prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Stockholms län 2009/2010

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 Tuff arbetsmarknad men företagen andas optimism 2 Antalet sysselsatta minskar under 2009 och 2010 2 Arbetslösheten ökar 2 Privata arbetsgivare optimistiska om framtiden 3 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar 3 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Sysselsättningen minskar med drygt 40 000 personer 4 Många har varslats om uppsägning 5 Färre lediga platser 6 Marknadsutveckling - privat sektor 7 Marknadsutveckling - offentlig sektor 8 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn 8 Bristen på arbetskraft minskat hos privata arbetsgivare 9 Bristen på arbetskraft mera omfattande i offentlig sektor 10 UTVECKLING INOM NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN 11 Privat varuproduktion 11 Byggverksamhet 11 Industri 12 Privat tjänsteproduktion 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster 13 Handel och kommunikationer 15 Personliga och kulturella tjänster 17 Offentlig verksamhet 18 Utbildning och forskning 18 Vård och omsorg 19 Offentlig administration 20 UTBUDET AV ARBETSKRAFT 21 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER 23 Arbetslöshetens struktur 24 FAKTA OM PROGNOSEN 27 1

Sammanfattning Tuff arbetsmarknad men företagen andas optimism Den globala konjunkturen har dämpats kraftigt och en stor del av världens länder har gått in i en recession. Det globala BNP faller med cirka 1,5 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1930-talet. Under 2010 sker dock en återhämtning då världsekonomin åter växer. Alla indikatorer i flertalet länder visar att konjunktur nedgången bromsar in tydligt och det betyder att konjunkturraset är nära sin bottenpunkt. Detsamma gäller för Sverige vars BNP beräknas minska med 5 procent 2009 vilket kan jämföras med en försvagning på 0,2 procent 2008. En svag återhämtning bedöms inledas hösten 2009 och det fortsätter under 2010, varvid BNP beräknas växa med 0,5 procent. Förbättringen i tillväxten är dock inte tillräcklig för att motverka försämringen på arbetsmarknaden utan den fortsätter att försvagas men nedgången bromsar in tydligt under prognoshorisonten. Antalet sysselsatta minskar under 2009 och 2010 Även Stockholms län har drabbats av den globala lågkonjunkturen. Antalet lediga jobb har minskat och många har varslats om uppsägning. Företagen som Arbetsförmedlingen har intervjuat under våren 2009 uppger att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat. Däremot har antalet sysselsatta inte börjat minska än, vilket är fallet i många andra län. Länet har en minde andel industriföretag och det är inom industrin krisen slagit hårdast. Istället finns här många tjänsteföretag och de berörs senare i konjunkturcykeln. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta kommer att börja minska under det andra artalet 2009 och ha minskat med 40 000 fram till det sista artalet 2010. Arbetskraften i länet minskar och främst beror det på att fler söker sig till studier då arbetsmarknaden försämras. Arbetslösheten ökar Arbetslösheten i länet började minska under 2006 och fortsatte att minska fram till oktober 2008. Sedan dess har arbetslösheten stadigt ökat och under det första artalet 2009 var 35 500 personer arbetslösa vilket är en ökning med 8 900 personer eller 33 procent jämfört med motsvarande period 2008. Arbetsförmedlingen bedömer att under det fjärde artalet 2009 kommer i genomsnitt 43 500 personer att vara arbetslösa vilket är en ökning med 52 procent. Under fjärde artalet 2010 väntas ökningstakten ha avtagit till 20 procent och arbetslösheten uppgå till 52 000 personer. Men ökningen sker från en låg nivå och Stockholm tillhör de län som har den lägsta arbetslösheten i landet. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Sökande i Sökande i arbete Arbetslösa program med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008 4 28 610 2,2% 9 400 0,7% 9 500 0,7% 2009 4 43 500 3,3% 17 500 1,3% 9 500 0,7% 2010 4 52 000 4,0% 27 000 2,1% 10 000 0,8% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, artalsgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen 2

Privata arbetsgivare optimistiska om framtiden Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med de privata arbetsgivarna visar att efterfrågan på deras varor och tjänster har fortsatt att minska i Stockholms län det senaste halvåret. Inför den kommande sexmånadersperioden har arbetsgivarna låga förväntningar, men på ett års sikt kan man se en långsamt stigande tillförsikt inom alla branscher, utom bygg. Inom den offentliga sektorn är arbetskraftsbristen i nivå med höstens undersökning, 40 procent. Men även om efterfrågan på arbetskraft minskar markant behöver fortfarande många arbetsgivare rekrytera. Arbetsmarknaden står aldrig stilla och under årets första fyra månader har 47 100 nya jobb anmälts till arbetsförmedlingarna i länet och 26 220 personer som varit inskrivna fått någon form av arbete. Länets arbetsmarknadspolitiska utmaningar Att stödja de som nu är på väg in på arbetsmarknaden o o ungdomskullen född på 90-talet nyanlända invandrare Att stödja personer som saknar gymnasieutbildning och riskerar långvarig arbetslöshet Att behålla arbetssökande ar i arbetskraften Att öka den yrkesmässiga rörligheten och ta tillvara befintlig yrkeskompetens 3

Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft I början av maj redovisade Stockholms Handelskammare 1 sin Stockholmsbarometer för första artalet 2009. Denna baseras på den rikstäckande Konjunkturbarometern, från vilken svaren för Stockholm län har brutits ut och bearbetats. Den övergripande konjunkturindikatorn minskar från -15 till -23 vilket innebär att Stockholms ekonomiska situation har försämrats ytterligare jämfört med föregående mätning. Konjunkturen är nu på den lägsta nivå som uppmätts. På nationell nivå sjunker konjunkturindikatorn från -24 till -27 och skillnaden mellan Stockholm och övriga landet minskar därmed. Sysselsättningen minskar med drygt 40 000 personer Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har varit stadigt ökande sedan det fjärde artalet 2005. Diagrammet nedan, baserat på SCB:s aktuella kortperiodiska sysselsättningsstatistik, visar på den kraftiga sysselsättningsuppgången som Stockholm haft. Utfallet för artal 1 2009 visar dock på en avtagande ökning. Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik 1100000 1000000 900000 800000 700000 600000 500000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 1: Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Stockholms län, artal 1 1997 artal 1 2009, säsongs- och trendrensade värden. SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU, visar än så länge inte på någon sysselsättningsminskning. Mellan det första artalet i fjol och motsvarande artal i år fortsatte antalet sysselsatta i länet att öka svagt med 1,2 procent till 1 013 000 personer. Detta till skillnad mot riket som helhet och de flesta andra län som fick en kraftig sysselsättningsminskning. Förklaringen är främst att andelen industriföretag är lågt i länet och därmed har den kraftiga nedgången inom industrin inte blivit lika kännbar här. Kännetecknande för länet är i stället den stora andelen tjänsteföretag och dessa berörs senare i konjunkturcykeln. Stockholm har en stark arbetsmarknad med en hög sysselsättningsgrad. Andelen sysselsatta i procent av befolkningen 16-64 år, är 77,3 procent. Motsvarande andel för riket som helhet är 73,2 procent. 1 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 4

Vår bedömning är att arbetskraften kommer att minska under prognosperioden till följd av en svagare arbetsmarknad. Sysselsättningen bedöms börja minska det andra artalet 2009 och det är en utveckling som fortsätter under 2009 och 2010. Minskningen väntas dock avta under den senare delen av 2010. Arbetslösheten började öka under det fjärde artalet 2008 och väntas fortsätta att öka under prognosperioden. Ökningen dämpas under senare delen av 2010. Tabellen nedan visar Arbetsförmedlingens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden mellan fjärde artalen 2008 och 2010. Förändringen av sysselsatta tillsammans med förändringen av arbetslösa summerar till förändringen av arbetskraften. Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 20084 31 800 29 600 2 200 20094-8 000-22 900 14 900 20104-9 500-18 000 8 500 Tabell 2: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Antalet sysselsatta bedöms minska med drygt 40 000 personer fram till fjärde artalet 2010. Bedömningen bygger bland annat på resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som pekar på en låg efterfrågan av varor, tjänster och personal under prognosperioden. Antalet sysselsatta väntas minska inom samtliga näringsgrenar. Det finns ofta en eftersläpning i arbetsmarknadens reaktion på konjunkturella förändringar då det tar tid för arbetsgivare att reagera med personalförändringar till följd av förändrad efterfrågan. Många har varslats om uppsägning Antalet varsel är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Antalet personer som varslats om uppsägning på Stockholms arbetsmarknad började öka kraftigt i juli 2008 och totalt under året kom drygt 17 000 personer att varslas om uppsägning. Denna negativa utveckling har fortsatt under 2009 och under årets första fyra månader har närmare 12 000 personer varslats om uppsägning. Detta är en kraftig ökning och nästa tredubbelt så många som motsvarande period förra året. Flest drabbade finns inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Drygt en fjärdedel av samtliga sysselsatta finns inom denna för Stockholm viktiga bransch. Främst är det inom delbranschen övriga företagstjänster som antalet varslade ökat kraftigt. Där erbjuds tjänster inom vitt skilda slag som fastighetsförmedling, biluthyrning, konsultverksamhet inom teknik och juridik men också personaluthyrning och reklamverksamhet. 5

Varslade i Stockholms län 25 000 20 000 15 000 (t. o. m. april) 10 000 5 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 2: Antal personer berörda av varsel i Stockholms län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen. Forskning på området och andra erfarenheter visar att långtifrån alla inkomna varsel leder till uppsägningar och att ändå färre leder till arbetslöshet. Verkställighetsgraden, det vill säga andelen av alla varslade som blir uppsagda, blir högre i sämre tider. Av dem som blev varslade under perioden september till oktober 2008 i Stockholms län blev 47 procent uppsagda ett halvår senare. Uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev 31 procent. Motsvarande andelar för riket som helhet är betydligt högre med 61 procent uppsagda och 57 procent uppsagda och arbetslösa. I sämre tider blir ofta verkställighetsgraden högre, vilket även leder till ökad arbetslöshet. Färre lediga platser En annan indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt anmäldes 189 200 platser i Stockholms län under 2008, vilket är en minskning med 35 procent jämfört med 2007. Hittills under årets första fyra månader har 47 100 platser anmälts vilket är en minskning med cirka 46 procent jämfört med samma period 2008. I den säsongsoch trendrensade tidsserien i diagrammet på nästa sida ser man att platsinflödet minskat tydligt sedan årsskiftet 2007/2008. Anmälda platser till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen varierar men enligt den senaste uppskattningen ligger den kring 40 procent. Förändrade metoder vid registrering av platser medför att färre platser registreras flera gånger. I vilken utsträckning detta påverkat statistiken över platsinflödet är i dagsläget osäkert. Den största andelen av lediga platserna finns inom finansiell verksamhet, företagstjänster. Inom denna bransch samt inom handel och kommunikationer och industri är nedgången av de nyanmälda jobben störst. En del av minskningen beror på skärpta regler kring annonsering som medfört att antalet annonsdubbletter minskat kraftigt. Detta har varit särskilt vanligt bland säljyrken och i Stockholm. Trots detta är det tydligt att antalet lediga platser minskat. Men det är viktigt att komma ihåg att det kommer in nya jobb hela tiden och ersättningsrekryteringar ständigt pågår. Av samtliga nyanmäla platser i landet under årets fyra första månader fanns en dryg fjärdedel i Stockholms län. Det ger en bild av storleken på länets arbetsmarknad. 6

