OCH YRKEN UTBUDET AV ARBETSKRAFT ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER YRKESBAROMETERN...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...0 SAMMANFATTNING...1 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...2 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...3 Lediga platser...3 Kapacitetsutnyttjande...4 Rekryteringsproblem...5 Varsel...7 Sysselsättningen i länet...7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...8 Industri/ Jord- och skogsbruk...9 Byggnadsverksamhet...9 Privat tjänsteproduktion Offentlig verksamhet UTBUDET AV ARBETSKRAFT Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraften ökar ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Fakta om prognosen YRKESBAROMETERN Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras. Ansvarig utredare: Jim Enström

3 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 1 Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men både framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet Efter det andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Antalet sysselsatta i Uppsala län har ökat starkt de senaste åren. Sedan finanskrisen drabbade Sverige och länet har sysselsättningen sjunkit i flera branscher. Under nästa sjunker sysselsättningen framförallt inom den offentliga sektorn, det vill säga utbildning samt vård och omsorg. Samtidigt ökar sysselsättningen i vissa branscher inom privat sektor men sammantaget sjunker sysselsättningen i länet. Inom handeln är framtidstron god men på grund av ett lågt kapacitetsutnyttjande väntas sysselsättningen bli oförändrad. Branscherna industri och bygg har återhämtat sig väl. Sysselsättningen väntas bli oförändrad inom industrin medan den väntas öka något inom bygg, framförallt under andra halvåret Inom finansiell verksamhet, företagstjänster har sysselsättningen sjunkit under det senaste året men en återhämtning är att vänta under kommande år. Arbetskraften i Uppsala ökar. Befolkningen ökar och antalet sjukskrivningar fortsätter att minska samtidigt som de stora ungdomskullarna inträder på arbetsmarknaden. Samtidigt väntas antalet som söker sig bort från arbetsmarknaden mot studier bli större än de senaste åren. Vid högkonjunkturer är det fler som söker sig till arbete, medan lågkonjunkturer får fler att välja studier. Sammantaget väntas dock en viss ökning av arbetskraften under Antalet varsel om uppsägning har ökat kraftigt sedan hösten Samtidigt har antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingen minskat. Detta bäddar för att arbetslösheten kommer att vara fortsätta att öka. Arbetslösheten i Uppsala är lägst i landet i oktober Under fjärde kvartalet 2010 väntas arbetslösheten bli personer. Det är cirka 100 personer fler än motsvarande kvartal Men samtidigt som efterfrågan på arbetskraft inom flera branscher har behöver fortfarande många arbetsgivare rekrytera. Arbetsmarknaden står aldrig still och på grund av exempelvis pensionsavgångar finns det ett ständigt behov av ersättningsrekryteringar. Detta är särskilt tydligt under denna period då vi under de närmaste åren står inför en generationsväxling som kommer att bli omfattande i många branscher.

4 2 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län Arbetslösa, sökande i program med aktivitetsstöd och sökande som har arbete med stöd Saknar arbete I arbete A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Andel Antal Andel Antal Andel 2008kv ,10 % ,00 % ,07 % 2009kv ,20 % ,75 % ,90 % 2010kv ,24 % ,55 % ,96 % Tabell 1: Antal respektive andelar av befolkningen (16-64 år) i respektive sökandegrupp, kvartalsgenomsnitt. Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadspolitiska utmaningar I takt med att arbetsmarknaden har försvagats har ungdomarna fått det allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket inneburit att deras arbetslöshet ökat påtagligt. Även de utrikesfödda är utsatta på länets arbetsmarknad. När läget försämrats är det i första hand de som är på väg in på arbetsmarknaden som drabbas. Insteget till arbetslivet sker ofta genom tillfälliga anställningar och det är dessa jobb som försvinner först i en lågkonjunktur. Bland dem som har tillfälliga anställningar är ofta unga och utrikesfödda överrepresenterade. En grupp som riskerar att få ännu svårare att etablera sig på arbetsmarknaden är personer som saknar gymnasieutbildning. En utmaning nu och i framtiden är att förbättra de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna för dessa grupper.

5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 3 Under hösten 2009 har arbetsförmedlingarna i länet haft kontakt med drygt 350 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval och det verkar som marknadsutvecklingen inom det privata näringslivet i Uppsala län har vänt. För vissa företag har efterfrågan på varor och tjänster börjat öka något det senaste halvåret, om än från en låg nivå. I den undersökning arbetsförmedlingen genomförde våren 2009 gav då en relativt pessimistisk av kommande efterfrågan. Utfallet för föregående sexmånadersperiod blev dock något bättre än väntat. Andelen företag som angett en minskad efterfrågan var något färre än de som haft en positiv utveckling. Nettotalet, det vill säga andelen företag som tror på en ökande efterfrågan minus de som tror på en minskande dito, var i vårens undersökning 4 och utfallet blev 7. För kommande 6 månader blev nettotalet 26, vilket innebär att 35 procent av företagen i undersökning tror på en ökad efterfrågan och 10 procent tror på en minskad. Bedömningarna för kommande 6 till 12 månader är mer osäkra men företagen anger att nettotalet stiger till 40, vilket i sammanhanget innebär att nästan hälften av företagen tror på en ökad efterfrågan. Näringsgren Senaste 6 mån Höst- 08 Vår- 09 Höst- 09 Kommande 6 mån Höst- Vår- Höst mån framöver Vår- 09 Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel Hotell och restaurang Information och kommunikation Höst- 08 Höst- 09 Jordbruk, skogsbruk o fiske Personliga och kulturella tjänster Tillverkning av verkstadsvaror Övrig tillverkning, exkl utvinning, energi o miljö Transport Vård och omsorg Totalt Tabell 2: Marknadsutvecklingen - nettotal 1 Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i Uppsala under de tre första kvartalen 2009 minskade jämfört med motsvarande period 2008 enligt en säsongsrensad och trendad serie. Under årets nio första månader anmäldes totalt lediga platser i Uppsala, vilket är en minskning med nästan platser jämfört med samma period Nettotalet är saldot mellan andelen företag som uppgett en ökning respektive en minskning för en viss fråga. Exempel: 40 % av företagen uppger att produktionsvolymen har ökat och 10 % att den har minskat (50 % uppger att den är oförändrad). Nettotalet blir i det här fallet 30 (40-10=30). Av nettotalen bildas sedan tidsserier och dessa presenteras bl.a. i diagram.

