prognos arbetsmarknad

Transkript

1 prognos arbetsmarknad UPPSALA 2009

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 SYSSELSÄTTNING OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT 4 Avtagande sysselsättning 4 Kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster 5 och på arbetskraft 6 Antalet personer som varslas om uppsägning ökar 7 Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn 8 Brist på arbetskraft 8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN 10 Privat varuproduktion 11 Bygg 11 Industri 12 Jord- och skogsbruk samt fiske 13 Privat tjänsteproduktion 13 Finansiell verksamhet och företagstjänster 13 Handel och kommunikationer 14 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 14 Offentlig verksamhet 15 Offentlig administration 15 Utbildning och forskning 15 Vård och omsorg 16 UTBUDET AV ARBETSKRAFT 17 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER 19 Arbetslöshetens struktur 20 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR 23 FAKTA OM PROGNOSEN 24 1

3 Sammanfattning Den globala ekonomin har försvagats kraftigt, och många länder, bland annat USA, Japan och flera länder inom eurozonen, har gått in i en recession, vilket innebär minskad tillväxt av BNP minst två artal i rad. Den svenska ekonomin har drabbats hårt av detta genom att det blivit betydligt svårare att exportera varor. Främst har transportmedelsindustrin drabbats men nedgången har även spritt sig till övriga industrisektorn med minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Detta kommer även att märkas i Uppsala. Antalet sysselsatta i Uppsala län har ökat starkt de senaste åren, men minskar nu, och främst drabbas branscherna industri och bygg. Industrin på grund av den globala industrinedgången inom framför allt fordonstillverkningen och byggbranschen till stor del på grund av inbromsningen av bostadsbyggandet. Inom handel samt inom personliga och kulturella tjänster väntas inte minskningen bli lika stark. Dock gör nedgången i hushållens disponibla inkomst att efterfrågan på dessa tjänster också minskar, men inte i samma takt som inom industri och bygg. Inom finansiell verksamhet och företagstjänster ses en viss nedgång som till viss del beror på närheten till Stockholm, där den finansiella arbetsmarknaden i hög grad påverkats av finanskrisen. Även inom offentlig sektor ses en svag minskning av antalet sysselsatta, och då främst inom utbildning och forskning. Arbetskraften i Uppsala minskar. Visserligen ökar befolkningen och antalet sjukskrivningar fortsätter att minska, men antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier väntas bli större än de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Antalet varsel om uppsägning har ökat kraftigt under årets första tio månader, en ökning med 163 procent jämfört med samma tid förra året. Samtidigt har antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen minskat med 20 procent under perioden. Arbetslösheten ökar under 2009, dock från en mycket låg nivå. Arbetslösheten i Uppsala är lägst i landet i oktober Under fjärde artalet 2009 väntas arbetslösheten ha ökat med cirka personer. Detta innebär en ökning från 2,1 procent till 2,8 procent av befolkningen år. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Arbetslösa Sökande i program med aktivitetsstöd Sökande i arbete med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel ,1% ,7% ,3% ,1% ,9% ,1% ,8% ,1% ,1% Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, artalsgenomsnitt Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska utmaningar När det gäller situationen på arbetsmarknaden de senaste åren har den varit gynnsam för de allra flesta grupper av arbetssökande i Uppsala, och särskilt märks att ungdomsarbetslösheten sjunkit till rekordlåg nivå. Funktionshindrade liksom utrikes födda är utsatta på länets arbetsmarknad. De har inte gynnats av det goda arbetsmarknadsläget i samma utsträckning som övriga grupper. Ytterligare en grupp som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. När 2

4 arbetsmarknaden nu försämras är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikes födda överrepresenterade. Det är därför en stor utmaning för Arbetsförmedlingen att arbeta med att tillvarata dessa människors kompetens till fullo och rusta dem för att få ett arbete. 3

5 Sysselsättning och efterfrågan på arbetskraft Det är nu tydligt att konjunkturen har vänt och att tillväxten i riket nu kommer att minska under det kommande året. Detta innebär att sysselsättningen kommer att börja minska under 2009 efter ett par år med stadigt ökande sysselsättningstal. På grund av den minskande sysselsättningen väntas även arbetslösheten vända uppåt under Avtagande sysselsättning Sysselsättningen i Uppsala har ökat ända sedan 1997 med en avmattning 2004 för att ta fart igen under I Uppsala län var i genomsnitt knappt sysselsatta under det tredje artalet 2008 (Källa: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, SCB, KS). Det är en minskning med drygt personer, eller 0,9 procent jämfört med första motsvarande artal I diagrammet nedan, som visar en säsongsrensad och trendad serie av KS, kan man tydligt se att sysselsättningsökningen dämpats de senaste artalen. Även arbetskraftsundersökningen visar på en avtagande sysselsättningsutveckling. Anställda enligt SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik Diagram 1: Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, Uppsala län, säsongs- och trendrensade värden. Kvartal till artal Fr.o.m 2007 ingår Heby i Uppsala län och från artal 2 är Heby inkluderat i KS för Uppsala län, vilket inte är korrigerat i diagrammet. Det innebär att ökningen mellan artal 1 och är överskattad. Källa: SCB Samtidigt som antalet sysselsatta steg ökade även arbetskraften, vilket medförde att det dröjde ända till början av 2006 innan ökningen gjorde avtryck på arbetslösheten. Arbetslösheten har sedan dess fortsatt minska fram till idag. Bedömningen för prognosperioden är att arbetskraften kommer att minska till följd av en svagare arbetsmarknad. Sysselsättningen väntas minska under Arbetslösheten är fortfarande svagt sjunkande men vändningen väntas komma under slutet av 2008 och början av Under fjärde artalet 2009 väntas arbetslösheten ha stigit jämfört med fjärde artalet I tabellen nedan redovisas årliga förändringar mellan fjärde artalen Förändringen mellan artal och 2009 är Arbetsförmedlingens bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Förändringen av sysselsatta tillsammans med förändringen av arbetslösa summerar till förändringen av arbetskraften. 4