Nyanmälda lediga platser 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1996-01 1997-01 1998-01 1999-01 2000-01 2001-01 2002-01 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 Diagram 3: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april 2009, Stockholms län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Närmare 60 procent av alla anmälda lediga jobb hittills under året är en tillsvidareanställning, vilket är en något lägre andel än under motsvarande period 2008. Antalet lediga platser har minskat för alla typer av anställningar, men kraftigast är nedgången för de med längst anställningstid. Marknadsutveckling - privat sektor I Arbetsförmedlingens enkätundersökning våren 2009 fick arbetsgivarna inom privata sektorn besvara frågan ifall efterfrågan på deras varor och tjänster ökat, minskat eller förblivit oförändrad de senaste sex månaderna. Svaren visar att efterfrågan försvagats mer än vad företagen bedömde i höstas. Våren 2009 blev nettotalet 18 för hur efterfrågan varit de senaste sex månaderna. Arbetsgivarnas svar i höstas, gällande efterfrågan framåt till våren 2009, gav nettotalet 4, något fler trodde då på en positiv marknadsutveckling än en minskad efterfrågan. Den fördjupade krisen inom ekonomin har med all säkerhet kommit att förmörka bilden. Samtidigt visar enkätsvaren att arbetsgivarna i länet generellt har en ljusare bild redan för den närmaste framtiden. Efterfrågeminskningen de senaste sex månaderna var tydligast inom verkstadsindustrin med nettotalet 43. Alla näringsgrenar minskade, bäst gick det för finansiell verksamhet och företagstjänster, där nettotalet stannade på -10. När det gäller efterfrågan på arbetsmarknaden kommande sex månader blir nettotalet återigen 4. Mest positiva är personliga och kulturella tjänster med nettotalet 5, mest pessimistiska är bygg och verkstadsindustri. På ett års sikt kan man iaktta en långsamt stigande tillförsikt inom alla branscher, utom inom bygg. Nettotalet 17 visar att betydligt fler arbetsgivare tror på ökad efterfrågan av deras varor och tjänster än de som tror efterfrågan minskar. 7

Finansiell verksamhet och företagstjänster har mest tillförsikt med ett nettotal på 21. Bygg däremot hamnar på nettotalet -3 vilket kan tolkas som en långsiktig nedgång inom branschen. Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Stockholms län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Byggverksamhet 15 11-28 29-9 -10 18 0-3 Industri - exklusive verkstadsindustri 33 11-26 42 12 1 43 19 13 Verkstadsindustri 38 9-43 38 4-13 42 6 16 Finansiell verksamhet och företagstjänster 36 28-10 36 6-9 34 16 21 Handel och kommunikationer 31 11-28 37-1 -2 40 5 14 Personliga och kulturella tjänster 17 18-28 47 11 5 39 19 14 Totalt 30 17-18 36 4 4 35 12 17 Tabell 3: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Marknadsutveckling - offentlig sektor Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Totalt sett har efterfrågan inom den offentliga sektorn varit oförändrad under det senaste halvåret enligt arbetsgivarnas bedömning med ett nettotal på noll. Det närmaste halvåret sker en försämring enligt arbetsgivarna till ett nettotalet på -14. Det är framförallt inom vård och omsorg man ser en stor minskning. På ett års sikt däremot är vård och omsorg tillbaka på ett nettotal på noll, medan både utbildning och forskning anger kraftigt minskad efterfrågan. För hela sektorn blir nettotalet -10. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Vår -08 Höst -08 Vår -09 Offentlig administration 25 18-8 24 6-7 28 2-17 Utbildning och forskning 14 6 1-4 6-12 -4 19-11 Vård och omsorg 9 15 0 9 15-17 14 5 0 Totalt 18 12 0 9 7-14 11 11-10 Tabell 4: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Privata aktörer inom utbildning och vård och omsorg är betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 26 för hälsooch sjuård och 28 för utbildning. Dock en betydande nedgång från hösten 2007. Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan höstens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet som ligger ar på en hög nivå. 8

I undersökningen anger 28 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet endast har minskat marginellt, då motsvarande siffra vid höstens undersökning var 31 procent. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % 11-20 % 21-30 % Mer än 30 % Byggverksamhet 33% 17% 13% 18% 8% 11% Industri exkl verkstadsindustri 20% 10% 17% 12% 18% 23% Verkstadsindustri 25% 16% 18% 12% 8% 21% Finansiell verksamhet och företagstjänster 26% 11% 18% 19% 11% 15% Handel och kommunikationer 25% 12% 16% 16% 13% 18% Personliga och kulturella tjänster 25% 13% 14% 19% 13% 15% Summa 28% 13% 16% 16% 11% 15% Tabell 5: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 Störst förefaller kapacitetsutnyttjandet vara inom bygg. 33 procent av arbetsgivarna kan inte öka produktionen utan att rekrytera. Inom verkstadsindustrin och övrig industri uppger 23 respektive 21 procent av arbetsgivarna att de kan öka produktionen mer än 30 procent utan nyanställningar. Kapacitetsutnyttjandet bland Stockholms företag är nu helt i nivå med landet som helhet, där 28 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Bristen på arbetskraft minskat hos privata arbetsgivare Andelen privata arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna har minskat inom alla branscher jämfört med höstens resultat. Nu uppger 17 procent av arbetsgivarna att de stött på brist, mot 28 procent i höstas. Störst brist finns inom bygg där 23 procent av arbetsgivarna haft svårigheter vid rekrytering. Även finansiell verksamhet och företagstjänster och personliga och kulturella tjänster upplever brist enligt 20 respektive 19 procentenheter av arbetsgivarna. Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Byggverksamhet 38% 36% 23% Industri exkl verkstadsindustri 29% 23% 18% Verkstadsindustri 42% 40% 15% Finansiell verksamhet och företagstjänster 40% 33% 20% Handel och kommunikationer 27% 20% 11% Personliga och kulturella tjänster 32% 28% 19% Summa 33% 28% 17% Tabell 6: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 9

