Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm
|
|
- Anna Berg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät avancerad matematik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008
2 Din skola har beslutat att medverka i TIMSS Advanced TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är ett forskningsprojekt som stöds av International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA), och mäter trender i elevprestationer och skillnader mellan nationella utbildningssystem, i syfte att bidra till utvecklingen av undervisning och lärande i hela världen. Skolverket genomför undersökningen i samarbete med forskare vid Umeå universitet. Som en del av studien får elever i gymnasiets sista årskurs besvara en samling frågor från TIMSS i avancerad matematik eller fysik. I en del skolor deltar även elever i år 2 i gymnasiet. Skolorna tas fram genom ett nationellt urval av gymnasieskolor i Sverige. Den här enkäten riktar sig till dessa elevers lärare. Dina svar som lärare i en av de utvalda klasserna har stor betydelse vid kartläggningen av skolutbildningen i Sverige. Allmänna anvisningar Bestäm en tid och en plats där du kan besvara enkäten utan att bli störd. Det bör inte ta dig mer än 45 minuter att besvara frågorna. För att underlätta för dig har de flesta av frågorna utformats så att du bara behöver markera en ring för att avge ditt svar. Lägg formuläret i det bifogade kuvertet när du besvarat det och lämna det till skolsamordnaren för TIMSS Advanced. Tack för att du tar dig tid och gör dig möda att besvara enkäten. Vissa av frågorna i enkäten rör specifikt eleverna i TIMSS-klassen. Denna klass är den som anges på framsidan av den här enkäten och som kommer att få besvara frågorna i TIMSS Advanced 2008 i din skola. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant, så att den information du lämnar ger en så korrekt bild av situationen som möjligt. Lärarenkät - avancerad matematik
3 1 Bakgrundsinformation 1 Förberedelse för läraryrket Hur gammal är du? Under A A A A A 60 eller äldre a Är du kvinna eller man? A. Hur många år kommer du sammanlagt att ha undervisat vid slutet av detta läsår? Antal år som du har undervisat B. Hur många år har du undervisat i matematik D respektive matematik E? Antal år du har undervisat i matematik D Kvinna A Man A 5 6 Vilken är den högsta formella utbildning som du har slutfört? Ej fullföljt gymnasieutbildning a Gymnasium A Eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå A Högskoleutbildning (minst 80 p, mindre än 120 p) --A Universitetsexamen ( p) a Högre universitetsexamen (mer än 160 p) a Vilket/vilka områden var din eftergymnasiala utbildning i huvudsak inriktad mot? a) Matematik A---A b) Lärarutbildning i matematik A---A c) Fysik A---A d) Lärarutbildning med inriktning mot naturvetenskap A---A e) Teknik A---A f) Allmän lärarutbildning A---A g) Annat A---A 4 Antal år du har undervisat i matematik E Hur länge planerar du att fortsätta vara matematiklärare? 7 Vilken utbildning har du utöver grundexamen? g planerar att fortsätta så länge jag kan a g planerar att fortsätta som lärare tills jag hittar ett bättre jobb inom utbildningssektorn a g planerar att fortsätta ett tag som lärare, men sedan kommer jag nog att lämna utbildningssektorn A g har inte bestämt mig a a) g saknar grundexamen A---A b) Kortare kurser (mindre än 20 p) A---A c) Längre kurser (minst 20 p) A---A d) Forskarutbildning A---A e) Ingen A---A Lärarenkät - avancerad matematik
4 1 Förberedelse för läraryrket (fortsättning) 8 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa i följande matematikområden? Inte förberedd Ganska förberedd Mycket väl förberedd A. Algebra a) Operationer på komplexa tal A--- A--- A b) Den n-te termen i numeriska och algebraiska serier, och summan av n termer eller av ett oändligt antal termer i en serie A--- A--- A c) Problem som inbegriper permutationer, kombinationer och sannolikhet A--- A--- A d) Förstagradsekvationer, ekvationssystem, andragradsekvationer och motsvarande olikheter, rotekvationer, logaritmiska och exponentiella ekvationer A--- A--- A e) Alternativa beskrivningar av funktioner som ordnade par, tabeller, kurvor, formler och ord A--- A--- A f) Funktionsvärden, inklusive värden av rationella funktioner för givna värden på och värdeintervall för variablerna, funktioner av funktioner A--- A--- A B. Matematisk analys a) Gränsvärden för funktioner, inklusive rationella funktioner, villkor för funktioners kontinuitet och deriverbarhet A--- A--- A b) Derivering av funktioner (inklusive polynomfunktioner, exponentiella, logaritmiska, trigonometriska, rationella, rot-, sammansatta