av största och minsta totalt inköpta energimängd samt högsta och lägsta förekommande medelpris inom varje grupp ävensom genomsnittligt inköpt energimängd och medelpris för de olika grupperna. Tabell. Medelpris (nio) vid inköp av råkraft för totalinköpande företag DetaljdistributÖrornas företagsform Antal företag Inköpt energi per företag (000 kwh) Medelpris m 0 (öre/kwh) max. min. medel max. min. medel Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Enskild person Speciell 6 ti 6 3 830 3 3 8 00 8 t G 03 33 0-00 -3 0o - 3-6 - o fri 3' - 6*6 -i Stadsföretag Landsbvgdsföretag Länet 8 3 33 3 3 o 0 00 0 8 3 -a 3 <J 3-c - 3-0 * o

0 öre/ksh 0- - 0 milj.kwh Diagram. Medelpris (m 0 ) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Stadsförelagens staplar äro streckade.) I diagram finnes medelpriset m 0 för samma företag grafiskt återgivet. Diagrammet är uppritat efter fallande medelpris med företagens inköpta energi avsatt efter den horisontella axeln. Varje företag representeras sålunda av en stapel (rektangel) med basen motsvarande den inköpta energimängden och höjden motsvarande medelpriset. Höjdlinjerna äro i detta och följande diagram utritade endast för vissa större, däri namngivna företag. Stadsföretagens staplar äro streckade. Av diagrammet framgår, att stadsföretagen ligga till höger med relativt låga medelpriser, ävensom att de av städerna inköpta energimängderna äro stora. Av de två stadsföretagen i Fagersta redovisas i diagrammet endast det totalinköpande Västanfors El.AB. Den föregående undersökningen av medelpriset m 0 hänför sig till distributörernas inköp. I tabell har samma undersökningsmaterial sammanställts i syfte att erhålla en bild av det medelpris, som råkraftleverantörerna betinga sig vid försäljning av råkraft. Leverantörerna äro sammanförda gruppvis efter företagsform. För varje grupp är angivet antalet totalinköpande distributionsföretag, som äro kunder hos någon leverantör i gruppen, den energimängd, som försäljes till största och minsta kunden och i genomsnitt till varje kund, samt högsta och lägsta tillämpade medelpris ävensom leverantörgruppens genomsnittliga medelpris för all till distributionsföretagen försåld energi. Den ojämförligt största delen eller omkring 8 /o av all råkraft, som försäljes till totalinköpande distributörer, levereras direkt från Älvkarleby Krv. Av tabell framgår, att detta statliga företag levererar råkraft direkt till totalinköpande företag, därav städer. Leveranserna till stadsföretagen avse

Tabell. Medelpris (mo) vid försäljning av råkraft till totalinköpande företag Råkraftlcrerantör Antal inköpande företag Försåld energi per inköpande företag (000 kwh) Medelpris» per inköpande företag (öre/kwh) Företagsform städer Antal landsbygd mas. min. medel max. min. medel Staten (Älvkarleby Krv)..< Kommun (Sala Stads Elverk) Aktiebolag: AB Bergslagens Gemen-I samma Kraftförvaltning\ Norbergs El.AB Ek. förening(tillberga-hubbo El.Df) Industri - Länet si 3 6 3 8 3 00 3 3 8 8 3 8 30 8 8 3 0 36 ' <; 3 - - 88 3-8 6a 0o - -s -8 8 - -t 8-8 3-8 - -o - *8 36-8-8 3-8 * - 'a -3 - o i allmänhet stora kraftbelopp. Medelpriset för försåld råkraft är lägst beträffande Älvkarleby Krv:s direkta leveranser till stadsföretag. I diagram, uppritat på samma sätt som diagram, ha de företag, som erhålla sin råkraft direkt från Älvkarleby Krv utmärkts med vita och övriga företag med streckade ytor. En undersökning angående råkraftpriserna för de delinköpande företagen, däribland stadselverket i Köping, utvisar, att såväl den i genomsnitt 0-0 ailj.ksh Diagram. Medelpris (m 0 ) för råkraft, avseende totalinköpande företag. (Företag, som köpa råkraft direkt från Älvkarleby Krv ha vita, övriga förelag streckade ytor.)

inköpta råkraftmängden per företag som medelpriset m 0 ej nämnvärt avviker från motsvarande medelvärden för de totalinköpande företagen (, resp. 0,» milj. kwh och,i resp.,o öre/kwh). Medräknas enbart landsbygdsföretagen blir förhållandet mellan del- och totalinköpande företag 3 000 resp. 0 000 kwh inköpt råkraft per företag och medelpriset, resp., öre/kwh. Den i bilaga, kolumn 3, redovisade råkraften utgör sammanlagt för länet omkring 80, milj. kwh med ett genomsnittspris av.o öre/kwh. Av nämnda råkraft faller på stadsföretagen, milj. kwh med ett medelpris av 3, öre/kwh och på landsbygdsföretagen 3,:> milj. kwh med ett medelpris av, öre/kwh. Att medelpriset är lägre för stads- än för landsbygdsföretag beror vanligen på, att stadsföretagen inköpa större energimängder och ha längre utnyttjningstider än landsbygdsföretagen. (Se inledande översikten, s. 8.) Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft En sammanställning av de företag, som uppvisa höga råkraftpriser, har gjorts i tabell 3, vari upptagits alla distributionsföretag i länet, som uppvisa Tabell 3. Företag med höga medelpriser för inköpt råkraft (år ) Inköpande distributionsföretae Medelpris m o (öre/ kwh) Inköpt energi (000 kwh) (volt) Leveransspänning Utnyttjningstid (tim.) liåkraftlcrerantör Lyftinge El.Df l Godsägare O R Öländers. Bjurfors Skolrevir Kärrbo Nedre Bf Kärrbo Övre Bf Sevalla El. Industriförening' Karsbo Gård Bråfors El.Df Väster Våla Västra El.Df. Godkärra ELBf Östuna Elverk h :t Föreningen Folkets Park. Ståltorps El.Df Olberga El.Df Bännbäcks El.Df 3 Fiskartorps-Smedstorps Bf. Haga Bf Engelsbergs El.AB Getängens El.Df. Handberga ELF. Medeltal för länet 3 3- Sl-s 0-o 0o 0-0 -0 6-8 - - o - - - 3- -6-0- 0-0-3 0-o -0 6 6 6 6 6 6 3 3 8 3 3 3 300 0 380/0 3 000 3 000 600 380/0 000 380 0 000 3 300 0 380 3 300 6 600 0 380 3 000 380 3 000 0 00 0 60 600 00 00 Delinköpande företag. Numera 6 600. Uppmätning på transformatorns hlgspänningssidu. Företaget har numera upphört. Företaget upphör under år 0. Råkraftleverantör är numera Avesta Jernverks AB. Kohlswa Jernverks AB Riddarhytte AB Norbergs El.AB B Riddarhytte AB» Älvkarleby Krv Norbergs El.AB Fagersta Bruks AB AB Bergslagens Kraftförvaltmng Riddarhytte AB Jäders Bruks Intressenter AB Arboga Mek. Verkstad AB Bergslagens Kraftförvaltning» Älvkarleby Krv Surahammars Bruks AB» AB Bergslagens Kraftförvaltning AB Svenska Metallverken

ett medelpris m 0 av 0 öre/kwh eller däröver, med angivande av inköpt energimängd, leveransspänning och. i de fall effekten uppmätts, utnyttjningsfid samt råkraf tie vera ntör. Av tabell 3 framgår, att företag, som betala höga medelpriser för låkraft, inköpa jämförelsevis små energimängder. Utnyttjningstiden är därvid som regel kort. Särskilt för delinköpande företag kan inköpt energimängd och utnyttjningstid och därmed medelpriset m variera betydligt år från år. Som jämförelse kan nämnas, att den längsta utnyttjningstiden i länet, som uppvisas av Sala Stads Elverk, är 30 timmar per år. Den normala utnyttjningstiden för en distributionsförening torde ligga mellan 000 och 3 000 timmar. Beträffande tio av företagen i tabell 3 gäller, att kraften levereras vid lågspänning eller i varje fall uppmätes på transformatorns lågspänningssida. dessa fall behöva detaljdistributörerna ej svara för transformatorförlusterna och råkraftpriset blir därför högre än om såsom är regel vid råkraf tie ve - ranser uppmätning skett vid högspänning. 3 Kedjehandel med råkraft Det är ej ovanligt, att en råkraftleverantör själv i större eller mindre grad täcker sitt behov av råkraft genom inköp och att råkraften sålunda blir föremål för kedjehandel. Med kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse avses här alla sådana fall, då försäljping av råkraft ej sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören till ett distributionsföretag. Såsom ursprunglig råkraftleverantör betraktas därvid varje företag, som antingen erhåller all sin energi från egen kraftkälla eller utgör något av de till stamlinjenätet anknutna storkraftföretagen (Älvkarleby Krv, AB Bergslagens Kraftförvaltning och Krångede AB). Kedjehandel i nämnda vidsträckta bemärkelse behöver ej verka fördyrande. Den kan tvärtom leda till ett förbilligande av råkraften, t. ex. då ett industriföretag, som på grund av stor energiomsättning erhåller billig råkraft, avsätter en del härav till en distributör för lägre pris än det distributören skulle fått betala vid direktinköp från den ursprunglige leverantören. De allmänna synpunkterna på kedjehandel ined råkraft ha närmare berörts i den inledande översikten s. 6. Av tabell framgår huru de distributionsföretagen i Västmanlands län anskaffa sin råkraft. Av tabellen framgår, att kedjehandel i vidsträckt bemärkelse förekommer i 3 fall, därav över ett och över två mellanled. Kedjehandelsfallen ha skärskådats ur den synpunkten, att inköpspriset för sista företaget i kedjan jämförts med det pris, som företaget skulle fått erlägga, om det i stället köpt sin kraft direkt från den ursprunglige råkraf t- leveraitören. Sistnämnda pris har beräknats med ledning av gällande medelpriser för sådana direktköpande företag, som köpa närmast motsvarande energimängder från samma ursprunglige råkraftleverantör. Denna metod möjliggör givetvis ej ett exakt bedömande av i vilken utsträckning kedje-

