National Library of Sweden

Transkript

1 ON % ^ National Library of Sweden Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

2 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1924: 8 JORDBRUKSDEPARTEMENTET KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 13 UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄSTMANLANDS LÄN S T O C K H O L M MMWMM

3 Statens offentliga utredningar 1924 Kronologisk förteckning 1. Angående ordnandet av statens kommersiella informationsverksamhet. Promemoria, avgiven av chefen för utrikesdepartementets speciella handelsavdelning. Marcus. 28 s. U. 2. Det svenska lantbrukets produktionskostnader. 2. Bokföringsåren och Av L. Nanneson. Meddelande från Kungl. Lantbruksstyi'elsen nr 247 (nr ). Svanbäck. (G), 107 s. Jo. 3. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 12. Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Kopparbergs län. Beckman. 47 s. 3 kart. Jo. 4. Supplement nr 2 till Sverges familjenamn Stat. Kepr.-anst. 10 s. Ju. 5. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Eklund, vij, 208 s. E. 6. Utredning rörande ny vattenväg mellan Östersjön och Vänern, Göta kanal, jämte bihang, innefattande preli minär utredning rörande vattenväg mellan Hjälmaren och Vänern, Svea kanal. Meddelanden från Kungl. Kanal kommissionen. Nr 4. Haeggström. 173 s. 3 kart. K 7. Betänkande och förslag angående läroverks- och lands bibliotek. Uppsala, Almqvist & Wiksell. xj, 511 s. E 8. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 13. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Västmanlands län. Beckman. 36 s. 2 kart Jo. 9. Kungl. Elektrifieringskommitténs meddelanden. 14. Ut redning beträffande planmässig elektrifiering av lands bygden inom Värmlands län. Beckman. 52 s. 2 kart. Jo Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (ur 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

4 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1924: 8 JORDBRUKSDEPARTEMENTET KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉNS MEDDELANDEN. 13 UTREDNING BETRÄFFANDE PLANMÄSSIG ELEKTRIFIERING AV LANDSBYGDEN INOM VÄSTMANLANDS LÄN SERIEN B: VII STOCKHOLM 1924 K. L. BECKMANS BOKTRYCKEEI [ ]

5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sid. Inledning 5 Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna inom Västmanlands län 5 "Vattenkrafttillgångarna inom Västmanlands län 8 Energi- och effektbehov 9 Förslag till planmässig elektrifiering av Västmanlands län 11 Kraftkällor 11 Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna 11 Kostnaderna för elektrifiering av Västmanlands län 12 Sammanfattning 13 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. Karta över befintliga och projekterade elektriska anläggningar inom Västmanlands län 1 bilaga 1 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Västmanlands län med uppgifter om vissa tekniska data 2 Karta över de elektrifierade områdenas utsträckning och åkerarealens fördelning inom Västmanlands län 3 Tabell över kraftbehovet inom de olika distributionsområdena inom Västmanlands län 4 Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Västmanlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen 5 1 Kartan är inhäftad efter tabellen, bilaga 2.

7

8 5 Utredning beträffande planmässig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län. Inledning. Västmanlands läns landsbygd kan uppdelas i två från varandra relativt skarpt avskilda delar: bergslagsbygden ocli slättbygden. Inom den förra, som sammanfaller med länets nordvästra del, liar jordbruket endast liten omfattning, under det att den industriella verksamheten, särskilt järnhanteringen, sedan gammalt där är av betydenhet. Länets östra och södra delar däremot äro betydelsefulla jordbruksdistrikt med hög odlingsgrad. Med hänsyn till kraftbehovens art och storiek råder således mellan dessa båda delar av länet en avsevärd skillnad. Detsamma är förhållandet även i fråga om såväl möjligheterna för dessa behovs tillgodoseende som det sätt, varpå detta i verkligheten skett. Den nordvästra delens vattendrag, Kolbäcksån och Hedströmmen, innehålla icke obetydliga energimängder uppdelade på ett flertal vattenfall, vilka också blivit utnyttjade i de många industriföretagens tjänst. Slättbygden däremot är kraftfattig och dess kraftbehov, ehuru mindre betydande än bergslagsbygdens, kunna icke tillgodoses annat än genom tillförsel från annat håll. I och med tillkomsten av statens kraftverk Älvkarleby, vars ledningsnät utsträckts över hela östra och södra delarna av Västmanlands län, ha möjligheter för en elektrifiering av landsbygden inom dessa delar öppnats, och också begagnats i sådan utsträckning, att de flesta områden i dessa trakter nu ha tillgång till elektrisk energi. Beskrivning över de nuvarande elektriska anläggningarna i Västmanlands län. Genom Västmanlands Läns Elektriska Förening ha vissa grundläggande uppgifter beträffande företagen inom länets nordvästra del anskaffats och ställts till Elektrifieringskommitténs förfogande. Beträffande anläggningarna inom de östra och södra delarna av länet ha motsvarande uppgifter erhållits av Älvkarleby Kraftverk. Med tillhjälp av det sålunda erhållna underlaget hava utarbetats dels bifogade karta, bilaga 1, utvisande de befintliga elektriska kraftstationerna samt ledningsnäten och transformatorstationerna, dels bifogade tabell, bilaga 2, i vilken vissa data för de i kartan inritade anläggningarna sammanställts. Av kartan visas, att Statens Vattenfallsverk från sin kraftstation i Älvkarleby framdragit en landslinje för 70 kv via Enköping till Västerås. I Västerås är Västerås kraftverks ångcentral belägen. Från Västerås och Enköping utgå bygdenät för 20 kv, vilka nu sträcka sig över länets östra del. De från Älvkarleby kraftverks sekundärstationer i Eskilstuna och Uppsala utgående 20 kv bygdenäten sträcka sig även inom Västmanlands läns gränser, i det att de sydligaste resp. nordostligaste delarna, av länet elektrifierats därifrån; ävenledes är ett område i norr elektrifierat från Älvkarleby Kraftverks sekundärstation i Hedemora medelst 40 kv bygdespänning. Bland de enskilda kraftföretagen inom länet märkas Virsbo-Bamnäs kraftstationer, Virsbo, Seglingsberg och Bamnäs, från vilka ett 30 kv ledningsnät utdragits över länets nordvästra del. Under det att detta företag har kraftdistribution till huvudsaklig uppgift, avse övriga enskilda kraftanläggningar inom länet

