KIMITOÖNS KOMMUN DETALJPLAN OCH DETALJPLANÄNDRING FÖR DALSBRUKS HAMN PLANBESKRIVNING 26.1.2015

KIMITOÖNS KOMMUN DETALJPLAN OCH DETALJPLANÄNDRING FÖR DALSBRUKS HAMN PLANBESKRIVNING 26.1.2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 1 1.1. Identifikationsuppgifter... 1 1.2. Planområdets läge... 1 1.3. Planens syfte... 2 1.4. Förteckning över beskrivningens bilagor... 2 1.5. Planens övriga bakgrundsutredningar och källmaterial... 2 2. sammanfattning... 3 2.1. Planprocessens skeden... 3 2.2. Detaljplan... 3 2.3. Genomförande av detaljplanen... 3 3. UTGÅNGSPUNKTER... 4 3.1. Allmän beskrivning av området... 4 3.2. Naturmiljö... 4 3.3. Landskap... 6 3.4. Byggd miljö... 9 3.5. Väg- och trafiknät...12 3.6. Samhällstekniskt nät...13 3.7. Markägoförhållanden...13 3.8. Förorenad mark...14 3.9. Service...17 3.10. Planeringssituationen...19 4. DETALJPLANERINGENS SKEDEN...28 4.1. Behov av detaljplanering...28 4.2. Deltagande och samarbete...28 4.2.1. Intressenter...28 4.3. Detaljplanens framskridande...29 5. Detaljplanens mål...30 5.1. Preliminära mål...30 5.2. Mål som baserar sig på utgångsmaterialet...30 5.3. Mål som uppkommit under processens gång...31 5.4. Alternativ till detaljplaneutkastet...31 6. Beskrivning av detaljplanen...35

6.1. Planens struktur...35 6.1.1. Dimensionering...36 6.1.2. Områdesreserveringar...37 6.1.3. Övriga planbeteckningar och -bestämmelser...38 6.1.4. Allmänna bestämmelser...40 6.2. Namn...41 7. Planens konsekvenser...41 7.1. Konsekvenser för samhällsstruktur och trafiksystem...42 7.2. Konsekvenser för befolkningen...42 7.3. Konsekvenser för trafiken...42 7.4. Konsekvenser för arbetsplatser, näringsverksamhet och arbetslöshet...43 7.5. Konsekvenser för handeln...43 7.6. Konsekvenser för samhälls- och energiekonomin...43 7.7. Konsekvenser som orsakas av planläggningen för kommunens änmbetshus...44 7.8. Planens konsekvenser för kommunens ekonomi...46 7.9. Konsekvenser för naturen och naturresurserna...46 7.10. Konsekvenser för stadsbilden, kulturmiljön och den byggda miljön...47 7.11. Konsekvenser för levnadsförhållanden och miljö...48 7.12. Sociala konsekvenser...49 7.13. Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen...49 7.14. Förhållande till landskapsplanen...50 7.15. Förhållande till delgeneralplanen...50 8. Asemakaavan toteutus...51 8.1. Planer som styr och åskådliggör genomförandet av planen...51 8.2. Genomförande och schema...51 8.3. uppföljning av genomförandet...51 9. Kontaktuppgifter...51

1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1. IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Detaljplanen och detaljplanebeskrivningen gäller ett detaljplaneförslag daterat 26.1.2015. Detaljplanen och detaljplaneändringen gäller kvarteren 1-5, 9, 14, 71a och 72 i Dalsbruks hamnområde i Kimitoöns kommun samt fastigheterna 1:215, 1:216, 1:105, 1:120, 1:07, 1:236, 1:217, 1:277, 1:297, 1:130, 1:131, 1:122, 1:123, 1:97, 1:295, 1:418, 1:419, 9906:2, 9906:3, 1:623, 1: 624 och delar av fastigheterna 1:651, 1:288, 1:137, 1:622, 1:566, 9901:1, 895:0:183. Genom detaljplanen bildas områden för bostads- och affärsbyggnader, industriområden, hamn-, trafik- och rekreationsområden. Genom detaljplanen bildas kvarteren 1-5, 9, 14, 71a, 72 och 101-109 samt rekreations-, hamn-, gatu- och trafikområden. Planbeskrivningen har utarbetats av Sweco Ympäristö Oy i samarbete med Kimitoöns kommun. 1.2. PLANOMRÅDETS LÄGE Planområdet är beläget i den södra delen av Kimitoöns kommun, cirka 23 kilometer sydväst om Kimito. Planområdet omfattar en del av fabriksområdet i Dalsbruks centrum, Tyska holmen samt Bruksviken. I norr angränsar planområdet till Dalsbruksvägen (regionväg 183 Bjärnå-Dalsbruk). På den södra sidan av planområdet finns Byholmen och på den västra sidan Lysholmen. Kimito Dalsbruk Bild 1. I kartutdraget markeras planområdets läge med en cirkel. Bakgrundskarta Lantmäteriverket. 1

1.3. PLANENS SYFTE Syftet med planen är att göra Dalsbruksområdet till en fungerande, enhetlig och attraktiv bymiljö där man beaktar i synnerhet skärgårdsturism, kommersiell service och industrins förutsättningar med respekt för kulturmiljöns värden. Avsikten är att anvisa områden för bl.a. centrumfunktioner, närrekreation, hamn och parkering, industri och lagerhållning i enlighet med den gällande delgeneralplanen. 1.4. FÖRTECKNING ÖVER BESKRIVNINGENS BILAGOR Bilaga 1. Program för deltagande och bedömning Bilaga 2. Förminskningar av plankartan och beteckningarna Bilaga 3. Pro memoria från myndighetsmöte Bilaga 4. Tekniskt nät Bilaga 5. Uppföljningsblankett Bilaga 6. Respons från utkastsskedet samt planläggarens bemötanden Bilaga 7. Illustrationer Bilaga 8. Ämbetshusets byggnadshistoriska utredning Bilaga 9. Naturutredningar 1.5.PLANENS ÖVRIGA BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL Naturutredning för detaljplaneområdet i Dragsfjärd i Kimito och Dalsbruks delgeneralplaneområde 2011, Faunatica Oy, Esbo 2011 Utredning av blåeld och utrotningshotade fjärilsarter som lever på den i Dalsbruk 2011, Faunatica Oy, Esbo 2011 Landskapsutredning för Dalsbruks delgeneralplaneområde, 30.8.2011, Airix Ympäristö Oy Landskapsvård. Miljöministeriets betänkande 66/1992. Miljöministeriet Inventering av byggnadsbeståndet, utredning av kulturmiljö och byggnadsarv, Museiverket/Landskapsmuseet 2011. Inventering av fornlämningar, Museiverket/Landskapsmuseet 2011 Kommersiell utredning för Kimitoöns kommun, AIRIX Ympäristö Oy, 2012 Sedimentundersökning i Dalsbruk 2013, FCG Suunnittelu ja Tekniikka Oy, 2013 FN Steel Ab:s konkursbo, Dalsbruks miljöutredningar 2013, Pöyry, 2013 Dalsbruk, Valsverksholmens miljöundersökningar 2011, Pöyry, 2011 Tyska holmen sedimentundersökning, Sweco Ympäristö Oy, 2014 Trafikutredning, AIRIX Ympäristö Oy, 2011. 2

