Anna-Carin Fagerlind Ståhl Leg. Psykolog, Med. Dr.

Relevanta dokument
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

PSYKOSOCIALA ARBETSVILLKOR, HÄLSA, OCH LEDARSKAP HOS CHEFER. Avhandlingens tre huvudkoncept/begrepp. Ingående artiklar i avhandlingen

Att (in)se innan det går för långt

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

FLOW Ditt optimala tillstånd. 1. Mässerbjudande 2. Presentation

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Hur kan chefen och organisationen säkerställa en förtroendefull och bra arbetsmiljö?

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

Fördjupad bakgrund till medarbetarenkätens frågor

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Vägledning för analys av resultatet från medarbetarundersökningen. Arbetsorganisation och krav i arbetet Resurser och stöd i arbetet (12-24)

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Kursplan. NA3009 Ekonomi och ledarskap. 7,5 högskolepoäng, Avancerad nivå 1. Economics of Leadership

Angående arbetsmiljöfrågor.

Presentation av kunskapssammanställningen Nya sätt att organisera arbete betydelsen för arbetsmiljö och hälsa. Nanna Gillberg 7 mars 2018

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Chef i välfärden vad behövs för att göra ett bra jobb?

Friskare medarbetare Lönsammare verksamhet

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Samband mellan arbete och hälsa

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

God arbetsmiljö Friska arbetsplatser Seminarium på Arbetsmiljöverket 27 april 2012

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Påverkar hälsa och ledarskap vinsten i företaget?

RESULTATGUIDE NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 2008

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Kursplan. Verksamhetsutveckling genom ordning och reda på arbetsplatsen. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Vägen till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Heléne Lidström

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Nyckelfaktorer Ledarskap Organisationsklimat Engagemang

Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects

BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Chefer i skottlinjen mobbning på arbetet

New Public Management

Lönsam arbetsmiljö för städare. Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet

Förbättringskunskap i Västernorrland

Kommunikativt ledarskap ny forskning och best practice. Catrin Johansson Good Tech Conference 17 okt 2018

Kunskapssammanställning 2016:5. Konsekvenser av lean produktion för arbetsmiljö och hälsa

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Perspektiv på ledarskap. Oksana Johansson

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Personalpolitiskt program

jämställd arbetsmiljö!

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Transkript:

Anna-Carin Fagerlind Ståhl Leg. Psykolog, Med. Dr.

Hälsa och hälsofrämjande Hälsa Definieras utifrån ett biomedicinskt perspektiv (traditionellt) som frånvaron av sjukdom Definieras utifrån ett humanistiskt perspektiv som förmåga att handla, hantera vardagen och sin omvärld, förmåga att uppnå mål (Nordenfelt, 1990).

Är arbete bra för hälsa och välbefinnande?

Korta svaret: Ja (Waddell & Burton, 2006) Men Är arbete bra för hälsa och välbefinnande? Hälften av alla kvinnor rapporterar att de har ingen, eller lite, energi kvar efter arbetsdagens slut (Arbetsmiljöverket, 2014) Sjukskrivningar för psykisk ohälsa vanligast och ökar (främst för kvinnor) (Försäkringskassan, 2014)

Är arbete bra för hälsa och välbefinnande?

Grundläggande förutsättningar i arbetet: Krav & Kontroll (Karasek, 1979; Karasek & Theorell, 1990) Möjligheter att fatta beslut (autonomi), få använda kunskap och färdigheter KONTROLL KRAV Arbetstakt, arbetsmängd, motstridiga krav

Autonomi Krav & Resurser Färdighetsanvändning Utvecklingsmöjligheter Socialt stöd Resurser Motivation, engagemang Flow Ledarskap Kostnad / Vinst Arbetstakt Arbetsmängd Krav Fysik & psykisk ohälsa Motstridiga krav/ otydlighet Kontakt/emotionella krav Fritt efter Bakker & Demerouti, 2007 The job demand-resources model: state of the art

Mer än 20 000 vetenskapliga studier visar att det finns ett tydligt samband mellan: Höga krav Låg kontroll Lågt socialt stöd Hög ansträngning i relation till låg belöning Symptom på utbrändhet Symptom på depression Hjärt- och kärlsjukdomar (SBU, 2014; 2015)

