Tylösand 15 maj 2017
Ingegerd Petersson Språkombudsutbildare Vårdlärare, Tingsryd APL-samordnare Distriktssköterska Susanne Ekelius Nömtak Språkombudsutbildare Lärare i svenska, Växjö Yrkessvenska och kommunikation för andraspråkselever Språk och dokumentation, YHutbildningar inom vård
Några språkperspektiv som bakgrund till språkombudsutbildningen
En undersköterskas arbetsdag Anna-Malin Karlsson, språkforskare En arbetsdag i skriftsamhället (2006) En undersköterska på ett demensboende läser, skriver och signerar under en dag nattpersonalens anteckningar, medicinlistan, duschschemat, information om fotvård, avlastningslistan, blodprovsnoteringar, journalen, ett vykort, avdelningens dagbok, telefonlapp, delegeringspärmen, förbrukningsjournalen, vid-behovs-lista, incidentrapport
Skola och arbetsliv har ett gemensamt språkansvar Vad innebär språklig kompetens i skolan? Språk i alla ämnen, Läslyftet Vad innebär språklig kompetens på arbetsplatsen? (tala, skriva, läsa) Yrkessvenska i skolan och språkstöd på arbetsplatsen Elever på Vård- och omsorgsprogrammet Wasaskolan, Tingsryd Bildkälla: Vård- och omsorgscollege Kronoberg 2017
Skola och arbetsliv har ett gemensamt språkansvar Språkpraktik Yrkessvenska Yrkessvenska Föreställningar om sådana genvägar till ett fungerande språk på jobbet saknar vetenskaplig grund. Yrkeslivet ställer Yrkesspråk krav på högst varierande språkfärdigheter av både allmänt social och mer yrkesspecifik karaktär. Vårdsvenska Orienteringskurs i yrkessvenska Här utgör kunskap om en särskild yrkesvokabulär alltså endast en begränsad del. Språkombud Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk, 2015-09-14
För att fungera i en utbildning och på en arbetsplats behövs ord En 7-åring: ca 7 000 ord En läsande 17-åring: ca 50 000-70 000 ord En icke-läsande 17-åring: ca 15 000-17 000 ord Nyheter på TV, en tidningsartikel, instruktioner och anvisningar kräver ca 50 000 ord. Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Läsforskare Citerad i Språket är nyckeln. Karin Kers. Skolvärlden, 2014 Enspråkiga svenska barn under grundskoletiden: 40 000-50 000 2 500-3 000 ord/år 10 000 ord efter ca fyra års studier i svenska som andraspråk Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk. Andraspråksresan, 2004. Pågående forskningsprojekt vid Göteborgs universitet: mätning av ordförråd i andraspråk, i skolsammanhang. Startade 2015.
Utbildningsnivåer i svenska som andraspråk och svenska Sfi, svenska för invandrare Studieväg 1 - kurs A och B. Kort eller ingen studiebakgrund. Studieväg 2 - kurs B och C. Längre skolbakgrund. Studieväg 3 - kurs C och D. SVA grund, svenska som andraspråk grund (årskurs 7-9) Delkurs 1 Delkurs 2 Delkurs 3 Delkurs 4 SVA 1, SVA 2 och SVA 3 (gymnasiekurser, grundläggande behörighet) SV 1, SV 2, SV 3 (gymnasiekurser, grundläggande behörighet)
Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning Syfte En gemensam språkskala att referera till för språklärare och studerande, provbedömare, utbildningsbeställare, arbetsgivare Ett hjälpmedel att beskriva de kunskaper och färdigheter man behöver för att kommunicera i olika situationer. En gemensam grund när vi pratar om språk Objektiva kriterier att beskriva språkfärdighet
Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning
Skriva A1 A2 B1 B2 C1 C2 Jag kan skriva korta, enkla meddelande, till exempel ett vykort med hälsningar. Jag kan fylla i personliga uppgifter som namn, adress och nationalitet i enklare formulär. Jag kan skriva korta, enkla meddelande, och föra enkla anteckningar. Jag kan skriva ett mycket enkelt personligt brev, t.ex. för att tacka för något. Jag kan skriva enkel, sammanhängande text om ämnen som är välkända för mig eller av personligt intresse. Jag kan skriva personliga brev som beskriver upplevelser och intryck. Jag skriver klar och detaljerad text inom mina intresseområden. Jag kan skriva en uppsats eller rapport som förmedlar information eller ger skäl för eller emot en viss ståndpunkt. Jag kan skriva brev som framhäver den personliga innebörden av händelser och erfarenheter. Jag kan uttrycka mig i klar och välstrukturerad text med utförligt angivna synpunkter och förklaringar. Jag kan skriva om komplexa förhållanden i ett brev, en uppsats eller en rapport, och argumentera för vad jag anser är viktigt. Jag kan välja en stil som är anpassad till den tänkta läsaren. Jag kan skriva klart och flytande i en stil som passar tillfället. Jag kan skriva komplexa brev, rapporter eller artiklar som presenter ett ämne på ett logiskt och effektivt sätt som hjälper läsaren att lägga märke till och minnas viktiga punkter. Jag kan skriva sammanfattningar och översikter över facktexter eller litterära verk.