Tabell. Antal detalj - distributörer Distributionsföretagens råkraftförsörjning genom egen kraftstation, direktinköp och kedjehandel Råkraft er h åe s från > 8 egen kraftstation Älvkarleby Krv direkt»»» och egen kraftstation»» över ett mellanled " "» " " och egen kraftstation»»» två» AB Bergslagens Kraftförvaltning direkt 8 " "» och egen kraftstation»» över ett mellanled "»» > >>» och egen kraftstation annan ursprunglig råkraftleverantör direkt " *»» och egen kraftstation "»» över ett mellanled " "»»»» och egen kraftstation handeln som sådan verkat fördyrande, enär ofta stora variationer finnas även inom de direktköpande företagens medelpriser. En noggrann undersökning huruvida kedjehandeln verkat prisuppdrivande eller ej förutsätter en ingående teknisk-ekonomisk utredning för varje särskilt fall, vilken givetvis icke kunnat ske genom elkraftutredningens försorg. Det har emellertid ansetts önskvärt att ha tillgång till en förteckning över alla förekommande fall av kedjehandel för att underlätta senare eventuella undersökningar. I anslutning till nedanstående uppräkning göras även vissa kommentarer, baserade på den ovan angivna schematiska undersökningsmetoden. Det är icke uteslutet, att en noggrann undersökning senare kan komina att i vissa fall erfordra justering av de lämnade omdömena. Av följande tolv kedjehandelsfall, som här lämnas utanför varje bedömning, beröra sex (nr,, 3,, 0 och ) industrier eller andra företag för vilka uppgifter om råkraftpriset saknas. I övriga sex fall är kedjehandeln numera avvecklad genom att inköpet sker direkt från den ursprunglige råkraftleverantören (nr 6,, och ) eller genom att denne eller mellanledet övertagit detaljdistributionen (nr och 8).. Älvkarleby Krv Surahammars Bruks AB företag: Mölntorps Verkstäder, Snevringe Härads Allmänning sstyr el se, Sörstafors Pappersbruks AB och Västsura Gård. 8. Älvkarleby Krv Jäders Bruks Intressenter företag: AB Arboga Mek. Verkstad, Kungsörs Vatten- och Belysningsverk, Viby El.Df och Östuna Elverk.. Älvkarleby Krv Tillberga-Hubbo El.Df Tillberga ElDf.

0. Avesta Jernverks AB Norbergs El.AB Surahammars Bruks AB (Spännarhyttan) Surahammars Bruks AB (Gäsjö Gård).. Avesta Jernverks AB Norbergs El. AB Bjur fors Skolrevir. Återstående kedjehandelsfall uppdelas på två grupper, nämligen skenbar kedjehandel och övrig kedjehandel. Skenbar kedjehandel anses exempelvis föreligga om den av en återförsäljare med egen kraftstation inköpta tillskottskraften är så obetydlig i förhållande till hans egen kraftproduktion, att inköpspriset för tillskottskraften uppenbarligen ej återverkar på försäljningspriset. Vidare hänföras till skenbar kedjehandel sådana fall, där sista ledet är en underhållsförening eller ock strängt taget är att anse som slutlig konsument. Såsom övrig kedjehandel redovisas fall av kedjehandel i vidsträcktaste bemärkelse, alltså även sådan som ej verkar prisuppdrivande. A. Skenbar kedjehandel. Älvkarleby Krv Jäders Bruks Intressenter AB Arboga Mek. Verkstad företag: Arboga Landsförsamling, Arboga Stads Elverk. Föreningen Folkets Park och Medåkers El.Df.. Älvkarleby Krv Surahammars Bruks AB 3 företag: Fiskartorps- Smedstorps Bf, Haga Bf och Mölntorps Gård. 8. AB Bergslagens Kraftförvaltning Riddarhytte AB företag: Godkärra El.Bf, Kärrbo Nedre Bf, Kärrbo övre Bf och Godsägare O R Öländers.. Krångede AB Fagersta Bruks AB Bråfors El.Df. I ovannämnda fall nr äro mellanledens leveranser till respektive distributionsföretag obetydliga i förhållande till leverantörernas egna kraftresurser. 3. Avesta Jernverks AB Norbergs El.AB Karsbo Gård. Karsbo Gård är närmast att betrakta som slutlig konsument. (Detta gäller för övrigt även fallen 3, och.). AB Bergslagens K raft förvaltning Forsby Gård Skerikes El.Df.. AB Bergslagens Kraftförvaltning AB Svenska Metallverken Skultuna El.Df. I sistnämnda båda fall utgöres sista ledet i kedjan av en underhållsförening. B. Övrig kedjehandel. Älvkarleby Krv Sala Stads Elverk Norrby El.Df.. Avesta Jernverks AB Norbergs El.AB Norbergs Municipalsamhälles Elverk. I förestående två fall sker leveransen efter vattenfallsstyrelsens industritaxa, varför kedjehandeln ej verkat prisuppdrivande. Distributionen övertages under år 0 av Skinnskattcbergs Revir.

6 3. AB Bergslagens Kraftförvaltning Kohlswa Jernverks AB Lyftinge El.Df. Sistnämnda företag har egen kraftstation och kraftutbyte med Kohlswa Jernverks AB. Leveransen omfattar 000 kwh och sker enligt effekttariff (00 kr./år + 3 kr./kwh + 3 öre/kwh) som på grund av den korta utnyttjningstiden (0 timmar) ger ett högt medelpris (3, öre/kwh). Eftersom det här rör sig om stödkraftleverans, är det icke möjligt att närmare bedöma detta kedjehandelsfall.. AB Bergslagens Kraftförvaltning AB Svenska Metallverken Handberga ELF. Föreningen inköper 3 000 kwh till ett medelpris av 0,o öre/kwh, vilket är ungefär detsamma som gäller för motsvarande direktleveranser från AB Bergslagens Kraf tf örvaltn ing. Vid en jämförelse med tabell 3 framgår, att 3 av ovannämnda kedjehandelsfall beröra distributionsföretag, vilkas medelpriser för inköpt råkraft uppgå till minst 0 öre/kwh. I av dessa fall är kedjehandeln numera avvecklad eller att betrakta som skenbar. De återstående två fallen ha kommenterats ovan under B nr 3 och. I vilken mån kedjehandeln såsom sådan verkat prisuppdrivande kan ej med bestämdhet anges, enär priset påverkas av flera andra faktorer än en eventuell mellanhands vinst. Den råkraft, som inköpes genom kedjehandel, utgör /o av all den i bilaga redovisade råkraften. På de under B ovan upptagna kedjehandelstallen belöpa endast omkring, /o av nämnda råkraft. Kedjehandelns inverkan på konsumtionspriset granskas närmare nedan i samband med en undersökning av företag med höga medelpriser för detaljdistribuerad kraft.