Organisering av arbete Globalisering Ökad konkurrens Krav på ökad effektivisering Krav på mätbar produktivitet New Public Management Lean produktion Vi vet i hög utsträckning vad i arbetsmiljön som leder till psykisk ohälsa, men mindre om hur nya sätt att organisera arbetet påverkar arbetsmiljö och anställdas hälsa (Vingård, 2015)

Krav & Resurser Resurser Motivation, engagemang Flow Organisering av arbete Organisatoriska Kostnader / Vinst Krav Standardisering Visualisering av mål, metoder och resultat Analys värdeflödet och arbetsprocess Reducera det som är onödigt Identifiera förbättringar och ständigt förbättra Fysik & psykisk ohälsa

Live long and prosper: health-promoting conditions at work Frågeställningar: 1. Vilka förutsättningar i arbetet främja hälsa (och inte bara motverkar ohälsa)? 2. Hur påverkar organisering av arbete (metoder inspirerade av lean produktion) förutsättningar på arbetsplatsen, och hälsa? 3. Vilka samband finns mellan en hälsofrämjande arbetsmiljö och verksamhetens produktion?

Flow Vad karaktäriserar optimala upplevelser? Intervjuer: beskrev det som Flow ( flyt ) Genomförbara Tydliga mål och omedelbar feedback (Mihalyi Csikszentmihalyi, 70-tal) Koncentration på uppgiften Engagemang, absorption Kontrollparadox Förlora sig själv Intensiv glädje

FLOW Utmaningar Ångest Oro Upphetsad /stress Flow I kontroll Positiv spiral av flow och lärande Öka handlingsförmåga Apati Uttråkad Avkopplad Färdigheter

Flow När de yttre förutsättningarna matchar de mål vi har (Csikszentmihalyi, 1990) Hälsa = när vi har förmåga att handla/agera och kan uppnå mål (Nordenfelt, 1990) Förändra hur vi uppfattar yttre förutsättningar Förändra yttre förutsättningar Konst, tävning, sport, musik, arbete Paradox Helhetssyn? Alienation? Arbetstid?

Varför flow? Förutsättningar i arbetet som främjar flow, motverkar även stress och ohälsa Individer som upplever flow på arbetet: Kan tillgodogöra sig av resurser i arbetsmiljön i högre utsträckning (Fagerlind Ståhl, 2015) har mer energi och mår bättre hemma (Rodríguez-Sanchez, et al., 2011; Demerouti et al., 2012; Zito et al., 2015). har bättre fysisk hälsa (Eisenberger et al., 2005; Fullagar & Kelloway, 2009; Steele & Fullagar, 2009)

Hur kan arbetet organiseras för att främja flow? Resultatet baseras på en enkät som besvarades av 4442 personer tio organisationer 2011-12. 2013-14 deltog sju organisationer i en uppföljning: vi har följt 1722 personer över tid. Privat produktion, privat vård, landsting, kommuner, myndigheter och statliga organisationer. Vi har ställt frågor om: Arbetsrelaterad flow Psykosocial arbetsmiljö och förutsättningar i arbetet Organisering av arbete Produktivitet/prestation Statistiska metoder: logistiska och linjära flernivå-regressioner

FLOW Utmaningar Ångest Oro Apati Upphetsad /stress Uttråkad Färdigheter Flow I kontroll Avkopplad Arbetsrelaterad flow Jag rycks med av mitt arbete (absorption) Jag känner mig glad under tiden jag arbetar (arbetsglädje) Jag får min motivation från arbetet i sig, inte från belöningen av det (inre motivation) (Bakker, 2008)

Fatta beslut och använda färdigheter Personer som har goda möjligheter att fatta beslut som rör sitt eget arbete, och goda möjligheter att använda sina färdigheter i arbetet upplever oftare flow, och upplever mer flow två år senare. Goda möjligheter att fatta beslut som rör sitt eget arbete, och få använda den kunskap och de färdigheter man har KONTROLL KRAV Hög arbetstakt, motstridiga krav, mycket att göra.