2. SAMMANFATTNING 2.1. PLANPROCESSENS SKEDEN Planprocessen beskrivs i programmet för deltagande och bedömning (PDB) för detaljplanen för Dalsbruks hamn. PDB finns som bilaga till denna planbeskrivning. Kimitoöns tekniska nämnd fattade beslut om att inleda utarbetandet av denna detaljplan 12.6.2012 166. PDB har varit framlagt på kommunens webbplats www.kimitoon.fi fr.o.m. Inledningsskedets myndighetsmöte hölls 26.8.2013. Planutkastsalternativen var framlagda 26.6 15.8.2014. Beträffande planläggningen av området har det också ordnats arbetsmöten tillsammans med myndigheter. Ett informationsmöte för allmänheten ordnades vid kommunens ämbetshus i Dalsbruk 25.6.2014. Områdets markägare och byaföreningen har även hörts i samband med separata diskussioner. 2.2. DETALJPLAN Detaljplanen för Dalsbruks hamn omfattar Dalsbruks viktigaste centrumområde. Detaljplanen grundar sig på landskapsplanen, Dalsbruks delgeneralplan och den byggda miljön. De viktigaste delarna av området är en del av en kulturmiljö av riksintresse och på området finns betydande skyddsmål som har beaktats då planen har utarbetats. I detaljplanen planeras planområdets kommande bostadsbyggande, rekreationsområden, placering av service och industri samt trafikarrangemang. I detaljplanen fästs särskild uppmärksamhet vid att ordna parkering och att planera om vattentrafiken, bl.a. genom att placera förbindelsefartygets brygga på ett nytt ställe. 2.3. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr och åskådliggör genomförandet av planen Som bilaga till planen finns en illustration som beskriver den uppfattning av planens genomförande som bildats i samband med detaljplaneringen. Det har dessutom utarbetats en perspektivbild om genomförandet av det gamla kommunhuset. Genomförande och schema Genomförandet av planen kan påbörjas då denna detaljplan träder i kraft. I planbestämmelserna finns noggrannare anvisningar och bestämmelser om byggandet i förhållande till Dalsbruks kulturmiljö av riksintresse och stadsbild. I planbestämmelserna finns dessutom bestämmelser om bl.a. hur kvarter KL-1 ska byggas. Uppföljning av genomförandet I samband med genomförandet uppföljs hur planbestämmelserna uppfylls bl.a. beträffande våningsyta. Uppföljningen fortsätter beträffande bl.a. buller, luftföroreningar samt utvecklingen av trafikmängder, vattendragens tillstånd och parkeringsbehov. Genomförandet uppföljs bl.a. i samband med bygglovsförfarandet och själva byggandet. 3

3. UTGÅNGSPUNKTER 3.1. ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Det täta och mångsidiga historiska industriområdet i Dalsbruk har byggts upp under trehundra års tid från en anspråkslös masugn till ett vidsträckt järnindustrisamhälle. Dalsbruk hör till de tidiga järnbruken från 1600-talets stormaktstid och har varit en del av Västra Nylands industrihistoriskt betydande brukskedja. Utöver industri-, produktions- och lagerbyggnader från olika tidsperioder finns det även en del arbetarbostadsbyggnader och -områden från och med 1700-talet fram till våra dagar samt övriga allmänna samhällsbyggnader. Trots industrins tillväxt bildar den gamla bruksmiljön med sina slaggtegelbyggnader fortfarande en välbevarad historisk kärna för områdets tätort. Dalsbruk har en exceptionellt lång historia, vilket framkommer i att det är det sista av våra gamla bruk där det funnits en verksam järnfabrik ännu under de senaste åren. 3.2. NATURMILJÖ Bild 2. Kartutdrag över värdefulla naturmål ur Faunatica Oy:s naturutredning. På kartan har det område som ska detaljplaneras markerats med svart streckad linje. Enligt den naturutredning som gjorts av Faunatica Oy över detaljplaneområdet i Dragsfjärd i Kimito och Dalsbruks delgeneralplaneområde finns det inga viktiga ekologiska förbindelser på området. Enligt utredningen finns det en utrotningshotad naturtyp på området, A5 = mo av 4

lågörtstyp (cr) av värdeklass II samt en annan utrotningshotad naturtyp som tangerar området i nordväst, A3 = mo av lågörtstyp (cr) av värdeklass II. Bild 3. De blåeldsförekomster som hittats i samband med Faunatica Oy:s förutredning av blåeld och utrotningshotade fjärilar har markerats i kartutdraget med grönt. Planområdet har markerats med svart streckad linje. I den förutredning som utarbetats av Faunatica Oy hittades sammanlagt 12 blåeldsförekomster på planområdet eller på områden som tangerar planområdet. Några betydande fjärilsobservationer gjordes inte. 20. Parkeringsplats vid havsstranden, klass II/III, på stranden cirka 10 ind.; på vägramper cirka 30 ind., av vilka de flesta var små bladrosetter, inga betydande fjärilsobservationer 23. Kant av parkeringsplats, klass IV(II)/III(II), ca 15 ind., av vilka de flesta var små bladrosetter, inga betydande fjärilsobservationer 5