Läs- och skrivsvårigheter. Dyslexi 5-8 % av befolkningen Oftast både läs- och skrivsvårigheter Specifika läs- och skrivsvårigheter = dyslexi Lagra och tolka språkljud Stavning, läsning, läsförståelse, läshastighet, textskrivande, vaga ord och beskrivningar Ibland problem med arbetsminnet: instruktioner i flera led, datum, namn
Vad betyder orden? 10 maj, en utbildningsdag med språkombud, om dokumentation. Hjälpfrastexter Huvudbild Livsområde Mellanmänskliga interaktioner Hallåa Hämtade från autentiska mallar för genomförandeplaner, och en mall för sömnschema
Facit Hjälpfrastexter Huvudbild Livsområde Hallåa meningar som stöd för skrivandet (en underrubrik) anhöriga, kontaktuppgifter (en underrubrik) Livsområde (mat) Livsområde (intressen) Livsområde (mellanmänskliga interaktioner) Beteende ropa/hallåa
Språkinlärning på praktikplatser Karin Sandwall 2013 Video- och audioinspelningar på fyra sfi-praktikanters praktikplatser: en livsmedelsaffär, en klädbutik, ett vaktmästeri och en förskola Praktikanterna samtalade mycket lite på praktikplatserna arbetade ensamma i cirka 90 procent av den inspelade tiden pratade ca en halv till två minuter per praktikdag i de samtal som handlade om arbetsuppgifter fikade och lunchade sällan med de andra på arbetsplatsen.
Språkinlärning på praktikplatser Karin Sandwall 2013 Språkutveckling genom kommunikation förutsätter delaktighet i den sociala gemenskapen. Begränsad språkfärdighet leder ofta till rutinartade och ensamma uppgifter på praktik- och arbetsplatser. Kollegerna spelar en avgörande roll: Accepterar de en nykomling som ska stöttas och läras upp både fackligt och språklig?
Vad påverkar språkinlärningen? Åldern (efter 40 går det långsammare) Utbildningsbakgrund Modersmål och skriftsystem Kulturellt avstånd Motivation Omgivningen = kurskompisar, lärare, arbetskamrater, chefer språkombud!
Språkombudsutbildning Behov av kunskaper i svenska för personal i äldreomsorgen: 2009-2013 SpråkSam ArbetSam 2015 Utbildning av språkombudsutbildare 2016 Började språkombud utbildas i 5 regioner Stiftelsen Stockholm läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum Vård- & Omsorgscollege
Mål Skapa möjligheter till språkutveckling på arbetsplatsen Ge enskilt stöd till kollegor som behöver det Skapa verktyg och metoder som synliggör språk kommunikation och reflektion Ge inspiration till utvecklingsarbete när det gäller kommunikationen i arbetet
Kriterier för språkombud God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift Gärna från olika kulturer Väl förtrogen med sin arbetsplats och sina uppgifter Engagerad och inspirerande Genom engagemang skapa en språkstimulerande miljö Ha mandat från chefen, och god kontakt dem emellan
Innehållet i språkombudsutbildningen Om hur det är att lära sig svenska som andraspråk Om vardaglig språkanvändning i vården Om hur man språkligt kan hantera känsliga situationer Om hur man stöttar andraspråksutvecklingen på arbetsplatsen Om interkulturell kommunikation Om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Om hur språkstimulerande övningar kan utveckla språket Om språket i dokument och mallar
Just nu finns 89 färdigutbildade språkombud i Sverige 1. Hur många av dina arbetstagare tycker du skulle behöva språkligt stöd? 2. I vilka situationer och med vad skulle de behöva stöd? Bildkälla: Vård- och omsorgscollege, Språkombud, 2017
Ur utvärderingen av Språkombudsutbildningen Göra alla på arbetsplatsen mer medvetna om var problemen finns, ha ett gemensamt tydligt mål så att alla är delaktiga i arbetet med språkfrågor. Den har påverkat hur jag pratar och formulerar mig i tal och skrift. Att språkombud inte bara handlar om språk, utan det är något stort som används varje dag i flera olika situationer Fått en helt ny språkkompetens. Vet hur jag ska arbeta med språkutveckling.
Återkoppling från språkombud, 4 viktiga punkter: Chef Handlingsplan Arbetskamrater Dokumentation Stöd och närvaro Utvärdera regelbundet Informerade Delaktiga Stöd vid dokumentation Förbättrar skrivandet
J L H Y L P A J M R W K H M Y O E Z S X P E S L M
Hur många kom du ihåg?
NYSA RASERI HÄSTAR NÄR STOPPA
Hur många kom du ihåg?
MÅNGA FÅGLAR FLYTTAR VARJE ÅR