6 Förändring av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Period Förändring Förändring Förändring Tabell 2: Skattad förändring sedan ett år tillbaka av arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet, angivet i antal personer. Källa: Arbetsförmedlingen Kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster Den första frågan arbetsgivarna får i Arbetsförmedlingens enkätundersökning gäller efterfrågan på deras varor och tjänster, om den har ökat, minskat eller varit oförändrad de senaste sex månaderna. Tabell 3 på sidan sex visar att efterfrågan fortsatt att minska i länet det senaste halvåret. Utfallet de senaste sex månaderna blev tydligt sämre än vad arbetsgivarna förutsåg i våras. Våren 2008 var nettotalet 1 36 för bedömningen av marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna. Det var alltså betydligt fler av arbetsgivarna som trodde på en positiv marknadsutveckling jämfört med en minskad efterfrågan. Utfallet blev i stället ett nettotal på 24, vilket betyder en markant försämring gentemot den förväntade utvecklingen. Inför den kommande sexmånadersperioden har arbetsgivarna inom den privata sektorn skruvat ner sina förväntningar kraftigt till ett nettotal på 0. Jämfört med situationen för ett år sedan är det en mycket kraftig försämring, från ett nettotal på 42 ned till 0. Nu är det alltså lika många företag som tror på en negativ utveckling som de som tror på en positiv. Så långt tillbaka i tiden som Arbetsförmedlingen har jämförbara resultat har utfallet aldrig varit så lågt. Här är det dock viktigt att påpeka att en del intervjuerna genomfördes innan effekterna av finanskrisen blev tydliga, exempelvis i form av kraftigt ökat antal varsel. Vår bedömning är att företagens faktiska bedömning om den kommande utvecklingen hade varit ännu mer pessimistisk om vi tar denna aspekt i beaktande. För perioden 6-12 månader framåt ligger förväntningarna enligt vår undersökning ar på en låg nivå, nettotalet ökar endast svagt från 0 till 12. Den minskade andelen positiva svar är i stort sett genomgående i samtliga branscher. För perioden 6 månader framåt visar alla branscher kraftiga försvagningar när det gäller nettotalet. De största minskningarna finns inom bygg, från 30 till -22 och verkstadsindustri, från 64 till -14. Även för perioden 6-12 månader framåt är det inom bygg och verkstadsindustrin som framtidstron minskat i särklass mest. Nettotalet inom bygg sjönk från 17 till -31, och inom verkstad från 45 till -10. De branscher som i enkätundersökningen ger uttryck för störst framtidstro är handel och kommunikationer samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Handel är det enda området där nettotalet kommande sex till tolv månader ökar, från 24 i våras till 26 nu. Finansiell verksamhet visar en svag minskning i nettotalet, 30 nu mot 34 i våras, vilket kan tolkas som en i stort sett oförändrad efterfrågan. 1 Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40 procent av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10 procent att den har minskat (50 procent uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bland annat i diagram. 5

7 Efterfrågeutveckling inom privat sektor i Uppsala län Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Byggverksamhet Industri - exklusive verkstadsindustri Verkstadsindustri Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Totalt Tabell 3: Nettotal för respektive bransch och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 Inom den offentliga sektorn talas det vanligtvis inte om efterfrågan på samma sätt som i det privata näringslivet. När det inom det privata näringslivet handlar om hur efterfrågan på företagens varor och tjänster utvecklas, så handlar efterfrågeutvecklingen i offentlig sektor mer om behovet av vissa samhällsfunktioner, exempelvis skola/barnomsorg och äldreomsorg. Totalt sett har efterfrågan inom den offentliga sektorn minskat under det senaste året enligt arbetsgivarnas bedömning. Nettotalet för sektorn de senaste sex månaderna är 0. Den största minskningen har skett inom vård och omsorg, där nettotalet har sjunkit från 41 till 13. För de kommande sex månaderna bedömer arbetsgivarna att efterfrågan på tjänster inom den offentliga sektorn kommer att öka svagt. Nettotalet för sektorn som helhet stiger till 7. Framtidstron har ökat mest inom utbildning och forskning där 15 procentenheter fler av arbetsgivarna tror på ökad efterfrågan kommande sex månader. Detta är en kraftig förbättring då vårens nettotal för kommande sex månader var -21. På 6-12 månaders sikt minskar nettotalet för offentlig sektor som helhet till 2 och det är ett oförändrat resultat sedan vårens undersökning. En svag förbättring kan skönjas när det gäller nettotalet inom vård och omsorg, från 18 till 20. Inom offentlig administration sjunker nettotalet däremot till -15 på 6 månaders sikt och -8 på 6-12 månaders sikt. Efterfrågan inom offentlig sektor Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Höst -07 Vår -08 Höst -08 Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt Tabell 4: Nettotal för respektive verksamhet och tidsperiod. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 och på arbetskraft En annan indikator på sysselsättningsutvecklingen är antal anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen. Totalt anmäldes platser i Uppsala län under 2007, det är en ökning med 32 procent jämfört med Hittills i år (jan-nov) har platser anmälts vilket är en minskning med knappt 21 procent jämfört med samma period I den säsongs- och trendrensade tidsserien i diagrammet nedan ser man att platsinflödet minskat tydligt de senaste månaderna. Anmälda platser till Arbetsförmedlingen täcker inte hela arbetsmarknaden, marknadsandelen varierar men enligt den senaste uppskattningen ligger den kring 44 procent. 2 Förändrade metoder vid registrering av platser medför att färre platser registreras flera gånger. I vilken utsträckning detta påverkat statistiken över platsinflödet är i dagsläget osäkert. 2 Arbetsmarknadsrapporten 2008:1, Arbetsförmedlingen. 6