9 6 huvudsakligast tillgodoseendet av de egna behoven för industriell drift; bland dessa böra omnämnas Riddarhytte A.-B:s kraftstationer Eiddarhyttan och Gisslarbo. förenade med en 25 kv ledning, Fagersta Bruks A.-B:s, Norbergs Elektriska A.-B:s anläggningar. Surahammars Bruks A.-B:s stationer i Kolbäcksän, förbundna med 30 kv, samt A.-B. Svenska Metallverkens anläggningar i Kolbäcksån och Västerås med en 15 kv förbindelseledning. Den från dessa företag verkställda landsbygdselektrifieringen är obetydlig och omfattar egentligen endast brukssamhällena och några enstaka ortsnät. Endast ett fåtal enskilda anläggningar med bygdedistribution till huvuduppgift finnas, av vilka följande äro de viktigaste: Lyftinge elektr. distributionsförening, Sevalla elektr. industriförening och Strömsbergs elektr. distributionsförening, vilka från egen kraftstation elektrifierat omkringliggande landsbygd med vid det förstnämnda företaget volt, vid de två sistnämnda volt, samt Jäders bruks anläggningar med distribution medelst /1 500 volt. Omfattningen av den av staten resp. enskilda utförda bygdeelektrifieringen framgår av följande tabell, där den elektrifierade åkerarealen angives. Anslutning till Elektrifierad åkerareal hektar % Statens kraftföretag-... Enskilda Summa o De inom länet befintliga kraftstationerna fördela sig på olika grupper på det sätt, som framgår av följande tabell. 91-c 8-4 Slag av anläggning Ström art Drivkraft Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för storindustrien och städerna Autal st. Installerad generatoreffekt kva Kraftstationer, som uteslutande eller till väsentlig del äro disponerade för landsbygdens borgerliga behov och småindustri Antal st. 1 Installerad generator- effekt kva Samtliga kraftstationer Alltal st. j Installarad generatoreffekt kva Växelström.. Likström Vatten Vatten Värme Summa Summa j 4 Summa Då länets landsbygd huvudsakligast elektrifierats från Statens Vattenfallsverks anläggningar, ha också enhetliga distributionssystem kommit till användning. Av den hittills elektrifierade åkerarealen, c:a hektar, äro endast några hundratal

10 hektar anslutna till gårdsnät med 380 volt, under det att resten elektrifierats med 220 volts gårdsspänning. Den omfattning, vari olika systemtyper och olika ortsspänningar kommit till användning, visas av följande tabell. 7 Systeintyp Ortsspänning Summa elektrifierad åkerareal hektar % i Enspänningssystem (Likström) 300 0'3 i Tvåspärmingssystem Trespiinningssystcni S nmma -! loo-o Yid den verkställda elektrifieringen liar sålunda trespänningssystemet så gott som uteslutande tillämpats. Därvid ha de båda standardortsspänningarna och volt använts i övervägande grad. Landsbygdselektrifieringen inom länet är organiserad enligt det vid statens bygdedistribution i allmänhet begagnade systemet. Sålunda ha andelsföreningar bildats, vilka kooperativt inköpa kraften vid bygdestationens sekundärsida samt över eget ortsnät distribuera densamma till sina medlemmar; bygdelinjer och bygdestationer ägas och underhållas av kraftleverantören, vilken även genom kontraktsbestämmelser övervakar, att tekniska anordningar å ortsnäten och tilllämpade taxor bliva ändamålsenliga. Det är endast i få undantagsfall, som en härmed analog organisationsform ej tillämpats, och är detta egentligen fallet blott i vissa bruks- eller gruvsamhällen m. fl., där detalj distribution liksom i städer, köpingar o. d. orter äger rum direkt till konsumenterna. Enligt tabellerna å föregående sidor äro c:a hektar elektrifierade av länets hela åkerareal, vilken utgör c:a hektar. Elektrifieringen omfattar alltså c:a 55 % av den odlade jorden (jmfr kartan, bil. 3). Denna elektrifiering avser den elektriska energiens användande för såväl motordrift som belysning. I tabellen, bilaga 4, ha sammanställts vissa uppgifter beträffande anslutningens och energiförbrukningens nuvarande storlek. Som härav framgår, förbrukar den hittills elektrifierade landsbygden c:a 4-4 milj. kwh, dess installerade effekt utgör c:a kw. De från resp. företag erhållna detaljuppgifterna medgiva i regel ej en uppdelning av energiförbrukningen å olika slag av konsumtion. Med hjälp av vissa erfarenhetsvärden kan likväl följande approximativa specifikation uppställas G! i Hushåll Konsumtio n a grupp Landsbygdens nuvarande Anslutning kw Energiförbrukning milj. kwh 1 c:a \ (\ c:a U ' > 0'4 1/6 Medelanvändningstid timmar c: a i Summa c:a c:a 4-4 c: a 480

11 8 Av det elektrifierade jordbruket, som omfattar c:a hektar åker, användes alltså c:a kw motoreffekt, varav c:a kw falla på tröskmotorer och c:a kw på småmotorer. Det specifika anslutningsvärdet för tröskmotorerna är sålunda c:a 53 watt/hektar, vilket motsvarar c:a 76 watt pr ton tröskad säd, under det att det normala värdet är 80 a 100 watt pr ton säd. För småmotorerna är det specifika anslutningsvärdet endast c:a 12 watt pr hektar åker. Enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 5 (sid. 29) skulle ett anslutningsvärde av c:a 60 a 70 watt pr hektar vara normalt för dessa trakter. Den hittills utförda elektrifieringen av de arbetsoperationer, som vanligen sammanfattas under benämningen småmotordrift, synes sålunda vara relativt ofullständig. Av de lämnade anslutningsuppgifterna att döma. är tröskmotorernas medelstorlek c:a 18 hkr. De använda tröskverken äro blott 2'6 fots, för vilken storlek en 11 hkr motor är tillräcklig, om halmpräss och agnfläkt ej medräknas. För sistnämnda tillsatsmaskiner torde erfordras ytterligare c:a 3 ä 4 hkr i genomsnitt, vadan den genomsnittliga tröskmotoreffekten knappast behövt överstiga 15 hkr. De anförda siffrorna tyda alltså på, att onödigt stora, men väl få, tröskmotorer i vissa fall kommit till användning. Den genomsnittliga småmotorstorleken uppgår till c:a 2" 6 hkr, ett värde som synes vara normalt. För jordbrukets motordrift förbrukas c:a Is milj. kwh eller c:a 20 kwh pr hektar åker, under det att belysnings- och hushållsförbrukningen utgör c:a 7'5 kwh pr hektar. Den sannolika fördelningen på olika ändamål är följande: belysning c:a 6'5 kwh/hektar = c:a 13 kwh/person hushållsändamål 1 2 motordrift: tröskning 9 = 12 kwh/ton säd sågning, stenkrossning 4 småmotordrift 7 De angivna siffrorna äro normala med undantag för småmotordriften, för vilken den normala energiförbrukningen borde, enligt Elektrifieringskommitténs meddelande 5 (sid. 51), uppgå till c:a 10 kwh pr hektar. Vattenkrafttillgångarna inom Västmanlands län. Västmanlands läns nordvästra del.tillhör kraftdistriktet Bergslagen och dess östra och södra delar kraftdistriktet Älvkarleby, för vilka kraftdistrikt utredning om krafttillgångarna verkställts i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Denna utredning visar, att Bergslagsdistriktets krafttillgångar, som huvudsakligast äro förlagda till Dalälven, för relativt lång tid framåt torde bliva tillräckliga för täckande av distriktets kraftbehov. Det synes därvid dock bliva nödvändigt att från Dalälven överföra kiaft till de delar av detta kraftdistrikt, som falla inom Västmanlands läns gränser. Kraftöverföringen bör ske över ledningar, avpassade för anslutning till de storindustriella ledningsnäten. Dessa senare äro redan framdragna över hela ifrågavarande del av länet på ett sådant sätt, att landsbygden kan anslutas till desamma utan större kompletteringar. Inom de delar av länet, som tillhöra kraftdistriktet Älvkarleby, finnes endast ringa tillgång på vattenkraft. Tillförsel av energi från distriktets mera kraftrika delar har också redan etablerats och ett stordistributionsnät med därtill anslutna bygdenät utdragits så, att landsbygden inom hela denna del redan kan få hela sitt kraftbehov fyllt över detta nät. Då sålunda varje del av Västmanlands läns landsbygd på ett ändamålsenligt sätt kan erhålla energi i tillräcklig myckenhet över redan existerande större led-