24. Byggnadsvägg, klass III(I)/I, ca 10 ind., av vilka hälften med blomstjälk, gråkantad sorgmal (Ethmia terminella, CR, akut hotad) 24.6.2011 7 ind. 25. Grusfläck på gräsmatta, klass IV/IV, <10 ind., de flesta blomstjälkarna har klippts av i samband med gräsklippning, inga fjärilsobservationer 33. Strandvägens ramper och moar vid havsstranden, klass II(I)/I, cirka 1000 ind., tandmott (Cynaeda dentalis, EN, akut hotad) 24.6.2011 2 ind. på vägramp i den östra ändan 35. Sydsluttning på gårdsplan till flervåningshus klass I(I)/I, >500 ind., gråkantad sorgmal (Ethmia terminella, CR, akut hotad) 24.6.2011 > 20 ind., tandmott (Cynaeda dentalis, EN, akut hotad) 8.7.2011 3 ind., blåeldssorgmal (Ethmia bipunctella, VU) 24.6.2011 1 ind., 8.7.2011 4 larver, blåeldskäckmal (Tinagma ocnerostomellum, NT) 24.6.2011 rikligt (>200 ind.) 36. Vägrenar och gårdsplaner i den norra delen av centrum, klass III/II, ca 300 ind., blåeldskäckmal (Tinagma ocnerostomellum, NT) 24.6.2011 ca 10 ind. 37. Vägkanter på den norra sidan av parken, klass III(II)/I-II, ca 100 ind., gråkantad sorgmal (Ethmia terminella, CR, akut hotad) 24.6.2011 2 ind., blåeldskäckmal (Tinagma ocnerostomellum, NT) 24.6.2011 1 ind. 39. Vägkant vid havsstranden, klass III(I)/I, ca 20 ind.; bland gräs på den västra sidan av en brant vägren ca 30 ind., tandmott (Cynaeda dentalis, EN, starkt hotad) 8.7.2011, blåeldskäckmal (Tinagma ocnerostomellum, NT) 24.6.2011 1 ind. 8.7.2011 1 ind. Naturutredningarna presenteras i sin helhet i bilaga 9 till denna detaljplan. 3.3. LANDSKAP I samband med Dalsbruks delgeneralplanering utarbetades en landskapsutredning på området. Utredningen omfattar hela det nuvarande planområdet. På det område som ska detaljplaneras finns inga landskapsområden av riksintresse. I indelningen i landskapsprovinser hör Dalsbruk till Sydvästlandet (Landskapsvård). Miljöministeriets betänkande 66/1992) och dess undertyp Sydvästkusten och Skärgårdshavets region. Regionen anses vara en natursevärdhet med exceptionella naturförhållanden och även exceptionella kulturella särdrag. Landskapsmässigt karaktäriseras skärgårdsområdets jordmån och topografi av vidsträckta bergsområden som följer de raka sprickdalar som klyver berggrunden. Det viktigaste grundelementet i landskapet är havet som bildar en vidsträckt och splittrad skärgård i regionen. I regionen finns det rikligt med lermarker. Eftersom klimatet är gynnsamt och jordmånen är rik på kalk är lundar och andra frodiga vegetationstyper allmänna vid sidan av karga tallmarker i skärgården och de kala klippområdena. (Mm. Landskapsvård) Landskapsstruktur Landskapsstrukturen är ganska jämn på hela planområdet med undantag av den kulle som finns mellan Parkvägen och Tullbacksvägen/Dalsbruksvägen, Kullen höjer sig tjugo (20) meter över havet och krönet består av kalt berg. Dalsbruk är en knutpunkt i storlandskapet. I Dalsbruks förenas historia, näringar, turism och olika skikt med skärgården. 6

Bild 4. Kartutdrag över landskapsstrukturen från landskapsutredningen för Dalsbruks delgeneralplan. Planområdet är markerat med gul streckad linje. (Airix Ympäristö Oy) Landskapsbild Dalsbruk har en status som en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) som omfattar nästan hela planområdet. Inom planområdets gränser öppnar sig flera utsikter, till exempel över havet mellan öarna och från stranden i Dalsbruk mot havet. Inom planområdets gränser finns flera landmärken av vilka de mest anmärkningsvärda är fabriksområdet med sina byggnader samt brukets kolugnar. Som landmärken fungerar även brukets gamla sädesmagasin och byggnaderna vid fartygsstranden samt bruksgården med gårdsplan. Broarna mellan öarna fungerar som portar i landskapet. Från portarna öppnar sig fina utsikter över det för området typiska landskapet. På planområdet finns inga avsevärda landskapsskador, men bl.a. de största kraftledningarna och de ostrukturerade tomma och stora asfaltfälten påverkar landskapet på ett negativt sätt. Landskapet hotas av att bli mindre livskraftigt och att byggnaderna lämnas tomma, vilket i sin tur leder till att byggnaderna och miljön förfaller. 7

Bild 5. Kartutdrag över landskapsbilden i Dalsbruk. Planområdet är markerat med gul streckad linje. (Airix Ympäristö Oy) Markanvändningsrekommendationer ur landskapets perspektiv Enligt den landskapsutredning som utarbetats av Airix Ympäristö Oy i samband med delgeneralplanen klarar största delen av planområdet av förändringar i landskapet. De känsligaste områdena bildas kring de värdefulla målen, såsom omgivningen till skyddade byggnader. I den östra och sydöstra kanten av Dalsbruk klarar landskapet av en del förändringar i markanvändningen. 8

3.4. BYGGD MILJÖ På det område som ska detaljplaneras finns Dalsbruks historiska industriområde som är nationellt värdefullt (RKY). Området omfattar nästan hela det område som ska detaljplaneras. Bild 6. Dalsbruks historiska industriområden, rky-gränsen är markerad med blå raster, planområdet är markerat med svart streckad linje, rky Museiverket ã terrängkarta Lantmäteriverket I samband med delgeneralplaneringen i Dalsbruk gjordes en förteckning över värdefulla byggnader på det område som ska detaljplaneras. Förteckningen finns som bilaga till delgeneralplanen. Nedan finns ett kartutdrag ur Airix Ympäristö Oy:s sammanfattning av Museiverkets utredning samt förteckning över värdefulla byggnader på det område som ska detaljplaneras (lokalt/regionalt eller nationellt). 9

Bild 7. Utdrag ur kartan över värdefulla byggnader (Airix Ympäristö Oy) 1. Lokalt, 322-494-0001-0120, affärsbyggnad, styckningslägenhet. Aurabo styckades från Östra Dahlsbruk 1988. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Affärsbyggnad ca 1950-talet. En del av en byggd kulturmiljö av riksintresse (RKY 2009) 4. Regional eller nationell, 322-494-0001-0297, stallmästarens bostadsbyggnad/bagarstuga, Styckningslägenhet. Bio Pony styckades från fastigheten Masugnen år 2005. Masugnen styckades från Östra Dahlsbruk år 2001. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Bostadsbyggnad från 1800-talet. 5. Regional eller nationell, 322-494-0001-0297, magasinbyggnad, Styckningslägenhet. Bio Pony styckades från fastigheten Masugnen år 2005. Masugnen styckades från Östra Dahlsbruk år 2001. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Magasin från år 1844-45. Fungerat som biograf sedan 1960-talet. 10. Regional eller nationell, 322-494-0001-0236, Affärsbyggnad, Styckningslägenhet. Gamla Posten styckades från Östra Dahlsbruk år 1997. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Post från 1820-1870-talet. 25. Regional eller nationell, 322-494-0001-0215, övrig bostadsbyggnad, Styckningslägenhet. Styckats från Östra Dahlsbruk 1996. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Masugnsmästarens hus byggt 1834. I byggnaden har det senare även funnits post (?). 28. Regional eller nationell, 322-494-0001-0288, övrig industribyggnad, Styckningslägenhet. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Kolugnarna är byggda under olika tider mellan 1830 och 1900. 10

