Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero

Relevanta dokument
HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter

Kursplan. Matematik A, 30 högskolepoäng Mathematics, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Övningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

Matematik. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

5B1147 Envariabelanalys, 5 poäng, för E1 ht 2006.

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

Förord till läraren. 1. Mer praktisk information

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik D (MA1204)

Uppföljning av diagnostiskt prov Repetition av kursmoment i TNA001-Matematisk grundkurs.

Matematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik

Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna

MATEMATIK. Ämnets syfte

Matematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Matematik. Ämnets syfte

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Matematik (1-15 hp) Programkurs 15 hp Mathematics (1-15) 92MA11 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Styrelsen för utbildningsvetenskap

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

ENVARIABELANALYS, ht 2003 (version 17 nov) Kursansvarig: tel ,

5.6 Matematik. Bedömning

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2015

PRÖVNINGSANVISNINGAR

LINJÄR ALGEBRA OCH DIFFERENTIALEKVATIONER, M0031M VT-16

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2009.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

KURSPROGRAM TILL KURSEN DIFFERENTIAL- OCH INTEGRALKALKYL II: 5B1106, DEL 1, FÖR F, HT 2001

Förslag den 25 september Matematik

Matematik i Gy Susanne Gennow

TATA68 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2018

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

5B1134 Matematik och modeller Uppgifter från kontrollskrivningar och tentamina under läsåren och

SF 1625 Envariabelanalys, 7.5 hp, för M1 ht 2008.

ÄMAD01, Matematik med ämnesdidaktik 1, 30 högskolepoäng Mathematics with Didactics 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

TATA79 Inledande matematisk analys (6hp)

Ekvationer & Funktioner Ekvationer

TI-Nspire CAS. Exempel på flera moment för Ma 4 och Ma 5. Your Expertise. Our technology. Student Success.

Kursplan. Kurskod GIX711 Dnr MSI 01/02:65 Beslutsdatum

Studieanvisning till Matematik 3000 kurs D

GYMNASIEMATEMATIK FÖR LÄKARSTUDENTER

TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.

Explorativ övning 7 KOMPLEXA TAL

Modul 1 Mål och Sammanfattning

TEN2, ( 3 hp), betygsskala A/B/C/D/E/Fx/F. TEN2 omfattar Laplace-, Fourier- och z-transformer samt Fourierserier

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Undervisningsplanering i Matematik Kurs E (Poäng 50)

KURSPLAN. Matematik/matematikdidaktik för de senare skolåren och gymnasiet

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Fastställd av Nämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap

TATM79 Matematisk grundkurs, 6hp Kurs-PM ht 2019

vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

Ny kursplan i matematik för gymnasial utbildning

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

Användarmanual till Maple

Integration av numeriska metoder i kemiteknikutbildningen. Claus Führer, Matematikcentrum Michaël Grimsberg, Inst. för Kemiteknik

Produktrapport. Matematikförberedelser för nya Tekniska fysiker

Förkunskaper Studenten skall för att kunna tillgodogöra sig kursen ha förkunskaper motsvarande Matematik A, B och C i gymnasieskolan.

MATEMATIK. Ämnets syfte

91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

A1:an Repetition. Philip Larsson. 6 april Kapitel 1. Grundläggande begrepp och terminologi

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2006 Kurs-PM

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

FYSIKPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

SF1658 Trigonometri och funktioner, 7.5 högskolepoäng, ht Kurs-PM SF1658

5B B1134 Matematik och modeller, 4 poäng, ht 2005 Kurs-PM

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

Andelar och procent Fractions and Percentage

Kursinformation och studiehandledning, M0043M Matematik II Integralkalkyl och linjär algebra, Lp II 2016.

Nystart i matematik vid LTH. Gunnar Sparr

Inledande matematik M+TD

Välkommen till MVE340 Matematik B för Sjöingenjörer. Kursinnehåll i stora drag. Kurslitteratur MVE Carl-Henrik Fant MV, Chalmers 1

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Kursinformation, TNIU19 Matematisk grundkurs fo r byggnadsingenjo rer, 6 hp

Läsanvisningar till kapitel 4 i Naturlig matematik

MATMAT01b (Matematik 1b)

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

3 differensekvationer med konstanta koefficienter.