Distributionsf ÖP etagens kpaftavsättning Undersökningsmaterialets omfattning Det stora flertalet distributionsföretag täcl^.* helt eller delvis sitt behov av råkraft genom inköp. Från leveranspunkten vanligen en transformators hög- eller lågspänningssida, där kraften uppmätes vidarebefordras kraften över ett distributionsföretaget tillhörigt ortsnät till allmänheten. En del distributionsföretag förse dessutom särskilda storförbrukare, företrädesvis industrier, med elektrisk kraft. Denna avsättning avser vanligen högspänd kraft enligt särskilda tariffer och är ej medräknad i följande framställning, som endast omfattar företagens leveranser av energi för borgerliga behov (belysning samt kraft för hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri). I bilaga angives enligt föreliggande uppgifter från distributionsföretagen i länet dels den under år för borgerliga behov försålda energimängden i tusental kwh (kolumn 6), varmed avses den energi, som uppmätts vid förbrukarnas mätare, dels medelförbrukningen per enhet, dvs. den specifika energiförbrukningen (kolumn ), dels ock medelpriserna m x och m> (kolumnerna 8 och ). Uppgift om den försålda energimängden saknas för distributörer, nämligen AB Kölsta Hus, som tillämpar ackordstariffer och Ridskolan i Strömsholm, som ej lämnat uppgifter. Följande redogörelse omfattar i vad den avser energiavsättning, specifik energiförbrukning och medelpriser sålunda endast företag. Distributionsföretagens storlek Distributionsföretagen i länet äro av mycket skiftande storlek beträffande såväl distributionsområdenas omfattning som antal konsumenter och årligen försåld energimängd. I bilaga, kolumn, anges för varje loretag antalet förbrukare, varmed här avses icke blott personhushåll utan även hantverkslokaler, butiker, samlingslokaler o. d. Det i bilagan angivna sammanlagda antalet förbrukare, 6 8, kan redan på grund härav ej direkt jämföras med den officiella statistikens uppgifter om antalet förefintliga personhushåll i Västmanlands län ( 3 st. enligt folkräkningen den 3 december 30). Ibland sträcka sig dessutom distributionsområdena på båda sidor om länsgränsen och som tidigare nämnts har någon uppdelning av företagens verksamhet i sådana fall som regel ej skett. Tabell innehåller vissa uppgifter till belysande av distributions företagens storlek. Företagen äro där sammanförda i grupper efter företagsform samt»6 (

8 Tabell. Detalj distributörernas distributionsområden, konsumentantal och energiavsättning Företagsform Antal företag Distribuerar till nedanstående antal kommuner förbrukare Försåld energi (000 kwl) max. min. medel max. min. medel max. min. medel Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening.. Industri Enskild person... Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag.. Länet 6 63 8 6 o - - - l-o - - - It 30 0 680 33 J 80 38 30 6 30 0 6 0 3 030 3 3 8 68 36 38 8 00 0 3 8 3 8 80 00 3 8 83 3 8 38 6 3 3 8 3 3 3 3 0 3 3 i stads- och landsbygdsföretag. För varje grupp upptagas värdena för det största och det minsta företaget samt medeltalet för alla företag inom gruppen. Antalet kommuner, inom vilka ett företag distribuerar, kan icke sägas utgöra ett fullgott uttryck för omfattningen av företagets verksamhet, eftersom kommunerna äro av mycket skiftande storlek och distributionen kan avse större eller mindre delar av en kommun. För de speciella företagen har antalet kommuner ej fullständigt angivits i tabellen, enär uppgift härom saknas för ett av dem, nämligen Statens Järnvägar. Det gäller emellertid här huvudsakligen distribution till tjänstemän bosatta utefter järnvägen. Uppgifterna angående försåld energi avse som ovan nämnts blott företag. De flesta företagens distributionsområden sträcka sig icke över flera än en eller två kommuner. Av samtliga företag ha st. (0 /o) distribution endast inom en kommun och intet företag har distribution i mer än fem kommuner. Av samtliga förbrukare i länet erhålla omkring % elkraft från kommunala företag, % från ekonomiska föreningar, % från industrier, 6 /o från aktiebolag och % från andra slags företag. Av hela den detaljdistribuerade energien belöper på kommunala företag 0 %, ekonomiska föreningar 3 %, industrier 0 %, aktiebolag % samt övriga slag av företag omkring %. De största företagen i länet äro, om hänsyn tages endast till distributionskommunernas antal Harbonäs El.Df och Karmansbo Bruks AB med vartdera kommuner. Det största antalet förbrukare, 30, uppvisar Västerås Stads Tekniska Verk. Därefter följa elverken i Köping, Sala och Arboga samt Fagersta Bruks AB. Antalet förbrukare inom dessa stadsföretag varierar mellan 3 68 och. Därnäst i storlek komma landsbygdsföretagen Surahammars Bruks AB med 6 förbrukare, Kungsörs Vatten- och Belysningsverk

med 30 förbrukare och Norbergs El.AB med 0 förbrukare. Även med hänsyn till energiavsättningen äro stadsföretagen i Västerås, Köping, Arboga och Fagersta störst i länet med mellan 3,6 och,8 milj. kwh. Största energiavsättningen bland landsbygdsföretagen har Kungsörs Vatten- och Belysningsverk med, milj. kwh. En del av distributionsföretagen i länet äro mycket små. Sålunda tillgodose 3 företag, motsvarande % av samtliga företag i länet ett lägre antal än 0 konsumenter. Av dessa småföretag drivas av ekonomiska föreningar, 3 av enskilda personer, 3 tillhöra gruppen speciella företag och äro industrier. Av de företag, som lämnat uppgifter om den detaljdistribuerade energien ha en avsättning mindre än 000 kwh, nämligen ekonomiska föreningar, speciella företag, 3 enskilda personer och industri. Vid jämförelse mellan stads- och landsbygdsföretag bör iakttagas, att uppgifterna för stadsföretagen inbegripa även dessa företags landsbygdsdistribution. Stadselverken i Västerås och Köping bedriva vartdera distribution inom två, och elverket i Sala inom tre landskommuner. Tariffer I den inledande översikten, kap. III, har en närmare beskrivning lämnats över förekommande typer av tariffer, dessas benämning, klassificering och beteckning med typnummer, vilket ger upplysning om av vilka beståndsdelar (fast avgift, effektavgift och energiavgift) vederbörande tariff är uppbyggd. I bilaga, kolumn 0, har för varje distributionsföretag angivits dess tariffuppsättning genom uppräkning av typnumren på de tariffer, företaget tilllämpar. Om ett företag har ett flertal tariffer, som tillhöra samma typ men äro avsedda för olika ändamål (belysning, motordrift, matlagning etc.) eller olika användningsområden (bostäder, butiker, samlingslokaler etc), sammanföras dessa i kolumn 0 under ett gemensamt typnummer. Betydelsen av de olika typnumren kan enklast utläsas med hjälp av den förklaring till tariffernas sifferbeteckning, som intagits såsom bilaga 3 till den inledande översikten. Av distributionsföretagen i Västmanlands län har ett företag (Ridskolan, Strömsholm) icke lämnat några uppgifter om tarifferna. Återstående 6 företag tillämpa sammanlagt tariffer, dvs. i genomsnitt per företag. Hos 0 företag förekommer endast en tariff. De största tariffuppsättningarna förekomma hos stadselverken i Arboga och Sala, som vartdera ha tariffer. Av större intresse än det antal tariffer, varje företag uppvisar, är den eller de av företaget tillämpade tariffernas uppbyggnad. Denna åskådliggöres som ovan nämnts genom en sammanställning av tre siffror, tariffernas typnummer. Av tabell 6 framgår i vilken omfattning tariffer av olika typer tillämpas inom de skilda grupperna av distributionsföretag i länet. Tariffernas typnummer ha angivits inom parentes. En punkt i ett typnummer kan ersättas med vilken siffra som helst (utom 0 såsom tredje siffra) utan att typen ändras.

0 Tabell 6. Tarifftyp (med typnummer) Antal tariffer av olika typer hos skilda företagsgrupper staten Antal tariffer som tillämpas inom företagsgrupperna kommun AB ekon. förening underhål lsfören. industri enskild Summa speciell Energiomsättning % Enkel energitariff (00, 0) Enkel blocktariff (00, 0) Polygontariff (003, 03) och utnyttjningstariff (00, 0) Tidspärrtariff (00.0) Säsongtariff (006, 06) Tidgränstariff (00, 0) Stegrabattariff (008, 08) Effekttariff (0.,.).. Effektgränstariff (0.,.) Grundavgiftstariff (..,3..,..,..,6..) Ackordstariff (..0).... Summa tariffer Antal företag Antal tariffer i genomsnitt per företag.. 6 3 6 3 6 3 6 6 b 8 0 63 o 6 60 3 3 3 3 8 3 Jl 8 60 6,J 6 3 0 6 0 8 0 0 0 6 0 00 Av det totala antalet tariffer äro /o grundavgiftstariffer, och den energiuttagning som sker enligt dem utgör 6 /o av hela energiomsättningen. Även de enkla energitarifferna äro många /o av hela antalet men uttagningen enligt dessa tariffer är relativt obetydlig ( /o). Som ovan antytts förekommer, att skilda tariffer om än av samma typ tillämpas alltefter det ändamål, vartill energien användes. Enligt distributörernas uppgifter äro av de tarifferna i länet 36 avsedda för energi till belysning och småapparater, till motorer och ej ackumulerande värmeapparater, till ackumulerande värmeapparater och 6 till vissa på annat sätt begränsade ändamål. De återstående 8 tarifferna äro icke ändamålsbestämda. Efter år har på flera håll tariff omläggning skett. Sedan elkraftutredningen i januari framlagt betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft (SOU :) har för vanlig detaljdistribution till hushåll, jordbruk, hantverk och småindustri den i betänkandet föreslagna normaltariffen kommit till allt allmännare användning. Normaltariffen utgöres av en grundavgiftstariff, sammansatt förutom av en engångsavgift av tre årligen återkommande avgifter, nämligen en abonnentavgift per mätpunkt utgörande kr. vid enfas- och 0 kr.