34. Regional eller nationell, 322-494-0001-0131, magasinbyggnad, Styckningslägenhet. Port Side styckades från Östra Dahlsbruk 1990. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Magasinbyggnad från år 1844-45. 37. Regional eller nationell, 322-494-0001-0130, Magasinbyggnad, Styckningslägenhet. Stalls Café styckades från Östra Dahlsbruk år 1990. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Magasinbyggnad, före detta brandstation. Byggd ca 1844-45. 38. Regional eller nationell, 322-494-0001-0217, arbetarbostadskasern, Styckningslägenhet. Stenkakola styckades från Östra Dahlsbruk år 1996. Östra Dahlsbruk styckades från Hertsböle stomlägenhet 1986. Huvudbyggnaden är uppförd ca 1820 eller 1870. Apotek på karta från 1880-talet. 58. Lokal, 322-492-0001-0418, Sjukhus, bb, hälsovårdscentral, Styckningslägenhet. Parkvillan Nord styckades från Västra Dahlsbruk år 1995. Västra Dahlsbruk styckades från Dahls stomlägenhet år 1986. Finlands första bb från 1947. Ombyggd till tjänstemannabostad och utbyggd mot söder 1961-63. 59. Lokal, 322-492-0001-0419, Övrigt småhus, Styckningslägenhet. Parkvillan Syd styckades från Västra Dahlsbruk år 1995. Västra Dahlsbruk styckades från Dahls stomlägenhet år 1986. I den norra gaveln av byggnaden fungerade Finlands första bb från år 1947. Ombyggd till tjänstemannabostad. 85. Regional eller nationell, 322-492-0001-0622, Fabrikskontor, Styckningslägenhet. Valsverksholmen styckades från fastigheterna Masugnen, Bruksviken och Västra Dalsbruk år 2008. Fabrikskontor/tjänstemannabostadshus 87. Regional eller nationell, 322-492-0001-0622, Herrgård, Styckningslägenhet. Valsverksholmen styckades från fastigheterna Masugnen, Bruksviken och Västra Dalsbruk år 2008. Brukets huvudbyggnad. 88. Regional eller nationell, 322-492-0001-0622, Tvättstuga, Styckningslägenhet Valsverksholmen styckades från fastigheterna Masugnen, Bruksviken och Västra Dalsbruk år 2008. Tvättstuga byggd 1870. 94. Lokal, 322-492-0001-0622, Utedass, Styckningslägenhet. Valsverksholmen styckades från fastigheterna Masugnen, Bruksviken och Västra Dalsbruk år 2008. Utedass till brukets huvudbyggnad. 100. Lokal, 322-492-0001-0623, Övrig byggnad, VA-verket styckades från Västra Dahlsbruk 1998. Västra Dahlsbruk styckades från Dahls stomlägenhet år 1986. Vattenreningsverket är troligen byggt på 1930-talet. 11

3.5. VÄG- OCH TRAFIKNÄT Det område som ska detaljplaneras angränsar till regionväg 183 och den ögla som bildas av lokalvägarna Stallbacksvägen-Malmvägen, Kolabacksvägen-Strandvägen Det område som ska detaljplaneras kantas även av en cykelväg samt andra lokala gårds- och tvärgator. Vad gäller vattentrafiken angränsar hamnområdet till Bruksviken. Den tunga trafikens huvudled är landsväg 183 (Dalsbruksvägen). Inom tätorten använder den tunga trafiken numera i synnerhet Dalsbruksvägen, Stallbacksvägen, Malmvägen och Kolabacksvägen. Bild 8. Trafiknät 12

3.6. SAMHÄLLSTEKNISKT NÄT Detaljplaneområdets tekniska nät presenteras på kartan i bilaga 4. 3.7. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Bild 9. Planområdets markägoförhållanden. 13

3.8. FÖRORENAD MARK Fyra utredningar om förorenad mark har gjorts för detaljplaneområdet. År 2013 gjordes en sedimentundersökning i Dalsbruks småbåtshamn (FCG, sedimentundersökning i Dalsbruk 2013). Vid undersökningspunkterna 1 och 2 förekom halter av skadliga ämnen som överskred nivå 2 för deponering av muddermassor i miljöministeriets anvisningar för muddring och deponering av muddermassor (19.5.2004). I utredningen togs analyserna av skadliga ämnen från ytsedimentet. För att utreda omfattningen av sediment med halter av skadliga ämnen och/eller halter i djupare sedimentlager bör man enligt utredningen göra en tilläggsundersökning på området. Bild 10. Utdrag ur FCG:s provtagningskarta i sedimentundersökningen i Dalsbruk. (FCG, Sedimentundersökning i Dalsbruk 2013). I FNSteel Oy:s konkursbos miljöundersökning som utarbetats av Pöyry (Pöyry, miljöundersökning i Dalsbruk 2013) undersöktes fabriksområdets jordmån och halter av skadliga ämnen i sedimentet i maj 2013. I utredningen konstaterades att jordmånen på hela fabriksområdet består av fyllnadsjord. Fyllnadsarbetena har utförts under åren 1892 1999. Fyllnadsjorden innehåll jord som förorenats av tungmetaller vid 17 provtagningsplatser av 22 undersökta platser. I utredningen undersöktes även jordmånen på Tyska holmen. Jordmånen har iståndsatts och på holmen hittades ingen förorenad mark. I utredningen konstaterades att det på grund av den förorenade jorden behövs myndighetstillstånd för att utföra utgrävningar och muddringar på området. 14

Bild 11. Utdrag ur provtagningskartan i Pöyrys miljöundersökning från år 2013. I utdraget anvisas även provtagningsplatserna för utredningen från år 2011 med tomma cirklar. (Pöyry, miljöundersökningar i Dalsbruk 2013) I november 2011 utredde Pöyry Finland Oy föroreningarna i marken i den norra delen av industriområdet (Pöyry, miljöundersökningar 2011). På området grävdes 15 provtagningsställen. På 12 ställen överskred halterna det högre riktvärdet. I utredningen konstaterades att den förorenade jorden bör beaktas i samband med grävarbeten och byggande. Utgrävning av massor förutsätter i allmänhet en anmälan om borttagning av förorenad jord till NTM-centralen. Undersökningarna av förorenade sediment kompletterades med Sweco Ympäristö Oy:s sedimentundersökning år 2014 (Sweco Ympäristö Oy, Sedimenttitutkimus 2014). I undersökningen utreddes sediment vid den nya broförbindelsen till Tyska Holmen. Utifrån den konstaterades att PIMA-förordningens (SRf 214/2007) riktvärden överskreds vid provtagningsplatserna för bottensediment. I utredningen konstaterades utifrån resultaten att deponering av sediment ovan jord eller deponering på en avstjälpningsplats förutsätter tillstånd. Dessutom konstaterades att eventuell muddring och hantering av muddermassor samt övrigt vattenbyggande bör ske enligt planer och övervakande myndigheters anvisningar. 15

Bild 12. Utdrag ur provtagningskarta från Sweco Ympäristös sedimentundersökning från år 2014 (Sweco Ympäristö Oy, Sedimentundersökning 2014) 16

3.9. SERVICE Bild 13. Kartutdrag över servicen i Dalsbruk. Företag (gul cirkel) 2. Byggis (byggmaterial) 4. Bio Pony, Dalena (klädaffär), Oy Matkahuolto Ab, Restaurang Portside 5. D-Marin (gästhamn, båtförvaring, bryggplatser och reparationer), Minigolf, Glasskiosk, Skärgårdstorg 6. Alko Ab, Apotek, Kimitoöns kommunkansli 7. Barberare/Damfrisering, Marina & Petra, Oy Kone WuorioMaskin Ab (båttillbehör, hemelektronik, husgeråd), Servicestation St1, Skipper`s Pub 8. Andelsbanken Raseborg, OPKK, Lokalförsäkring, Rehab Center (friskvård), Stigs kontor och foto, Richard Grunér (tandläkare) 9. Irja Koffert (fotvård), Nordea Bank, Otto autom. 17