och parametriska funktioner), derivering av produkter och kvoter--- A--- A--- A c) Användning av derivator för att lösa problem (t.ex. inom kinematik, optimering och förändringshastighet) A--- A--- A d) Användning av första- och andraderivatan för att bestämma lutning, extremvärden och inflexionspunkter för funktioner A--- A--- A e) Integrering av funktioner (inklusive polynomfunktioner, exponentiella, trigonometriska och rationella funktioner); beräkning av bestämda integraler A--- A--- A C. Geometri a) Egenskaper hos geometriska figurer, bevis för geometriska satser i två och tre dimensioner A--- A--- A b) Lutningar, skärningspunkter med y-axeln och skärningspunkter mellan räta linjer i ett ortogonalt koordinatsystem A--- A--- A c) Ekvationer och egenskaper för cirklar i ett ortogonalt koordinatsystem, tangenter och normaler i givna punkter på en cirkel A--- A--- A d) Trigonometriska egenskaper hos trianglar (sinus, cosinus och tangens); lösning av ekvationer som inbegriper trigonometriska funktioner A--- A--- A e) Egenskaper hos vektorer, addition och subtraktion av vektorer A--- A--- A 4 Lärarenkät - avancerad matematik
5 2 Kompetensutveckling 9 Hur ofta samarbetar du med andra lärare i din skola på följande sätt? Varje dag eller nästan varje dag 1-3 gånger per vecka eller 3 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Diskuterar hur man kan undervisa inom ett speciellt kunskapsområde -- A--- A--- A---A b) Arbetar med att förbereda undervisningsmaterial A--- A--- A---A c) Besöker en annan lärares klassrum för att observera hans/hennes undervisning-- A--- A--- A---A d) Informella observationer i mitt klassrum gjorda av en annan lärare A--- A--- A---A 11 Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande? a) Ämnesinnehåll i matematik A---A b) Pedagogik/metodik inom matematik --- A---A c) Kursplaner i matematik A---A d) Integration av informationsteknik (IT) i matematik A---A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsfärdigheter A---A f) Bedömning av kunskaper i matematik--- A---A 10 A. Tillhör du någon matematiklärarförening? A---A B. Har du under de senaste två åren regelbundet deltagit i aktiviteter som anordnats av en matematiklärarförening? A---A 12 Har du under de senaste två åren deltagit i någon av följande aktiviteter med anknytning till matematik? a) Deltagit i en workshop eller en konferens A---A b) Hållit ett anförande vid en workshop eller en konferens A---A c) Publicerat en artikel i en tidskrift eller på en hemsida för matematik A---A d) Deltagit i ett nyskapande projekt om kursplanen och undervisningen A---A e) Utväxlat information på nätet om hur man kan undervisa i matematik (t.ex. via e-post, forum, webbplats) A---A 5 Lärarenkät - avancerad matematik
6 12 Din skola I vilken utsträckning instämmer du eller instämmer du inte i vart och ett av följande påståenden. Tänk på din nuvarande skola. Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) Skolan ligger i ett tryggt område A--- A--- A---A b) g känner mig trygg i skolan A--- A--- A---A c) Skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande A--- A--- A---A Hur allvarligt är vart och ett av följande problem i din nuvarande skola? Allvarligt problem Mindre problem Inget problem a) Skolbyggnaden behöver omfattande reparationer A--- A---A b) Det är överfullt i klassrummen A--- A---A c) Lärarna har inte lämpliga arbetsutrymmen utanför sina klassrum-- A--- A---A 15 Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket stor Mycket liten Liten Medel Stor a) Lärarnas arbetstillfredsställelse A -- A--- A--- A---A b) Lärarnas kännedom om skolans måldokument A -- A--- A--- A---A c) Lärarnas grad av framgång när det gäller att realisera läroplanens/ kursplanernas mål---- A -- A--- A--- A---A d) Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer A -- A--- A--- A---A e) Stödet för lärarnas vidareutbildning inom yrket A -- A--- A--- A---A f) Föräldrastöd för elevernas skolarbete-- A -- A--- A--- A---A g) Föräldradelaktighet i skolaktiviteter A -- A--- A--- A---A h) Elevers respekt för skolans egendom ---- A -- A--- A--- A---A i) Elevers önskan om att göra bra ifrån sig i skolan--- A -- A--- A--- A---A 6 Lärarenkät - avancerad matematik