Fatta beslut och använda färdigheter Detta är oberoende av mängden krav i arbetet. Inget stöd för att hög arbetsbörda och hög arbetstakt upplevs som utmanande och motiverande Autonomi (bestämma hur och vad) & Färdigheter (använda sin kompetens, lära nytt) är en resurs som möjliggör lärande, utveckling, ökat självförtroende KONTROLL KRAV

Socialt kapital på arbetet Arbete kan ses som en kollektiv aktivitet där man arbetar tillsammans, i grupp, mot ett gemensamt mål. Socialt kapital är ett mått på Styrkan i, och mängden av, länkar och nätverk mellan personer (struktur) Uppfattning av stöd, ömsesidighet, tillit och samarbete (kognitivt) Nätverken en resurs i sig för att nå mål Normerna av ömsesidighet: resurs för gruppen Motverkar ohälsa i samhället, och på arbetet

Socialt kapital på arbetet Personer som rapporterade goda möjligheter att arbeta tillsammans, tillit mellan personer i arbetsgruppen, att man delar med sig av information med varandra, att det finns en en god vi-känsa i arbetsgruppen upplevde flow i högre utsträckning, och upplever mer flow två år senare. Socialt kapital kan ses som en kollektiv resurs som möjliggör färdighetsanvändning och lärande på gruppnivå

Innovativt lärandeklimat Ett innovativt lärandeklimat på arbetet innebär att: Ledningen uppmuntrar nya idéer, och lyssnar till medarbetares åsikter om arbetet Få erkännande för nytänkande och resurser för att prova nya idéer

Innovativt lärandeklimat Personer som rapporterar att de upplever ett klimat i arbetsgruppen som främjar nytänkande upplever oftare flow. Resurser för att testa idéer, uppmuntrar nytänkande Ett innovativt lärandeklimat kan ses som en kollektiv resurs för att möta nya och föränderliga problem, ökar färdigheter, ökar förmågan att handla

Individens beslutsutrymme en förutsättning för kollektiva resurser Socialt kapital och innovativt lärandeklimat leder till flow främst för individer som har ett gott beslutsutrymme. När man har få möjligheter att fatta beslut som rör deras arbete, och få möjligheter att använda sina färdigheter, kan man inte tillgodogöra sig av dessa kollektiva resurser. Ett gott beslutsutrymme är en förutsättning för att man ska kunna tillgodogöra sig hälsofrämjande resurser i arbetet. FLOW Lågt Socialt Kapital/ Innovativt lärandeklimat Högt Socialt Kapital/ Innovativt lärandeklimat Lågt beslutsutrymme Högt beslutsutrymme

Metoder inspirerade av lean produktion Standardiserat arbete Visualisering av resultat Värdeflödesanalys Reducera buffertar och lager Ordning & reda (5S) 1. Möjliggör lean produktion ett innovativt lärandeklimat, att man delar med sig av idéer inom och mellan grupper i verksamheten? 2. Möjliggör lean produktion flow?

Lean produktion, lärandeklimat och flow Samband mellan lean produktion och innovativt lärandeklimat + spridning av idéer främst i arbeten där beslutsutrymmet är lågt. Värdeflödesanalys (gemensamt analysera arbetsprocessen, identifiera förbättringsmöjligheter och problem) Upplever ett bättre innovativt klimat: har fler möjligheter att dela med sig av idéer i arbetsgruppen, mellan arbetsgrupper Upplever oftare flow effekt över tid Stöd i yrken där initialt lågt beslutsutrymme Anställda på arbetsplatser som till en hög utsträckning standardiserar arbetet Har färre möjligheter att fatta beslut som rör deras arbete och färre möjligheter att använda sina färdigheter (sämre beslutsutrymme). Risk i yrken som kräver autonomi. Ø Beror på verksamhet och hur det praktiseras

Är anställda som mår bra mer produktiva? Samband flow och prestation Personer som upplever flow är mer nöjda med kvaliteten på sitt arbete, och med den mängd arbete de får gjord. Möjligheter att uppleva flow på arbetet kan öka produktivitet och effektivitet Samband hälsofrämjande arbetsmiljö och prestation Beslutsutrymme (Fatta beslut som rör sitt arbete & använda sina färdigheter) Socialt kapital (tillit i arbetsgrupp, dela med sig av information, vi-känsla) Innovativt lärandeklimat (erkännande för nytänkande, prova idéer) Socialt kapital och innovativt lärandeklimat: grund för utveckling och förbättring av arbetsprocesser.