10. Butiken Smått och Gott, Frisersalong Titti, JoHe-Center (fritidskläder och terrängfordon), Kaffemoster (Café och brödbutik) 11. Frisyrboden Petra Karlsson, Damfrisering Annukka, Qlip-Day (barberare-damfrisering, konstnaglar), FysioTrim (fysikalisk vård, massage), Varuhuset, Whasten (inredning, textiler, kläder, leksaker) 12. Dalsbruks Atena (blommor och presenter), Glasskiosk, Taxi 13. K-Market MatKompis, Post Kommunal tjänst (grön triangel) 8. Lekpark 9. Park 10. Kommunkansli 18

3.10. PLANERINGSSITUATIONEN LANDSKAPSPLAN Bild 14. Utdrag ur Egentliga Finlands landskapsplan Den del av Egentliga Finlands landskapsplan som berör Åboland godkändes av landskapsfullmäktige 13.12.2010. Miljöministeriet fastställde 20.3.2013 landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åboregionen, Åboregionens randkommuner, Åboland och Nystadsregionen. Tillsammans med Åbo stadsregions (beslut om fastställelse 23.8.2004), Saloregionens (12.11.2008) landskapsplaner och etapplandskapsplanen för banlinjen Salo-Lojo (4.12.2012) bildar planerna helhetslandskapsplanen för Egentliga Finland. Landskapsplanen ersätter tidigare regionplaner. I landskapsplanen finns följande beteckningar som berör detaljplaneområdet: A OMRÅDE FÖR TÄTORTSFUNKTIONER. Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande områden för boende och andra tätortsfunktioner. Omfattar utöver bostadsområden även lokala servicecenter, arbetsplatsområden och mindre industriområden som inte medför olägenheter för miljön samt trafikleder som är mindre än regionvägarna samt närrekreationsområden och specialområden. 19

t/kem INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE, DÄR EN BETYDANDE ANLÄGGNING SOM FRAMSTÄLLER ELLER LAGRAR FARLIGA KEMIKALIER ÄR BELÄGEN. SKYDDSAVSTÅND ELLER KONSULTERINGSZON. För anläggningar som framställer eller lagrar farliga kemikalier (TKem) har det fastställts en konsulteringszon som baserar sig på Seveso-direktivet. PLANERINGSBESTÄMMELSE: För projekt där man planerar och bygger nya funktioner till zonen krävs expertutlåtande. sra-123 BETYDANDE HELHET/GRUPP/OMRÅDE AV BEBYGGD MILJÖ. Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande byggda miljöer som bör bevaras. Beteckningen hänvisar till en förteckning över inventerade helheter (sr), grupper (srr) och områden (sra) av bebyggda miljöer. PLANERINGSBESTÄMMELSE: Planeringen och byggnadsåtgärderna bör säkra och främja helhetens bevarande. HAMN FÖR FÖRBINDELSEFARTYG. ET 801 DALSBRUKS RENINGSVERK. GENERALPLAN På området gäller Dalsbruks delgeneralplan som godkändes 17.6.2013. Delgeneralplanen presenteras i två separata delar. Planområdet ingår i båda dessa delar. Bestämmelser och beteckningar i delgeneralplanen som berör planområdet: C OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER. Området har reserverats för funktioner inom privata tjänster, administration, dagligvaruhandel och turismservice. Boende som är anpassat till centrum får även placeras i området. Stora detaljhandelsenheter av regional betydelse får inte placeras på området. Bevarandet och nyanvändningen av det byggnadsbestånd i området som klassats som värdefullt bör främjas. Vid nybyggande bör man sträva efter att koncentrera boendet i tätorten och förenhetliga stadsbilden. Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att de 20

kulturhistoriska och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör det upprättas anvisningar för bygg- nadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer. C/S OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER DÄR MILJÖN BEVARAS. Området har reserverats för funktioner inom privata tjänster, administration, dagligvaruhandel och turistservice. Boende som är anpassat till centrum får även placeras i området. Stora detaljhandelsenheter av regional betydelse får inte placeras på området. Bevarandet och nyanvändningen av det byggnadsbestånd i området som klassats som värdefullt bör främjas. Skyddsbehovet för andra byggnader i området fastställs i samband med detaljplaneringen. Vid nybyggande bör man sträva efter att koncentrera boendet i tätorten och förenhetliga stadsbilden. Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att de kulturhistoriska och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör det upprättas anvisningar för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer. T INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE. Området har reserverats för industri och lagerhållning. I området är det dessutom tillåtet att placera kontorsutrymmen i anknytning till verksamheten samt affärsutrymmen för byggvaruaffärer och för företagsverksamhet i anknytning till båtliv. LS HAMNOMRÅDE. Området är avsett för gästhamn och som allmän båthamn. På området är det tillåtet att placera byggnader och anläggningar som betjänar hamner. Vid byggande av byggnader, bryggor och anläggningar bör speciell uppmärksamhet fästas vid att de anpassas till terrängen och tätortsbilden. LV/S OMRÅDE FÖR VATTENTRAFIK. Området är avsett för båthamn. På området är det tillåtet att uppföra bryggor så att särskild uppmärksamhet fästes vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden. Byggnader som tjänar båtfarare bör anvisas med detaljplan. ET OMRÅDE FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING. ET-1 VATTENRENINGSVERK. Området har reserverats för ett vattenreningsverk. SR OMRÅDE SOM SKA SKYDDAS MED STÖD AV BYGGNADSLAGSTIFTNINGEN. 21

Med beteckningen anvisas ett område med kolugnar i slaggtegel. I byggnaderna är det tillåtet att placera funktioner som inte utgör fara för skyddet. Områdets industrihistoriskt och -arkeologiskt värdefulla konstruktioner och lämningar av sådana inklusive den bearbetade omgivningen bör bevaras. Alla markanvändningsplaner bör diskuteras med landskapsmuseet. Reparations- och ändringsarbeten i byggnader, ändringar av användningsändamål samt kompletterande byggande och åtgärder som utförs på området bör vara sådana att områdets byggnadshistoriska/ landskapsmässigt värdefulla karaktär bevaras. Det är inte tillåtet att utföra sådana åtgärder på området som minskar dess skyddsvärde. BYGGDA KULTURMILJÖER AV RIKSINTRESSE. Med beteckningen anvisas den av Statsrådet godkända RKY-dragningen (Byggda kulturmiljöer av riksintresse) av Dalsbruk historiska industriområde. Planer och byggnadsåtgärder som gäller området bör trygga och främja bevarandet av helheten. Eventuell kompletterande byggnadsverksamhet och andra ändringar bör anpassas till kulturmiljöns karaktär och särdrag. På området är det inte tillåtet att genomföra åtgärder som minskar värdet av kulturlandskapet och den historiskt sett betydande områdeshelheten. BYGGNADS- OCH KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLT OBJEKT. Med beteckningen anvisas byggnads- och kulturhistoriska objekt, vars rivning är förbjuden med stöd av 41 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Objektets byggnads- och kulturhistoriska särdrag bör beaktas vid ändrings-, reparations- eller utvidgningsåtgärder. Vid byggnadsprojekt bör diskussioner med museimyndigheten föras innan åtgärder påbörjas. Byggnad av riksomfattande eller regional betydelse som skall skyddas. Byggnadernas nationella skyddsvärde bör granskas i samband med detaljplaneringen. Utöver dessa beteckningar har även ett närrekreationsområde, en förbindelsefartygshamn, en ny vägförbindelse, en båtfarled, ett område som ska utvecklas samt en del av ett område där det är tillåtet att bygga butiker och affärslokaler som kräver stort utrymme anvisats till området. 22