7 3 TIMSS-klassen i matematik D Frågorna i enkäten gäller TIMSS-klassen när de läser eller läste matematik D. Denna klass är alltså den som anges på framsidan av den här enkäten, och som kommer att besvara frågorna i TIMSS Advanced 2008 i din skola. 16 Hur stor är den undervisningsgrupp i matematik D som eleverna i TIMSS-klassen går i? 19 A. Använder/använde du någon lärobok (läroböcker) som grund för undervisningen i matematik D i TIMSS-klassen? Ange antalet elever i gruppen A---A Hur många minuter per vecka undervisar/ undervisade du TIMSS-klassen i matematik D? Ange antalet minuter per vecka Omvandla antalet lektionstimmar till minuter. Hur många minuter per vecka ägnar/ägnade du vanligen åt att förbereda lektionerna i TIMSSklassen i matematik D? B. Har/hade varje elev en egen lärobok? A---A C. Vilken/vilka läroböcker använder du i undervisningen i TIMSS-klassen? a) Exponent, Gleerups A---A b) Matematik 3000, Natur & Kultur A---A c) Matematik från A till E, Liber A---A d) MerIT, Studentlitteratur A---A e) Nya Delta, Gleerups A---A f) Optima, Liber A---A g) Pyramid, Gleerups A---A h) Annat läromedel, ange vilket Ange antalet minuter per vecka Omvandla antalet lektionstimmar till minuter. D. Hur ofta ber du eleverna göra följande? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Lösa problem eller göra övningar från läroboken---- A--- A--- A---A b) Läsa igenom exemplen i läroboken på hur man löser problem A--- A--- A---A c) Läsa om matematikteori i läroboken A--- A--- A---A 7 Lärarenkät - avancerad matematik
8 2 Att undervisa TIMSS-klassen i matematik D 20 Under en normalvecka med matematiklektioner i TIMSS-klassen, hur stor andel av tiden ägnar /ägnade eleverna åt följande aktiviteter? Ange procenttalet Summan skall bli 100% a) Undervisning i ett nytt ämnesområde för hela klassen % b) Egen problemlösning eller problemlösning tillsammans med andra elever % c) Genomgång och sammanfattning för hela klassen av det som gåtts igenom----- % d) Gå igenom läxor % e) Repetition och förtydliganden av innehåll/ metoder för hela klassen % f) Prov eller förhör % g) Aktiviteter som inte gäller lektionens innehåll/syfte (t.ex. hålla ordning) % h) Annat % Summa % 21 Hur ofta ber/bad du eleverna i TIMSS-klassen att göra följande när du undervisar dem i matematik? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Memorera formler och beräkningsprocedurer A--- A--- A---A b) Lösa problem som liknar exemplen i läroboken A--- A--- A---A c) Använda matematiska uttryck för att beskriva samband---- A--- A--- A---A d) Diskutera strategier för problemlösning A--- A--- A---A e) Själva bestämma hur de ska gå tillväga för att lösa komplexa problem A--- A--- A---A f) Argumentera för sina resonemang A--- A--- A---A 8 Lärarenkät - avancerad matematik
9 22 I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar/begränsade ditt sätt att undervisa i TIMSS-klassen? Eleverna I stor utsträckning I viss utsträckning I liten utsträckning Inte alls a) Elever med olika studieförmåga A--- A--- A---A b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) A--- A--- A---A c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, fysiska funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A--- A--- A---A d) Ointresserade elever A--- A--- A---A e) Störande elever A--- A--- A---A Resurser f) Brist på grafiska miniräknare A--- A--- A---A g) Brist på datorutrustning (hårdvara) A--- A--- A---A h) Brist på datorutrustning (programvara) A--- A--- A---A i) Brist på stöd för datoranvändning A--- A--- A---A j) Brist på läroböcker för elevbruk A--- A--- A---A k) Brist på annan undervisningsmateriel för elevbruk A--- A--- A---A l) Brist på utrustning för lärardemonstrationer och andra övningar A--- A--- A---A m) Bristfällig utrustning/ bristfälliga lokaler A--- A--- A---A n) Stort antal elever per lärare A--- A--- A---A 23 När matematik D-kursen är/var avslutad, ungefär hur stor andel av lektionstiden har ägnats åt vart och ett av följande matematikområden? Ange procenttalet Summan skall bli 100% a) Algebra (t.ex. mönster, ekvationer, samband och funktioner) % b) Matematisk analys (t.ex. gränsvärden, första- och andraderivata, integrering)---- % c) Geometri (t.ex. geometriska figurer, räta linjer och cirklar i det ortogonala koordinatsystemet, trigonometri, vektorers egenskaper) % d) Annat, specificera: % Summa % 9 Lärarenkät - avancerad matematik