6 4 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län Antalet nyanmälda platser i oktober uppgick till Den minskade efterfrågan på arbetskraft ligger bakom denna utveckling, en utveckling som till viss del väntas fortsätta även under nästa år. Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser totalt sett kommer att minska jämfört med Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser Uppsala län Nyanmälda platser (med mer än 10 dagars varaktighet) januari oktober Säsongrensad och trendad serie Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I höstens undersökning uppgav 58 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket är en något lägre siffra än i vårens undersökning. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer ligger på 42 procent. Den vikande konjunkturen innebär att det lediga produktionsutrymmet kommer har ökat i många branscher vilket medför en ökad risk för uppsägningar. När mer än vart tredje företag har ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 10 procent, samtidigt som efterfrågan på produktionen minskat finns är risken för uppsägningar stor.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 5 Tabell 3: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Uppsala län 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Byggverksamhet Finansiell Handel o verksamhet, kommunikationer företagstjänster Industri Jordbr, skogsbr o Personl och Vård och omsorg fiske kulturella tjänster, renhållning Totalt 0% 1-5 % 6-10 % % % Mer än 30 % I höstens undersökning hade 26 procent av de tillfrågade företagen ett outnyttjat produktionsutrymme som överstiger 20 procent av den totala produktionskapaciteten. Störst kapacitets finns i transport (21 %), tillverkning av verkstadsvaror (18 %), Hotell och Restaurang (18 %) och Handeln (17 %). Rekryteringsproblem I takt med de senaste årens kraftigt ökande efterfrågan på företagens varor och tjänster, ökade också sysselsättningen och alltfler företag upplevde rekryteringsproblem. Det största antalet yrken fanns i byggverksamheterna och tillverkningsindustrin. Under hösten har andelen arbetsgivare som uppger att har minskat något sedan i våras, från en redan låg nivå. Mellan hösten 2008 och våren 2009 halverade andelen privata arbetsgivare som upplevt. 13 procent av företagen i vår undersökning uppgav sig ha haft rekryteringsproblem under de senaste 6 månaderna. Mot bakgrund av detta bedöms rekryteringsproblemen vara fortsatt låga under nästa år.

8 6 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län Tabell 4: Andel privata arbetsgivare som har uppgett att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch och prognostillfälle. 60% Uppsala län 50% 40% 30% 20% 10% 0% Byggverksamhet Finansiell Handel o verksamhet, kommunikationer företagstjänster Industri Jordbr, skogsbr o Personl och Vård o omsorg Totalt näringsliv fiske kulturella tjänster, renhållning Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Tabell 5: Andel offentliga arbetsgivare som har angivit att man upplevt på arbetskraft det senaste halvåret, per verksamhet och prognostillfälle. Uppsala län 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vård och omsorg Övrig kommunal verksamhet Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Offentliga tjänster Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009

9 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 7 Varsel Sysselsättningen i Uppsala län har ökat under lång tid. Från första kvartalet 2009 har dock sysselsättningen minskat något. Den svaga efterfrågan som drabbade den svenska ekonomin förra året har också drabbat Uppsala och varselutvecklingen under hösten ger en tydlig bild av detta. Under 2007 varslades sammanlagt 665 personer om uppsägning i länet. Under förra året berördes Uppsalabor av varsel, vilket innebär nästan en tredubbling. Cirka 40 procent av dessa varsel lades i tillverkningsindustrin, vilket kan jämföras med 2007, då endast 15 procent fanns i tillverkningsindustrin. Till och med oktober innevarande år hade personer varslats om uppsägning i länet. 44 procent av dessa, eller av dessa varsel lades i tillverkningsindustrin. Diagram 2: Antal personer berörda av varsel i Uppsala län från (kv3) Uppsala län tom okt Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i Uppsala ökade från till under perioden 2004 till 2007, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007, men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2009 indikerar att sysselsättningen fortsatt att öka under 2007 och 2008, ökningen vändes till en minskning under första kvartalet i år och sysselsättningen beräknas minska ytterligare under Vår bedömning är att sysselsättningen vid fjärde kvartalet 2010 uppgår till ungefär personer. Sysselsättningsminskningen uppgår då till cirka personer.