vid trefasanslutning, en grundavgift per normaltariffenhet (Nte) och en energiavgift av 6 öre per kwh. En stickprovsundersökning i slutet av år har givit vid handen, att flera företag övergått till normaltariffen och att andra då hade frågan om övergång under övervägande. Specifik energiförbrukning Att en bygd blivit elektrifierad innebär, att den har tillgång till elektrisk kraft. I vilken omfattning denna tillgång verkligen utnyttjas får man kännedom om genom att fastställa den specifika energiförbrukningen, dvs. den för bygden genomsnittliga energiuttagningen under ett år hos varje konsument eller hushåll. Då hushållen kunna vara av mycket skiftande storlek har för utredningens ändamål införts begreppet förbrukningsenhet (F) såsom en för hela landet gemensam måttenhet för gradering av konsumenthushållen efter deras storlek, dvs. deras elektrifieringsbehov. Den enskilde förbrukaren anses representera det antal förbrukningsenheter, som motsvarar summan av antalet rum och antalet hektar odlad jord med ett tillägg till summan av enheter. Den specifika energiförbrukningen inom ett företags distributionsområde anges i bilaga, kolumn, såsom den genomsnittliga energiuttagningen under ett år per förbrukningsenhet (kwh/f) inom området. Antalet förbruk - ningsenheter inom ett distributionsområde har kunnat uppskattas med ledning av den officiella statistikens uppgifter om rumsantal och åkerareal. Uppgifterna i kolumn utgöra ett uttryck för i vilken grad den elektriska kraften utnyttjas inom respektive distributionsområden. I största allmänhet kan man säga, att en specifik energiuttagning, som håller sig under 30 ä 3 kwh/f ger en antydan om, att området ifråga huvudsakligen endast är belysningselektrifierat. En dubbelt så stor medelförbrukning, 60 a 0 kwh/f, gör det troligt, att elkraften inom området även användes för motordrift och en specifik energiförbrukning av över 00 kwh/f antyder en ännu mera vidgad användning av den elektriska energien. Inom områden, där elkraften fått en mycket omfattande användning, t. ex. till såväl belysning och motorer som matlagning och bostadsuppvärmning, kan den specifika energiförbrukningen stiga till 000 kwh/f och däröver. Elkraftutredningen har, såsom i den inledande översikten (s. 66) framhållits, utgått ifrån att en specifik energiförbrukning av 6 kwh/f motsvarade vad som kunde anses vara en rimlig elektrifieringsnivå på landsbygden. I diagram 3 är den genomsnittliga energiförbrukningen per förbrukningsenhet inom de olika distributionsområdena grafiskt återgiven. Företagens storlek har utmärkts genom att antalet förbrukningsenheter avsatts efter den horisontella axeln. Stadsföretagens staplar ha markerats genom streckning. Eftersom en del stadsföretag ha distribution även på landsbygden ger diagrammet ej en fullt riktig avvägning mellan städer och landsbygd. Med Begreppet förbrukningsenhet förklaras närmare i den inledande översikten s. 6.

Diagram 3. Specifik energiförbrukning (kwh/f) hos distributions företagen. (Stadsföretagens staplar äro streckade.) 000 xf ledning av uppgifterna i bilaga, kolumn, kan ett godtyckligt utvalt företags läge i diagrammet lätt bestämmas, varigenom man får en uppfattning om hur pass välelektrifierat företagets distributionsområde är i jämförelse med övriga områden i länet. Tabell utvisar den specifika energiförbrukningen inom olika företagsgruppers distributionsområden. För varje grupp angivas värdena för de företag, som uppvisa högsta och lägsta energiuttagningen per förbrukningsenhet, ävensom genomsnittsvärdet för hela gruppen. Av sammanställningen framgår bl. a., att den specifika energiförbrukningen hos företag i Västmanlands län i genomsnitt är 0 kwh/f och varierar mellan 30 och 0 kwh/f: Elektrifieringsnivån är i genomsnitt högst inom aktiebolagens och lägst inom de speciella företagens distributionsområden. Hos stadsföretagen är den specifika energiförbrukningen i medeltal

3 Tabell. Specifik energiförbrukning inom olika grupper av företag Företagsform Specifik energiförbrukning (kwh/f) medel Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförcning. Industri Enskild person... Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag. Länet 30 83 0 30 30 30 8 0 00 3 0 0 30 3 8 3 3 0 3 kwh/f. Genomsnittsvärdet för landsbygdsföretagen är kwh/f och ligger sålunda högre än det av elkraftutredningen antagna medelvärdet 6 kwh/f. Elektrifieringsnivån är emellertid mycket olika i de skilda landsbygdsområdena. Medelpriser På grundval av företagens uppgifter om konsumenternas energiförbrukning samt bruttoinkomsten av den försålda energien kan det inom distributionsområdet gällande priset per såld kwh uträknas. Detta pris utgör det verkliga medelpriset vid försäljning av elektrisk energi och har betecknats m^. Då många företags tariffer äro av progressiv natur och sålunda medge ett lägre pris vid ökad uttagning, blir medelpriset m x beroende av energiförbrukningens omfattning. Medelpriset kan därför bli olika för två företag med exakt samma tariffuppsättning, om nämligen den specifika energiuttagningen är olika inom deras områden. Av det föregående framgår, att den specifika energiuttagningen uppvisar stora variationer inom olika distributionsområden. Medelpriset m x är därför ej lämpligt som direkt jämförelsepris. Därest elkraften utnyttjades i lika hög grad inom alla distributionsområden i landet, skulle de olika distributörernas medelpriser kunna direkt jämföras med varandra. Ett på denna förutsättning grundat medelpris har uträknats för varje företag. Detta är avsett som jämförelsepris (betecknat m,) och utgöres av det pris, som gällande tariffer skulle medföra vid en förutsatt specifik energiförbrukning av i genomsnitt 6 kwh/f, dvs. det antagna medelvärdet för landsbygden. En närmare redogörelse för principerna för beräkningen av medelpriserna m x och m a har lämnats i den inledande översikten, kap. VII. Det är att märka, att medelpriserna icke avse att utvisa, vad en enstaka abonnent får betala. De ange helt enkelt distributionsföretagets medelinkomst per kwh avall företagets distribution för borgerliga behov. Medelvärdena m, och m

0 nilj.kwh Diagram //. Verkligt medelpris (mj för detalj distribuerad kraft. (Stadsföretagens staplar äro streckade.) äro sålunda genomsnittspris, som gälla för distributionsområdet som helhet betraktat. Medelpriserna m, och m-, ha angivits för varje förelag i bilaga. kolumnerna 8 och. Vid en jämförelse mellan ett visst förelags verkliga medelpris (mj och beräknade medelpris (m ) kunna följande allmänna synpunkter framhållas. Om ett företag tilllämpar en enda tariff, som är av icke progressiv natur, och energipriset sålunda är detsamma oavsett energiuttagningens omfattning, bli m och m lika stora. Tillämpar företaget flera icke progressiva tariffer, om än av samma typ, exempelvis enkla energitariffer med olika priser för belysning och motordrift, kan det inträffa, att m, och m bli olika. Detta beror på att förbrukningens fördelning på nämnda ändamål vid en elektrifieringsnivå av 6 kwh/f, som lagts till grund för beräkningen av m, i vissa fall kan avvika från den nu rådande, på vilken beräkningen av m x grundar Om ett företag bar flera tariffer av samma typ angives i bil. I. kolumn 0. likväl endast ett typnummer. (Se s..)