10 2 Att undervisa TIMSS-klassen i matematik D (fortsättning) 24 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i avancerad matematik. Utgå från din undervisning i matematik D och välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. (Du ska alltså inte här svara utifrån vad eleverna kan ha hunnit om de fortsatt med matematik E.) Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges i huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats detta läsår I huvudsak undervisats före innevarande läsår A. Algebra a) Operationer på komplexa tal A--- A--- A b) Den n-te termen i numeriska och algebraiska serier, och summan av n termer eller ett oändligt antal termer i en serie A--- A--- A c) Problem som inbegriper permutationer, kombinationer och sannolikhet A--- A--- A d) Förstagradsekvationer, ekvationssystem, andragradsekvationer och olikheter, rotekvationer, logaritmiska och exponentiella ekvationer A--- A--- A e) Alternativa beskrivningar av funktioner som ordnade par, tabeller, kurvor, formler eller ord A--- A--- A f) Funktionsvärden, inklusive värden av rationella funktioner för givna värden på och värdeintervall för variablerna, funktioner av funktioner A--- A--- A B. Matematisk analys a) Gränsvärden för funktioner, inklusive rationella funktioner, villkor för funktioners kontinuitet och deriverbarhet A--- A--- A b) Derivering av funktioner (inklusive polynomfunktioner, exponentiella, logaritmiska, trigonometriska, rationella, rot-, sammansatta och parametriska funktioner), derivering av produkter och kvoter -- A--- A--- A c) Användning av derivator för att lösa problem (t.ex. inom kinematik, optimering och förändringshastighet) A--- A--- A d) Användning av första- och andraderivatan för att bestämma lutning, extremvärden och inflexionspunkter för funktioner A--- A--- A e) Integrering av funktioner (inklusive polynomfunktioner, exponentiella, trigonometriska och rationella funktioner); beräkning av bestämda integraler A--- A--- A C. Geometri a) Egenskaper hos geometriska figurer, bevis för geometriska satser i två och tre dimensioner A--- A--- A b) Lutningar, skärningspunkter med y-axeln och skärningspunkter mellan räta linjer i ett ortogonalt koordinatsystem A--- A--- A c) Ekvationer och egenskaper för cirklar i ett ortogonalt koordinatsystem, tangenter och normaler i givna punkter på en cirkel A--- A--- A d) Trigonometriska egenskaper hos trianglar (sinus, cosinus och tangens); lösning av ekvationer som inbegriper trigonometriska funktioner A--- A--- A e) Egenskaper hos vektorer, addition och subtraktion av vektorer A--- A--- A 10 Lärarenkät - avancerad matematik
11 3 Miniräknare och datorer i TIMSS-klassen (matematik D) På matematiklektionerna, hur ofta använder/ använde du en dator för att visa matematiska fenomen för hela klassen? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion A--- A--- A---A A. Använder/använde eleverna i TIMSSklassen några av följande hjälpmedel på matematiklektionerna? a) Miniräknare A---A b) Datorer A---A 27 Hur ofta använder/använde eleverna i TIMSS-klassen miniräknare eller datorer på matematiklektionerna vid följande aktiviteter? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) När de ritar grafer till funktioner A--- A--- A---A b) När de löser ekvationer----- A--- A--- A---A c) När de utvecklar algebraiska uttryck A--- A--- A---A d) När de utför modellering och simulering A--- A--- A---A e) När de numeriskt beräknar integraler A--- A--- A---A f) När de bearbetar och analyserar data A--- A--- A---A B. Om eleverna använder/använde miniräknare, vilken typ av miniräknare är vanligast? Av enkel typ, som bara kan utföra grundläggande räkneoperationer (+,,,, % och ), men saknar funktioner som log, sin och cos o Av mer avancerad typ (så kallade funktionsräknare) som kan utföra grundläggande räkneoperationer (+,,,, % och ), och även har funktioner som log, sin och cos o Av grafisk typ, (så kallade grafräknare), som även kan rita grafer o Av symbolhanterande typ, som förutom allt som nämnts ovan även kan hantera algebraiska uttryck och lösa ekvationer algebraiskt o C. Om eleverna använder/använde datorer, har några av datorerna Internet-anslutning? A---A 11 Lärarenkät - avancerad matematik
12 4 Läxor (matematik D) Ger/gav du eleverna i TIMSS-klassen läxor i matematik? A---A Om svaret är, gå vidare till fråga 32 Hur ofta brukar/brukade du ge TIMSS-klassen läxor i matematik? Varje eller nästan varje lektion A Ungefär hälften av lektionerna a Vissa lektioner A 31 Hur ofta ger/gav du eleverna i TIMSS-klassen följande typ av läxor i matematik? Aldrig eller nästan aldrig Ibland Alltid eller nästan alltid a) Arbeta med uppgifter eller frågor A--- A---A b) Läsa i läroboken A--- A---A c) Lära sig formler och metoder utantill A--- A---A d) Samla in, analysera och redovisa data A--- A---A e) Hitta en eller flera tillämpningar på det som behandlats A--- A---A f) Arbeta med projekt A--- A---A 30 När du ger/gav läxa i matematik till TIMSSklassen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i klassen.) Högst 30 minuter a minuter a minuter a Över 90 minuter a 12 Lärarenkät - avancerad matematik