8 Ungefär två tredjedelar eller av alla platser under årets tre första artal avser en tillsvidareanställning, det är lika många som under motsvarande period Det är visstidsanställningar längre än sex månader samt anställningar kortare än tre månader som minskar mest medan visstidsanställningar tre till sex månader har ökat. Den största andelen av platserna finns inom finansiell verksamhet, företagstjänster, handel, utbildning, forskning samt inom vård och omsorg. Inom handel, kommunikationer och inom tillverkningsindustrin har efterfrågan minskat mest under året. Inom verkstadsindustrin samt inom jord, skog och fiske har antalet platser ökat något. Nyanmälda lediga platser Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2008, Uppsala län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer som varslas om uppsägning ökar Antalet personer som varslats om uppsägning är en viktig indikator på arbetsmarknadens utveckling. Uppsalas arbetsmarknad har nu drabbats av många varsel. Under årets första elva månader varslades drygt personer om uppsägning, vilket är en ökning med 163 procent jämfört med motsvarande period förra året. Antalet personer som berörs av varsel väntas ligga på en fortsatt hög nivå under Varslade i Uppsala län (t. o. m. november) Diagram 3: Antalet personer berörda av varsel i Uppsala län från 1999 och framåt. Källa: Arbetsförmedlingen 7

9 Mycket tyder på att arbetsgivarna idag varslar snabbare än tidigare. En förklaring är att arbetsgivarna känner sig pressade att snabbt kunna anpassa kostnaderna. Om den negativa utvecklingen man befarat uteblir kan antalet varslade minskas. Verkställighetsgraden, det vill säga andelen av alla varslade som blev uppsagda ett halvår senare, blev under oktober procent i Uppsala län. Uppsagda och dessutom arbetslösa inom sex månader efter varslet blev 22 procent. I sämre tider blir ofta verkställighetsgraden högre, vilket även leder till ökad arbetslöshet. Kapacitetsutnyttjandet i den privata sektorn Företagen får även besvara en fråga gällande hur mycket man kan öka produktionen av varor och tjänster utan att anställa mer personal, det vill säga i vilken utsträckning man utnyttjar sin produktionskapacitet. Sedan vårens undersökning har det endast skett marginella förändringar av kapacitetsutnyttjandet som ligger ar på en hög nivå. I undersökningen anger 26 procent av arbetsgivarna att man inte kan öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det innebär att kapacitetsutnyttjandet endast har minskat marginellt, då motsvarande siffra vid vårens undersökning var 29 procent. Kapacitetsutnyttjandet har ökat inom bygg. I den nu aktuella undersökningen anger 51 procent av dessa arbetsgivare att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Inom verkstadsindustrin är det 33 procent av arbetsgivarna som ej kan öka produktionen utan att anställa fler. Inom tillverkningsindustrin verkar läget vara annorlunda, enbart 20 procent anger att de inte kan utöka produktionen utan att anställa, och nästan var tionde arbetsgivare tror till och med att de kan öka produktionen mer än 30 procent utan rekrytering. Kapacitetsutnyttjandet bland länets företag är liksom vid vårens undersökning aningen högre än för landet som helhet, där 24 procent av de privata arbetsgivarna anger att de inte kan öka sin produktion utan att rekrytera. Kapacitetsutnyttjande i privat sektor Näringsgren 0% 1-5 % 6-10 % % % Mer än 30 % Byggverksamhet 51% 24% 8% 8% 3% 5% Industri exkl verkstadsindustri 21% 15% 18% 26% 12% 9% Verkstadsindustri 33% 14% 29% 19% 0% 5% Finansiell verksamhet och företagstjänster 16% 28% 22% 16% 14% 4% Handel och kommunikationer 18% 16% 28% 21% 12% 5% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 18% 18% 24% 24% 12% 6% Summa 26% 20% 20% 18% 10% 6% Tabell 5: Visar per bransch hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 Brist på arbetskraft Andelen privata arbetsgivare som anger att man har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar de senaste sex månaderna är oförändrad gentemot i våras, 30 procent. Inom verkstadsindustrin är det 48 procent och inom tillverkningsindustrin 39 procent av arbetsgivarna som uppger att man upplevt brist på arbetskraft. Inom verkstadsindustrin har bristen blivit mindre, i våras angav 59 procent av arbetsgivarna brist på arbetskraft. Inom tillverkningsindustrin har det däremot skett en ökning, bara 21 procent av arbetsgivarna upplevde brist vid förra undersökningen. Inom byggbranschen anger 30 procent av arbetsgivarna brist i höstens undersökning. Siffran har dock sjunkit med 21 procentenheter sedan i våras. 8