10 8 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län Diagram 3: Sysselsättning Antal anställda, Uppsala län, kv Uppsala län Antal sysselsatta (anställda) kvartal kvartal Säsongrensad och trendad serie Källa: SCB, Kortperiodisk Sysselsättningsstatisk, säsongs- och trendrensade värden Näringsgrenar och yrken Arbetsförmedlingens prognos för sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabellen nedan. Vi bedömer att antalet sysselsatta kommer att minska inom flera branscher under Den största minskningen kommer, enligt vår prognos, att ske inom den offentliga sektorn. I linje med tidigare undersökningar är det de små och medelstora företagen som är mest positiva. Totalt sett kommer sysselsättningen att minska, främst bland de offentliga arbetsgivarna. Detta beror på minskade skatteintäkter då sysselsättningen minskat inom det privata näringslivet samt demografiska orsaker. Tabell 6: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Industri, jord & skog Bygg och anläggning Handel Finans, uppdrag Personliga & kulturella tjänster Utbildning, vård, offentlig förvaltning Transport Totalt Utveckling till fjärde kvartalet 2010

11 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 9 Industri/ Jord- och skogsbruk 2 Industri I branschen ingår bland annat verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning, pappers- samt livsmedelsindustri. Industrin sysselsatte personer i länet under förra året. Det motsvarar 10, 3 procent av det totala antalet sysselsatta i länet. Det är en mindre andel än genomsnittet för riket. Sysselsättningen har minskat under 2009 men för nästa år bedöms sysselsättning bli oförändrad. Industrin är en betydelsefull del av näringslivet. Signalerna om utvecklingen inom industrin tyder på en efterfrågan har vänt och företagen är relativt optimistiska inför kommande år. Sedan hösten 2008 har ett stort antal varsel inom industrin rapporterats runt om i landet. Uppsala är inget undantag, även om inte länet inte drabbats lika hårt som andra län. Under året har cirka personer varslats inom branschen. Under hela förra året varslades cirka personer varav 750 från industrin. När det gäller efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret har de negativa talen ifrån i våras vänts till positiva tal. En majoritet av företagen tror en ökad efterfrågan för de närmaste 6 månaderna, om än från en låg nivå. Bedömningarna för kommande 6 till 12 månader ser till och med något mer positivt ut. Jord- och skogsbruk I branschen ingår bland annat växtodling, skogsvård, djurskötsel och djurvård. Under 2008 arbetade cirka personer i branschen. Sysselsättning har enligt prognosundersökningen varit oförändrad under det senaste året men väntas minska under prognosperioden. Lönsamheten inom jord- och skogsbruk har sjunkit i länet under Under prognosperioden väntas dessa arbetsgivare fortsätta att känna av konjunkturavmattningen. Bland de tillfrågade företagen i höstens undersökning väntas en svag minskning av efterfrågan för de kommande 6 månaderna, nettotal -8. För nästkommande 6-12 månader är dock arbetsgivarna mer positiva med ett nettotal på 33. I föreliggande undersökning uppgav 92 procent av arbetsgivarna att de inte upplevt någon på arbetskraft. Endast ett fåtal arbetsgivare har deltagit i undersökningen vilket gör det svårt att dra några slutsatser då små skillnader kan ge stora statistiska effekter. Byggnadsverksamhet Branschen är indelad i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Under 2008 var drygt sysselsatta inom byggbranschen. På grund av den kraftiga inbromsningen har sysselsättningen minskat kraftigt under innevarande år. Enligt höstens undersökning har byggarbetsgivarna svaga, om än positiva, förväntningar för de kommande 6 månaderna. För kommande I Industri/ Jord- och skog ingår förutom ingår förutom inom tillverkning och utvinning, energi och miljö även all verksamhet inom jordbruk, skogsbruk och fiskenäringen 3 källa: LRF, Lantbruksbarometern

12 10 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län månader är arbetsgivarna mycket positiva och nettotalet blir 30 och sysselsättning kommer att öka under andra halvåret Brist på arbetskraft har tidigare varit ett stort problem inom hela byggbranschen, så även i Uppsala, men nu när efterfrågan varit lägre har också talen sjunkit. Vid höstens undersökning var det 23 procent av byggföretagarna som upplevt på arbetskraft, jämför med 33 procent hösten 2008 och 41 procent hösten Bristen gäller bland annat olika typer av ingenjörer, erfarna byggnadsträarbetare och anläggningsmaskinförare. Sannolikheten är stor att en ökar under andra halvåret 2010 då efterfrågan väntas öka. Ett för branschen specifikt problem är att många byggföretag är små och därför inte förmår anställa lärlingar i den omfattning som skulle behövas med tanke på hur många som utbildas. Det gör att nyexaminerade ungdomar från gymnasiets byggprogram får svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I nuläget är situationen särskilt besvärlig med tanke på att många företag sagt upp personal, vilket gör det ännu svårare för unga att få anställning som lärling. Privat tjänsteproduktion Inom denna Finansiell verksamhet och företagstjänster återfinns bank-, finans- och försäkringsbolag, fastighets-, och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. Under 2008 arbetade cirka personer i branschen. Sysselsättning i branschen har ökat under flera år men har minskat under Det är en bred bransch som rymmer många yrkesgrupper. Bemanningsföretagen som ingår i branschen har expanderat kraftigt de senaste åren. De blir verksamma inom allt fler yrkesområden men har fortfarande en klar tyngdpunkt inom lager och industri, det är där samt inom teknik som tillväxten skett 4. Det har inneburit att de yrken som efterfrågas inom denna bransch till stor del är industriyrken. Följaktligen har de haft en kraftigt minskande efterfrågan det senaste året och sysselsättningen har minskat. Bank- och försäkringsbolagen har ett oförändrat läge. IT-sektorn har haft en kraftig tillväxt och arbetskrafts har på flera håll varit ett stort problem. Spelutveckling är exempel på ett expansivt område i länet med höga krav på specialistkompetens och kreativitet. Konsultbranschen är generellt en konjunkturkänslig bransch som har expanderat kraftigt de senaste åren. Många av de boende i Uppsala län som arbetar inom konsultbranschen pendlar till sin arbetsplats i Stockholms län. Arbetskraftsen har minskat i branschen och endast 14 procent av arbetsgivarna i hösten undersökning svarade att de upplevt, jämfört med 28 procent för ett år sedan. Efterfrågan det kommande året väntas bland annat finnas bland systemerare, programmerare och försäkringstjänstemän. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den mest positiva branschen i undersökningen. I branschen Handel ingår detaljhandel, partihandel och handel med motorfordon. I handeln sysselsätts cirka personer. Handeln har i högsta grad gynnats av de senare årens goda konjunktur och hushållens stärkta köpkraft. I takt med att konjunkturen försvagar hushållens köpkraft finns det risk att handeln påverkas negativt. Det gäller särskilt i 4 källa: Almega