13 5 Bedömning i matematik D Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers utveckling i matematik? Ingen vikt Liten vikt Viss vikt Stor vikt a) Prov (t.ex. lärartillverkade eller från läromedel) A--- A--- A---A b) Informella bedömningar (t.ex. observationer i klassrummet) A--- A--- A---A c) Nationella prov A--- A--- A---A Hur ofta får/fick TIMSS-klassen matematikprov som kan användas för betygsättning? Minst en gång i månaden a Omkring varannan månad A Omkring 2 eller 3 gånger per år a Aldrig A Vilken typ av uppgifter använder/använde du vanligtvis i matematikproven? Hur ofta tar/tog du med följande typ av uppgifter i dina matematikprov? Endast uppgifter där eleverna själva ska skriva svar A Mestadels uppgifter där eleverna själva ska skriva svar A Ungefär hälften uppgifter där eleverna själva ska skriva svar och hälften uppgifter där de får välja mellan färdiga svarsalternativ a Mestadels uppgifter där eleverna ska välja bland färdiga svarsalternativ a Endast uppgifter där eleverna ska välja bland färdiga svarsalternativ a Aldrig eller nästan aldrig Ibland Alltid eller nästan alltid a) Frågor avseende memorerande av fakta och procedurer A--- A---A b) Uppgifter som inbegriper tillämpningar av matematiska procedurer A--- A---A c) Uppgifter som inbegriper att leta efter mönster och samband--- A--- A---A d) Uppgifter som kräver förklaringar eller motiveringar---- A--- A---A 13 Lärarenkät - avancerad matematik
14 3 TIMSS-klassen i matematik E Resterande frågor i enkäten gäller de elever i TIMSS klassen som läser matematik E. TIMSS-klassen är fortfarande den som anges på framsidan av denna enkät, och som kommer att besvara frågorna i TIMSS Advanced 2008 i din skola. 36 Undervisar du TIMSS-klassen (eller delar av den) i matematik E? A---A Om svaret är, är enkäten färdigifylld. Om gå till nästa fråga. 37 A. Hur stor är den undervisningsgrupp i matematik E som eleverna i TIMSS-klassen går i? Ange antalet elever i gruppen B. Hur många elever från TIMSS-klassen finns undervisningsgruppen? Ange antalet elever i gruppen 38 Hur många minuter per vecka undervisar du TIMSS-klassen i matematik E? Ange antalet minuter per vecka Omvandla antalet lektionstimmar till minuter. 39 Hur många minuter per vecka ägnar du vanligen åt att förbereda lektionerna i TIMSS-klassen i matematik E? Ange antalet minuter per vecka Omvandla antalet lektionstimmar till minuter. 14 Lärarenkät - avancerad matematik
15 2 Att undervisa TIMSS-klassen i matematik E Under en normalvecka med matematiklektioner i matematik E, hur stor andel av tiden ägnar eleverna åt följande aktiviteter? Ange procenttalet Summan skall bli 100% a) Undervisning i ett nytt ämnesområde för hela klassen % b) Egen problemlösning eller problemlösning tillsammans med andra elever % c) Genomgång och sammanfattning för hela klassen av det som gåtts igenom----- % d) Redovisning av läxor % e) Repetition och förtydliganden av innehåll/ metoder för hela klassen % f) Prov eller förhör % g) Aktiviteter som inte gäller lektionens innehåll/syfte (t.ex. hålla ordning) % h) Annat % Summa % Hur ofta ber du eleverna i matematik E att göra följande när du undervisar dem i matematik? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Memorera formler och beräkningsprocedurer A--- A--- A---A b) Lösa problem som liknar exemplen i läroboken A--- A--- A---A c) Använda matematiska uttryck för att beskriva samband---- A--- A--- A---A d) Diskutera strategier för problemlösning A--- A--- A---A e) Själva bestämma hur de ska gå tillväga för att lösa komplexa problem A--- A--- A---A f) Argumentera för sina resonemang A--- A--- A---A 42 I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar ditt sätt att undervisa i matematik E? Eleverna I stor utsträckning I viss utsträckning I liten utsträckning Inte alls a) Elever med olika studieförmåga A--- A--- A---A b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) A--- A--- A---A c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, fysiska funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A--- A--- A---A d) Ointresserade elever A--- A--- A---A e) Störande elever A--- A--- A---A Resurser f) Brist på miniräknare med grafik A--- A--- A---A g) Brist på datorutrustning (hårdvara) A--- A--- A---A h) Brist på datorutrustning (programvara) A--- A--- A---A i) Brist på stöd för datoranvändning A--- A--- A---A j) Brist på läroböcker för elevbruk A--- A--- A---A k) Brist på annan undervisningsmateriel för elevbruk A--- A--- A---A l) Brist på utrustning för lärardemonstrationer och andra övningar A--- A--- A---A m) Bristfällig utrustning/ bristfälliga lokaler A--- A--- A---A n) Stort antal elever per lärare A--- A--- A---A 15 Lärarenkät - avancerad matematik