Bristen på arbetskraft mera omfattande i offentlig sektor Bristen på arbetskraft har varit mera omfattande inom den offentliga sektorn. Inom den offentlig administration gällde bristen främst byggnadsingenjörer och byggnadstekniker men även ingenjörer och tekniker till hälso- och sjuården. Inom utbildning var det framförallt förskollärare som efterfrågades samt gymnasielärare i yrkesämnen. Inom vård och omsorg har bristen däremot halverats jämfört med de svar arbetsgivarna gav hösten 2008. Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Verksamhetsområde Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Offentlig administration 28% 30% 43% Utbildning och forskning 43% 48% 44% Vård och omsorg 32% 40% 22% Summa 36% 40% 40% Tabell 7: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, våren 2009 I vårens undersökning var det endast 5 procent av arbetsgivarna som angav att de avstått från rekrytering eftersom de inte hittat någon lämplig kandidat, så kallad dold brist. Inom byggbranschen var det dock 12 procent av arbetsgivarna som angav att rekryteringar uteblivit. Den vanligaste konseensen av bristen inom privat sektor var annars att befintlig personal fick arbeta mer, och att man köper in tjänster. 10

Utveckling inom näringsgrenar och yrken Arbetsförmedlingens prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Vi bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska inom alla branscher under perioden 2009 och 2010. Den största delen av minskningen kommer, enligt vår prognos, att ske under 2009 och att minskningstakten dämpas något under 2010. Detta märks främst bland de privata arbetsgivarna och de branscher som i första hand drabbas är industrin och byggverksamheten. Sysselsättningen kommer att minska även bland de offentliga arbetsgivarna. Detta beror på minskade skatteintäkter då sysselsättningen minskar inom det privata näringslivet samt demografiska orsaker. Sysselsättningsutveckling per näringsgren Näringsgren Privata arbetsgivare Byggverksamhet Industri, energi, jord-, skogsbruk Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Totalt privata arbetsgivare Offentlig arbetsgivare Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt offentlig arbetsgivare Förändring Starkt minskande Starkt minskande Minskande Minskande Minskande Minskande Minskande Minskande Starkt minskande Minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Minskande Tabell 8: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Stockholms län för 2009/2010. Källa: Arbetsförmedlingen. Privat varuproduktion Byggverksamhet Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2008 var 58 500 personer i Stockholms län sysselsatta inom byggbranschen. Det motsvarar 6 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Sysselsättningsutvecklingen har varit svag de senaste artalen. Från och med oktober 2008 ökade arbetslösheten inom byggsektorn för att ha mer än fördubblats i mars 2009. Under 2009 och 2010 bedömer Arbetsförmedlingen att antalet sysselsatta minskar starkt. Byggverksamheten har drabbats hårt Byggverksamheten har drabbats hårt av den rådande lågkonjunkturen. Det märks tydligt även i Stockholms län och marknadsutvecklingen har varit negativ det gångna året och inflödet av arbetslösa till Arbetsförmedlingen har ökat. Nedgången beror till stor del på en kraftig minskning av bostadsbyggandet. En jämförelse av påbörjade byggnadsarbeten under januari-mars 2008 och 2009 11

visar en minskning i alla sektorer gällande nyproduktion utom inom infrastrukturen. Där har det tvärtom skett en ökning med cirka en miljard kronor. Även sektorn renovering, om- och tillbyggnad har ökat med cirka en miljard. Totalt har dock investeringarna i byggprojekt minskat med omkring en miljard denna period. Enligt vår undersökning har byggarbetsgivarna i länet låga förväntningar på efterfrågeutvecklingen det kommande året. Ett nettotal på -10 för de kommande sex månaderna och -3 för perioden 6-12 månader framåt innebär att byggbranschen är den mest negativa av alla på ett års sikt, även om man väntar sig en svag uppgång under slutet av prognosperioden. Byggföretagens orderböcker är fyllda fram till sommaren, men därefter ser det osäkert ut. Det pågår en del stora projekt, men få nya startas. För närvarande är det endast ett stort projekt som tillkommit, Swedbank Arena i Solna. Inledningsvis måste den nödvändiga infrastrukturen i området skapas och detta stimulerar sysselsättningen inom anläggningssidan. Själva byggarbetet beräknas komma ingång i början av 2010. Även nya Karolinska sjukhuset har beräknad byggstart 2010. Detta innebär att sysselsättningen inom branschen väntas minska under hösten. Hur långvarig minskningen i efterfrågan på arbetskraft blir, beror bland annat på när det finansiella läget stabiliseras. Osäkerheten inom finansvärlden är en orsak till att byggprojekt inte startas, då den finansiella oron gör det svårare att få lån. Byggföretagen väntar sig dock en förbättrad marknad under 2010. För närvarande är det de små och medelstora företagen som klarar sig bäst. Enligt arbetsgivarna finns det många projekt att räkna på och i nuläget är det de små och medelstora företagen som tar hem många av dem. Regeringens beslut om att införa statliga kreditgarantier för bostäder under byggtiden kan komma att underlätta finansiering av fler bostadsbyggprojekt. Detta kan i sin tur komma att motverka sysselsättningsnedgången. Främst väntas detta gynna de större byggföretagen. Brist på arbetskraft har tidigare varit ett stort problem inom byggbranschen, så även i Stockholms län. Nu har dock bristen minskat och 23 procent av byggarbetsgivarna uppger att de upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra var 36 procent hösten 2008 och 38 procent för ett år sedan. Bristen gällde bland annat murare, VVS-montörer, installationselektriker, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Under det kommande året planeras rekryteringar bland annat av ingenjörer och tekniker inom bygg, VVS-montörer, träarbetare, installationselektriker, anläggningsmaskinförare samt anläggnings- och betongarbetare. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små och inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyutexaminerade ungdomar från Byggprogrammet kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Samtidigt är medelåldern hög inom byggbranschen, vilket innebär att antalet ersättningsrekryteringar troligen kommer att öka i framtiden. Om inte fler elever får lärlingsplats och yrkesbevis kan det innebära problem med arbetskraftsförsörjningen i framtiden. I nuläget är situationen ännu svårare då i stort sett alla stora och medelstora byggföretag har sagt upp anställda, vilket gör det ännu svårare för nyexaminerade att få en lärlingsplats. Industri Branschen består av verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning samt övrig tillverkningsindustri. I Stockholms län sysselsätter industrin en betydligt 12