13 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 11 sällanköpshandeln. Även inom dagligvaruhandeln kan vi se ett förändrat beteende där dyrare varor byts mot billigare och lågpriskedjorna vinner marknadsandelar. Inom handeln är deltidsarbete vanligt vilket gör att man har en flexibel personalstyrka som kan arbeta mer när så krävs. Sysselsättningen har varit oförändrad det senaste året och väntas förbli så även under 2010 trots mycket positiva nettotal, för nästa år. Det beror dels på ett lågt kapacitetsutnyttjande och den flexibla personalstyrkan. Inom branscherna transport- och kommunikationer finns företag verksamma med transporter, samt tele- och postkommunikation. Branscherna sysselsätter cirka personer i länet. Efterfrågan inom transport bedöms som låg och arbetsgivarna anger ett nettotal på 5 för kommande år. Arbetsgivarna inom Information och kommunikation är väsentligt mer positiva och anger nettotal på 43 respektive 71 för kommande 6 månader och kommande 6 till 12 månader. Sysselsättningen inom transport har sjunkit under det senaste året men väntas bli oförändrad under Sysselsättningen inom information och kommunikation kommer att öka något. Arbetskraftsen inom transport är i normaltfallet låg jämfört med andra branscher och i höstens undersökning anger 90 procent av transportföretagarna att de inte upplevt någon. För företagen inom information och kommunikation anger 86 procent av företagen att de inte upplevt någon på arbetskraft. Besöksnäringen som består av hotell och restauranger har precis som handeln tagit del av konsumenternas förstärkta ekonomi under senare år. Resandet har ökat och restaurangbesöken har tenderat att bli fler. Det är framförallt affärsresenärerna och utländska besökare som ökat (källa: Nutek). Både universiteten och näringslivet lockar besökare till länet. Branschen har haft en svag efterfrågan de senaste 6 månaderna med ett nettotal på -11. För 2010 är dock branschen mer positiv och anger ett nettotal på och sysselsättningen väntas öka. Arbetskraftsen i branschen är låg och 76 procent av arbetsgivarna angav att de inte upplevt någon på arbetskraft. Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. Cirka personer av samtliga sysselsatta i Uppsala län fanns inom denna sektor år Inget annat län har en så hög andel inom offentlig verksamhet. Antalet sysselsatta väntas att minska under prognosperioden. Utvecklingen ser dock olika ut inom de olika verksamheterna. De kommunala budgetarna urholkas i takt med att skatteinkomsterna försvagas som en följd av att antalet arbetade timmar minskar. Vidare ökar kostnaderna påtagligt genom att den ökade arbetslösheten medför stigande kostnader för försörjningsstöd och ökade kostnader för olika kommunala aktiviteter för de arbetslösa. Denna kostnad blir de kommande åren något högre än normalt då antalet personer som har arbetslöshetsförsäkring har minskat. Trots ökade statsbidrag kommer sannolikt effektiviseringar och personalneddragningar att verkställas Nettotalet för alla de offentliga arbetsgivarna är 6 för det kommande halvåret och 2 för kommande 6 till 12 månader. En svag efterfrågan men den är ändå positiv. Det är dock stora skillnader mellan de olika verksamhetsområdena.