Bild 15. Utdrag ur delgeneralplanens del I. Bild 16. Utdrag ur delgeneralplanens del II. KIMITOÖNS UTVECKLINGSBILD Kimitoöns utvecklingsbild utarbetades år 2012 och är en uppfattning av en framtida målbild. I Kimitoöns utvecklingsbild (2012) har Dalsbruksområdet anvisats som servicecentrum som koncentrerar sig på turism och vars struktur görs tätare. 23

DETALJPLAN I planområdet gäller 2 detaljplaner. Från den ena (Lysholmen 9.8.2007) har endast gatuområde anvisats till planområdet. Valsverksholmens detaljplan (23.8.2006) anvisar ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader till området. Den västra sidan av Valsverksholmens detaljplan har anvisats som faroområde. Utöver detaljplanerna gäller Dalsbruks byggnadsplan från år 1985. I planområdet gäller följande detaljplaner: Valsverksholmens detaljplan, Lysholmens detaljplan, Byholmens detaljplan samt flera byggnadsplaner. Planområdets läge i förhållande till gällande detalj- och byggnadsplaner visas på bilden nedan. Bild 17. Planområdets läge i förhållande till nuvarande detaljplaner. Valsverksholmens detaljplan godkändes 14.11.2007. I detaljplanen anvisas fabriksområdet som ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T) samt som allmänt vägområde (LT) vid Dalsbruksvägen. 24

Byggnadseffektiviteten anges med exploateringstalet e=0.80. Skärningspunkten mellan byggnadens fasadyta och vattentak ska ligga på högst +30 meters höjd. Detaljplaneområdets västra sida har anvisats som faroområde. Parkeringsområden har anvisats till planområdets västra och norra delar. Bild 18. Utdrag ur Valsverksholmens detaljplan (14.11.2007). I planområdet för detaljplaneändringen för Dalsbruks hamn ingår en del av gatuområdena i Lysholmens detaljplan och Byholmens detaljplan. Lysholmens detaljplan godkändes 5.3.2008 och Byholmens detaljplan 10.11.2004. Bild 19. Utdrag ur Lysholmens detaljplan (5.3.2008). 25

Bild 20. Utdrag ur Byholmens detaljplan (10.11.2004). BYGGNADSPLAN I Dalsbruksområdet gäller delvis Dalsbruks byggnadsplan som fastställdes 5.7.1985 samt Valverksholmens byggnadsplan som fastställdes 17.6.1999. I Dalsbruks byggnadsplan anvisas kvartersområden för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader, förvaltnings- och ämbetsbyggnader, en servicestation, museer och liknande byggnader samt en busstation, ett båtplatsområde, ett parkeringsområde samt en park och ett gatuområde. Bild 21. Utdrag ur Dalsbruks byggnadsplan (1985). Valsverksholmens byggnadsplan har till största delen ersatts med en detaljplaneändring för Valverksholmen, detaljplan för Lysholmen och detaljplan för Byholmen. Den ovan nämnda byggnadsplanen gäller delvis i Tyska holmens område. I den gällande byggnadsplanen har holmen 26

anvisats som kvartersområde för industri- och lagerbyggnader (T) samt som område för byggnader och anläggningar som tjänar samhällsteknisk försörjning (ET). Till nordväst anvisas ett område för allmän parkering (LP-1) och båthamnsområden (LV). Bild 22. Utdrag ur Valsverksholmens byggnadsplan med de delar som gäller fortfarande (17.6.1999). BYGGNADSORDNING Kimitoöns kommuns byggnadsordning är godkänd av kommunfullmäktige den 10.12.2008. Byggnadsordningen trädde i kraft 1.2.2009. BYGGNADSFÖRBUD På området gäller inga byggnadsförbud. 27

4. DETALJPLANERINGENS SKEDEN 4.1. BEHOV AV DETALJPLANERING Dalsbruks gamla detaljplan, som inte helt omfattar det område som nu ska detaljplaneras, är så gott som helt föråldrad. Utarbetandet av en detaljplan blev nödvändigt efter utarbetandet av Dalsbruks delgeneralplan. Andra orsaker till utarbetandet av denna detaljplan är även behovet av att arrangera servicen på området på nytt, behov inom näringslivet och trafiken samt att ordna parkering så att den motsvarar områdets behov. 4.2. DELTAGANDE OCH SAMARBETE 4.2.1. INTRESSENTER Intressenterna är enligt en preliminär granskning: Markägare och invånare på området och i de närliggande områdena Kommunens förvaltningskommuner Myndigheter: Varsinais -Suomen ELY-keskus Varsinais-Suomen liitto Varsinais-Suomen maakuntamuseo Pelastuslaitos Kunnan rakennus- ja ympäristövalvontalautakunta Samhällsteknik: Kimitoöns vatten Fortum Sammanslutningar och föreningar: FN-Steel Oy:s konkursbo bussbolag (kollektivtrafikrutter) Vainion Liikenne Oy Oy Faxell 2,0 Ab Dalsbruks byaråd Förteckningen över intressenter kompletteras vid behov. 28

4.3. DETALJPLANENS FRAMSKRIDANDE Myndighetsmöte i utkastsskedet, juni 2014 Programmet för deltagande och bedömning framlades i mars 2014 Beredningsskedets material framlagt i juni-juli 2014 Planförslaget framlagt i februari-mars 2015 Detaljplanen godkänns av Kimitoöns kommunfullmäktige 2015 Inledning Kommunstyrelsens beslut om att detaljplanen blivit anhängig 12.6.2012 ( 166). Kungörelse om att planen blivit anhängig på kommunens anslagstavla och kommunens officiella annonstidningar. Ett program för deltagande och bedömning i enlighet med 63 i MarkByggL utarbetades i februari 2014. Tekniska nämnden godkänner programmet för deltagande och bedömning. PDB skickas till myndigheterna till kännedom och framläggs på kommunkansliet under den tid som planen bereds. PDB är dessutom framlagt för framförande av åsikter. Myndighetsmöte i inledningsskedet 19.6.2013 ( 66 MarkByggL, 26 MarkByggF). Utkastsskede Grundutredningar sammanställs och utarbetas; våren 2014. Utkastsalternativ utarbetas och jämförs; vår - sommar 2014. Samarbete med kommunen, arbetets referensgrupp, myndigheter och intressenter under hela utkastsskedets gång. Alternativen till detaljplaneutkastet framläggs 26.6-15.8.2014. Under denna tid har kommunens invånare och intressenter möjligheter att framföra sina åsikter skriftligt om utkastet ( 62 MarkByggL, 30 MarkByggF). Om planutkastet begärs utlåtanden från myndigheterna och nämnderna. Planutkastet blir färdigt och godkänns av tekniska nämnden. Under planarbetets gång ordnas ett informationsmöte för intressenterna Till utlåtandena och åsikterna skrivs bemötanden inför kommunens behandling. Förslagsskede Planen revideras utifrån de ställningstaganden och utlåtanden som inlämnats i utkastsskedet. Myndighetsmöte i förslagsskedet _._.201_ ( 66 MarkByggL, 26 MarkByggF). Planförslaget blir färdigt och godkänns av tekniska nämnden. Planförslaget är offentligt framlagt under 30 dagar. Under denna tid har kommunens invånare och intressenter rätt att inlämna en skriftlig anmärkning om förslaget ( 65 MarkByggL, 27 MarkByggF). 29