mindre andel än i riket som helhet, andelen är 7 procent i länet och 15 procent för riket. Under 2008 fanns ändå i genomsnitt 67 500 personer sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet, därav 30 000 inom verkstadsindustrin. Sysselsättningen inom industrin väntas minska starkt under prognosperioden. Minskning av personal väntar Det är i tillverkningsindustrin krisen slagit hårdast med ett stort antal varsel som följd. Främst är det fordonsindustrin som drabbats, men nedgången märks även inom andra sektorer. För Stockholm är detta inte lika kännbart då andelen industriföretag är lägre. Men eftersom länets arbetsmarknad så är stor med många så sysselsatta finns ändå 65 000 personer anställda inom industrin. Det innebär att det ändå är många personers som berörs. Sysselsättningen inom industrin i länet har sjunkit stadigt de senaste åren på grund av den strukturomvandling som sker där industrin minskar och tjänsteproduktionen ökar. Inom verkstadsindustrin har utvecklingen varit mera gynnsam och antalet sysselsatta ökat stadigt de senaste åren. Enligt Stockholms Handelskammares barometer 2 fortsätter Stockholmskonjunkturen att försämras och kraftiga nedskärningar av personal sker fortsatt inom industrin. Antalet anställda fortsätter att minska kraftigt och nästan 60 procent av företagen genomför nedskärningar. Den globala ekonomin och den internationella marknaden påverkar tillverkningsindustrin i hög utsträckning. Det gäller även Stockholmsföretagen med koncentration inom Telecom och läkemedel. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning uppger arbetsgivarna inom industrin att efterfrågan på varor och tjänster minskat betydligt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om utvecklingen de kommande sex månaderna har också sjunkit. Företagen inom verkstadsindustrin är mest pessimistiska av samtliga branscher. För perioden 6 till 12 månader framåt tror företagen att efterfrågesituationen vänt. I takt med att efterfrågan minskat har även bristen på arbetskraft avtagit betydligt. Detta är särskilt tydligt inom verkstadsindustrin där endast 15 procent av arbetsgivarna svarade att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste halvåret. Motsvarande andel vid föregående prognos var 40 procent. Bristen som ändå fanns gällde bland annat yrken som kemiingenjörer och kemitekniker samt smeder. Privat tjänsteproduktion Finansiell verksamhet och företagstjänster Till Stockholms största och viktigaste bransch finansiell verksamhet och företagstjänster hör bank-, finans-, och försäkringsverksamhet liksom fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Drygt en fjärdedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Det är en betydligt högre andel än i riket som helhet med 16 procent. Under 2008 var i genomsnitt 265 000 personer sysselsatta inom finansiell verksamhet och 2 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 13

företagstjänster. Utvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren men sysselsättningen förväntas nu att minska under prognosperioden. Uppdragsverksamheten inklusive datakonsulterna har varit sysselsättningslokomotivet under senare år. Delar av branschen är starkt kopplade till industrin medan andra delar är starkt kopplade till den offentliga sektorn. Aktiviteten är sjunkande och detta är också ett område där varsel om uppsägningar ökat kraftigt i länet. Främst är det inom delbranschen fastighetsoch uthyrningsverksamhet samt företagstjänster som antalet varslade ökat kraftigt. Där erbjuds tjänster inom vitt skilda slag som fastighetsförmedling, biluthyrning, konsultverksamhet inom teknik och juridik men också personaluthyrning och reklamverksamhet. Den fortsatt minskande aktiviteten inom industrin och alltmer ansträngda offentliga budgetar talar för en tydlig avmattning och minskning av antalet anställda. Enligt Arbetsförmedlingarna i länet har de konjunkturkänsliga delnäringarna marknadsföring och reklam kraftigt fått känna av krisen. Arbetsförmedlingarna märker också av ett starkare inflöde av personer som innan krisen anställdes av bemanningsföretagen men nu får lämna. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat de senaste sex månaderna inom finansiell verksamhet och företagstjänster. Minskningen är dock inte alls lika kraftig som inom andra näringsgrenar. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna har sjunkit betydligt, från nettotal 36 våren 2008 till -9 våren 2009. På 6 till 12 månaders sikt är företagen här mest positiva av alla om kommande efterfrågan på deras tjänster.för Stockholm har den finansiella krisen varit kännbar. Bank och finans är en av de snabbast växande sektorerna i svenska ekonomi 3. En välfungerande finanssektor är en förutsättning för en effektiv handel med varor och tjänster, liksom för att starta och utveckla företag. Stockholm är inte bara Sveriges utan hela Skandinaviens ekonomiska centrum. Här finns också huvudkontoren till fyra av de sex största bankerna i Norden och många multinationella koncerners, bankers och finansinstituts regionala huvudkontor. Totalt sysselsätter bank- och finanssektorn drygt 50 000 människor i 2 150 företag i Stockholm. Det bedrivs också framstående forskning inom området finansiella tjänster. I och med detta har Stockholm drabbats hårdare av den finansiella krisen än övriga landet. Aktiviteten på värdepappersmarknaden har minskat kraftigt och företagen försöker nu på olika sätt anpassa organisationen för att möta detta. När de finansiella bolagens verksamheter nu försämras kraftigt påverkas också övriga tjänstesektorn, inte minst uppdragsverksamheten. Dataverksamheten utvecklas negativt men bättre än i riket som helhet Enligt Stockholms Handelskammare 4 stod databranschen länge emot den allmänna nedgången men drabbas nu också av försämrade förhållanden om än inte i samma omfattning som övriga branscher. Stockholm noterar fortsatt bättre resultat än riket som helhet. Dataföretagen anger att verksamheten utvecklas negativt, vilket sker för första gången sedan år 2003. Efterfrågan på företagens tjänster och volymer på inneliggande uppdrag minskar. Antalet anställda 3 Fakta om företagandet i Stockholm 2008, Stockholm Business Region 4 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 14