14 12 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län Inom offentlig administration ingår bland annat statliga myndigheter, miljö- och tekniska förvaltningar, kommunal administration och räddningstjänst. Den offentliga administrationen sysselsatte under 2008 cirka personer i Uppsala län. Under prognosperioden bedöms sysselsättningen minska. Utbildningssektorn i Uppsala län sysselsatte under 2008 cirka personer. I utbildningssektorn ingår förskola, grund- och gymnasieskola, högskola/universitet samt vuxenutbildning och folkhögskola. Sysselsättningen bedöms minska starkt under prognosperioden. Specifikt för Uppsala län är de två stora universiteten, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet hade Uppsala universitet cirka helårsstudenter vilket är oförändrat jämfört med 2007, men en minskning med 3,9 procent från SLU hade helårsstudenter och minskade jämfört med året innan (Källa: Högskoleverket). Antal ansökningar till högskola ökade till höstterminen 2009, vilket delvis kan förklaras av demografi, de stora barnkullarna från 90-talets början går nu ut gymnasiet och är redo för högskolestudier. Antalet som väljer att studera påverkas också av konjunkturen. Vid hög efterfrågan på arbetskraft ökar chansen till goda villkor på arbetsmarknaden vilket lockar arbetskraft, vid en lågkonjunktur är alternativet att studera mer attraktivt i väntan på att efterfrågan på arbetskraft skall öka. Därav gör vi bedömning att antalet som väljer att börja studera nu ökar på grund av den försämrade arbetsmarknaden. Samtidigt som stora ålderklasser lämnar gymnasiet minskar elevunderlaget för grund- och gymnasieskola vilket ökar risken för övertalighet. Sysselsättningen bedöms minska under det kommande året, och främst inom grund- och gymnasieskolan. Inom universitetet samt inom barnomsorgen väntas antalet anställda vara i stort sett oförändrat under det kommande året. Det finns en obalans mellan yrken inom utbildningssektorn. Det är framför allt förskolelärare och specialpedagoger som det är störst på. Obalansen är delvis en följd av ambitionen att höja kompetensen inom förskolan samtidigt som intresset att läsa till yrket på högskolan inte är tillräckligt stort. Även gymnasielärare inom yrkesämnen och praktiskestetiska ämnen är efterfrågade på arbetsmarknaden. Vård och omsorg sysselsatte knappt personer under Äldreomsorg, akutsjukvård, primärvård och tandvård är exempel på verksamheter som ingår i branschen, huvudmannen kan vara antingen kommun eller landsting. Sysselsättningen har sjunkit det senaste året och väntas fortsätta sjunka under nästa år. Tandvård och primärvård anger en viss ökning av sysselsättningen. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort. Främst handlar det om ersättningsrekryteringar för att täcka behovet av naturlig omsättning och pensionsavgångar. Rekryteringsbehov finns bland annat av läkare, tandläkare, sjuksköterskor, distriktssjuksköterskor, undersköterskor läkar- och socialsekreterare. Bristen på arbetskraft har minskat sedan vårens undersökning. Bristen gäller i första hand läkare, tandläkare och specialistutbildade sjuksköterskor. Inom yrket barnskötare råder det för närvarande på arbetssökande.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 13 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften definieras som summan av antalet sysselsatta och antalet arbetslösa. De personer som är i program med aktivitetsstöd räknas i officiell statistik inte in i arbetskraften utan räknas som studerande. Personer i arbete med stöd som anställningsstöd, plusjobb, lönebidrag, nystarts- och instegsjobb räknas däremot som sysselsatta. Arbetskraftsutbudet påverkas av befolknings- och sysselsättningsutveckling, utbildning, pensionsavgångar och ohälsotal. Arbetskraftsdeltagandet har ökat de senaste åren, en av förklaringarna är att en högkonjunktur lockar fler till arbetsmarknaden. Arbetskraftsökningen är mest påtaglig i början av en högkonjunktur, när arbetskraften stabiliserar sig och sysselsättningen fortsätter att öka kommer arbetslösheten att sjunka. Detta händelseförlopp har varit tydligt under den gångna högkonjunkturen. I och med att arbetsmarknaden nu försvagas kommer det även att innebära en minskning av arbetskraften under det kommande året. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) uppgick arbetskraften under tredje kvartalet 2009 till cirka personer, en minskning med personer jämfört med samma kvartal förra året personer är mellan 16 och 64 år men stod under tredje kvartalet 2009 av någon anledning ändå utanför arbetskraften. Nästan hälften av dem som inte ingår i arbetskraften studerar i någon form, en tredjedel är sjuka. De övriga är bland annat hemarbetande, värnpliktiga och pensionärer. Precis som för riket som helhet har denna grupp ökat i Uppsala län mellan 2007 och En förklaring till det kan vara att antalet studerande åter ökar vilket påverkar Uppsala i hög grad. Befolkningsutveckling Befolkningen i Uppsala län har ökat med drygt en procent per år i snitt sedan 1990-talet och framåt personer bodde i Uppsala län 2008, det är framför allt i åldersgrupperna mellan 16 och 24 samt 61 och 70 år som ökningen skett. Invandring står för den största delen av ökningen, totalt under de senaste två åren har invandringsnettot varit personer varav var mellan 16 och 64 år. Under samma period var inrikes flyttnetto totalt personer varav mellan 16 och 64 år. Universiteten påverkar tydligt befolknings- och flyttmönstret i Uppsala. Det sker en stor inrikes inflyttning i åldern 20 till 24 år men också en stor utflyttning i åldersgruppen 25 till 34 år. Uppsala län är tillsammans med Stockholm, Skåne och Halland det län som haft den största befolkningstillväxten under de senaste fyra åren. Befolkningsförändringen är ojämnt fördelad över länets kommuner. Knivsta är den kommun som hade den starkaste befolkningstillväxten under 2008 medan invånarantalet i Heby och Älvkarleby minskade. Även befolkningen i yrkesaktiv ålder, mellan 16 och 64 år har ökat och väntas även fortsätta att öka personer hörde till denna grupp Östhammar och Älvkarleby är de enda kommunerna där också befolkningen mellan år minskar. En stor grupp kommer att gå i pension de närmaste åren samtidigt som är det dags för de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet att etablera sig på arbetsmarknaden. Det innebär att demografin bidrar till en ökande arbetskraft trots stora pensionsavgångar.