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Fri programvara i skolan datoralgebraprogrammet Maxima

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Övningshäfte 2: Komplexa tal (och negativa tal)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Transkript:

Förord Behovet av ett praktiskt inriktat läromedel i matematik med möjlighet att använda datorbaserad beräkningsteknik har varit ledstjärnan vid tillkomsten av denna bok. Boken kombinerar matematikens formelspråk med konkreta och praktiska beräkningar inom olika tekniska områden. Bokens grundidé är att knyta konkreta problemställningar till en matematisk lösning med syfte att utveckla studenters problemlösningsförmåga. Föregångare som Newton, Bernoulli, Euler, Maxwell och Hörmander har lagt grundstenar till den matematik som har lärts ut under århundraden och som vi som verkar i det 20:de århundradet kan skörda frukterna av. Boken är uppdelad i moduler vilka utgör baskunskaper för alla ingenjörsmässiga yrken. Varje modul bidrar till kunskapsinhämtning i olika steg. Bokens huvudinnehåll är numeriska beräkningar, ekvationer, algebra och formler, geometri, trigonometri, vektorer och analytisk matematik, i den sistnämnda ingår komplexa tal, funktioner, derivator, integraler och differentialekvationer. Den sista modulen beskriver kortfattat statistiska begreppen och modellering av data. Tillämpad matematik är ett överskidande område inom vilket man kombinerar kunskaper från olika ämnen för att lösa problem inom det specifika ingenjörsområdet man jobbar med. Användning av datorer som effektiva beräkningsredskap har förstås blivit en del av tillämpad matematik. Boken ska uppmuntra studenter att använda moderna beräkningsprogram som Microsoft EXCEL och MATLAB och även introducerar studenter till programmeringsgrunder. MATLAB är ett datorbaserat och verktyg i framkant för tekniska och naturvetenskapliga beräkningar och simuleringar med stora tillämpningar inom alla ingenjörsområden. Bokens första upplaga har används de senaste fem åren vid olika kurser i tillämpad matematik vid Stockholms Tekniska Institut. Jag tackar redaktören Samuel Berg och alla studenter för värdefulla synpunkter och förslag till förbättringar. Den andra upplagan kommer med en ny layout och en förändrad struktur. Modul 1 till 5 är lämpliga för EQF nivå 5 samt modul 6 till 10 för EQF 6, 7 och högre. Vi har lagt in flera nya lösta exempel i varje avsnitt med anknytning inom elteknik, styr- och reglerteknik, mekanik, termodynamik och strömningslära. Boken lämpar sig för själv- och distansstuderande och stödjs av fullständiga lösningsförslag till alla övningar vilka kan nås via bokens hemsida (www.larno.se). Ytterst tackar jag min fru Freya och min son Kevin som alltid stödjer mig i alla projekt. Jag välkomnar alla läsare att lämna kommentarer och synpunkter. Stockholm i juni 2017. Luciano Triguero 1

Innehållsförteckning Modul 1: Numeriska beräkningar 1.1 Vad menas med begreppet tal? 7 1.2 Beteckningar och terminologi 8 1.3 De fyra räknesätten 10 1.4 Räkning med negativa tal 12 1.5 Reella tal 14 1.6 Tal i potensform 18 1.7 Storheter, enheter och omvandling av enheter 21 1.8 Absolutbelopp 24 1.8.1 Olikheter som innehåller absolutbelopp 26 1.9 Tillämpning av absolutbelopp vid mätosäkerhet 28 1.10 Talsystem 29 1.11 En kort resa igenom MATLAB 34 1.11.1 Hur får du tillgång till programmet MATLAB? 35 1.11.2 MATLAB utvecklingsmiljö 35 1.12 Grundläggande programmering i MATLAB 39 1.13 Övningar till modul 1 41 Modul 2: Algebra, ekvationer och formler 2.1 Vad menas med algebra? 50 2.2 Algebraiska operationer, regler och lagar 52 2.3 Ekvationer 59 2.4 Formler 69 2.5 MATLAB symbolisk matematik 74 2.6 Övningar till modul 2 82 Modul 3: Koordinatsystem, trigonometri och vektorer 3.1 Inledning 91 3.2 Det kartesiska koordinatsystemet i 2D 91 3.2.1 Kvadranter 92 3.2.2 Avståndsformel i 2D 93 3.3 Det kartesiska koordinatsystemet i 3D 94 3.3.1 Vinkelmått 95 3.4 Trigonometri 98 3.4.1 Rätvinkliga trianglar 98 2

3.4.2 Samband mellan vinklar och sidor i rätvinkliga trianglar 102 3.4.3 Godtycklig triangel: Triangelsatserna 94 3.5 Polära och sfäriska koordinater 97 3.6 Vektorer och vektorräkning 99 3.6.1 Vektorers projektioner i planet 100 3.6.2 Vektorers addition i planet 101 3.6.3 Vektorers subtraktion i planet 102 3.6.4 Vektors projektioner i rummet 108 3.6.5 Produkt av vektorer 110 3.7 Övningar till modul 3 117 Modul 4: Funktioner 4.1 Funktionens uttryckssätt 129 4.1.1 Funktionens terminologi 130 4.1.2 Funktionens monotoni 134 4.2 Elementära funktioner 134 4.2.1 Polynomfunktioner 135 4.2.2 Rationella funktioner 146 4.2.3 Potentsfunktioner 150 4.2.4 Exponentialfunktioner 153 4.2.5 Inversa funktioner 157 4.2.6 Logaritmer 159 4.2.7 Styckvisa funktioner 166 4.3 Ekvationssystem (2 ekvationer; 2 obekanta variabler) 168 4.4 Polynom interpolation 172 4.5 Övningar till modul 4 178 Modul 5: Trigonometriska funktioner, boolesk algebra och booleska funktioner 5.1 Trigonometriska funktioner 193 5.1.1 Sinusfunktionen 193 5.1.2 Cosinusfunktionen 198 5.1.3 Tangentfunktionen 200 5.2 Trigonometriska formler 202 5.2.1 Några utvalda trigonometriska formler 203 5.2.2 Signalbehandling med sinus och cosinus funktioner 204 5.3 Trigonometriska ekvationer 207 3