10 Arbetskraftsbrist, privat sektor Näringsgren Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Byggverksamhet 38% 51% 31% Industri exkl verkstadsindustri 25% 21% 39% Verkstadsindustri 52% 59% 48% Finansiell verksamhet och företagstjänster 34% 30% 30% Handel och kommunikationer 24% 20% 21% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 44% 20% 39% Summa 31% 30% 30% Tabell 6: Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 Bland de offentliga arbetsgivarna har arbetskraftsbristen tydligt minskat, från 52 till 36 procent sedan vårens undersökning. Störst är minskningen inom vården, i våras angav 76 procent av arbetsgivarna att de hade svårt att rekrytera, nu i höst var siffran 47 procent. Arbetskraftsbrist, offentlig sektor Näringsgren Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Offentlig administration 20% 39% 25% Utbildning och forskning 24% 46% 35% Vård och omsorg 47% 76% 47% Summa 28% 52% 36% Tabell 7: Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2008 Dold brist innebär att man inte ens försöker rekrytera då bristen på arbetskraft är alltför stor. 15 procent av arbetsgivarna i undersökningen angav att de upplevt dold brist, mot 14 procent i våras. Inom personliga och kulturella tjänster samt renhållning uppger 24 procent av arbetsgivarna att de har avstått från rekrytering, en ökning med 11 procentenheter sedan i våras. Inom bygg har den dolda bristen däremot minskat med åtta procentenheter sedan i våras, nu uppger 22 procent av arbetsgivarna att de avstått från rekrytering. I likhet med tidigare tycks den dolda bristen vara mycket ovanlig inom den offentliga sektorn. I höstens undersökning anger 95 procent av arbetsgivarna att de inte har några sådana problem. De vanligaste konseenserna av arbetskraftsbristen bland de privata arbetsgivarna var att företagen helt enkelt inte lyckades rekrytera eller att det tog längre tid. Befintlig personal fick i stället arbeta mer och företagen köpte in tjänster av andra företag. Inom den offentliga sektorn blev konseenserna i stort sett de samma, men med ökad betoning på att personalen fick arbeta mera inom offentlig förvaltning. 9

11 Näringsgrenar och yrken Tabellen nedan visar hur sysselsättningsutvecklingen är fördelad mellan de olika branscherna under det närmaste året. Totalt bedöms sysselsättningen minska med cirka personer i Uppsala län under det fjärde artalet 2009 jämfört med samma artal Nedgången på arbetsmarknaden märks av i alla branscher, men det är främst industrin och byggbranschen som drabbas. Den bransch där minskningen är svagast är finansiell verksamhet och företagstjänster. Även inom handel och kommunikationer väntas nedgången bli lite mindre än inom övriga branscher. Den offentliga sektorn väntas visa sämre ekonomiskt resultat de kommande åren. Minskat elevunderlag bidrar bland annat till minskat behov av personal. Framtidsbedömningen skiljer sig inte enbart mellan branscher utan är också beroende av företagets storlek. Generellt gör småföretag (1-4 anställda) en mer positiv bedömning av sysselsättningsutvecklingen under det närmaste året än vad större företag gör. Sysselsättningsutveckling per näringsgren under 2009 Näringsgren Privata arbetsgivare Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel o kommunikationer Personliga och kulturella tjänster, renhållning Jordbr, skogsbr o fiske Byggverksamhet Tillv, utv av mineral o energiprod, exkl verkstadsindustri Verkstadsindustri Förändring Minskande Minskande Minskande Minskande Starkt minskande Starkt minskande Starkt minskande Offentliga arbetsgivare Off förvaltning, mm Minskande Vård och omsorg Minskande Utbildning, forskning Minskande Total sysselsättningsutveckling för länet Minskande Tabell 8: Sysselsättningsutvecklingen för olika branscher i Uppsala län för Källa: Arbetsförmedlingen 10

12 Privat varuproduktion Bygg Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2007 var personer i Uppsala län sysselsatta inom byggbranschen. 3 Det motsvarar 6,4 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Eftersom byggverksamheten står inför en kraftig inbromsning väntas även sysselsättningen inom branschen minska starkt. En viktig orsak är den minskade nyproduktionen av bostäder. Sedan vårens undersökning har byggkonjunkturen avmattats kraftigt. Det försämrade konjunkturläget i kombination med finanskrisen har gjort att byggverksamheten drabbats av en kraftig nedgång efter en period av mycket positiv utveckling. Redan innan finanskrisen var prognosen enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät att nyproduktionen av bostäder i Uppsala län skulle minska När finanskrisen bröt ut stannade nyproduktionen av och nya etapper i större projekt skjuts nu på framtiden. På grund av den osäkra marknaden har arbetsgivarna svårt att bedöma utvecklingen. Vår undersökning visar dock att förväntningarna på utvecklingen det kommande halvåret är väldigt låga. Hela 22 procentenheter fler av byggarbetsgivarna tror på en minskad efterfrågan jämfört med den andel som tror på en positiv utveckling. På 6-12 månaders sikt väntar sig en ännu större andel av arbetsgivarna en minskad efterfrågan. Även om bostadsbyggandet har avstannat pågår några större projekt i Uppsala kommun. Dels utbyggnaden av Gränby centrum och dels bygget av ett nytt resecentrum vid centralstationen. Dessa projekt väger dock inte upp effekterna av inbromsningen i bostadsproduktionen. Totalt sett väntas behovet av personal minska det kommande året. Under det gångna året har bristen på arbetskraft minskat inom byggbranschen, även om den fortfarande ligger på en hög nivå. I undersökningen anger 30 procent av arbetsgivarna att de upplevt brist på arbetskraft i samband med rekryteringar de senaste sex månaderna. Motsvarande siffra hösten 2007 var 38 procent. Bristen har det senaste halvåret varit störst på driftchefer, civilingenjörer och byggnadsingenjörer, träarbetare, installationselektriker och anläggningsmaskinförare. Rekryteringsplanerna under det kommande året rör främst ovan nämnda yrken, undantaget installationselektriker. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små. De förmår inte anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyutexaminerade ungdomar från Byggprogrammet kan få problem att hitta lärlingsplats för att bli färdigutbildade och få sitt yrkesbevis. Samtidigt är medelåldern hög inom byggbranschen, vilket innebär att antalet ersättningsrekryteringar troligen kommer att öka i framtiden. Om inte fler elever får lärlingsplats och yrkesbevis kan det innebära problem med arbetskraftsförsörjningen i framtiden. Nyligen återinförde regeringen ROT-avdraget. Det innebär en 50-procentig skattereduktion för de utgifter en boende har för reparationer och underhåll eller om- och tillbyggnader av småhus eller bostadsrätter. Avdragets effekt på sysselsättningen är svårbedömd, men det borde innebära en dämpning av sysselsättningsminskningen. 3 Uppgifter om antalet sysselsatta per bransch i detta avsnitt är hämtade från SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) från