öre/kwh 36 urn cow M OT3 Ctf 0) i oj c co H tti 30 rail J.kWh Diagram. Jämförelsepris (m ), utgörande beräknat medelpris för detaljdistribnerad kraft vid en specifik energiförbrukning av 6 kwh/f. (Stadsföretagens staplar äro streckade.) sig. Klart är vidare, att m % och m a bli lika stora, om den gällande specifika energiförbrukningen inom företagets distributionsområde är just den för m beräknade, nämligen 6 kwh/f. Med nyss nämnda undantag gäller regeln, att om för ett visst företag medelpriserna jn x och m, äro olika, så utvisar detta, att företaget tillämpar åtminstone någon tariff av progressiv natur. Storleken av skillnaden mellan m och m påverkas sålunda av två olika omständigheter, nämligen dels den specifika energiförbrukningen, dels gällande tariffers progressivitet. Ju närmare företagets specifika energiförbrukning ligger jämförelsevärdet 6 kwh/f och ju mindre progressiva dess tariffer äro, desto mindre blir skillnaden mellan m x och m. z. Om ett företag uppvisar särskilt låg eller också särskilt hög specifik energiförbrukning eller starkt progressiva tariffer, blir skillnaden mellan m y och m stor. En grafisk framställning av medelpriserna hos företagen i Västmanlands län finnes återgiven i diagram, som avser det verkliga medelpriset m u och diagram, som avser jämförelsepriset m. Företagens storlek har utmärkts genom att energiomsättningen avsatts på den horisontella axeln.

6 Tabell 8. Verkligt medelpris (m,) och jämförelsepris (m ) inom olika grupper av företag Företagsform Verkligt medelpris m x (öre/kwh) medel Jämförelsepris m. (öre/kwh) medel Kommun Aktiebolag Ekonomisk förening Underhållsförening. Industri Enskild person Speciell Stadsföretag Landsbygdsföretag. Länet 3 0 8 8 38 3 3 3 38 38 i 6 8 3 8 6 36 3 3 8 36 36 6 0 8 3 8 3 Tabell 8 utvisar medelpriserna hos företagen uppdelade gruppvis efter organisationsform samt i stads- och landsbygdsföretag. Det verkliga medelpriset {m x ) för hela länet är öre/kwh. Högst ligger Surahammars Bruks AB (Gäsjö Gård) med 38 öre/kwh och lägst Kolbäcks Belysnings AB med öre/kwh. Av de olika företagskategorierna ligga de speciella företagen högst med öre/kwh, medan aktiebolagen ha det lägsta medelpriset, öre/kwh. För samtliga stadsföretag är det verkliga medelpriset öre/kwh, dvs. samma som för samtliga landsbygdsföretag. Högsta medelpriset bland stadsföretagen, 3 öre/kwh, uppvisa städsel verken i Arboga och Köping och det lägsta, öre/kwh, Sala Stads Elverk, Fagersta Bruks AB samt Västanfors El.AB. De högsta verkliga medelpriserna i länet förekomma hos landsbygdsföretagen. Högst ligger som nämnts Surahammars Bruks AB (Gäsjö Gård) med 38 öre/kwh. Därefter följa Fru Elvina Andersson, Godsägare O R Öländers och Surahammars Bruks AB (Svanå Gård) med vardera 3 öre/kwh, Föreningen Folkets Park med 3 och Karsbo Gård med 3 öre/kwh. Dessa sex landsbygdsföretag ha en obetydlig distribution; deras sammanlagda energiomsättning utgör endast 0,i /o av den totala omsättningen på landsbygden. Av landsbygdsföretagen i övrigt ligga i prisgruppen öre/kwh med sammanlagt 0,i /o av energiomsättningen, i prisgruppen 0 öre/kwh med,i % av omsättningen, 0 i prisgruppen öre/kwh med,t % av omsättningen, 60 i prisgruppen 0 öre/kwh med 6, /o av omsättningen och i prisgruppen öre/kwh med 3,% av den totala energiomsättningen på landsbygden. Ett högt m x -värde behöver ej ha sin grund i olämplig prispolitik från företagets sida. Även de mest ändamålsenliga tariffer kunna medföra ett högt verkligt medelpris, om nämligen elkraften inom distributionsområdet utnyttjas i mycket obetydlig omfattning (exempelvis på grund av att företagets verksamhet nyligen påbörjats). Den specifika energiförbrukningen uppgår

icke till 0 kwh/f för något av de 6 namngivna företagen i högsta prisgruppen. I den mån ifrågavarande företag visa höga medelpriser även vid en specifik energiuttagning av 6 kwh/f komma de att nedan bli föremål för undersökning i samband med redogörelsen för landsbygdsföretag med höga jämförelsepriser. Jämförelsepriset m,, dvs. det beräknade genomsnittspriset vid en inedelförbrukning av 6 kwh/f, är för hela länet öre/kwh. Det högsta i länet förekommande jämförelsepriset, 36 öre/kwh, gäller Surahammars Bruks AB (Gäsjö Gård) och det lägsta, öre/kwh, Fiskartorps-Smedstorps Bf, Handberga El.F, Kolbäck-Bergs El.Df, Mölntorps Gård och Västerlövsta El.Df. Av de efter företagsformer indelade grupperna uppvisa de av enskild person drivna företagen det högsta mo-värdet, 8 öre/kwh, och de ekonomiska föreningarna det lägsta, 3 öre/kwh. Topprisföretag För utrönande av alla tänkbara orsaker till förekommande höga jämförelsepriser skulle ha erfordrats en mångfald uppgifter, som icke lämpligen kunnat infordras från företagen. På grundval av föreliggande material ha emellertid de företag, vilkas jämförelsepris m uppgår till 0 öre/kwh eller däröver, i det följande benämnda»topprisföretag», underkastats särskild granskning. Topprisföretagen i Västmanlands län äro till antalet 3, dvs. /o av samtliga distributörer och utgöras alla av landsbygdsföretag. Topprisföretagen distribuera energi till sammanlagt 0 förbrukare, motsvarande /o av landsbygdsföretagens samtliga konsumenter. I tabell lämnas specificerade uppgifter beträffande de 0 företag, för vilka jämförelsepriset uppgår till minst öre/kwh, samt vissa medelvärden beträffande dels dessa företag i högsta prisgruppen, dels alla 3 topprisföretagen. För jämförelse har vidare motsvarande medeltal angivits för alla landsbygdsföretagen i länet. Av de 3 topprisföretagen tillhöra enskild person, äro ekonomiska föreningar, 3 industrier och speciellt företag. En undersökning av topprisföretagens kraftanskaffning visar, att 3 av dem (3 /o) ha egen kraftkälla och sålunda äro helt eller delvis självförsörjande, medan de övriga 0 ( /o) äro totalinköpande. Denna fördelning överensstämmer nära med den, som gäller för samtliga företag i länet (resp. och 8 /o). Det delinköpande topprisföretaget, Riddarhytte AB, erhåller tillskottskraft från AB Bergslagens Kraftförvaltning direkt. Av de 0 totalinköpande topprisföretagen erhålla råkraft från AB Bergslagens Kraftförvaltning, därav direkt och över ett mellanled, från Avesta Jernverks AB, det ena över ett och det andra över två mellanled, samt 3 från Älvkarleby Krv, därav direkt, över ett och över två mellanled.

8 Tabell. Landsbygdsföretag med höga jämförelsepriser (år ) Jämförelsepris Ml (öre/ kwh) 36 3 3 3 3 3 6 36-36-0 36 Företagets namn Godkärra El.Bf.. Baggå Elverk Kärrbo Övre Bf *.. Västsura Gård.... Surahammars Bruks AB (Gäsjö Gård) Fru Elvina Andersson Godsägare OR Öländers Företags form ind. ensk. ensk. Surahammars Bruks ind. AB (Svanå Gård) Föreningen Folkets spec. Park Karsbo Gård ensk. ek.f. ensk. ek.f. ensk. Samtliga topprisföretag..» landsbygdsföreta i p»retaget upphör under år 0. J" öretaget har numera upphört. sa OS s sr ål E E B ft) iraftanskaffn 3^: TO TO Ursprunglig = ra råkraftleverantör - B TO n- 0 net. Avesta Jernverks AB m.fl. " AB Bergslagens Kraftförvaltning Älvkarleby Krv " Avesta Jernverks AB m.fl. AB Bergslagens Kraftförvaltning AB Bergslagens Kraftförvaltning Älvkarleby Krv medeltal )) ing ^^ i - O o: W H Vj so._; -t O i 0 g 0 8 0 s* TO SL ^s* * ' 3 o -3-6-8 -o 0o :J 3-0- -* Dctaljdistri-. > a - Tarifftyper C P pr "" *. TO? 0 0 30 36 8 3 ' 83 0 0 00 00 00, 00 00 0, 00 00 00,00 00 00 Som av ovanstående framgår förekommer kedjehandel med råkraft i 8 fall beträffande topprisföretagen och dessa fall äro, såvitt av tillgängligt material kunnat bedömas, att betrakta som skenbar kedjehandel. En granskning av de av topprisföretagen årligen inköpta råkraf tmängderna samt av de medelpriser, som nämnda företag få erlägga, utvisar att det i de 8 fall, där uppgifter föreligga, i regel rör sig om små energibelopp och till följd därav relativt höga inköpspriser. Medeltalen per företag äro omkring 8 000 kwh inköpt råkraft och 0, öre/kwh mot 0 000 kwh och, öre/kwh för samtliga landsbygdsföretag. Skillnaden mellan inköpspris (m 0 ) och försäljningspris (m x ) är störst hos följande företag: Föreningen Folkets Park (m 0 =, öre/kwh och m x = 3 öre/kwh), Västsura Gård (zn 0 =,3 öre/kwh och m x == öre/kwh) och Karsbo Gård (00 = 6,8 öre/kwh och ihj = 3 öre/kwh).