16 14 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län Pendlingen in till Stockholm är omfattande i hela Mälardalen och påverkar i högsta grad arbetskraften i Uppsala län. Varje dag eller vecka pendlar drygt personer från bostaden i Uppsala län till arbetet i ett annat län. Majoriteten av utpendlarna åker till Stockholms län. Samtidigt pendlar cirka personer in till Uppsala län varav de flesta kommer från Stockholm. Totalt är pendlingsnettot för Uppsala län drygt i utpendling. Pendlingen har ökat mellan år 2000 och 2007, inpendlingen har ökat med 34 procent medan utpendlingen har ökat med 26 procent. Ohälsotalet påverkar i hög grad arbetskraften. En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning på heltid har minskat i flera år. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12- månadersperiod. Ohälsotalet har sjunkit under lång tid i både riket och länet. För Uppsalas del sjönk Ohälsotalet från 33,9 till 31,4 mellan tredje kvartalet 2008 och samma kvartal Denna utveckling ligger under genomsnittet för riket. Försäkringskassans prognos säger att antalet kommer att fortsätta minska. För att nå det målet finns bland annat ett samarbete mellan försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att rehabilitera långtidssjukskrivna till arbete. På grund av ändrade regler för långtidssjukskrivna kommer det att bli ett markant ökat inflöde till arbetskraften från Försäkringskassan under Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Arbetskraften har ökat under de senaste åren, vilket är en naturlig följd av en högkonjunktur. Då chanserna att få jobb ökar på arbetsmarknaden är det fler som söker sig dit. Denna trend tycks dock vända nu, efter några år av färre ansökningar till högskolan ökar söktrycket igen. Orsaker till det kan dels vara en väntad försämrad utveckling på arbetsmarknaden men kanske framför allt att de tidigare nämnda barnkullarna från 90-talet går ut gymnasiet. Samtidigt som söktrycket ökar till högskolan sjunker övergångsfrekvensen (andel av gymnasiestudenter som läser vidare vid universitet/högskola) i hela riket, så även i Uppsala län. Länet har fortfarande den högsta övergångsfrekvensen då varannan gymnasiestudent väljer att studera vidare. Under den kommande perioden väntas antalet studerande fortsätta att öka på grund av det försvagade arbetsmarknadsläget. Detta leder till att arbetskraftsutbudet krymper. På grund av att arbetsmarknaden försvagas väntas även antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, så som Jobb- och utvecklingsgarantin samt Jobbgaranti för ungdomar, att öka. Detta leder, precis som i fallet med de högskolestuderande, att arbetskraftsutbudet krymper. Arbetskraften ökar 2010 Med det underlag som för närvarande finns att tillgå enligt ovan är vår bedömning att antalet personer i arbetskraften är ökar under 2010 med cirka 800 personer.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 15 Tabell 7: Arbetskraftens förändring 5 Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2009kv kv Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten låg på en relativt låg nivå under hela Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten, i princip, kommer att vara oförändrad under loppet av 2010, medan antalet personer i aktivitetsstöd bedöms öka kraftigt under nästa år. När det gäller antalet personer i arbete med stöd bedöms antalet personer minska under innevarande år för att öka svagt under slutet av nästa år. Tabell 8: Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2008, prognos för 2009 och 2010 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv kv % % % 2010 kv % % % Arbetslöshetens struktur Totalt har andelen arbetslösa och sökande med aktivitetsstöd ökat från 2,6 procent av befolkningen år till 4,8 procent mellan tredje kvartalen 2008 och Alla grupper av sökande har drabbats av ökningen, men främst märks den av bland de yngsta, mellan 18 och 24 år. Det enda länet som har en lägre ungdomsarbetslöshet än Uppsala är Stockholm. I genomsnitt var cirka personer mellan 18 och 24 år arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd under det tredje kvartalet Som tidigare nämnts har ungdomsarbetslösheten ökat kraftigt i länet. Detta är vanligt i en konjunkturnedgång när de lediga platserna minskar och antalet tillfällen att träda in på arbetsmarknaden minskar. Att Uppsala län jämfört med övriga landet fortfarande har en låg ungdomsarbetslöshet beror till stor del på att det är en högre andel ungdomar som studerar på eftergymnasial nivå än genomsnittet för riket. Arbetslöshetsökningen blir svagare ju högre upp i åldrarna man kommer och även nivån på arbetslösheten är lägre längre upp i åldrarna. Bland åringar är personer arbetslösa eller i program med 5 Arbetskraftens förändring definieras som förändring av arbetslösa ur Af:s register plus förändring av sysselsatta baserad enligt vår egen intervjuundersökning och annan sysselsättningsstatistik.