13 Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Industrin sysselsatte personer i Uppsala län under Det motsvarar 9,6 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Detta är en betydligt mindre andel än riket. Sysselsättningen inom industri väntas minska starkt under prognosperioden. Främst är det inom verkstadsindustrin som den försvagade arbetsmarknaden kommer att märkas. Industrin är en betydelsefull del av näringslivet. Signalerna om utvecklingen inom industri är dystra. Under hösten har ett stort antal varsel inom industrin rapporterats runt om i landet. Uppsala är inget undantag, även om länet inte drabbats lika hårt som andra län. Gällande efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret är verkstadsindustrin bland de mer negativa branscherna med ett nettotal på -14. För ett halvår sedan var motsvarande siffra 64, det är således en markant nedgång jämfört med den senaste prognosen. Även inom tillverkningsindustrin är det en klar majoritet av företagen som tror på en minskande efterfrågan. Nettotalet är här -12. Dock är inte minskningen lika kraftig som inom verkstadsindustrin då motsvarande nettotal i våras var 31. Det är främst i Heby och Tierp verkstadsindustrin har en framträdande roll, och där har efterfrågan under det senaste halvåret varit svagare inom verkstadsindustrin än för länet som helhet. Det är även tydligt att det kommer att ske en nedgång i dessa kommuner under Ett antal företag har redan varslat personal om uppsägning och andra uppger att de inte förlängt anställningarna för visstidsanställda samt att de inte längre hyr in personal i samma utsträckning som tidigare. Inom träindustrin kommer man under året att märka av den vikande byggkonjunkturen. Träindustrin är beroende av utvecklingen inom byggsektorn, och behovet av byggmaterial, som väntas minska under det kommande året. Även pappersindustrin märker av den vikande konjunkturen. Energisektorn i länet går bra jämfört med andra delar av industrin. Nyöppnandet av Dannemora gruva i Östhammars kommun under slutet av 2009 kommer troligtvis att innebära att nedgången inom industrin dämpas en aning. Bioteknik är en betydelsefull bransch för Uppsalaregionen. Tyngdpunkten för bioteknikbranschen i Sverige ligger i regionen Uppsala-Stockholm (Källa: Vinnova). Branschen har ett nära samarbete med Uppsala universitet och en del av rekryteringen sker den vägen men rekryteringsunderlaget finns både nationellt och internationellt. I finanskrisens spår kan man anta att denna sektor kan komma att påverkas i form av ökad rationalisering och effektivisering vilket i sin tur kan minska antalet sysselsatta inom branschen. För att klara av ersättningsrekryteringar finns ändå behov av bland annat kemister, biologer, civilingenjörer och processoperatörer. Tjänster som är svårare att tillsätta är chefstjänster där det ofta krävs forskarkompetens. Trots den vikande orderingången lider fortfarande branschen av höga bristtal. Inom verkstadsindustrin uppger nästan hälften av företagen att de upplevt arbetskraftsbrist under det senaste året. Främst gäller detta CNC-operatörer och svetsare. Det har även varit svårt att rekrytera ingenjörer (inriktning elkraft, el- och teleteknik, maskin och kemi). Under det kommande året kommer troligtvis bristen att minska i takt med att arbetsmarknaden försvagas. Medelåldern inom industrin är i en del fall hög och behovet av ersättningsrekryteringar stort. Troligtvis kommer det vara fortsatt svårt att hitta ersättare även om efterfrågan just nu är i balans. 12