Om planförslaget begärs utlåtanden från myndigheterna och nämnderna. Informationsmöte för allmänheten ordnas vid behov. Till utlåtandena och anmärkningarna skrivs bemötanden inför kommunens behandling. Eventuella revideringar görs i planen. Godkännande Kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att detaljplanen godkänns. Kommunfullmäktige godkänner planen. Planen träder i kraft Planen träder i kraft när det lagkraftiga beslutet om godkännandet kungörs i kommunens annonstidningar. Det offentliga planläggningsmaterialet sammanställs för framläggande i olika skeden av planläggningen. Materialet finns tillgängligt vid kommunens planläggningsenhet och på kommunens webbplats www.kimitoön.fi. 5. DETALJPLANENS MÅL 5.1. PRELIMINÄRA MÅL Det viktigaste målet med planeringen är att utveckla servicen, turismen, trafikarrangemangen och stads- dvs. tätortsbilden i Dalsbruks centrumområde. Syftet är att planera ett trivsamt, fungerande och tryggt centrumområde med tanke på gång- och cykeltrafik, vattentrafik och parkering. I centrumområdet förenas mångsidig service, evenemang och olika funktioner. Detaljplanens syfte är även att etablera en ny detaljhandelsenhet i centrum. Syftet med planeringen är att skapa en mera enhetlig samhällsstruktur, en högklassig arkitektur i centrum samt att förbättra smidigheten, sundheten och tryggheten. Ett annat syfte med planen är att anvisa skyddsbehov och att anpassa nybyggnader till en del av den byggda kulturmiljön av riksintresse. På planområdet finns funktioner som är viktiga för hela Kimitoön, såsom industri och vattentrafik. Att trygga och förbättra förutsättningarna för dessa är viktiga mål för denna detaljplan. 5.2. MÅL SOM BASERAR SIG PÅ UTGÅNGSMATERIALET Enligt mom. 2 i 24 i markanvändnings- och bygglagen bör de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas i planeringen av områdesanvändningen så att uppnåendet av målen främjas. Statsrådets beslut om revideringen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft 11.3.1992. För de riksomfattande målen för områdesanvändningen och tillämpandet av dem redogörs noggrannare i publikationer som finns 30

tillgängliga på miljöförvaltningens webbplats www.miljo.fi. För de riksomfattande målen för områdesanvändningen som berör detaljplanen för Dalsbruks hamn och beaktandet av dem redogörs noggrannare under rubriken konsekvensbedömning i denna planbeskrivning. De mål som ställs av landskapsplanen samt de mål som fastställs i delgeneralplanen för Dalsbruk som godkändes av Kimitoöns kommunfullmäktige 17.6.2013 har beaktats då denna detaljplan utarbetades. Kimitoöns kommuns strategiska mål att utveckla Dalsbruks kommun som ett viktigt centrum har beaktats då förslaget till detaljplan utarbetades. 5.3. MÅL SOM UPPKOMMIT UNDER PROCESSENS GÅNG De utlåtanden och åsikter som inlämnats om programmet för deltagande och bedömning (PDB), som utarbetats för detaljplanen, har funnits till hands under planläggningsprocessen och de har beaktats i planförslaget. Om de alternativ till detaljplaneutkast som utarbetades för planområdet inlämnades fyra utlåtanden och sju åsikter. Utlåtandena och åsikterna samt de bemötanden som planläggaren utarbetat till dem finns som bilaga till denna planbeskrivning. De har beaktats vid utarbetandet av planförslaget. Som stöd för utarbetandet av detaljplanen för Dalsbruks hamn tillsatte Kimitoöns kommun en referensgrupp som hittills har sammanträtt för att diskutera planens mål och innehåll. Åsikterna har beaktats vid utarbetandet av planförslaget. I samband med utarbetandet av planen ordnades informationsmöten och samråd samt separata samråd för markägare och bl.a. byaföreningen. Strävan har varit att beakta de åsikter som framförts i samband med dessa vid utarbetandet av planförslaget. 5.4. ALTERNATIV TILL DETALJPLANEUTKASTET Som utkast till detaljplan framlades tre (3) olika alternativ under sommaren 2014. Syftet var att alternativen skulle väcka åsikter och leda till förslag för den fortsatta planeringen. Utkasten framlades som illustrationer. Önskan var att illustrationerna skulle vara ett bättre sätt att presentera planerna för invånarna och underlätta tolkningen av de föreslagna lösningarna. 31

Bild 23. Alternativ 1 till detaljplaneutkast för Dalsbruks hamn. I det första alternativet föreslogs boende i anknytning till gästbåthamnen i den östra delen av planområdet på högsta våningen i den föreslagna bostads- och affärsbyggnaden. I alternativet föreslogs att kommunens nuvarande ämbetshus bevaras så att servicen i byggnaden skulle börja omfatta privat service i större utsträckning. Till tomten för dagligvaruhandeln på den norra sidan av torget reserverades en utvidgningsmöjlighet. Nya affärs- och restaurangutrymmen föreslogs till byggnaderna intill gästbåthamnen. I korsningen mellan Dalsbruksvägen och Valsverksvägen reserverades en tomt för ny affärsverksamhet, i övrigt bevarades servicen oförändrad i alternativ 1. Förslaget var att Malmvägen skulle stängas av så att en förbindelse för gång- och cykeltrafik skulle göras möjlig. I anknytning till gästbåthamnen föreslogs en vägslinga med kortvarig parkering i mitten. I alternativet föreslogs en ny placering för förbindelsefartyget på den östra sidan av gästbåthamnen, på samma sätt som i de andra förslagen. En bussförbindelse föreslogs till hamnen där det även fanns parkeringsmöjlighet för bussar. Över Bruksviken föreslogs en plats för en bro för gång- och cykeltrafik till området för långtidsparkering och vinterförvaring av båtar. I alternativ 1 föreslogs en ny broförbindelse till Valsverksvägen något längre västerut från den nuvarande bron. Till den norra sidan av avloppsreningsverket föreslogs ett nytt hamnområde. Till den södra sidan av kommungården anvisades ett parkområde där det är möjligt att anlägga bl.a. parkkonstruktioner och en lekplats. I alternativet föreslogs skydd av samma byggnader som är skyddade i Dalsbruks delgeneralplan. I alternativet föreslogs att kolugnarna ska anvisas som fornminnen. 32