5.3.1 Samtliga lösningar av trigonometriska grundekvationer. 208 5.3.2 Signaler med varierande amplitud 216 5.4 Boolesk algebra 218 5.5 Logiska samband 219 5.5.1 Invertering (NOT gate) 219 5.5.2 OCH-funktionen (AND gate) 220 5.5.3 ELLER-funktionen (OR gate) 220 5.5.4 ICKE-ELLER funktionen (NOR gate) 220 5.5.5 Boolesk algebra 223 5.6 Övningar till modul 5 228 Modul 6: Komplexa tal 6.1 Inledning 239 6.2 Definition av komplexa tal 240 6.2.1 Komplexa tal i normalform 240 6.2.2 Det komplexa talplanet (Argands diagram) 240 6.2.3 Räknelagar med komplexa tal 241 6.2.4 Komplexa tal i polär form 247 6.2.5 Komplexa tal potensform 248 6.3 Komplexa tal beräkningar i MATLAB 252 6.4 Tillämpning av komplexa tal 253 6.4.1 Växelströms kretsteori 253 6.5 Övningar till modul 6 269 Modul 7: Derivator 7.1 Inledning 278 7.2 Definition av derivata 278 7.3 Begreppen förändringhastighet och momentan förändringshastighet 281 7.4 Analytisk bestämning av derivatan 284 7.5 Deriveringsregler 285 7.6 Derivator av högre ordning 292 7.7 Derivator i MATLAB/Mupad 293 7.8 Monotoniegenskaper med hjälp av derivata 294 7.9 Tillämpning av derivata 298 7.9.1 Medelvärdessatsen 298 7.9.2 Optimeringsproblem 299 7.9.3 Differentialer och feluppskattning 304 4

7.9.4 Newton-Raphsons metod 308 7.10 Övningar 312 Modul 8: Integraler 8.1 Inledning 323 8.2 Begreppet integral 323 8.2.1 Definition av integral 325 8.3 Hur beräknas bestämda integraler? 326 8.3.1 Begreppet primitiva funktioner 326 8.3.2 Allmänna regler för beräkning av obestämda integraler 329 8.3.3 Beräkning av bestämda integraler (Integralkalkylens huvudsats) 331 8.3.4 Andra integralsberäkningstekniker 334 8.3.5 Analytisk integration i MATLAB/MuPAD 344 8.4 Användning av integraler 347 8.4.1 Beräkning av areor 347 8.4.2 Beräkning av effektutveckling i växelströmsteknik 351 8.4.3 Beräkning av volymer 356 8.4.4 Beräkning av båglängd 358 8.4.5 Beräkning av arbete 362 8.5 Mer om integralberäkning 365 8.5.1 Generaliserade integraler 365 8.5.2 Numerisk integralberäkning 368 8.6 Övningar 375 Modul 9: Differentialekvationer 9.1 Inledning 384 9.2 Exempel på modellbeskrivningar som leder till differentialekvationer 384 9.2.1 Sammanfattning 387 9.3 Terminologi hos differentialekvationer 387 9.4 Lösning av differentialekvationer 389 9.4.1 Lösning av differentialekvationer med separata variabler 389 9.4.2 Lösning av homogena differentialekvationer med konstanta koefficienter 392 9.5 Vissa inhomogena differentialekvationer 403 5

9.6 Analytisk (exakt) lösning av differentialekvationer i MATLAB 412 9.6.1 Kommandot dsolve() 412 9.7 Numerisk lösning av differentialekvationer 418 9.7.1 Eulers metod 419 9.7.2 Runge-Kuttas metod 422 9.7.3 Användning av funktionen ode45() i MATLAB 425 9.7.4 Numerisk lösning av ordinära differentialekvationer av andra ordningen 426 9.8 Övningar till modul 9 429 Modul 10: Statistik och modellering av data 10.1 Inledning 439 10.2 Terminologi och definitioner 439 10.3 Deskriptiv statistik 440 10.3.1 Sammanställningsmetoder 440 10.3.2 Presentationsverktyg. Några utvalda diagram 449 10.4 Prediktiv statistik 453 10.4.1 Sannolikhetslära grunder 453 10.4.2 Sannolikhetsfunktioner och fördelningar 457 10.4.3 Regressionsanalys (kurvanpassning) 469 10.4.4 Minsta kvadratmetoden 478 10.5 Övningar till modul 10 490 Bilaga A: Facit 495 Bilaga B: Referenslitteratur 598 Index 600 6