12 ningsnät, behöva för landsbygdsdistributionen avsedda, mera lokala kraftstationer icke utbyggas. Det synes på denna grund icke vara behövligt att verkställa en mera detaljerad undersökning av de olika vattenfallens kapacitet resp. speciella lämplighet för utnyttjande till bygdedistribution. En dylik undersökning måste dessutom taga hänsyn till sådana omständigheter av lokal eller juridisk natur, som knappast kunna behandlas i denna utredning. Energi- och effektbehov. Beräkningen av kraftbehovet har verkställts för var och en av de fyra konsumtionskategorierna i landsbygden, städer, storindustri och järnvägar; därvid hava tvenne skilda värden å kraftbehovet beräknats, nämligen dels ett nuvärde, avseende de för närvarande rådande förhållandena, och dels ett framtida värde, avseende det kraftbehov, som med sannolikhet kan väntas uppstå efter en period av c:a 20 år eller däromkring. I fråga om landsbygden ha beräkningar verkställts i enlighet med de i Elektrifieringskommitténs meddelande 5 uppställda principerna och ha sålunda i första hand avsett en uppskattning av kraftbehovets storlek vid en fullständig elektrifiering och vid den anslutning och den energiförbrukning för olika ändamål, som kan anses normal för bygd av den inom länet förekommande karaktären. Resultatet av dessa beräkningar visas av följande tabell. 9 Konsumtionsgrupp Kraftbehov vid fullständig elektrifiering För närvarande milj. kwh Om c: a 20 år milj. kwh Belysning, hushållsförbrukning och hantverk Jordbrukets motordrift Småindustri Energiförluster Summa Ö-i Mot de angivna energibeloppen svara maximieffektbelopp av c:a resp kw hänfört till kraftstationerna. För städer, storindustri och järnvägar har kraftbehovet beräknats på det sätt, som omtalas i Elektrifieringskommitténs meddelande 8. Som därstädes framhållits, är det särskilt ifråga om de elektrotermiska industrierna mycket vanskligt att uppskatta den framtida utvecklingen. I Västmanlands bergslagsområden är järnindustrien sedan mycket länge av betydenhet, och det är därför att förmoda, att elektriska masugnar komma att anläggas därstädes. Storleken av de kraftbelopp, som kunna bliva erforderliga inom länet för dylikt ändamål, kan emellertid för närvarande ej ens gissningsvis beräknas, och torde ej heller vara av betydelse för frågan om landsbygdens elektrifiering. I nedanstående tablå angives därför det totala kraftbehovet med bortseende från den elektrotermiska industrien

13 10 Konsumtionsgrupp Landsbygden Storindustrien Summa Kri Maximieffekt kw ftbehov vid fullständig elektrifier till kraftstationerna B ör närvarande Energibehov milj. kwh o Utnyttjn. tid tim Maxmieffekt kw ng och hänfört Om cirka 20 Energibehov milj. kwh G o 162o år Utnyttjn.! tid tim i Den nuvarande energikonsumtionen inom länet uppgår till c:a 61 milj. kwh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden utgör c:a 55 %. Fördelningen på resp. konsumtionsgrupper är enligt följande tabell. Konsumtionsgrupp Energiförbrukningför närvarande milj. kwh \ milj. kwh Vid 100 % I verklig- i elektriheten fierings- I grad ' Elektrifieringso-rad Landsbygd.. Städer Storindustri Järnvägar o Summa % Ehuru elektrifieringsgraden sannolikt kommer att så småningom stiga, torde densamma ej ens om 20 år uppgå till 100 %. Som sannolika värden vid nämnda tidpunkt kunna de i följande tabell angivna anses. Konsumtionsgrupp Energibehov om c: a 20 år vid fullständig elektrifierin g Hannolik elektrifieringsgrad Sannolik konsumtion av elektrisk energi om c:a 20 år milj. kwh % milj. kw T h Summa 18-s 3lG 72c 39 o o