Bild 24. Alternativ 2 till detaljplaneutkast för Dalsbruks hamn. Förutom det bostads- och affärshus som föreslagits i alternativ 1 föreslogs två nya små flervånings- eller radhus för bostäder längs Malmvägen, mittemot kommunens ämbetshus. Det föreslogs att ämbetshuset skulle rivas och att en dagligvaruhandel samt andra privata och offentliga tjänster skulle placeras på dess plats. Till tomten för dagligvaruhandeln på den norra sidan av torget reserverades ingen utvidgningsmöjlighet. I parken på den södra sidan av ämbetshuset anvisades försäljningsstånd. I enlighet med alternativ 1 reserverades en tomt för ny affärsverksamhet i korsningen mellan Dalsbruksvägen och Valsverksvägen. I alternativ 2 stängdes körförbindelsen i den västra ändan av Malmvägen och en ny körförbindelse till den nya butiken ordnades från nordost. Till den södra sidan av ämbetshusets tomt föreslogs en väg som slutar vid parken på strandområdet. Vägen på den östra sidan av torget flyttades till den östra sidan av affärsbyggnaden på den östra kanten av torget. Parkeringen ordnades ovan jord, huvudsakligen på den nordöstra sidan av ämbetshusets tomt framför de nya bostadsbyggnaderna. Till den södra sidan av den nya affärsbyggnaden anvisades en park där det var tillåtet att placera försäljningsstånd samt konstruktioner och anordningar för rekreation. De byggnader som ska skyddas var de samma som i Dalsbruks delgeneralplan och kolugnarna anvisades som fasta fornminnen. 33

Bild 25. Alternativ 3 till detaljplaneutkast för Dalsbruks hamn. I alternativ 3 anvisades bostäder till den högre våningen i bostads- och affärsbyggnaden intill gästbåthamnen, men övrigt nytt boende föreslogs inte. Enligt alternativet skulle ämbetshuset rivas och i stället för det skulle man bygga en affärsbyggnad för handel och andra offentliga och privata tjänster. Affärsbyggnaden indelades i tre delar av vilka den nordligaste hade en våning och de andra två våningar. Byggnaderna anslöts till varandra genom korridorer. I sin helhet var affärsbyggnaden mindre än affärsbyggnaden i alternativ 2. Till den södra sidan av ämbetshusets tomt anvisades en strandboulevard där fordonstrafik och parkering längs gatan var tillåten. Malmvägen stängdes av på samma sätt som i alternativ 2. Parkeringen i det tredje alternativet anvisades till platsen för det garage som finns på den norra sidan av ämbetshuset. Till den södra delen av ämbetshusets tomt anvisades ett parkområde på samma sätt som i de andra alternativen. I parken var det tillåtet att placera konstruktioner och anordningar som betjänar rekreationen. Det var tillåtet att ha försäljningsstånd i kolugnarna ifall de behandlades på ett sätt som skyddar fornminnen. 34

6. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 6.1. PLANENS STRUKTUR Förändringarna i detaljplaneområdets struktur är i sin helhet små. Den största förändringen är att kommunens ämbetshus ersätts med en ny detaljhandelsenhet, gästbåthamnsservice och bl.a. ett café. En annan större förändring var det större parkområde som planerades till den östra sidan av ämbetshusets kvarter. I den planerade parken finns de kolugnar som ska skyddas samt en ny lekplats. I planförslaget förnyas både fordonstrafikens gatunät genom att Stallbacksvägen fortsätter ända fram till Strandvägen. Planområdet omfattar även Valsverksvägens nya placering och en ny bro. Nätet för gång- och cykeltrafik kompletteras bl.a. med en ny gångbro över Bruksviken och en gång- och cykelled som sträcker sig runt hela Bruksviken. I planförslaget skyddas de byggnader som museimyndigheterna föreslagit för skydd med beteckningen sr och kolugnarna med beteckningen sm. Bild 26. Utdrag ur detaljplaneförslagets. 35

6.1.1. DIMENSIONERING Tabell 1. Planområdets arealer områdesvis. 36

6.1.2. OMRÅDESRESERVERINGAR 37

6.1.3. ÖVRIGA PLANBETECKNINGAR OCH -BESTÄMMELSER 38

39

6.1.4. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Bestämmelser som berör dagvatten: Dagvattnet från fastigheterna bör ledas till dagvattennätet via ett fördröjningssystem. Åtgärder för hantering av dagvatten bör beskrivas i samband med bygglovet. Den lägsta rekommenderade bygghöjden för första våningen i ett nybygge är N2000 + 2,00 m. Byggande av golvytor som ligger djupare än detta förutsätter särskilda utredningar om sänkning av grundvattenytan och dess miljökonsekvenser, kontroll av dagvatten, byggnadens grund samt kommunaltekniska arrangemang. Bestämmelser som berör buller: Statsrådets beslut nr 993/1992 om riktvärden för buller bör följas i kvarteren. Ljudisoleringen i byggnadernas ytterväggar samt fönster och andra konstruktioner bör vara sådan att de riktvärden som ingår i statsrådets beslut underskrids. I bygglovsskedet bör en bullerbekämpningsplan framföras. Bestämmelser som berör förorenad mark: Förorenat jordmaterial på området bör avlägsnas eller göras ofarligt i den utsträckning som miljömyndigheterna kräver innan byggnadsåtgärder Bestämmelser som berör bilplatser: För varje 40 m2vy inom detaljhandeln bör det anvisas en bilplats. För övrig markanvändning bör det anvisas en bilplats per 50 m2vy som ska byggas. Bestämmelser som berör stads-, dvs. tätortsbilden och tillgänglighet: Gång- och cykelleder inom områdets gränser bör anslutas upplysta och utan avbrott till omgivande huvudtrafikleder utanför området. Belysningen bör göra det möjligt att röra sig utan hinder genom att framhäva nivåskillnader och göra det lättare att se framför sig. Alla allmänna huvudgångleder inom och utanför området bör anläggas utan hinder. Belysningsutrustning, gatumöbler och ytmaterial bör vara av god kvalitet och formgivna på ett högklassigt sätt. För reklam- och ljusanordningar bör det utarbetas en gemensam plan. Lekplatsen för barn bör vara högklassig och planeras på ett noggrant sätt så att förbindelserna från lekplatsen till bl.a. KL-1-kvartersområdet och stranden är fria från hinder. Fasaderna på kvartersområdets byggnader bör behandlas så att det bildas en tilltalande promenadmiljö. Obebyggda delar av tomterna bör hållas i ett naturligt snyggt skick. Ventilationsrum och tekniska utrymmen får byggas utöver den byggrätt som anvisas i planen. Ovan nämnda utrymmen bör placeras i byggnadens huvudmassa och i fasaden bör man använda samma material som i huvudfasaderna. KL-1-kvartersområdet berörs dessutom av följande: Byggandet av kvartersområdet kan indelas i etapper så att byggandet inleds med detaljhandeln på Malmvägens sida. Last- och serviceområden bör skyddas med byggnadsmassor, staket eller planteringar så att de inte försämrar stadsbilden eller medför olägenheter för grannarnas bostadskvarter. 40