På varje landsbygdsföretag i länet belöpa i genomsnitt 0 förbrukare. Topprisföretagen på landsbygden uppvisa i medeltal blott 83 konsumenter per företag och för de 0 företagen i den högsta prisgruppen är medeltalet ännu lägre eller förbrukare per företag. Av särskilt intresse vid undersökningen av företag med höga jämförelsepriser äro de av dessa företag tillämpade tarifftyperna. De 3 topprisföretagen redovisa tillsammans 6 tariffer, därav enkla energitariffer, 3 grundavgiftslariffer, 3 ackordstariffer och enkel blocktariff. De i tabell upptagna 0 topprisföretagen i högsta prisgruppen tillämpa sammanlagt 6 tariffer, därav enkla energitariffer, enkel blocktariff och 3 ackordstariffer. Topprisföretagen uppvisa sålunda praktiskt taget endast primitiva tariffer. De flesta topprisföretagen äro belägna i länets nordvästra del. Flertalet av de här undersökta topprisföretagen, dvs. de som vid en förutsatt specifik energiförbrukning inom respektive distributionsområden av 6 kwh/f skulle uppnå jämförelsepriser på minst 0 öre/kwh, uppvisar i verkligheten en lägre specifik förbrukning än den förutsatta och till följd därav ett verkligt medelpris m u som är lika med eller högre än jämförelsepriset m,. Den verkställda granskningen av de 3 topprisföretagen utvisar, att alla äro landsbygdsföretag, att inga kommunala företag, aktiebolag eller underhålls föreningar förekomma bland topprisföretagen, att de i regel inköpa mycket små råkraftmängder och att medelpriset vid inköp av råkraft till följd därav blir betydligt högre än för landsbygdsföretagen i allmänhet, att kedjehandel med råkraft förekommer i ungefär samma utsträckning bland topprisföretagen som bland övriga företag, att de distribuera elkraft till /o av samtliga förbrukare hos landsbygdsföretag i länet, att genomsnittliga antalet förbrukare hos dem är. betydligt lägre än eller endast 33 /o av medelvärdet för samtliga landsbygdsföretag, att de i allmänhet tillämpa mera primitiva tariffer än övriga företag, samt att de huvudsakligen äro belägna i nordvästra delen av länet. Beträffande av länets distributionsföretag, AB Kölsta Hus, som tillämpar ackordstariffer och Ridskolan, Strömsholm, som ej lämnat några uppgifter, har det ej kunnat fastställas, huruvida de äro att betrakta som topprisföretag. Av ifrågavarande företag erhåller det förstnämnda kraft från egen, fristående kraftstation och det sistnämnda från Älvkarleby Krv. Antalet förbrukare hos dessa företag är resp. 8. Årsavgifter uttagas hos AB Kölsta Hus med kr. per lampa. Engångsavgifter samband med tillkomsten av ett nytt distributionsföretag eller eljest vid anslutning av en nytillkommen förbrukare utkräves vanligen en engångs-

30 avgift, antingen i form av en inträdesavgift för medlemskap i en distributionsförening eller i form av en särskild anslutningsavgift. I föreliggande redogörelse har vid beräkningen av priserna på elkraft inom de olika distributionsområdena tagits hänsyn endast till de avgifter, som förbrukarna få betala enligt företagens gällande tariffer, och eventuellt utgående årliga underhållsavgifter. I och med att elektrifieringen blivit genomförd inom ett område och engångsavgifterna slutbetalats, bli också förbrukarnas avgifter enligt tarifferna de enda aktuella. Engångsavgiftens innebörd och betydelse har utförligt behandlats i den inledande översikten, kap. VIII, vari även framhållits de omständigheter, som omöjliggjort ett eljest önskvärt hänsynstagande till dessa avgifter vid bedömande av gällande priser på elektrisk kraft. Enär företagens uppgifter angående engångsavgifterna i många fall äro ofullständiga och osäkra, kan någon tillförlitlig redogörelse för desamma icke lämnas. Av de distributionsföretagen i Västmanlands län ha 3 ej kunnat lämna några specificerade uppgifter om engångsavgifterna, 30 företag ha meddelat, att några engångsavgifter ej förekomma och 3 företag ha uppgivit, att engångsavgiften bestämmes från fall till fall. Uppgifter om förefintliga engångsavgifter föreligga sålunda för endast 0 företag, nämligen 3 kommunala, ekonomiska föreningar, underhållsförening, industri, enskilda företagare och speciella företag. För av ifrågavarande företag gäller, att en nytillträdande abonnent själv får bestrida alla nödiga anläggningskostnader i form av anslutnings- eller inträdesavgift. I ett fall av dessa får abonnenten dessutom erlägga en viss avgift per enhet ( kr. per GB-enhet). Fast engångsavgift, som är oberoende av anläggningskostnaden eller förbrukarens storlek, förekommer i 3 fall, nämligen med resp. 00, 0 och 000 kr. per abonnent. Övriga företag uttaga engångsavgift med visst belopp per enhet, i regel CB-enhet. Avgiften varierar hos olika företag mellan 30 och 0 kr. per CBenhet och är i genomsnitt ca 60 kr. Stadsföretagen och de kommunala landsbygdsföretagen uttaga merendels ej några engångsavgifter av nytillträdande konsumenter inom det egentliga distributionsområdet. Två stadsföretag, elverken i Västerås och Köping, ha dock uppgivit att de tillämpa anslutningsavgift, som i Västerås utgår med 0 öre/m tomtmark för friledning och öre/m för jordkabel, och i Köping med en fast avgift av 0 kr. för servisledning fram till tomtgränsen. Heby Elverk, som också är kommunalt, uttager en anslutningsavgift av /o avfastighetens taxeringsvärde. Är detta högre än 0 000 kr. utgår avgiften efter V /o på överskjutande belopp. Stadselverken i Köping och Sala uppgiva dessutom att de för abonnenter på landsbygden uttaga anslutningsavgift av 3 kr./gb. Engångsavgifternas belopp äro som av ovanstående översikt framgår mycket varierande hos olika företag. Detta gäller även förekommande enhetsberäkning. Det har därför ej varit möjligt att i detta sammanhang lämna en mera

specificerad redogörelse för engångsavgifternas storlek hos de olika företagen i länet. Vissa företag med höga kraftpriser förete å andra sidan låga engångsavgifter, vilket sålunda synes innebära, att dessa företag uttaga anläggningskostnaden helt eller delvis i form av energiavgifter. Enär någon medelvärdesberäkning av engångsavgifterna ej är möjlig att genomföra på grund av det skiftande beräkningssättet för dessa avgifter, kan någon direkt jämförelse mellan engångsavgifterna hos de företag, som uppvisa höga jämförelsepriser (topprisföretagen) och övriga företag i länet ej ske. Vid en närmare granskning av engångsavgifterna hos topprisföretagen kan emellertid icke spåras någon tendens, som ger vid handen att dessa företag skulle i större utsträckning än landsbygdsföretagen i allmänhet ha låga engångsavgifter. Topprisföretagen ge i detta avseende samma oenhetliga intryck som övriga landsbygdsföretag. 3