14 Kraftbehovets fördelning på de olika kommunerna angives av tabellen, bilaga 4. I ovanstående, för år 1940 beräknat kraftbelopp, ingår, som ovan antytts, ej eventuellt behov av elektrisk energi till elektrotermiska anläggningar, ehuru naturligtvis stora förutsättningar för anläggande av dylika finnas inom länet. Förslag till planmässig elektrifiering av Västmanlands län. Kraftkällor. Som förut framhållits, kan och bör landsbygden inom Västmanlands län fä sitt kraftbehov fyllt dels från det av Älvkarleby Kraftverk över länets östra och södra delar framdragna lanclslinje- och bygdenätet, dels från de i den nordöstra delen befintliga storindustriella ledningsnäten. En utbyggnad av särskilda, för landsbygden avsedda kraftstationer är därför obehövlig. " I den mån detta redan i några fall skett, böra de lokala kraftanläggningarna anslutas till det större ledningsnätet. Ortsdistributionen och särskilda anordningar för denna. Bygden i Västmanlands län är s. k. utbredd bygd och, även vad Bergslagsområdet beträffar, av tillräckligt stor täthet, för att trespänningssystemet överallt skall med fördel kunna tillämpas. Denna systemtyp har också" i regel kommit till användning vid den hittills utförda elektrifieringen. Enligt de synpunkter, som framlagts i Elektrifieringskommitténs meddelande 6, skulle volt vara den för hela länets landsbygd lämpligaste ortsspänningen. Med denna spänning har också huvudparten av den nu anslutna arealen elektrifierats, ehuru väl även volt kommit till användning inom flera områden. Den sistnämnda spänningen torde för den å slättbygden vanliga odlingsgraden vara i det närmaste jämställd med 3000 volt, men i Bergslagsområdet medför den högre spänningen större fördelar. A slättbygden är den använda tröskmotorstorleken i genomsnitt omkring 13 kw eller c:a 17 hkr, vadan tröskmotorernas anslutande till de högspända ortsledningarna medelst särskilda transformatorvagnar är att rekommendera (högspänningströskning). I Bergslagsområdet däremot användas mycket små tröskmotorer, vanligen endast 7 a 8 hkr, vilkas anslutande till lågspänningsnäten icke torde möta några svårigheter. På grund härav bör en gårdsspänning av 220 volt vara fullt tillräcklig å slättbygden, ehuru nog i de undantagsfall, då de stora tröskmotorerna anslutas till gårdsnäten, en höjning till 380 volt är nödvändig. Även i Bergslagsbygden torde i de flesta fall gårdsnäteii, som där endast behöva överföra ett tämligen litet kraftbelopp, kunna anordnas för 220 volt. Härtill kommer, att länets hittillsvarande elektrifiering till övervägande del utförts med 220 volt, vadan denna gårdsspänning föreslås såsom standardspänning för länet. Slättbygden är redan så gott som fullständigt försedd med bygdelediiingar, utförda för en spänning av 20 kv, vilken naturligtvis även i fortsättningen bör bibehållas. I Bergslagsbygden däremot äro förhållandena ej så enhetliga. De därstädes befintliga, större industriella företagen hava använt den för var och en lämpligaste överföringsspänningen, varför där finnas ledningsnät utförda för 30, 25 och 10 kv m. fl. I länets nordligaste delar har slutligen 40 kv kommit 11

15 12 till användning även för bygdeelektrifieringen. Då de industriella anläggningarna givetvis inom dessa trakter spela den största rollen, är det berättigat, att landsbygden skall tillgodoses från bygdeledningar med för industribehoven avpassade spänningar. I enlighet med vad ovan anförts, böra sålunda följande distributionssystem för elektrifiering av Västmanlands läns landsbygd komma till användning: Å Slättbygden: trespänningssvstem och i regel liögspänningströskning med /3 000/220 volt. I Bergslagsbygden: trespänningssystem och lågspänningströskning med för de industriella behoven avpassad bygdespänning och 3 000/220 volt. I den mån den hittillsvarande elektrifieringen avviker från nyssnämnda standardsystem, bör naturligtvis hänsyn tagas därtill, så att icke ändringar onödigtvis rekommenderas. I regel torde därför de hittills använda, från ovanstående system skiljaktiga spänningssystem få bibehållas. Organisationen av den från Statens kraftverk utförda elektrifieringen är fullt enhetlig och genomförd enligt andelsföreningssystemet på sådant sätt, att för varje bygdestation en kooperativ distributionsförening bildats, vilken från kraftförsäljaren inköper energien samt utbygger orts- och gårdsnät och levererar kraften vid sina medlemmars gårdar. Inom övriga delar av länet äro förhållandena icke så enhetliga, men även där förekomma andelsföreningar enligt nyssnämnda mönster. Dessutom förekommer direkt distribution i några fall. Den av Vattenfallsstyrelsen utarbetade organisationsformen är för Västmanlands län fullt lämplig och bör användas inom hela länet, i den mån nya konsumentsammanslutningar bildas eller de mindre, från det nämnda systemet avvikande omorganiseras. Samtidigt bör en systematisk indelning av landsbygden i distributionsområden företagas, så att även de inom Bergsjagsområdet befintliga distributörernas verksamhetsområden bliva fixerade till sin utsträckning. Tidigare har påvisats, att den utförda elektrifieringen icke omfattar s. k. småmotordrift i den utsträckning, som skulle kunna påräknas inom trakter av Västmanlands karaktär. En större mångsidighet i motorkraftens användande i jordbrukets tjänst skulle säkert bidraga till större räntabilitet och förbättra de ekonomiska forhållandena hos distributionsföretagen. Å bifogade karta, bilaga 1, har länet blivit systematiskt uppdelat i 85 distributionsområden. I bilaga 5 lämnas en redogörelse för de tekniska anordningar, som föreslås inom vart och ett av dessa områden. Kostnaderna för elektrifiering av Västmanlands län. I tabellen, bilaga 2, över de befintliga elektriska anläggningarna inom länet saknas uppgifter om kostnaderna för desamma. Vad beträffar Kungl. Vattenfallsstyrelsens anläggningar och de dit anslutna ortsnäten, vilka utgöra huvudparten av de inom länet befintliga elektriska anläggningarna, ha emellertid kostnadsuppgifter erhållits från Älvkarleby Kraftverk; för övriga elektriska stationer och ledningar ha anläggningskostnaderna uppskattats i proportion till ledningslängder, installerad effekt etc. På sådant sätt har beräknats, att de för närvarande inom länet befintliga, elektriska anläggningarna betinga en anskaffningskostnad enligt följande specifikation :