14 Jord- och skogsbruk samt fiske I branschen ingår bland annat växtodling, skogsvård, djurskötsel och djurvård. I Uppsala län arbetar idag drygt personer i denna bransch. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har enligt arbetskraftsundersökningen varit mycket god de senaste åren, under 2009 bedöms sysselsättningen minska något. Både lönsamheten (Källa: LRF, Lantbruksbarometern) och sysselsättningen har ökat inom jord- och skogsbruk. Nu väntas även dessa arbetsgivare känna av konjunkturavmattningen. De tillfrågade företagen i undersökningen tror på en minskad efterfrågan under prognosperioden. Enligt företagen i enkäten har bristen på arbetskraft minskat sedan i våras. Då svarade 25 procent att de upplevt brist, mot 12 procent i den aktuella undersökningen. Ett yrke som det varit brist på under året har varit förare av jordbruks- och skogsmaskiner. Endast ett fåtal arbetsgivare inom denna sektor har deltagit i undersökningen vilket gör det svårt att dra några slutsatser. Privat tjänsteproduktion Finansiell verksamhet och företagstjänster Inom denna bransch finns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2007 arbetade cirka personer i branschen i Uppsala län. Sysselsättningen har ökat kraftigt senaste tiden, under 2009 väntas den minska svagt. Det är en bred bransch som rymmer många yrkesgrupper. Bemanningsföretagen som ingår i denna bransch har expanderat kraftigt de senaste åren. De blir verksamma inom allt fler yrkesområden men fortfarande med en klar tyngdpunkt inom lager och industri, det är där samt inom teknik som tillväxten skett (Källa: Almega). Det innebär att yrken som efterfrågas inom denna bransch till stor del är industriyrken. Totalt sett har bemanningsföretagen minskat under den nuvarande nedgången och bedömningen är att det fortsätter minska något i takt med att konjunkturen försvagas ytterligare. Bank- och försäkringsbolagen har ett oförändrat läge. Det finns en klar risk att finanskrisen kommer att leda till att bankerna kommer att behöva effektivisera och minska på personalstyrkan. IT-sektorn har haft en kraftig tillväxt och arbetskraftsbrist har på flera håll varit ett stort problem. Spelutveckling är ett expansivt område med höga krav på specialistkompetens och kreativitet. Än så länge märker inte företagen av någon kraftig nedgång. I Stockholm väntas branschen stå inför en nedgång, vilket på sikt även kan ge ringar på vattnet för IT-branschen i Uppsala. Konsultbranschen är generellt en konjunkturkänslig bransch och den har expanderat kraftigt de senaste åren. Många av de boende i Uppsala län som arbetar inom konsultbranschen pendlar till sin arbetsplats i Stockholms län. Arbetskraftsbristen är oförändrad i undersökningen jämfört med den som gjordes i våras. I jämförelse med prognosen som gjordes för ett år sedan har bristen minskat från 34 procent till 30 procent. Jämfört med andra branscher ligger bristen inom finansiell verksamhet och företagstjänster kring medelvärdet. Bristen finns främst bland IT-tjänster, exempelvis systemerare och programmerare, och efterfrågan det kommande året finns främst bland dessa yrken. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den mest positiva branschen i undersökningen. Trots detta kommer det troligtvis att bli en svag minskning av antalet 13

15 sysselsatta. En oroväckande signal är att arbetsgivarna i Stockholm ger en pessimistisk bild av utvecklingen. Då arbetsmarknaderna är nära sammankopplade är risken stor att det även påverkar arbetsmarknaden i Uppsala län under det kommande året. Handel och kommunikationer I denna bransch ingår detaljhandel, partihandel, handel med motorfordon, transport samt tele- och postkommunikation. Cirka personer är sysselsatta inom branschen. Sysselsättningen väntas vara svagt minskande under prognosperioden. Både handel och transport har haft en god utveckling de senaste åren som en följd av det goda konjunkturläget och hushållens förstärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen nu försvagar hushållens köpkraft minskar även handeln. Främst märks detta i sällanköpshandel, exempelvis fordons- och elektronikhandeln. Även inom dagligvaruhandeln kan vi se ett ändrat beteende där dyrare varor byts mot billigare och att man i högre utsträckning använder sig av lågpriskedjorna. Framför allt inom handel men även inom transport är deltidsarbete vanligt. Det gör att man har en flexibel personalstyrka som kan arbeta fler timmar om behovet finns. Det är ännu osäkert i vilken utsträckning de nya a-kassereglerna 4 för deltidsarbetslösa kommer att påverka arbetskraftsförsörjningen. Transportbranschen har hög beläggning när andra branscher har mycket att göra. Bygg, handel och industri sysselsätter transportbranschen i stor utsträckning. Följaktligen har transportbranschen ett par relativt goda år bakom sig. En dämpning väntar eftersom transportbehovet minskar i konjunkturavmattningen. Arbetskraftsbristen inom branschen är låg jämfört med andra branscher och har varit på en relativt stabil nivå under det senaste året. Främst är bristen hög inom transport, och bussförare är ett yrke som är svårt att rekrytera till. Personalomsättningen är hög och även om branschen som helhet minskar är behovet av ersättningsrekryteringar stort. Särskilt stort är detta behov inom transport där medelåldern i många fall är hög. Inför det kommande året väntas det främst finnas ett behov av att rekrytera bussförare, men även inom lager och för yrkesförare kan det finnas behov av ersättningsrekryteringar. Inom transportbranschen har det även införts en typ av yrkeskompetensbevis 5 för såväl redan anställda som nya inom branschen. Det höjer kraven på de arbetssökande, och kan i viss mån bidra till att öka rekryteringsproblemen inom branschen. Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Till personliga tjänster hör förutom hotell- och restaurang också bland annat frisård, frisörer och städföretag i privat regi. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning sysselsätter branschen knappt personer i Uppsala län. En del av dessa finns inom den offentliga sektorn. Under 2009 väntas sysselsättningen minska. Besöksnäringen som består av hotell och restauranger har precis som handeln tagit del av konsumenternas förstärkta ekonomi. Resandet har ökat och restaurangbesöken har blivit fler. Det är framförallt affärsresenärer och utländska besökare som ökat (Källa: NUTEK). Både universiteten och näringslivet lockar besökare till Uppsala kommun, och närhet till Stockholm och Arlanda gör länet attraktivt för konferensgäster. Östhammars kommun 4 Från och med april 2008 begränsades deltidsarbetslösas möjlighet att erhålla ersättning från a- kassan till 75 dagar. 5 För nya chaufförer innebär det krav på grundutbildning, för befintliga chaufförer innebär det krav på fortbildning (Källa: TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd). 14