16 43 När matematik E-kursen är avslutad, ungefär hur stor andel av lektionstiden har ägnats åt vart och ett av följande matematikområden? Ange procenttalet Summan skall bli 100% a) Algebra (t.ex. mönster, ekvationer, samband och funktioner) % b) Matematisk analys (t.ex. gränsvärden, första- och andraderivata, integrering)---- % c) Geometri (t.ex. geometriska figurer, räta linjer och cirklar i det ortogonala koordinatsystemet, trigonometri, vektorers egenskaper) % d) Annat, specificera: % Summa % 16 Lärarenkät - avancerad matematik
17 2 Att undervisa TIMSS-klassen i matematik E (fortsättning) 44 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i avancerad matematik. Utgå från din undervisning i matematik E och välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-klassen undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före detta, men ännu inte slutförts, anges i huvudsak undervisats i år. Om ett område inte finns med i kursplanen väljer du inte undervisats än eller precis börjat. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats detta läsår I huvudsak undervisats före innevarande läsår A. Algebra a) Operationer på komplexa tal A--- A--- A b) Den n-te termen i numeriska och algebraiska serier, och summan av n termer eller ett oändligt antal termer i en serie A--- A--- A c) Problem som inbegriper permutationer, kombinationer och sannolikhet A--- A--- A d) Förstagradsekvationer, ekvationssystem, andragradsekvationer och olikheter, rotekvationer, logaritmiska och exponentiella ekvationer A--- A--- A e) Alternativa beskrivningar av funktioner som ordnade par, tabeller, kurvor, formler eller ord A--- A--- A f) Funktionsvärden, inklusive värden av rationella funktioner för givna värden på och värdeintervall för variablerna, funktioner av funktioner A--- A--- A B. Matematisk analys a) Gränsvärden för funktioner, inklusive rationella funktioner, villkor för funktioners kontinuitet och deriverbarhet A--- A--- A b) Derivering av funktioner (inklusive polynomfunktioner, exponentiella, logaritmiska, trigonometriska, rationella, rot-, sammansatta och parametriska funktioner), derivering av produkter och kvoter -- A--- A--- A c) Användning av derivator för att lösa problem (t.ex. inom kinematik, optimering och förändringshastighet) A--- A--- A d) Användning av första- och andraderivatan för att bestämma lutning, extremvärden och inflexionspunkter för funktioner A--- A--- A e) Integrering av funktioner (inklusive polynomfunktioner, exponentiella, trigonometriska och rationella funktioner); beräkning av bestämda integraler A--- A--- A C. Geometri a) Egenskaper hos geometriska figurer, bevis för geometriska satser i två och tre dimensioner A--- A--- A b) Lutningar, skärningspunkter med y-axeln och skärningspunkter mellan räta linjer i ett ortogonalt koordinatsystem A--- A--- A c) Ekvationer och egenskaper för cirklar i ett ortogonalt koordinatsystem, tangenter och normaler i givna punkter på en cirkel A--- A--- A d) Trigonometriska egenskaper hos trianglar (sinus, cosinus och tangens); lösning av ekvationer som inbegriper trigonometriska funktioner A--- A--- A e) Egenskaper hos vektorer, addition och subtraktion av vektorer A--- A--- A 17 Lärarenkät - avancerad matematik
18 3 Miniräknare och datorer i TIMSS-klassen (matematik E) 45 A. Använder eleverna i matematik E några av följande hjälpmedel på matematiklektionerna? a) Miniräknare A---A b) Datorer A---A B. Om eleverna använder miniräknare, vilken typ av miniräknare är vanligast? Av enkel typ, som bara kan utföra grundläggande räkneoperationer (+,,,, % och ), men saknar funktioner som log, sin och cos o Av mer avancerad typ (så kallade funktionsräknare) som kan utföra grundläggande räkneope-rationer (+,,,, % och ), och även har funktioner som log, sin och cos o Av grafisk typ, (så kallade grafräknare), som även kan rita grafer o Av symbolhanterande typ, som förutom allt som nämnts ovan även kan hantera algebraiska uttryck och lösa ekvationer algebraiskt o 46 Hur ofta använder eleverna i matematik E miniräknare eller datorer på matematiklektionerna vid följande aktiviteter? Aldrig Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) När de ritar grafer till funktioner A--- A--- A---A b) När de löser ekvationer----- A--- A--- A---A c) När de utvecklar algebraiska uttryck A--- A--- A---A d) När de utför modellering och simulering A--- A--- A---A e) När de numeriskt beräknar integraler A--- A--- A---A f) När de bearbetar och analyserar data A--- A--- A---A C. Om eleverna använder datorer, har några av datorerna Internet-anslutning? A---A 18 Lärarenkät - avancerad matematik