16 Kraftstationer c:a ig-g mftj. k r> Landslinjer och större industriledningar samt transformatorcentraler 2-4 Bygdenät, ortsnät o. dyl. anläggningar 122 Summa c:a 31'5 milj. kr. Då länet i stor utsträckning mottager elektrisk energi från i andra län belägna kraftstationer, böra till ovanstående belopp läggas å Västmanlands län belöpande delar av kostnaderna för de nämnda kraftstationerna och de ledningar, som överföra kraften från dem. A andra sidan utnyttjas vissa av anläggningarna i Västmanlands län för andra trakters förseende med kraft; en reduktion av ovanstående kostnadssiffror bör med anledning härav företagas. De å Västmanlands läns kraftkonsumtion belöpande kostnaderna för elektriska anläggningar ha beräknats till: Kraftstationer C:a 11*4 milj. kr. Landslinjer och större industriella ledningar samt transformatorcentraler 2'9 Bygdenät, ortsnät etc 12'2 Summa c:a 26"5 milj. kr. Dessa kostnader _ motsvara det i verkligheten använda kapitalet och hänföra sig alltså till de olika prislägen, som varit rådande under utbyggnadsperiodens olika skeden. En mera objektiv grund för jämförelse med kostnadssiffror från andra län erhålles, om anläggningskapitalet hänföres till ett visst, fixerat prisläge. Vid 1914 års prisläge utgöras ovan angivna, å Västmanlands län belöpande kostnader av följande: Kraftstationer c:a llo milj. kr. Landslinjer och större industriella ledningar samt transformatorcentraler 2'5 Bygdenät, ortsnät etc 5"0 Summa c:a 18'5 milj. kr. Härav torde falla å landsb}^gdens elektrifiering c:a 5 milj. kr. En summarisk beräkning visar, att kostnaderna för de anläggningar, som ytterligare skulle erfordras för ernåendet av en fullständig elektrifiering av länets landsbygd vid nuvarande kraftbehov och vid 1914 års prisläge icke torde överstiga c: a 3'6 milj. kr. En fullständig elektrifiering av Västmanlands läns landsbygd vid nuvarande kraftbehov och vid 1914 års prisläge betingar alltså en kostnad av i runt tal c:a 8 milj. kr. Sammanfattning. I det föregående lämnas i första hand en beskrivning över de för närvarande befintliga elektriska anläggningarna inom Västmanlands län. Därav framgår, att den landsbygdselektrifiering, som hittills ägt rum inom länet, nästan uteslutande verkställts av Älvkarleb}- Kraftverk, under det att några få procent av länets nu elektrifierade landsbygel erhåller kraft från de för industriens förseende med kraft avsedda företagen, av vilka WirsboKamnäs Kraft A.-B., Kiddarhytte A.-B., Fagersta Bruks A.-B., Norbergs Elektriska A.-B. och Surahammars Bruks A.-B. äro de viktigaste. 13

17 14 Då Staten sålunda är landsbygdens huvudsakligaste kraftleverantör, har elektrifieringen utförts på ett mycket enhetligt sätt. A c:a 90 % av den hittills elektrifierade åkerarealen har sålunda trespänningssystemet /3 000 eller 1500/220 volt använts. Även Vattenfallsstyrelsens bekanta organisationsform med andelssystem och av konsumenterna omhänderhavda ortsnät har konsekvent genomförts. Under det att av länets hela åkerareal, vilken omfattar c:a 16b 000 hektar, c:a hektar eller c:a 55 % äro anslutna till elektriska ledningsnät, uppgår landsbygdens nuvarande energikonsumtion till endast c:a 44 milj. kwh, vilket utgör c:a 37 % av det mot fullständig elektrifiering svarande värdet. Att elektrifieringsgraden sålunda är lägre än vad anslutningen av åkerjord skulle ge vid handen, har visats vara till största delen beroende av att landsbygdens småindustri elektrifierats i endast ringa utsträckning; dessutom synes förbrukningen för kategorien småniotordrift å lantgårdarna vara onormalt låg. En längre utsträckt elektrifiering av småindustri samt ett bättre utnyttjande av lantgårdarnas elektriska installationer skulle helt säkert bidraga till höjandet av landsbygdselektrifieringens räntabilitet. Konsumtionen av elektrisk kraft inom länet uppgår för närvarande till c:a 61 milj. kwh. Vid fullständig elektrifiering skulle kraftbehovets nuvärde uppgå till c:a 112 milj. kwh, vadan den genomsnittliga elektrifieringsgraden är c:a 55 %. I en framtid kommer elektrifieringsgraden sannolikt att stiga. Det kan förmodas, att av hela det för år 1940 beräknade kraftbehovet, c:a 162 milj. kwh, omkring 80 % eller c:a 128 milj. kwh komma att uttagas som elektrisk energi. I de senast angivna siffrorna ingår ej eventuellt framtida kraftbehov för elektrotermisk eller elektrokemisk industri. Ett förslag till planmässig elektrifiering av länet har framlagts, enligt vilket länets kraftförsörjning skall ske över sammanhängande stordistributionsnät, till vilket även de befintliga smärre, fristående landsbygdsanläggningarna böra anslutas. Vid den fortsatta bygdeelektrifieringen bör trespänningssystemet med 3 000/220 volts ortsdistribution fortfarande komma till användning. En systematisk -indelning i distributionsområden med fixerade gränser bör genomföras även mom länets nordvästra delar. Ett förslag till sådan indelning har uppgjorts. Inom de 8 st. distributionsområden, varvid länet därvid uppdelats, bör ortsdistributionen ordnas så som omtalas i bilaga 5. Kostnaderna för länets elektrifiering hava endast helt summariskt kunnat beräknas. De nu befintliga elektriska anläggningarna inom länet betinga en total anläggningskostnad av c:a 31 5 milj. kr. De på länets kraftkonsumtion belöpande anläggningskostnaderna, reducerade till 1914 års prisläge, utgöra c:a 18-5 milj. kr., varav c:a 5 milj. kr. falla å landsbygden. En fullständig elektrifiering av landsbygden inom Västmanlands län skulle vid 1914 års prisläge och vid nuvarande kraftbehov betinga c:a 8 milj. kr. Stockholm den 16 april Nils Ehvatt.

18 Bilaga 2. TABELL över befintliga elektriska anläggningar inom Västmanlands län med uppgifter om vissa tekniska data.

19 16 Tabell över befintliga elektriska anläggningar inom Kommun Kraftstationens namn Norbergs Elektriska A.-B. Surahammars bruks A.-B. Fagersto bruks A.-B Norberg Västanfors Kärrgruvans dieselcentral Norbergs ångcentral Samarbete med Avesta-Lillfors kraftstation Nordansjö kraftstation Semla Fagersta Riddarhytte bruks A.-B. Uttersbergs bruks A.-B. Karmansbo bruk Ferna bruks A.-B f Skinn- \ \ skatteberg Hed f Skinn- \ \ skatteberg j Hed Gunnilbo Uddnäs Västanfors Samarbete med kraftstationerna nri: 1 och 2 Skinnskattebersrs kraftstation Kopparverkets kraftstation Ångcentral Uggelforsens kraftstation Gisslarbo kraftstation Östanfors Karmansbo Bockhammars "Wirsbo-Ramnäs Kraft A.-B. )) Ramnäs bruk Ramnäs Samarbete med kraftstationerna nri Kedjehammars Virsbo > Seglingsberg > Ramnäs Bratthedens A.-B. Svenska Metallverken, Skultuna bruk Svanå bruk Kättsta gård Forsby kvarn ocb Skerike el. distr.-fören. Surahammars bruks A.-B. Skultuna Haraker Skultuna Sura [Skultuna kraftstation i Samarbete med kraftstationerna nri l 1720 Svanå kraftstation Kättsta Forsby [Surahammars ) Samarbete med kraftstation nr 21