3 Bilaga Uppgifter angående distributionsföretag en i Västmanlands län år Distributörernas namn och adress llåkraftanskaffni Erhåller råkraft från Inköpt råkraft ( 000 kwh) 3»g Medelpris för råkraft m 0 (öre/ kwh) Försåld energi ( 000 kwh) 6 De tälj di s t r i b t i O II Antal förbrukare Medelförbrukning per enhet (kwh/f) Medelpris (öre/kwh) verkligt m-y 8 jämförelse )«.._. Typnummei på företaget tariffer 0 Altuna El.Df, Fnysinge, Altuna Fru Elvina Andersson, Olsbenning, Karbenning Arboga Landsförsamling, Arboga AB Arboga Mek. Verkstad. Arboga Arboga Stads Elverk, Arboga Badelunda El.Df,Brunnby, Västerås l Baggå Elverk, Baggå 0 Barkarö El.Df, Norra Löfsta, Västerås Berga El.Df, Munktorp Bjurfors Skolrevir, j^vesta Bråfors El.Df, Fagersta Bultfabriks AB. Hallstahammar Bännbäcks El.Df. VÄS Bruk Dingtuna El.Df. Dingtuna Fagersta Bruks AB, Fagersta Fiskartorps-Smedstorps Bf, Suraliammar Fläckebo El.Df,Fläckebo FöreningenFolketsPark, Arboga Forsby Gård. Ingenjör Henrik Schartau, Västerås Frösthults El.Df, Frösthult Getängens El.Df, Hallstahammar Godkäfra El.Bf.Box 0. Skinnskatteberg Egen krst AB Arboga Mek. Verkstad Jäders Bruks Intressenter + egen krst AB Arboga Verkstad Mek. Egen krst» Norbergs El.AB 3 Fage rsta BruksAB AB Bergslagens Kraftförvaltning, Wirsbo AB» Krångede AB + egna krst Surabammars Bruks AB AB Arboga Mek. Verkstad AB Bergslagens Kraftförvaltning + egen krst AB Bergslagens Kraftförvaltning Riddarhytte AB.. 6 8 8 383 33 6 6 6 3 o 0 63 0 6-6- 3-6-0 6' 0-o " - - 6-o - - '6 0-3 o 0 0 8 8 36 00 0 0 30 00 86 300 i 66 3 66 6 6 3 00 3 0 30 0 3 8 3 88 80 63 8 3 3 83 8 0 6 3 8 3 8 0 0 0 3 8 3 0 8 3 3 3 6 60 00 60 03 00, 00, K 0,. 03 306, 06 00, 00, 800 0 603 00, 0 603 00. 003.00 0 0. 60 00 60 00

Distributörernas namn och adress Råkraftan s i a f f n i ng Fa-håller råkraft från Inköpt råkraft ( 000 kwh) 3 Medelpris för råkraft m 0 (öre/ kwh) Försåld energi ( 000 kwh) 6 De t a j d i s t r i b u t i o n Antal lorbrukaro Medelförbrukning per enhet (kwh/f) Medelpris (öre/kwh) verkligt m x 8 jämförelse m.> Typnummer på företagets tariffer 0 Guttata El.AB. Ixnlsva laga Bf, Siirahammar Tallstahammars AB, Hallstahanniuir landberga El.F, Skultuna larakers El.Df, Haraker Flarbonäs El.Df, Harbnnäs leby Elverk, Hby.... Ijälmare Kanal & Slussverks AB, Arboga Huddunge El.Df, Håcks-, by, Runhällcn lögfors oob Persbo AB, Högfors :rsta-kärrbo El.Df. Västerås raders Bruks Intressenter, Jäders Bruk armansbo Braks AB, Karmansbo Éarsbo Gård, Kärrgru- V (tfl Kila El.Df. Grällsta.. Kila Norra El.Df, Broddbo Kilbo El.Df, Hedåker, Rosshyttan ohlswa Jernverks AB, Kolsva AB Kraftförvaltning Surahammars Bruks AB Egen krst Bergslagens AB Svenska Metallverken»..».. Egna krst AB Bergslagens Kraftförvaltning - egen krst» AB Arboga Mek. Verkstad, Östuna Elverk + egen krst AB Bergslagens Kraftförvaltning -f egna krst Norbergs El.AB..».. AB Bergslagens Kraftförvaltning + egenkrst Kolbäck-Bergs El.Df, Kolbäck olb äcksb elysnings AB, AB Bergslagens Kolbäck Kraftförvalt- umla El.Df, Tärna.... S Kamgsörs Vatten- och Jäders Bruks Intressenter B ely sni ngs verk, Kungsör 6 3 3 3 8 0 6 63 68 0 8 3 6-0- 0-o 6- -6-6- 6-6-8 63 6- -6 - T. 6-0 3' 0 0 8 0 3 0 80 30 3 30 0 3 600 3 36 0 30 0 60 38 3 8 3 6 6 86 38 00 8 83 6 3 6 3 0 6 6 33 0 8 30 3 30 86 8 0 0 0 0 3 3 3 0 0 3 3 0 3 0 3 06, 306,06, 06 0, 0 06 60 0, 0, 06 00, 60 603, 800 0, 03 0,, 00 0, 00, 00 00, 06 03, 0, 800 00, 003, 006, 0, 0

3 Distributörernas namn och adress Råkraftanskaffni Erhåller råkraft från Inköpt råkraft ( 000 kwh) 3 ng Medelpris för råkraft»0 (öre/ kwh) Försåld energi ( 000 kwh) 6 De t a j d i s t r i b u t i o n Antal förbrukare Medelförbrukning per enhet (kwh/f) Medelpris (öre/kwh) verkligt»i-j 8 jämförelse m Typnummcr på företageti tariffer 0 Kungsörsortens El.Df, Kungsör Kärrbo Nedre Bf, Baggbron Riddarhytte AB.. -# Kärrbo Övre Bf, Baggbron AB Kölsta Hus, Köping Köpings Stads Elverk,» Egen krst Älvkarleb3*.. Krv Köping + egen krst Lyftinge El.Df, Åsby.. Medåkers El.Df, Jäders Bruk Möklinta El.Df, Möklinta Mölntorps Gkvd,Kolbäck Mölntorps Verkstäder AB, Kolbäck Munktorps El.Df, Munktorp Nora El.Df, Tärnsjö.. Norbergs El.AB, Kärrgruvan Norbergs Munieipalsamhälles Elverk, Norberg Norbergs Södra El.Df, AB Norberg Norrby El.Df, Isätra, Sala Näverkärrets El.Df, Näverkärret 8 Godsägare 0 B, Öländers, Utfcersbergs Gård, Uttersberg Olberga El.Df, ' Surahammar Kohlswa Jernverks AB + egen krst AB Arboga Mek. Verkstad Surahammars Bruks AB»» Avesta Jernverks AB 8 AB Bergslagens Kraftförvaltning Norbergs El.AB.. Bergslagens Kraftförvaltning Sala Stads Elverk Riddarhytte AB.. AB Bergslagens Kraftförvaltning Ombenning-Sundbo El. Df, Strömbacken, Västanfors Ramnäs Bruks AB,».. Ramnäs Ransta El.Df, Ranstaby, Labacken 0 6 06 3 3 60 3 00 3 8 8 80 ' 0-0 0-0 38 3' 6- - -o -8 6-8 3- -3 -o - 8-8 - *8 3- - N 38 8 3 68 600 08 30 8 30 Il 0 3 00 3 36 0 0 0 3 6 3 80 33 3 33 30 360 63 633 8 6 0 0 30 8 0 3 0 60 30 0 88 0 83 6 8 6 3 0 3 3 6 0 3 3 3 3 3 0 3 0 3 3 3 0 3 3 3 0 0, 0, 0 00 00 00, 00 0, 0,0 0,,0 0 03, 03,0 03 06 00 03, 0, 00 0, 03,0, 00 0, 0, K 00, 00

3 Råkraftans a f f n i ng De t a j di s t r i b u t i o n Distributörernas namn och adress Erhåller råkraft Inköpt råkraft ( 000 kwh) 3 Medelpris för råkraft m 0 (öre/ kwh) Försåld energi ( 000 kwh) 6 Antal förbrukare Medelförbrukning per enhet (kwh/f) Medelpris (öre/kwh) v k- ligt «l[ 8 iämfö- J" relse m Typnummer på företagets tariffer 0 tiddarhytte AB, Riddarhyttan lidskolan, Strömsholm Etomfartuna El.Df, Tillberga Bunhällens El.Df, Runhällen lytterns El.Df, Strömsholm Bala damms El.Df, Saladamm Sala Stads Elverk, Sala Bevalla El. Industriförening, Hedensberg Simtuna El.Df, Fjärdhundra Jkerikes El.Df, Västerås Skinnskattebergs Revir, Färnabruk AB Bergslagens Kraftförvaltning + egna krst Älvkarleby Krv..»»,,»., )>»., + egen krst Älvkarleby Krv.. Forsby Gård... AB Bergslagens Kraftförvaltning + egna krst AB Svenska Metallverken Skultuna El.Df, Gård, Västerås Frövi Skånska Cement AB, Köping Snevringe Härads Allmänningsstyrelse, Surahammars Bruks AB 3 Strömsholm Statens Järnvägar, Stockholm, \.B Statens Skogsindustrier, AB Bergslagens Skinnskatte- bergsverken, Skinnskatteberning Kraftförvalt + egen krst Stockholm-Västerås- Bergslagens Nya Järnvägs AB, Tiilberga I Ståltorps El.Df, Surahammar AB Bergslagens Kraftförvalt- 8 60 3 ii. 6- -3 - -0 6-0 8 83 30 3 88 0 33 38 0 3 0 30 33 8. 06 00 3 0 3 3 38 00 3 60 30 0 0 6 8 0 36 00 8 36 0 0 8 3 n 8 8 8 3 6 6 00, 603,, 800 0, 03 00, 006, 0 603 00, 603 00 0, 06 0, 0 0 800 03, 303, 00,003,,, 60, 800 30, 60 60 Surahammars Bruks AB, Surahammar SurahammarsBruksAB, (Spännarhyttan), Kärrgruvan SurahammarsBruksAB, (Gäsjö Gård). Kärrgruvan Älvkarleby Krv + egna krst Norbergs El.AB + egen krst Surahammars BruksAB, (Spännarhyttan), Fagersta Bruks AB. 6 0 83 0 0 6 38 3 36 00, 06, 06, 003 0 00,0, 306, 0, 60