fortsätter att minska men branschen har inte lika stora personalnedskärningar som andra näringar. Databranschen i Stockholm har, till skillnad från landet i stort, inte minskat till samma nivåer som efter IT-bubblan. Förklaringen kan vara att IT-företagen i Stockholm har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft nu. Dessutom är IT i högre grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra neddragningar. I Stockholm finns ett av världens största ICT-kluster (Informations- och kommunikationsteknik). Här finns cirka 8 000 företag inom ICT som tillsammans sysselsätter 86 000 personer 5. Genom Kista Science City har Stockholmsregionen blivit ett internationellt centrum för trådlös teknologi, bredband samt mobila applikationer och tjänster. Enligt Arbetsförmedlingarna i länet har IT-sektorn fortsatt behov av kompetent arbetskraft även om bristen på arbetskraft avtagit betydligt. Detta framkommer även i Arbetsförmedlingens undersökning där 20 procent av arbetsgivarna inom finansiell verksamhet och företagstjänster svarar att de upplevt brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det varit brist på är främst systemerare och programmerare samt datatekniker och ingenjörer inom elektronik och teleteknik. Bemanningsbranschen visar på en negativ utveckling Enligt Almega var år 2008 ett rekordår för bemanningsbranschen 6. Stockholm stod ensamt för 36 procent av den totala omsättningen. Omsättningen ökade med 13 procent under de tre första artalen i Stockholm men sjönk med en procent under det sista artalet. I Stockholm utgörs 88 procent av omsättningen av uthyrning. Bemanningsindikatorn 7 för april månad visar på en negativ utveckling under första artalet 2009. Jämfört med första artalet föregående år sjönk omsättningen kraftigt med 20 procent. Stockholmsområdet håller dock fortfarande ställningarna. Tjänsteområdena uthyrning och rekrytering minskar mest. Ett område som ökat är att bemanningsföretag hjälper till vid personalminskning genom att omplacera eller förbereda medarbetare för nytt jobb. Handel och kommunikationer Inom branschen handel och kommunikationer ingår detaljhandeln, partihandeln, handel med motorfordon, transport samt post- och telekommunikation. En femtedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Under 2008 var i genomsnitt 203 000 personer sysselsatta inom handel och kommunikation. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren. Nu väntas sysselsättningen minska under 2009 och fram till fjärde artalet 2010. 5 Fakta om företagandet i Stockholm 2008, Stockholm Business Region 6 ÅRSRAPPORT 2008, Bemanningsföretagens utveckling, Bemanningsföretagen och HUI 7 Bemanningsindikatorn, Bemanningsföretagen och HUI, april 2009 15

Hushållen har minskat sin konsumtion och prioriterar nu sparande framför konsumtion. De är fortsatt mycket pessimistiska om sin och landets ekonomi. Det talar för att hushållen fortsätter att hålla nere konsumtionsutgifterna vilket leder till att antalet anställda inom varuhandeln minskar det kommande året. Dagligvaruhandeln bibehåller sin tillväxt Enligt Stockholms Handelskammare 8 har handeln i Stockholm försämrats under det första artalet. Delbranscherna utvecklas dock olika. Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandel exklusive livsmedel och motorfordon, fortsätter att försämras kraftigt men i långsammare takt. Försäljningsvolymen förväntas dock sluta minska under nästa artal. Nedgången inom handeln med motorfordon fortsätter. Hela 94 procent av företagen noterar minskad försäljningsvolym, lönsamheten försämras kraftigt och över 80 procent av företagen minskar antalet anställda. Varulagren ökar men i långsammare takt. Förväntningarna för branschen framöver är tydligt negativ med fortsatt minskad försäljning och nedskärningar av personal Dagligvaruhandeln utvecklas i motsatt riktning jämfört med övriga näringar. Branschen bibehåller sin tillväxt. Antalet anställda minskar något medan lönsamheten ökar. Förväntningar framöver är positiva. Utvecklingen för partihandeln försämras tydligt. Försäljningspriserna ökar medan antalet anställda och lönsamheten minskar betydligt. Transportsektorn drabbas hårt av den kraftiga nedgången av varuexporten, en påtagligt minskad aktivitet inom byggsektorn och en vikande privat konsumtion vilket sammantaget innebär en tydlig nedgång av sysselsättningen. April månads TransportIndikator 9 visar dock på en minskad pessimism i transportnäringen. Detta tyder på att stämningsläget börjar balanseras något efter en period av stor osäkerhet när det gäller ekonomin i stort. Men andelen företag i panelen som tror på minskad personalstyrka är fortfarande hög, vilket inte är förvånande då arbetslösheten bedöms stiga kraftigt under det kommande året. I takt med att flygandet minskar kommer även aktiviteten på Arlanda att avta. Bland annat berör detta piloter, flygvärdinnor och markpersonal som exempelvis lastare. I Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster inom handel och kommunikation minskat betydligt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna är lågt med ett nettotal på -2, motsvarande våren 2008 var 37. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar 11 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft, vilket är den lägsta bristen av alla näringsgrenarna. Yrkeskategorier som arbetsgivarna uppger att det varit brist på är främst systemerare och programmerare och taxiförare. Viss brist även på företagssäljare och försäljare till fackhandel. 8 STOCKHOLMSBAROMETERN, 1:a artalet 2009, Stockholms Handelskammare 9 TransportGruppens barometer på konjunkturläge och framtidstro i transportföretagen tas fram i samarbete med Handelns Utredningsinstitut, april 2009 16

Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster hör hotell- och restaurangbranschen samt renhållning, intresseorganisationer, rekreation, kultur och sport. Elva procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor. Under 2008 var i genomsnitt 110 000 personer sysselsatta här. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit gynnsam under flera år men antalet sysselsatta väntas nu att minska under prognosperioden. Precis som handeln så påverkas denna bransch av att hushållen har dragit ned sin privata konsumtion och är pessimistiska om sin och landets ekonomi. Detta talar för att hushållen fortsätter att hålla nere konsumtionsutgifterna, vilket leder till att antalet anställda minskar inom hotell- och restaurangnäringen och för övriga hushållsnära tjänster. Verksamhet som inriktas mot kundernas allmänna välbefinnande som kroppsvård av olika slag har under flera års tid gynnats av hushållens ökade köpkraft men nu dämpas efterfrågan betydligt. Företagen i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har uppgett att efterfrågan på tjänster minskat kraftigt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna är också pessimistiska. Ett nettotal på 5 våren 2009 att jämföra med 47 våren 2008. I Arbetsförmedlingens undersökning uppger endast 19 procent av arbetsgivarna att de upplever brist på arbetskraft. Yrkeskategorier det råder fortsatt brist på är främst kockar med erfarenhet och serveringspersonal. Besöksnäringen skapar jobb Besöksnäringen har stor betydelse för Stockholms ekonomi och sysselsättning. Stockholmsbesökarna omsatte 22 miljarder kronor 10 och skapade sysselsättning för 18 500 personer år 2007. Stockholm lockar flest besökare i hela Skandinavien och under 2007 nåddes en toppnotering med 9,3 miljoner kommersiella övernattningar vilket är en ökning med drygt 5 procent jämfört med 2006 11. De kommersiella övernattningarna i Stockholms län har ökat oavbrutet de senaste tio åren. Stockholm blir allt mer attraktivt för såväl privat- som affärsresenärer. På fem år har antalet kryssningspassagerare fördubblats och under samma period har Stockholm utvecklats till en given destination för europeiska storkongresser. Stockholm har också utvecklats starkt som evenemangsstad med stora evenemang inom idrott, nöje och kultur. 10 Fakta om besöksnäringen i Stockholm, 2008 års upplaga, Stockholm Visitors Board. 11 Stockholm Business Region Development, sammanställt av Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor AB (USK). 17

Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjuård samt sociala tjänster. Närmare 310 000 personer eller 30 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län fanns inom denna sektor år 2008. Antalet offentliganställda är därmed oförändrat jämfört med 2007. Antalet sysselsatta väntas att minskar under 2009 och 2010. Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. De kommunala budgetarna urholkas i takt med att skatteinkomsterna försvagas, vilket är en följd av att antalet arbetade timmar minskar. Vidare ökar kostnaderna påtagligt genom att den ökande arbetslösheten medför stigande kostnader för försörjningsstöd och även ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de arbetslösa. Denna kostnad blir de kommande åren något högre än normalt då antalet personer som har arbetslöshetsförsäkring har minskat. I sin senaste Ekonomirapport uppger Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det ekonomiska läget för kommuner och landsting är, och förväntas fortsatt vara, bekymmersamt de närmaste åren. SKL bedömer att kommuner och landsting sammantaget kommer att gå med tre miljarder i underskott under 2009. Trots ökade statsbidrag kommer effektiviseringar, personalneddragningar och skattehöjningar att krävas för att få ekonomin i balans 2010. Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Stockholms län sysselsatte i genomsnitt närmare 120 000 personer under 2008. Det är en ökning med cirka 3 000 personer från 2007. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/ universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättnings-utvecklingen har varit stabil de senaste åren men bedöms minska under prognosperioden. Befolkningsstrukturen i länet har stor påverkan på arbetskraftsbehovet inom barnomsorgen och utbildningssektorn. Barnafödandet i länet har ökat vilket medfört ett ökat behov av personal i förskolan och grundskolans tidigare år. Antalet barn inom förskolan och grundskolans tidigare år väntas öka de närmaste åren. Stockholms län består av 26 kommuner varav den största, Stockholms stad, omfattar närmare hälften av den totala kommunala verksamheten i länet. Stockholms stad tillhör de största arbetsgivarna i länet med cirka 42 000 anställda inom främst vård och omsorg, barnomsorg och skola. Antalet anställda väntas minska totalt med drygt 1 000 anställda det kommande året. Det är endast inom barnomsorgen som antalet anställda väntas öka. Där råder fortsatt brist på förskollärare och idag löser man bristen genom att internutbilda erfarna barnskötare. Dock arstår behovet av fler förskollärare och kommer så att göra några år framöver. Bristen är delvis en följd av ambitionen att höja kompetensen inom förskolan och dels att intresset att läsa till yrket på högskolan inte är tillräckligt stort. Privatiseringen av barnomsorgen har fortsatt men i avtagande takt. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger hela 71 procent av arbetsgivarna i länets kommuner inom barnomsorgen att de upplever brist på arbetskraft och bristen gäller förskollärare. Inom grundskolans verksamhet i Stockholm stad kan viss övertalighet väntas det kommande året. Detta på grund av den demografiska utvecklingen, konkurrensen med andra friskolor och sammanslagningen av skolor. Konkurrensutsättningen har dock stannat av. 18