20 17 Västmanlands län med uppgifter om vissa tekniska data. Drivkraft Utbyggd fallhöjd m kva Strömart pr/sek. Spänningssystem volt Anmärkningar Generatoreffekt Periodtal Företagets nr å kartan il i Olja Ånga >3-fas o. 1-fas /10000/380 1 \ och 2 x 110/ 1 2 Vatten \Anga Vatten c: a fas 3-fas 3200, 2000/ 33000/2000/ 3 } * / 2000/ 6 7 Ånga c: a / /10000/ / Vatten B a c: a B " 4000/ / Ånga / / 33000/ /1700/ 1700/ (Vatten langa fas (33000/13000/380 \ \ och 190 I 21 Vatten \Ånga c: a 10 c:a 10 c: a Likström 3-fas / /12000/ If i

21 Sur ak am mars bruks A.-B Svedvi! Kolbäck Hallstahammars A.-B i A.-B. Sörstafors Pappersbruk i Svedvi! Kolbäck i lalsätra kraftstation \Samarbete med kraftstation nr 25 I Västerkvarns kraftstation \ Sam arbete med kraftstation nr 25 Hallstahammars kraftstation Sörstafors A.-B. Svenska Metallverken i Svedvi i Västerås Västerås kraftverk, Trångfors kraftstation 11 Ångreservation i< Samarbete med kraftstationerna nris 'I 21 och 30 I Västerås ångcentral \Samarbete med kraftstation nr Västerås elektricitetsverk Västerås stad I (Abon. från Älvkarleby kraftverk... IKolsva kraftstation Kolsva Järnverks A.-B ibroo. Malma Samarbete med kraftstationerna nris 1720 Lyftinge elektr. distributionsförening u. p. a. J Malma Lyftinge kraftstation Köpings stad ' Köpings lf. (Ekeby städj< Köpings elektricitetsverk ', [Abon. från Älvkarleby kraftverk! Fredr. Lorichs V. Skedvi! Valsta kraftstation Jäders bruk i Arboga If. j Jäders bruks A.-B. Arboga Mek. Verkstad Arboga stad Hjelmare Kanal och Slussverks A.-B. B. L. Blix A.-B. Sala el.-verk Grindberga Arboga stad!i Arb S a elektricitetsverk (Abon. från Grindberga kraftstation Säterbo Hallby träsliperi kraftstation Björskog ostarna kraftstation Sala stad (Sala elektricitetsverk Abon. från Älvkarlebv kraftverk Sevalla elektriska industriförening... Sevalla Strömsbergs elektriska industriförening... Björksta Norbergs Södra elektr. distributionsfören.! Norberg Ombenning-Sundby elektr.. Västervåla Västanfors Elektriska A.-B i Västanfors Sevalla kraftstation Strömsbergs Abon. från Wirsbo-Ramnäs Kraft A.-B Hedkärra-Onsjö-Åvestbo belysnings A.-B... Fagersta brukssamhälle Brukspatron G- Thorells sterbhus Engelsbergs Elektriska A.-B Biddarhyttans brukssamhälle, Godkärra el. bel.-fören. m. fl. abonnenter och industriföretag Västervåla {skas>erg} Kraftlev. från Pagersta bruks A.-B Abon. frånwirsbo-bamnäs Kraft A.-B, KraftW ' fr " Biddarhytte bruks A,B

22 ii i Vatten 2i fas / 33000/ fånga \Vatten s / / Vatten Ånga a 13000/380 o /380 o /Vatten \Diesel Vatten och likström 3-fas 50 /120000/70000 och\ l 20000/6000/ 6000/220 Likström 2x / 33 i 34 J 35 Diesel och likström i) 3300/ /3000/220 o. likström 2 x Vatten likström 3-fas /1600/ Ånga Vatten Ånga / 3-5-s \ 1-lT, ( 3-fas och \ likström 60 c:a 65 3-fas 335 / 3-fas och \ likström 3-fas / Likström 2 X / 6000/ 1500/ Likström 2X /1500 Reservstation Vatten c:a 40 c:a 80 i) / /1700/ /3300/ /3300/ _ i 33000/3300/ / 33000/900/ /380 o B 10000/220 55

23 Hamnas brukssamhälle Guttsta Elektriska A.-B Viby elektriska distributionsförening Granhammars elektr. distributionsförening V. Fernebo j Ramnäs Malm a Arboga lf. Kung Karl V. Fernebo Krafblev. fr.wirsbo-ramnäs KraftA.-B. Abon. Abon. från Jäders bruk /Abon. från Kungsörs Vatten- och be- ( lysningsverk Abon. från Älvkarleby Kraftverk Fläckebo Harakers Romfartuna Tillberga-Hubbo och Tillberga elektr. distr.- föreningar Badelunda elektr. distributionsförening Sätrabrunn i Skultuna Tillberga Västerås Dingtuna Västerås-Barkarö Rytterne Strömsholms ridskola och Strömsholms el. distr.-förening Säby elektr. distributionsförening Svedvi Kolbäck-Bergs Berga Munktorps <> Torp a Kungsörortens Irsta-Kärrbo 78 Teda 79 Tortuna 80 Simtuna 81 Frösthults 82 Härnevi 83 Torstuna-Österunda el. distributionsfören Altuna elektr. distributionsförening 85 Tärna 86 Ransta 87 Kumla 88 i Kila 89 j Kila norra 90 Saladamms 91 i Västerlövsta s. 92 \ Vittinge 93 A.-B. Västeråsmaskiner q. (Västerlövsta norra elektr. distributionsför. \Heby Elektriska A.-B 95 Huddunge elektr. distributionsförening Dingtuna /Västerås- \\ \ Barkaröfl Rytterne Kolbäck Svedvi Berg Munktorp Torp a Knng Karl Kärrbo Tortuna Simtuna Frösthult Härnevi Osterunda Altuna Tärna Kumla Kila Saladamm Västerlövsta Vittinge / j\egen ångreservstation >! Abon. från Älvkarleby Kraftverk 1 Huddunge!