18 16 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län aktivitetsstöd (0,9 procent av befolkningen år). Vid en jämförelse mellan könen märks att arbetslösheten ökat betydligt mer för männen än för kvinnorna. Detta är fullt logiskt med tanke på att den försämring som skett på arbetsmarknaden i mångt och mycket varit fokuserad kring industrin och att industrin är mansdominerad. I takt med att sysselsättningsminskningen sprider sig mer till övriga sektorer väntas skillnaderna minska. Ungefär 20 procent av alla arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vid arbetsförmedlingarna i länet har någon typ av fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Det är ett par procentenheter fler än för ett år sedan. I tabellen nedan framgår det att även denna grupp har märkt av en ökad arbetslöshet under det senaste året, men inte i samma omfattning som övriga grupper. Långtidsarbetslösheten har minskat mer eller mindre stadigt sedan 2006 med undantag för första kvartalet 2007, vilket då var en effekt av inbromsningen av program. I oktober i år var personer långtidsarbetslösa, cirka 900 personer fler än för ett år sedan, vilket motsvarar en ökning med knappt 30 procent. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar minskade kraftigt under 2008 då Jobbgaranti för ungdomar infördes och många unga påbörjade sitt deltagande i denna aktivitet. Under 2009 har långtidsarbetslösheten bland ungdomar börjat öka. I oktober 2009 var 241 ungdomar långtidsarbetslösa i länet, en ökning med 180 personer. Både deltids- och timanställda har minskat sedan mitten av 2005 då de var som flest, och var knappt i länet. Idag har cirka personer en anställning som inte täcker hela arbetsutbudet, en ökning med 180 personer. Av dessa har knappt en tillfällig timanställning. Det är stor skillnad mellan könen, drygt 60 procent är kvinnor. En stor del av de deltidsarbetslösa finns inom vård och omsorg och inom handel. Arbetslösheten har stigit ungefär lika mycket för både utrikes födda som för de som är födda i Sverige under det gångna året. Antalet har ökat med drygt 60 procent för båda grupperna. Personer som inte är uppvuxna i landet saknar ofta kontaktnät och referenser som är användbara. Detta kan leda till att många i denna grupp ofta kan vara extra sårbara på arbetsmarknaden i en lågkonjunktur. Många yrken kräver att man skall kunna ta emot information både skriftligt och muntligt på svenska. Språkkraven gör det svårt för många invandrare att komma ifråga för en anställning. En utmaning för Uppsala län är att bli bättre på att tillgodose de invandrades önskan att arbeta och att tillvarata kompetensen de besitter. Arbetsförmedlingen har ett utökat ansvar för att nyanlända får del av insatser som ska främja snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Andelen högskoleutbildade bland de arbetssökande är högre än bland befolkningen som helhet, och det är även inom denna grupp som arbetslösheten har minskat mest under det gångna året. Däremot är personer utan avslutad gymnasieutbildning överrepresenterade bland de arbetssökande. Övergångsfrekvensen till universitet/högskola i Uppsala är den högsta i landet. Hälften av alla gymnasiestudenter läser vidare inom tre år. För det årets tre första kvartal syns tydligt att arbetslösheten ökat mest för de med gymnasial utbildning.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 17 Tabell 9: Arbetslöshetens struktur Andel arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd i respektive grupp av samtliga arbetslösa plus deltagare i program med aktivitetsstöd Länet i fjol Länet i år Riket i år Kvinnor 48,3% 45,4% 43,9% Män 51,7% 54,6% 56,1% Ungdomar år 21,0% 24,4% 24,2% Äldre år 16,8% 14,0% 13,9% Funktionshindrade 19,8% 17,4% 13,8% Utrikesfödda 27,9% 27,9% 28,7% Respektive grupps andel av utrikesfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Utrikesfödda, grundskola 30,1% 31,0% 34,6% Utrikesfödda, gymnasium 34,0% 34,2% 37,9% Utrikesfödda, högskola 35,9% 34,9% 27,5% Respektive grupps andel av svenskfödda arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd Svenskfödda, grundskola 23,0% 20,5% 21,3% Svenskfödda, gymnasium 47,1% 52,9% 56,4% Svenskfödda, högskola 29,8% 26,6% 22,3% Andel i respektive grupp av arbetslösa i respektive grupp Långtidsarbetslösa år 5,8 % 12,5% 11,9% Långtidsarbetslösa män 25,1% 26,7% 28,2% Långtidsarbetslösa kvinnor 21,2% 22,6% 24,6% Långtidsarbetslösa utrikesfödda 28,7% 30,7% 33,4% Långtidsarbetslösa med funktionshinder 37,1% 42,1% 40,2% Långtidsarbetslösa år, andel av arbetslösa år 23,2% 24,9% 26,6% Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsmarknaden i Uppsala län har försvagats under 2009 efter ett par mycket goda år. Detta syns inte minst genom att antalet arbetslösa ökat kraftigt. Dock är läget relativt sett bättre än i många andra län och Uppsala är fortfarande det län som har den lägsta arbetslösheten. Arbetsförmedlingen bedömer nu att arbetsmarknaden börjat återhämta sig. Vår egen undersökning visar tydligt på att företagen har känt av nedgången i efterfrågan under hösten men att de, åtminstone inom delar av det privata näringslivet, har en försiktig optimism inför Trots detta, mycket på grund av nedskärningar i offentlig sektor, kommer att sysselsättningen att minska Antalet inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen kommer inte att stiga så mycket som väntat på grund av den kraftiga ökningen av deltagare i program med aktivitetsstöd. Sammanlagt blir ökning av inskrivna arbetslösa och deltagare i program fler än vid fjärde kvartalet i år. Den stora utmaningen för Arbetsförmedlingen blir att hjälpa de som blir arbetslösa att så fort som möjligt hitta nya arbeten samt att se till att rusta dem som är i behov av extra stöd med de verktyg de behöver för att åter ta sig ut på arbetsmarknaden. Under det senaste året har inslaget av arbetssökande med sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden ökat i länet. I takt med att efterfrågan på länets arbetsmarknad bedöms minska ökar svårigheterna för dessa grupper. Arbetsförmedlingen bedömer därför att arbetsmarknadsläget kommer att vara fortsatt svårare för vissa utrikes