36 Råkraftans taffning De t a j d i s t r i b u t i o n Distributörernas namn och adress Erhåller råkraft från o Inköpt råkraft ( 000 kw r h) 3 Medelpris för råkraft m 0 (öre/ kwh) Antal Försåld energi ( 000 kwh) 6 förbrukare Medelförbruk ning per enhet (kwh/f) Medelpris (öre/kwh)?)i 8 verkligt jämförelse fflj Typnumincr på företagets tariffer 0 Surahammars Bruks AB, (Svanå Gård), Svanå Svedvi El.Df,' Skällby,» Hallstahammar AB Svenska Metallverken, AB Bergslagens Västerås Kraftförvaltning + egna krst Säby El.Df, Säby Gård, Kolbäck SörstaforsPappersbruks AB, Kolbäck Tillberga El.Df, Tillberqa Tillberga-Hubbo El.Df, Tillberga» Tomtebo Belysnings AB, Hallstahammar Surahammars Bruks AB Tillberga-Hubbo >t El.Df, 6 AB Bergslagens Kraftförval t- 0 6 '6 6- ' o * 3 0 36 0 68 3 3 3 3 30 63 3 8 30 6 60 3 8 3 3 00, 00 0, 0, 60 00. 0, 30^ 303, 800 0. 0 306, 603 0, 0,0 30 Torpa El.Df, Torpaslätt Torstuna-Osterunda El. Df, Torstunaby Tortuna El.Df, Tortuna Tärna El.Df, Sonnbo, Ransta Tärnsjö El.Df, Tärnsjö Varmsätra El.Df, Varmsätra AB Westeråsmaskiner. Morgongåva Viby El.Df, Arboga Wirsbo AB, Virsbo... Vittinge El.Df, Vittinge Västanfors El.AB, Box, Västanfors»»»..»»».. Jäders Bruks Intressenter AB Bergslagens Kraftförvalt- nin g.. AB Bergslagens Kraftförvalt- 3 8 3 30 8 8 3 6-u 6-o 6- i ' - -8 *0-3'8 3 6 60 0 6 8 66 030 60 8 3 6 3 6 8 66 6 8 30 8 3 0 3 3 0 3 3 0, 60 0, 0, 03 0, 03, 60, 03, 30, 0 60 0, 0, lofj Wasterfärnebo El.Df, Wästerfärnebo Västerlövs ta El.Df, Härsbäck Västerlövsta Norra El. Df, Heby Väster Våia SödraEl.Df, Ängelsberg Väster Våla Västra El. Df, Vretarna, Virsbo B..»,. AB Bergslagens Kraftförvaltning».. 0 6 - '8-8 -0-30 80 3 0 80 6 3 6 60 0 0 6 6 0 6, 800

8 Råkraftanskaffning Detalj distribution Distributörernas namn och adress Erhåller råkraft från Inköpt råkraft ( 000 kwh) Medel pris för råkraft m 0 (öre/ kwh) Försåld energi ( 000 kwh) Antal förbrukare Medelförbrukning per enhet (kwh/f) Medelpris (öre/kwh) Ml, verkligt jämförelse Typnummer på företagets tariffer 0 Västerås Stads Tekniska Verk, Västerås Västsura Gård, Surahammar Engelsbergs El.AB, Ängelsberg Engsö El.Df, Ängsösund Östervåla El.Df, Östervåla Östuna Elverk, Köping Stadsföretag Landsbygdsföretag Surahammars Bruks AB AB Bergslagens Kraftförvalt-.. nin g Jäders Bruks Intressenter + egen krst Hela länet 3 3 8 6 3 6 80 6 3 0 - -3 0-6-8 - - -o 3- ' 30 3 6 88 680 80 68 3 0 3 8 6 0 8 80 0063 38 3 3 6 0 0 3 0 3 3 3 00, 0,0, 30, 303. 60 00 0, 60, 60, 800 006, 03, 00 8 0 8 Distributionen övertagen av Västerås Stads Tekniska Verk fr. o. m. år 6. Distributionen numera övertagen av råkraftleverantören. Råkraftleverantör är numera Avesta Jernverks AB. Uppgifterna avse år. Enligt Svenska Elverksföreningens statistik för driftåret utgjorde omsättningen för borgerliga behov nämnda år 8 000 kwh. Bedriver samköming med AB Arboga Mek. Verkstad och med Östuna Elverk. Råkraftleveransen numera övertagen av Älvkarleby Krv. Råkraftleveransen påbörjad U, varför räkraftuppgifterua avse återstående del av året. Lyftinge El.Df levererar i sin tur överskottskraft till Kohlswa Jernverks AB. Avesta Jernverks AB, som ej bedriver detaljdistribution i Västmanlands län. har egen kraftstation och anslutning till stailllinjenätct. Uppgifter om försåld energi och tariffer ha ej kunnat erhållas. 0 3 Förbrukarna utgöras till stor del av hos företaget anställda personor. Samköming sker mellan distributörens oeh råkraftlevcrantörens kraftstationer. Vid medelprisberäkningen har hänsyn ej tagits till ev. uttagna underhållsavgifter. Råkraftleveransen i oktober. övertogs av Surahammars Bruks AB Övertogs den juli av Statens Järnvägar. Östuna Elverks kraftstation är numera försåld till Kohlswa Jernverks AB. 6 Detaljdistributionsuppgiftcrna avse år. Distributionen numera övertagen av Älvkarleby Krv. 8 Distributionen numera övertagen av Grönbo Revir (Örebro län), som erhåller kraft från Domänverkets kraftstation i Farna. Distributionen övertages under år I60 av Skinnskattebergs Revir. Anm. I enstaka fall förekommer att beträffande samma företag uppgifterna om försåld kraft visa något högre värden än uppgifterna om inköpt kraft. Dylika avvikelser kunna bero på att uppgifterna avse olika år eller på att mätfel, felaktig uppskattning av ackordstariff- eller frikraftleveranser eller felräkning förekommit. Ifrågavarande av företagen lämnade uppgifter ha medtagits i tabellen, emedan do ehuru ej fullt exakta likväl upplysa om storleksordningen av nämnda värden. Uppgiftsfelen påverka icke medelvärdena för länet, enär de genomgående avse småföretag.

Statens offentliga utredningar 0 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.) Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrattens område. [6] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Betänkande angående tyskgruvorna och centralorgan för grnvärenden. []. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Industri. 8 års järnbruksutredning. Betänkande angående järnbrukens arbetskraftsförsörjning och därmed sammanhängande problem. [] Kommunaiför ral tning. Handel och sjöfart. Utredning angående de handelspolitiska arbetsformerna m. m.. Bedogörelse för de olika avtalstyperna i det svenska avtalssystemet. [] Statens och kommunernas Hnansväsen. Ortsavdragskommittén. Betänkande med förslag till ändrade kommunala ortsavdrag m. m. [6] års uppbördssakkunniga.. Betänkande med förslag till vissa ändringar i uppbördsförfarandet. [] Kommunikations väsen. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del. De smalspåriga västgötabanorna. [] Betänkande med förslag rörande decentralisering inom väg- och vattenbyggnadsverket m. m. [] Politi. Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande angående rationaliseringsverksamheten inom den offentliga förvaltningen. [8] Socialvårdskommitténs betänkande.. Utredning och förslag angående lag om socialhjälp m. m. [] Bank-, kredit- och penningväsen. Utredning angående överflyttning av viss del av riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m. m. [6] Försäkringsväsen. Hälso- och sjukvård. Allmänt näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr :8. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Örebro län. [] :. Västmanlands län. [8] Den svenska elbranschens kapacitet och konkurrensförhållanden. [0] Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag angående folkskolans disciplinmedel m. m. [3] Skolöverstyrelsens utlåtande angående beskäming av tim - planerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. [] Handelsutbildning8kommitténs betänkande och förslag.. Handelsgymnasierna. [] FÖrNvnrsväscn. Skyddsrum för civilbefolkningen. [3] Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Utrikes ärenden. Internationell rätt. Stockholm 00. K. L. Beckmans Boktryckeri. 0