24 i i : ; _ 3-fas t / 33000/6000/ / / /3000/ /1500/ u 20000/3000/ /1500/ /3000/220 - { jen del av området be- /20000/3000 och \ { lägen inom Uppsala \ 1500/220/ l län /1500/ /3000/ \ I 1 Omfattar även en del \ av Uppsala län. D:o 81 } Ånga, } 20000/1500/ /3000/ /1500/ /3000/200 u

25 22 96 Runhällens elektr. distributionsförening Möklinta 98 Brovallens 99 Nora 100 Tärnsjö 101 Nora 102 Östervåla A. P. Eriksson 105 A.-B. Svenska Metallverken 106 Karbennings Pattigv. Styrelse 107 Västervåla elektr. distributionsförening Tomtebo Belysn. A.-B 109 Högfors och Persbo A.-B. 110 Skultuna el. distr.-fören. m. fl. abonnenter 111 Medåkers elektr. distributionsförening 112 Horndals Järnverks A.-B., Långgruvan Statens Skogsskola 114 Gruv A.-B. Stark 115 Ljuane-Voxna A.-B 116 Ängelsbergs Bruk 117 Statens Vattenfallsverk, Trummelsberg 118 Baggå Ångsåg 119 Statens Vattenfallsverk, Stormossen 120 Gisslarbo samhälle m. m 121 Jönsarbo samhälle 122 Sala gruva Enåker Möklinta I Väster- 1 \ färnebo / Nora Östervåla Möklinta v. Färnebo Karbenning Västervåla Svedvi Karbenning Skultuna Medåker Norberg Västanfors Västervåla (Skinn- "1 \ skattebergj Bamnäs Malm a Hed Sala stad Abon. från Älvkarleby Kraftverk... Forsbo kraftstation Hörnsjöfors Bruk Karbenning Abon. från Virsbo-Bamnäs Kraft A.-B. Närmare uppgifter saknas Abon. från Virsbo-Bamnäs Kraft A.-B. Skultuna Bruk (Abon. från Grindbergs kraftstation \ (nr 41) Kraftleverans från Näs kraftstation.. Abon. från Norbergs El. A.-B Virsbo-Bamnäs Kraft A.-B a /> )) Kraft från Älvkarleby Kraftverk Abon. från Biddarhytte A.-B. Älvkarleby Kraftverk...

26 23 5 G i Vatten o > -,.. _.. _. 3-fas " 50 )) 12 likström B _ 3-fas 50 Närmar* uppgifter saknas. 3-fas 50. )) 8 " 0., " 20000/3000/ /3000/380 TEndast en mindre del < av området beläget 1 { inom Västmanl. län /3000/ ,3300/ / /1500/220 och \ 13000/ / 20000/ / / 33000/ / 20000/ 25000/ / 20000/ } = \

27

28 KARTA ÖVER BEFINTLIGA OCH PROJEKTERADE ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR INOM VÄSTMANLANDS LÄN SAMMANSTÄLLD AV KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN Hl år 1925 SKALA 1: TECKENFÖRKLARINS: Vatlonkraftatatlon atflrro ån kva. VaHenkraftatation mellan 200 och kva. Vattenkraftatation mindra an 200 kva 1 0 V arm ek raftstatio n stflrre In kva. 1 a Vårmekraftstetlon mellan 200 och kva. a V Irma kraftstation mindre I n MO kv A. Trän atonnato re antral anslutan till atamlinje. O Tra naf orm ato re antral analutan till landall nja. Buodatrmn «fo rm atorstatl on. Ortatranaf o rmato rstation. Stwniinjt. Landallnte. Bygdolinje. OrtaHnja. pnv*'am,'& &mam?>s: /, e, J 1, 2, 3 Grams för dintntiutlonaomrido. Nummer i elektriska nnlärjoninqar willgt tabu len bilaga 2. Nummer k lores agna distributionsområden e ligt bilaga B. STATENS REPRODUKTIONSANSTALT

29

30 KARTA ÖVER DE ELEKTRIFIERADE OMRÅDENAS UT- STRÄCKNING OCH ÅKERAREALENS FÖR- DELNING INOM VÄSTMANLANDS LÄN UPPRÄTTAD ÅR 1923 AV KUNGL. ELEKTRIFIERINGSKOMMITTÉN MED FIL. DR. j. ANRICKS > KARTA ÖVER SVERIGES ÅKERAREAL. SÅSOM UNDERLAG BETECKNINGAR: 1 kvkm åker ^ elektrifierat område SKALA 1: f,?, 2,, 'O *« km. Ll n ''' ''''' '''! ' " l " ''' i i 1111 LLLI I H I I I I I I! m I i I I I I I I I I I I, I I I ' I I I :! i I : I STATENS RTPRODUKTIONSANSTALT

31

32 Bilaga 4. TABELL över kraftbehovet inom de olika distributionsområdena inom Västmanlands län.

33 26 Tabell över kraftbehovet inom de olika dib X -Tg ö B i 3 Distributionsområdets belägenhet 2 st. 3 Totalt har 4 O d 1 a d a r e a 1 Elektrifierad Med endast Totalt belysning har 5 har 6 Antal innevånare Huvudtr ansformatorns storlek kva 7 Ortstransformatorer Antal st. 8 Sammanlagd effekt kva 9 i C Norbergs s:n n, Västervåla o. Västanfors s:nar Västanfors s:n )i n )> Västervåla Karbenning Västervåla Ramnäs Gunnilbo Skinnskattebergs s:n (606) (20) (500) 8 (100) - - (20) Hittills o elektrifierat - I littills oe lektrifierat (50) l Anslutes B )) _ Anslutes LC Utterbergs Gunnilbo o. Sura Ramnäs s:n Sura sinar Bro o. Hed sinar V. Skedvi s:n Malin a Himmeta, Bro, Malma o. Odensvi s:nar Medäkers s:n (400! (500) (500) I littills oi lektrifierat 1 littills oe i. ] littills ot dektrifierat (400) lektrifierat Anslutes Anslutes Anslutes 2G Arboga stad o. If, Säterbo s:n xvrboga lf o. Björskog s:n Bjärskogs s:n Västerfärnebo s:n V. Färnebo o. Fläckebo sinar _ (Upi eriffcerna in trå i mot svaraiide u ppgifter för Hittills oelektrifierat Anslutes ' Fläckebo o. Kils sinar... Harakers sm Romfartuiia s:n, Tillberga o. [.Hubbo s:nar Badelunda s:n