20 18 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län födda, arbetssökande med funktionshinder och sökande med kort utbildningsbakgrund. Arbetsförmedlingen bedriver aktiva insatser för att underlätta dessa gruppers situation på arbetsmarknaden. Insatserna sker dels inom ramen för vår egen verksamhet men även i samverkan med andra aktörer. Detta är nödvändigt om vi ska kunna nå goda resultat i vår verksamhet. Genom en än mer fördjupad samverkan och mer individanpassat stöd till personer som i dagsläget står utanför arbetsmarknaden, kan förmedlingen bidra till en positiv utveckling i länet. Samtidigt som Arbetsförmedlingen måste stödja de arbetssökande är det fortsatt viktigt att ha goda kontakter med arbetsgivarna och att ha en bra kunskap om vilka behov de har. Även om vi bedömer att sysselsättningen totalt sett kommer att minska sker det fortfarande ett stort antal rekryteringar i länet, exempelvis ersättningsrekryteringar för den personal som pensioneras. Även om en på arbetskraft minskar kan inte Arbetsförmedlingen fullt ut tillgodose arbetsgivarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft. Under de senaste åren har förmedlingens resurser för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning reducerats. Arbetsförmedlingen har prioriterat matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande, bland annat genom intensifierade arbetsgivarkontakter. Förmedlingen verkar även för att öka arbetskraften bland annat genom att arbeta för ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet. En ytterligare utmaning för Uppsala län är att bli bättre på att tillgodose de invandrades önskan att arbeta och tillvarata kompetensen de besitter. Detta är särskilt viktigt nu när många utomeuropeiskt födda är på väg in i länets arbetsmarknad. Fortsatt regionförstoring med ökad rörlighet kan också underlätta den framtida försörjningen av arbetskraft och kompetens. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det därför mycket angeläget att de goda möjligheterna till pendling inte bara bibehålls utan dessutom utvecklas.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län 19 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs dock på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket ökar resultatens tillförlitlighet. I höstens undersökning bestod näringslivsurvalet i riket av drygt arbetsställen och svarsfrekvensen blev 72 procent. I Uppsala län var näringslivsurvalet 469 arbetsställen och svarsfrekvensen blev 66 procent. Svarsfrekvensen är således högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon för att undvika missförstånd, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med många arbetsgivare. Arbetsgivarna har ingen juridisk bindande skyldighet att lämna dessa uppgifter som hämtas under sekretesskydd. För den kommunala och landstingskommunala verksamheten är denna undersökning en totalundersökning. För den statliga sektorn görs ett litet antal intervjuer.

22 20 Arbetsmarknadsutsikter 2010 för Uppsala län YRKESBAROMETERN: Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt. Yrke om 1 år Naturvetenskap, teknik och data Arkitekter Civilingenjörer bygg och anläggning Civilingenjörer elektronik och teleteknik Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjör, maskin Ingenjörer och tekniker inom elektronik och tele Civilingenjörer, gruvteknik och metallurgi VVS-ingenjör Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metall Maskiningenjör och maskintekniker Hälso- och sjukvård samt omsorg Läkare Logoped Akutsjuksköterskor Barnsjuksköterskor Operationssjuksköterskor Geriatriksjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Undersköterskor Personliga assistenter Vårdbiträden Barnskötare Utbildning Gymnasielärare i yrkesämnen Gymnasielärare i Praktiskaestetiska ämnen Specialpedagoger Förskollärare Fritidspedagoger Ekonomi och administration mm Revisorer Redovisningsekonomer Yrkesvägledare Bibliotekarier Samhälls-/språkvetare Utredare i offentlig förvaltning Psykologer Kuratorer Administratörer/Sekreterare Ekonomiassistenter/ löneadministratörer Receptionister Företagssäljare och försäljare inom detaljhandel Företagssäljare Banktjänstemän Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Bilförsäljare Service, restaurang mm Kockar och kokerskor Barista/kaffebartender Köks- och restaurangbiträden Städare/lokalvårdare Jord- och skogsbruk Parkarbetare Förare av skogsmaskiner Byggnadsarbetare och byggnadshantverkare Plattsättare Träarbetare Anläggningsarbetare Byggnadsplåtslagare Takmontörer Golvläggare VVS-montörer Installationselektriker Fastighetsskötare Tillverkning Svetsare Tunnplåtslagare exkl byggnadsplåtslagare Grovplåtslagare Smeder Verktygsmakare Bilmekaniker Lastbilsmekaniker Styr- och reglertekniker Distributionselektriker Låssmed CNC-operatörer Verkstadsmekaniker Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Maskinoperatörer, trävaruindustri Maskinoperatörer, livsmedelsindustri Fordonsmontörer Montörer, metall, gummi och plast Transport Lager-/transportarbetare Lokförare Taxiförare Bussförare Truckförare Övriga yrken Vaktmästare