Slutsatser: Hur skapar man en hälsofrämjande och produktiv arbetsmiljö? Ø Hälsofrämjande arbete handlar inte om stegräknare, fruktkorg eller stresshantering utan om förutsättningar i arbetet. Ø Arbete kan organiseras så att förutsättningarna främjar flow. Ø På en arbetsplats som främjar flow kan både individer och verksamhet må bra, växa och utvecklas.

Slutsatser: Hur skapar man en hälsofrämjande och produktiv arbetsmiljö? Individ: beslutsutrymme Själv kan bestämma över hur och vad som ska göras? Utmanande: använda sin potential och sina färdigheter? Ha kunskaper och färdigheter som krävs?

Slutsatser: Hur skapar man en hälsofrämjande och produktiv arbetsmiljö? Arbetsgrupp: socialt kapital och innovativt klimat Utrymme i tid och rum för småprat och avkoppling tillsammans? Främjas öppenhet, eller konkurrens och misstänksamhet? Ok att ifrågasätta arbetsrutiner och liknande, komma med nya förslag? Uppmuntras det att vara med och bestämma hur arbetet ska utformas?

Slutsatser: Hur skapar man en hälsofrämjande och produktiv arbetsmiljö? Organisering av arbete: lean produktion Vilka krav och resurser finns initialt i verksamheten? Hur praktiseras lean?

Tack för er uppmärksamhet! Frågor? anna-carin.fagerlind.stahl@liu.se Litteratur: Fagerlind, A-C., Gustavsson, M., Johansson, G. & Ekberg, K. (2013). Experience of work-related flow: does high decision latitude enhance benefits gained from job resources? Journal of Vocational Behavior, 83, 161-179 Fagerlind Ståhl, A-C., Gustavsson, M., Karlsson, N., Johansson, G. & Ekberg, K. (2015). Lean production tools and decision latitude enable conditions for innovative learning in organizations: a multilevel analysis. Applied Ergonomics, 47, 285-291 Fagerlind Ståhl, 2015. Live long and prosper: health-promoting conditions at work. Linköping University Medical Dissertations no 1447 Ekberg, K., Gustavsson, M., Fagerlind Ståhl, A-C (2016). Conditions for presenteeism and production in changing organizations. In Elg et al. (Eds.): Sustainable development in organizations.

Att diskutera i grupp 1. Krav och resurser Krav: anspänning. Resurser 1) hantera krav, 2) motiverar, utvecklar Vilka resurser finns i er verksamhet? Vilka krav finns i er verksamhet? Var finns dessa? Hur kan vi hantera kraven? Hur kan vi stärka resurserna? 2. Hur kan vi möjliggöra upplevelser av flow? 1. Vilka förutsättningar och behov finns?

Health Promoting Leadership 26.09.2016 28.09.2016 Elite Hotel Marina Tower, Stockholm, Sweden The objective of the course is to develop knowledge in health promoting leadership and its prerequisites for researchers and practitioners. During the course, different perspectives on health promoting leadership will be discussed. Participants will also be provided with the prerequisites necessary to build and maintain a health promoting leadership. Participants will take part of and discuss the latest knowledge and scientific debates of the subject. The course will also be a forum for information and knowledge transfer between researchers and practitioners stimulated by lecturers, seminars and group work. Main topics: Concept clarifications, Leadership and health, prerequisites for leadership Target group: Researchers, PhD students, Practitioners (HR, management) Course leaders: Anna-Carin Fagerlind Ståhl Linköping University, SE tel: +46 13-28 44 43 e-mail: anna-carin.fagerlind.stahl@liu.se Daniel Lundqvist Linköping University, SE tel: +46 013-28 4494 e-mail: daniel.lundqvist@liu.se For more information, please visit http://niva.org/course/health-promoting-leadership/