16 med kustläge ser varje sommar ett kraftigt uppsving i befolkning och i efterfrågan på arbetskraft. Precis som inom handeln väntas nu en avmattning inom hotell- och restaurangnäringen i konjunkturnedgångens spår. Detta är ofta bland det första som hushållen drar in på när köpkraften minskar. Arbetskraftsbristen är enligt undersökningen fortfarande relativt hög i branschen. Jämfört med den undersökning som gjordes i våras har bristen ökat kraftigt, men den har minskat jämfört med den prognos som gjordes förra hösten. Bland de yrken som är svårrekryterade märks bland annat kockar och servitörer. Offentlig verksamhet Kommuner och landsting har över lag god ekonomi. Den konjunkturnedgång som vi nu går in i kommer dock innebära en minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet som följd. Detta leder till att kommuner och landsting kommer att få mindre pengar att röra sig med i och med att skatteunderlaget minskar. Cirka personer är sysselsatta inom den offentliga verksamheten, det är cirka 40 procent av totalt antal sysselsatta i länet och inget annat län har en så hög andel sysselsatta inom offentlig verksamhet. Det är framförallt de statligt anställda som utgör en stor del vilket delvis kan förklaras av länets två universitet som tillsammans har över anställda. Även försvarsmakten och landstinget sysselsätter många. Totalt inom offentlig sektor i Uppsala län har övertaligheten minskat från att 26 procent av arbetsgivarna uppger övertalighet hösten 2007 till 18 procent i nuvarande undersökning. I riket är utvecklingen av övertalighet motsatt, där ökar övertaligheten, dock mycket svagt. Offentlig administration I denna bransch ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga administrationen sysselsätter drygt personer i Uppsala län. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Tjugo procent av arbetsgivarna uppgav att de hade övertalig personal i förhållande till budget. Andelen arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft har ökat jämfört med för ett år sedan. Nu uppger 25 procent av arbetsgivarna att de upplevt arbetskraftsbrist. I undersökningen som gjordes för ett år sedan var motsvarande siffra 20 procent. Yrken som det råder brist på är bland annat byggnads- och brandinspektörer samt byggnadsingenjörer och byggnadstekniker. Utbildning och forskning Utbildningssektorn i Uppsala län sysselsätter personer. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättningen bedöms minska under prognosperioden. Specifikt för Uppsala län är de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet hade Uppsala universitet cirka helårsstudenter vilket är en minskning med 3,9 procent från SLU hade helårsstudenter och ökade jämfört med året innan (Källa: Högskoleverket). Antal ansökningar till högskola tycks återigen öka vilket delvis kan förklaras av demografi. De stora barnkullarna från 90-talets början går nu ut gymnasiet och är redo för högskolestudier. Antalet som väljer att studera påverkas också av konjunkturen. Vid hög efterfrågan på arbetskraft ökar chansen till goda villkor på arbetsmarknaden vilket lockar arbetskraft, vid en lågkonjunktur är alternativet att studera mer attraktivt i väntan på att efterfrågan på arbetskraft skall öka. Samtidigt som stora ålderklasser lämnar gymnasiet minskar elevunderlaget för grund- och gymnasieskola vilket ökar risken för övertalighet. Sysselsättningen bedöms minska under 15

17 det kommande året, och främst inom grund- och gymnasieskolan. Även inom universitetet planeras en viss neddragning av personalstyrkan. Inom barnomsorgen väntas antalet sysselsatta öka något. Det finns en obalans mellan yrken inom utbildningssektorn. Det är framför allt förskolelärare och specialpedagoger som det är störst brist på. Obalansen är delvis en följd av ambitionen att höja kompetensen inom förskolan samtidigt som intresset att läsa till yrket på högskolan inte är tillräckligt stort. Även gymnasielärare inom yrkesämnen och praktisk-estetiska ämnen är efterfrågade på arbetsmarknaden. Vård och omsorg Vård och omsorg sysselsätter nästan personer vilket motsvarar knappt en femtedel av arbetsmarknaden. Äldreomsorg, akutsjuård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen, huvudmannen kan vara antingen kommun eller landsting. En viss sysselsättningsminskning inom vård och omsorg väntas. Övertaligheten har ökat i Uppsala län jämfört med den prognos som gjordes förra hösten. Då svarade 25 procent av arbetsgivarna att det rådde övertalighet i förhållande till budget. Nu anger 40 procent att de har för mycket personal i förhållande till budget. I riket uppger drygt 22 procent att det råder övertalighet, vilket är en svag ökning från förra hösten. Det är främst inom landstinget som sysselsättningen väntas minska. Inom den kommunala vården anger företagen att personalstyrkan kommer att öka svagt. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort för att täcka behovet av ersättningsrekryteringar till följd av naturlig omsättning och pensionsavgångar. Rekryteringsbehov finns bland annat av läkare, sjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, undersköterskor och socialsekreterare. Bristen på arbetskraft har minskat sedan vårens undersökning då andelen som uppgav att de upplevt brist var anmärkningsvärt höga 76 procent. Nu är andelen som anger att de upplevt brist 47 procent, vilket är högre än genomsnittet. Bristen gäller i första hand läkare där det sedan långt tillbaka råder brist på i stort sett alla inriktningar inom yrket. Brister finns även inom andra yrkesgrupper som geriatriksjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, socialsekreterare och kuratorer. För yrket barnskötare råder det för närvarande överskott på arbetssökande. 16