34 27 stributionsområdena inom Västmanlands län. A n s l u t n i n g Årlig energiförbrukning för borgerliga behov och industri (även storindustri) C Jordbruket. Motorer Belysning kw kw Övriga konsumenter Motorer Belysning kw kw S ii m m a kw 14 Vid nuvarande anslutning kwh 15 För närvarande vid fullständig elektrifiering kwh 16 Ar 1940 vid fullständig elektrifiering kwh (2 000) (15 000) (4 000) (10) (5) (5 000) (85) 1 21 lämpligast till WirsboRämnas Kraft. A.-B. ^5100) 1 23 ( ) (1 000) , (100) j (5) i lämpligast till WirsboRamnäs Kraft. A.-B. (5) J (2 400) (165) I (105) (2 500) ( ) ( ) lämpligast till Riddarhytte A.-B:s ledningsnät. (210)! (15) lämphgast till WirsboRamnäs Kraft. A.-B. (40) (60) (10) i (37) (375) 7190 (15) 223 (225) (440) (7 500) ( ) ( ) ( ) (150) (10) lämpligast till WirsboRamnäs Kraft. A.-B. 35 (550) (35) (160) (620) ( ) ( ) (250) (75 000) område nr 27. lämpligast till Älvkarleby Kraftverk. 270 (1 330) (10 000)

35 28 3C : ! G ti Västerås If. och. stad Dingtuna o. Säby s:nar Västerås-Barkarö o. Bytterne s:nar Bytterne s:n Kolbäcks Kolbäck o. Säby s:nar.. Svedvi s:n Berg Odensvi o.munktorp s:nar Munktorps s:n Köpings lf. och stad... Torpa s:n Kungs-Barkarö o. Kung Karls s:nar Lillhärad s:n Skultuna o. Skerike s:nar Skultuna s:n Västerås-Barkarö s:n (Bidön) Irsta o. Kärrbo s:nar... Kungsåra s:n Ängsö s:n Tortuna s:n Sevalla Björksta Simtuna o.fröshultss:nar Härnevi s:n. Torstuna o. Osterunda s:n Altuna s:n Tärna o. Simtuna s:nar Kumla s;n Kumla o. Norrby s:nar. Kila s:n Sala stad o. s:n Sala o. Norrby smar Norrby s:n Västerlövsta o. Vittinge s:nar Vittinge s:n o. Västerlövsta Huddunge s-.n... Enåkers Möklinta Västerfärnebo s:n. Nora s:n Östervåla s:n Harbo Summa (400) (500) (1 600) Hittills o elektrifierat Anslutes i 350 Hittills oelektrifierat. Anslutes II. 100! 63 Hittills oelektrifierat. Distributionsområdet Anslutes till en J Hittills oelektrifierat Anslutes Distributionsområdet till största Hittills oelektrifierat Anslutes

36 , ! I IS lämpligas t till Älvka rleby Kraf tverk. > - _ 205 (2 300) lämpligas t till Älvkt irleby Kraftverk lämpligas t till Älvks irleby Kraftverk, del beläg et inom Up psala län _ lämpligas t till Älvki irleby Kra1 'tverk (50) (150) (13 000) (50 000) delen be' äget inom Kopparbergs län lämpligas,t till Älvk irleby Kraftverk. _

37 so B il aff a ö. Redogörelse för de tekniska anordningar, vilka föreslås inom de särskilda distributionsområdena inom Västmanlands län i och för främjandet av den fortsatta landsbygdselektrifieringen. Nr 1. Norbergs Elektriska A.-B. Inom detta område äro Norbergs Elektriska A.-B:s kraftstationer och ledningsnät belägna. Från bolagets tvenne värtnekraftstationer erhålla ett stort antal inom området befintliga gruvor elektrisk energi medelst ett 10 kv distributionsnät. De nämnda stationerna äro sammankopplade med bolagets vattenkraftstation Lillfors vid Avesta medelst en ledning för 30 kv. Inom området är dessutom vid Långgruvan en transformatorstation anordnad, tillhörig Horn dals Järnverks A.-B., vilken station matas med volt från Näs Kraftstation vid Dalälven. Till Norbergs Elektriska A.-B:s volts nät äro några mindre transformatorstationer anslutna, avsedda för bygdeelektrifiering. Dessa stationer äro belägna å följande platser: Kallmora by, Heden, Stora Kylsbo by, Riddargärdet, Norbergs stationssamhälle samt Norbergs lasarett. A några av dessa är sekundärspänningen 220 volt, å några 380 volt, varför dessa stationer endast kunna tillgodose en ringa del av bygdens behov. Då emellertid det befintliga volts nätet redan har en väsentlig utsträckning, måste bygdeelektrifieringen inom detta område fortsättas från detsamma. Som lämplig gårdsspänning föreslås 380 volt. Nr 2. Norbergs Södra Elektriska Distributionsförening. Vissa delar av området äro elektrifierade från en till Wirsbo -Ramnäs ledningsnät ansluten transformatorstation för /1 700 volt, belägen norr om sjön Tratten. Den använda spänningen volt å ortsnätet bör fortfarande användas, lämpligen med anpassning efter volts standardmaterielen. Nuvarande lågspänning utgöres av 380 volt, för nyanslutning bör om möjligt användas 220 volt. Nr 3. OmbenningsSundby Elektriska distributionsförening. Området är elektrifierat från en transformatorstation för /3 000 volt c:a 1 km. söder om Ombennings hållplats, vilken är ansluten till WirsboRamnäs ledningsnät. Elektrifieringen av området bör ske på samma sätt som hittills. Som lågspänning bör användas 220 volt. Nr 4. Västanfors Elektriska A.-B. Detta område är redan delvis elektrifierat med volt från en transformatorstation c:a 2 km. nordost om Västanfors järnvägsstation. Den hittills använda gårdsspänningen är 190 volt, som dock vid nyanslutning om möjligt bör modifieras till 220 volt. Nr 5. HedkärraOnsjöAvestbo Belysnings A.-B. Detta områdes norra del är redan elektrifierad medelst ett ortsnät för volt från Västanfors Elektriska A.-B:s station. Energien inköpes sålunda vid volt från sistnämnda företag. Området måste emellertid utsträckas ytterligare c:a 6 km. söderut, och blir det i så fall, för att en fullständig elektrifiering skall kunna åstadkommas, icke längre möjligt att använda transformatorn vid Västanfors. På samma gång ortsnätet sålunda utsträckes söderut, bör en särskild transformatorstation anordnas för detta område, vilken är planerad att förläggas till Onsjö och genom en c:a 6 km. lång bygdeledning anslutas till "WirsboRamnäs 30 kv ledning i Västanfors. Den hittills använda gårdsspänningen 220 volt bör även i fortsättningen bibehållas. Nr 6. Fagersta Distributionsområde. Inom detta område äro Fagersta Bruks A.-B:s kraftstationer belägna. Dessa kraftstationer äro sinsemellan förbundna med en led-