19 Tack för att du besvarat frågorna!
20 Lärarenkät avancerad matematik
Lärarenkät Avancerad matematik
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Avancerad matematik Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Avancerad matematik Din skola är utvald
Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm
Identification Label School ID: School Name: Skolenkät Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008
Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. fysik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm
Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät fysik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational
Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm
q i Lärarenkät MATEMATIK Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 j h Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS
Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm
Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta
IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Fysik Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Fysik Din skola är utvald att delta i TIMSS Advanced
Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm
i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att
TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm
TIMSS 2011 Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Huvudstudie Lärarenkät Matematik Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att
IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS Advanced 2015 (Trends
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015
Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
h k Lärarenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 l n Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att
Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra
Matematik 1a Centralt innehåll Metoder för beräkningar med reella tal skrivna på olika former inom vardagslivet och karaktärsämnena, inklusive överslagsräkning, huvudräkning och uppskattning samt strategier
Matematik i Gy11. 110912 Susanne Gennow
Matematik i Gy11 110912 Susanne Gennow Var finns matematik? Bakgrund Nationella utredning 2003 PISA 2009 TIMSS Advanced 2008 Skolinspektionens rapporter Samband och förändring åk 1 3 Olika proportionella
HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT
Matematik HEM KURSER SKRIV UT MA200 - Matematik A 110 poäng inrättad 1994-07 SKOLFS: 1994:9 et för kursen är att ge de matematiska kunskaper som krävs för att ta ställning i vardagliga situationer i privatliv
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas, såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Identifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell
Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000
2011-12-21 Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000 Kurs 1a och 2a i Gy 2011 jämfört med kurs A och B i Gy 2000 Poängomfattningen har ökat från 150 poäng
Matematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik
en har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Matematik. Ämnets syfte
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm
TIMSS 2011 Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study), som
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).
PRÖVNINGSANVISNINGAR
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.
Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter
Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2016 Faktiska förkunskapskrav för vissa behörigheter Ersättning för behörighetskursen Engelska B En del utbildningar anger Engelska B
Matematik. Ämnets syfte
Matematik MAT Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
Matematik D (MA1204)
Matematik D (MA104) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans
TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!
Skola: Elev: Klass: j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: l TIMSS 2011 OBS! Vik och riv försiktigt! Field Test Version Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 BARCODE k
Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i
Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
NpMa3c vt Kravgränser
Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 66 poäng varav 25 E-, 24 C- och 17 A-poäng. Observera att kravgränserna
MATEMATIK. Ämnets syfte
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Matematik 4 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT04 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 4 Skriftligt prov (4h) Muntligt prov Bifogas Provet består av två delar.
Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2008?
En fördjupningsstudie till rapport 336 Hur samstämmiga är svenska styrdokument och nationella prov med ramverk och uppgifter i TIMSS Advanced 2008? Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm
Ekvationer & Funktioner Ekvationer
Ekvationer & Funktioner Ekvationer Ekvationstyp : Ekvationer av första graden När vi löser ekvationer av första graden använder vi oss av de fyra grundläggande räknesätten för att beräkna x. Vid minus
Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN 978-91-27-42156-1. Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del
prövning matematik 1a Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövningen avser Kurskod Matematik 1a MATMAT01a Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövningsutformning Bifogas Matematik 5000
Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Fysik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm
Identification Label Student ID: h Student Name: Elevenät Fysi Solveret Bo Palaszewsi, Proetledare 106 20 Stocholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA,
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Förord. Stockholm i juni Luciano Triguero
Förord Behovet av ett praktiskt inriktat läromedel i matematik med möjlighet att använda datorbaserad beräkningsteknik har varit ledstjärnan vid tillkomsten av denna bok. Boken kombinerar matematikens
Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)
Ämne - Matematik Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i grundskolan och innebär breddning och fördjupning av ämnet. Utbildningen
Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik
2011-06-10 Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik Likheter och skillnader jämfört med den gamla kursplanen Ämnesplanen i gymnasieskola 2011 (Gy 2011) har en ny struktur jämfört
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Lärarenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS
Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
Lärarenkät NO-ämnen. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät NO-ämnen Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta
Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11
Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11 I ämnesplanen för grundskolans matematik har tidigare ering markerats om det är Matematik eller en högre kurs eller momentet
Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvux
Studieanvisning till Matematik 3000 kurs C/Komvu ISBN 91-27-51027-1 Förord Vår ambition med denna studiehandledning är att den skall guida dig genom boken Matematik 3000 kurs C/Komvu av Lars-Eric Björk,
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7
Precis som var fallet med förra artikeln, Geogebra för de yngre i Nämnaren
Publicerad med tillstånd av Nämnaren Thomas Lingefjärd Geogebra i gymnasieskolan En tilltalande egenskap med Geogebra är att programmet kan användas tvärs över stora delar av utbildningssystemets matematikkurser.