18 Utbudet av arbetskraft Arbetskraftsdeltagandet har ökat de senaste åren, en av förklaringarna är att en högkonjunktur lockar fler till arbetsmarknaden. Arbetskraftsökningen är mest påtaglig i början av en högkonjunktur, när arbetskraften stabiliserar sig och sysselsättningen fortsätter att öka kommer arbetslösheten att sjunka. Detta händelseförlopp har varit tydligt under den gångna högkonjunkturen. I och med att arbetsmarknaden nu försvagas kommer det även att innebära en minskning av arbetskraften under det kommande året personer är mellan 16 och 64 år men står av någon anledning ändå utanför arbetskraften. Nästan hälften av de som inte ingår i arbetskraften studerar i någon form, en tredjedel är sjuka. De övriga är bland annat hemarbetande, värnpliktiga och pensionärer. Hemarbetande och värnpliktiga minskar medan sjukskrivna och pensionärer ökar. Precis som för riket som helhet har denna grupp ökat i Uppsala län under det senaste artalet. En förklaring till det kan vara att antalet studerande åter ökar vilket påverkar Uppsala. Växande befolkning Befolkningen i Uppsala län har ökat med nästan en procent per år i snitt sedan 1990-talet och framåt personer bodde i Uppsala län 2007, det är framför allt i åldersgrupperna mellan 16 och 24 samt 55 och 65 år som ökningen skett. Invandring står för den största delen av ökningen, totalt under de senaste fem åren har invandringsnettot varit personer varav var mellan 16 och 64 år. Under samma period var inrikes flyttnetto totalt personer varav mellan 16 och 64 år. Universiteten påverkar tydligt befolknings- och flyttmönstret i Uppsala. Det sker en stor inrikes inflyttning i åldern 20 till 24 år men också en näst intill lika stor utflyttning i åldersgruppen 25 till 34 år. Uppsala län är tillsammans med Stockholm, Skåne och Halland det län som haft den största befolkningstillväxten under 2000-talet. Korrigerat för att Heby kommun flyttats över från Västmanlands län till Uppsala län har befolkningen ökat med 3,5 procent de senaste fem åren. Befolkningsförändringen är ojämnt fördelad över länets kommuner. Knivsta är den kommun som har den starkaste befolkningstillväxten medan invånarantalet i Heby och Östhammar är minskande. Även befolkningen i yrkesaktiv ålder, mellan 16 och 64 år har ökat och väntas även fortsätta att öka personer hörde till denna grupp Östhammar är den enda kommun där också befolkningen mellan år minskar. En stor grupp kommer att gå i pension de närmaste åren med en topp samtidigt som är det dags för de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär att demografin bidrar till en ökande arbetskraft trots stora pensionsavgångar. Även om pensionsavgångarna möts av ungdomar på väg ut i arbetslivet kan fortfarande kompetensbrister uppstå inom vissa yrkesgrupper som är svåra att ersätta. Fler söker sig åter igen till högskolan Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar söktrycket igen. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att de tidigare nämnda barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som söktrycket ökar till högskolan sjunker övergångsfreensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola) i hela riket, så även i Uppsala län. Länet har fortfarande den högsta övergångsfreensen då varannan gymnasiestudent väljer att studera vidare. Under den kommande perioden väntas antalet studerande fortsätta att öka på grund av det försvagade arbetsmarknadsläget. 17

19 Stark koppling till Stockholms arbetsmarknad Pendlingen in till Stockholm är omfattande i hela Mälardalen. Varje dag eller vecka pendlar personer från bostaden i Uppsala län till arbetet i ett annat län. Majoriteten av utpendlarna, , åker till Stockholms län. Det motsvarar cirka 16 procent av nattbefolkningen. Samtidigt pendlar personer in till Uppsala län varav de flesta, 6 600, kommer från Stockholm. Totalt är pendlingsnettot för Uppsala län i utpendling. Pendlingen har ökat under 2000-talet, inpendlingen har ökat med 24 procent medan utpendlingen har ökat med 9 procent. Färre sjukskrivna En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid är nästan 400 fler än Det förklaras av att Heby kommun från och med 2007 räknas till Uppsala län. I riket totalt har antalet sjukskrivna minskat och bortser man från flytten av Heby är så även fallet i Uppsala län. Försäkringskassans prognos säger att antalet kommer att fortsätta minska. För att nå det målet finns bland annat ett samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att rehabilitera långtidssjukskrivna till arbete. 18

20 Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten ökar Antalet arbetslösa har under de senaste åren sjunkit stadigt och var exempelvis under första artalet i år nere på rekordlåga nivåer. Under tredje artalet i år var i genomsnitt drygt personer arbetslösa i länet. Detta är en nedgång med knappt personer jämfört med samma period föregående år. Eftersom antalet arbetslösa påverkas av tillgången till programmedel ger en sammanslagning av arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd en bättre bild av läget på arbetsmarknaden. Tredje artalet 2008 var knappt eller 2,9 procent av befolkningen år antingen arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Det är en minskning med knappt 300 personer jämfört med samma artal Under oktober månad 2008 var Uppsala det län i riket som hade den lägsta arbetslösheten. Under de senaste månaderna har minskningen avstannat betydligt och vår bedömning är att arbetslösheten under artal är på samma nivå som, eller något över värdet för sista artalet I november månad ökade arbetslösheten jämfört med motsvarande period Ökningen var dock svag och landade på en knapp procent. Under 2009 väntas arbetslösheten fortsätta att öka och vår prognos är att det under det sista artalet 2009 kommer att vara cirka fler arbetslösa jämfört med samma artal i år. Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd samt sökande i arbete med stöd i Uppsala län 4,0% 3,5% 3,0% Prognos Procent av bef år 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Period Arbete med stöd Arbetslösa I program Diagram 4: Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd samt i arbete med stöd i Uppsala län under period september 2005 till december De streckade linjerna är prognos. Källa: Arbetsförmedlingen Något fler i program med aktivitetsstöd Sökande i program med aktivitetsstöd har under 2000-talet legat kring personer och var som flest fjärde artalet Sedan slutet av 2006 och under 2007 har volymerna minskat för att det senaste artalet börjat öka igen. Tredje artalet 2008 var cirka personer i program med aktivitetsstöd, vilket är en ökning med 54 procent jämfört med 19