I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är arbetsgivarna inom grundskolan mest pessimistiska om den kommande tjänsteproduktionen i förhållande till budgeten det kommande året. Den demografiska utvecklingen med ett minskande antal elever inom gymnasieskolan i kombination med den ökande konkurrensen med friskolor befaras skapa övertalighet. Samtidigt har fler elever från kranskommunerna börjat i de kommunala gymnasieskolorna i staden vilket har bidragit till att elevantalet inte har minskat. Gymnasiereformens satsning på ämnen natur, teknik och matte kan skapa rekryteringsbehov av lärare inom dessa ämnen. De lärare som finns idag inom dessa ämnen har en hög medelålder. Enligt intervjuundersökningen med de privata aktörerna inom utbildning är de betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 21. Motsvarande nettotal för den offentliga utbildningen är -12. Utvecklingen de kommande 6 till 12 månaderna visar liknande tendenser. Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsatte i genomsnitt 123 000 personer år 2008. En minskning med drygt 5 000 personer från 2007. Äldreomsorg, akutsjuård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen. Huvudman kan vara antingen kommun, landsting eller en privat aktör. Sysselsättningen har minskat stadigt de senaste två åren och bedöms att minska starkt inom under 2009 och 2010. Stockholms stad bedömer att tjänsteproduktionen minskar det närmaste året inom vård och omsorg. Förklaringen är främst att verksamheterna inom äldreoch handikappomsorgen är konkurrensutsatta. Det finns idag en övertalighet av vårdbiträden, personliga assistenter och undersköterskor. Det är svårt att bedöma utvecklingen när upphandlingar ligger ute på anbud. Vinner staden anbudet kommer verksamheten fortsätta som tidigare men förlorar man kommer antalet övertaliga att öka. En stor förändring i dagsläget är att det finns ytterst få lediga jobb som undersköterska eller vårdbiträde att söka vilket är anmärkningsvärt då personalrörligheten är stor i dessa yrkesgrupper. Detta är en effekt av konkurrensutsättningen och den demografiska utvecklingen med ett minskande antal äldre 80 år. Antalet anställda inom Stockholms läns landsting (SLL) uppgår till närmare 45 000. Av dessa arbetar 42 550 inom hälso- och sjuården inklusive tandvård, vilket är 760 färre än 2007. Minskningen beror till största delen på verksamhetsavgångar till annan huvudman. Könsfördelningen inom landstingets största yrkesgrupper, sjuksköterskor, läkare och undersköterskor, är ojämn och majoriteten är innor. Inom hälso- och sjuården pågår utförsäljning av verksamhet inom Stockholms läns sjuårdsområde som har psykiatri, primärvård och folktandvård. Beroende på utfallet av detta arbete avgörs hur stor den landstingsdriva verksamheten blir. En eventuell övertalighet är beroende på om personalen väljer att följa med eller att stanna ar vid en försäljning. På Karolinska Universitetssjukhuset pågår ett besparningsarbete för att få en ekonomi i balans och varsel motsvarande 600 personer har lagts. Ett omfattande arbete pågår för att undvika uppsägningar. En uppskattning är att övertaligheten kommer att landa på ett hundratal medarbetare. Troligt är att övertaligheten kan lösas med olika omställningsåtgärder. 19

Tillgången på sökande till de lediga tjänsterna är stort sett i balans med efterfrågan. När det gäller specialistutbildade sjuksköterskor till främst intensivvård, operation och anestesi råder det dock fortsatt brist. I viss mån gäller det även barn- och röntgensjuksköterskor. Vidare råder viss brist på ögonsjuksköterskor. När det gäller specialistläkare är det främst till allmänmedicin och psykiatrin det är svårt att rekrytera. Men även till anestesi, radiologi, hud och klinisk fysiolog är efterfrågan på specialistläkare större än tillgången. Enligt Arbetsförmedlingarna i länet väntas inga nyanställningar av undersköterskor. Istället väntas övertalighet på undersköterskor och vårdbiträden. Inom Folktandvården finns viss brist på erfarna tandläkare. Enligt intervjuundersökningen med de privata aktörerna inom vård och omsorg är de betydligt mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 35. Motsvarande nettotal för den offentliga vården och omsorgen är -17. Även för utvecklingen de kommande 6 till 12 månaderna är tendensen den samma. De privata aktörerna inom vård och omsorg tror också på en ökning av antalet anställda om ett år till skillnad från den offentliga som tror på en minskning. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga förvaltningen sysselsatte i genomsnitt 67 000 personer under 2008 i Stockholms län. En ökning med 2 000 personer vid jämförelse med 2007. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Enligt Arbetsgivarverket 12 väntas personalomsättning och övertidsuttag bli oförändrat i en majoritet av de statliga myndigheterna det kommande året jämfört med innevarande år. För år 2009 finns ingen tydlig sysselsättningstendens då svaren är jämt fördelade mellan de myndigheter som tror på en minskning, en ökning och en oförändrad sysselsättning. Inom Stockholms stads övriga verksamhet råder viss övertalighet som en följd av rationaliseringar som skett inom administrationen. Övertalighet finns inom yrkeskategorier som administratörer på assistentnivå, vaktmästare, IT-tekniker och parkeringsvakter. Det råder ingen brist på personal nu men inom de närmaste åren väntar stora pensionsavgångar och efterfrågan öka. Det gäller främst erfaren personal till exploateringskontoret som civilingenjörer inom samhällsplanering, landskapsarkitekter, trafikingenjörer och trafikplanerade. Men även chefer och erfarna socionomer till socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen. 12 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn, Rapportserie 2008:6 20