Matematik och statistik NV1, 10 poäng
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 2006 Matematik och statistik NV1, 10 poäng Välkommen till Matematiska institutionen och kursen Matematik och statistik NV1, 10p. Kursen består
Övningsuppgifter. 9 Linjer i planet och rummet Plan i rummet : 32, 33 Övningar4(sida 142) exempel
Detaljplanering: Kurs: Matematik I HF1903, År 2013/14 Period: P1, Rekommenderande uppgifter i boken Matematik för ingenjörer, Rodhe, Sollervall er finns på kursens webbadress : www.sth.kth.se/armin/ar_13_14/hf1903/dirhf1903_13_14.html
När vi läste Skolverkets rapport Svenska elevers matematikkunskaper
Florenda Gallos Cronberg & Truls Cronberg Två perspektiv på att utveckla algebraiska uttryck Svenska elever påstås ha svårt med mönstertänkande. Eller är det så att de inte får lärarledd undervisning i
Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan
Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier
Planering för kurs C i Matematik
Planering för kurs C i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs C Antal timmar: 85 (70 + 15) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att C-kursen studeras på 85 klocktimmar.
SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006
SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter GY07:143 om kursplaner och betygskriterier i ämnet Utkom från trycket Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006 2006-08-21 Skolverket meddelar med stöd av 1
Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor
Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt
Planering för Matematik kurs D
Planering för Matematik kurs D Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs D Antal timmar: 9 (7 + ) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att D-kursen studeras på 9 klocktimmar.
Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS Skolenkät. Årskurs 4. PIRLS/TIMSS Skolverket Stockholm
Online ID: Skol ID: Kontrollnr: TIMSS & PIRLS 2011 Skolenkät Årskurs 4 PIRLS/TIMSS Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Betygskriterier Matematik D MA p. Respektive programmål gäller över kurskriterierna
Betygskriterier Matematik D MA04 00p Respektive programmål gäller över kurskriterierna MA04 är en nationell kurs och skolverkets kurs- och betygskriterier finns på http://www3.skolverket.se/ Detta är vår
Kursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål
LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål Lärmål för godkänt Funktion, gränsvärde, kontinuitet, derivata. Förklara begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd, och bestämma (största möjliga)
NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av november 1997. NATIONELLT
22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik
Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Fristående matematikkurs vid ITN (Institutionen för Teknik och Naturvetenskap i Norrköping) en förberedande matematikkurs inför kurser
Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.
Kurskod: MATMAT02a Kursen matematik 2a omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Kommentar Begrepp i kursen matematik 2a Metoder för beräkningar vid budgetering. Budgetering
FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN
FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Frågeformulär om skolan Din skola är utvald att
7E Ma Planering v45-51: Algebra
7E Ma Planering v45-51: Algebra Arbetsform under en vecka: Måndagar (40 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar
Förmodligen är vi ganska många som
Laborera via internet Hur kan internet användas i matematikundervisningen på gymnasiet? Här ges smakprov på interaktiva övningar som författaren använt i sin klass. Förmodligen är vi ganska många som har
Produktrapport. Matematikförberedelser för nya Tekniska fysiker
Matematikförberedelser för nya Tekniska fysiker 2014-08-20 Mattias Tjernqvist - matj0016@student.umu.se - konst0004@student.umu.se Axel Andersson - axan0003@student.umu.se Sammanfattning I syfte att underlätta
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Ma7-Åsa: Procent och bråk
Ma7-Åsa: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Np MaB vt 2002 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2002
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar Provtid
Förslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
8F Ma Planering v45-51: Algebra
8F Ma Planering v45-51: Algebra Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa: Läsa på anteckningar
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den
Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016
Studiehandledning M0038M Matematik I Differentialkalkyl Lp 1, 2016 Kursansvarig/Examinator: Staffan Lundberg, TVM Telefon: 0920-49 18 69 Rum: E882 E-post: Lärare i Skellefteå: Eva Lövf, tfn. 0910-58 53
TIMSS Lärarenkät. NO-ämnen. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm
TIMSS 2011 Lärarenkät NO-ämnen Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science
Matematik C (MA1203)
Matematik C (MA103) 100 p Betygskriterier med eempeluppgifter Värmdö Gymnasium Mål och betygskriterier Ma C (MA103) Matematik 03-08- Betygskriterier enligt Skolverket Kriterier för betyget Godkänd Eleven
5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Introduktionskurs i matematik LÄSANVISNINGAR
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Höstterminen 006 Introduktionskurs i matematik för civilingenjörsprogrammet F Tentamen på Introduktionskursen i matematik äger rum lördagen den 6 september
Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.
Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik Avsnitt 6.6 ingår inte. Avsnitt 6.1 Detta avsnitt illustrerar hur sekanten övergår i en tangent genom att den ena skärningspunkten rör sig mot den andra.
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
vux GeoGebraexempel 3b/3c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker
matematik Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker vux 3b/3c GeoGebraexempel Till läsaren i elevböckerna i serien matematik origo finns uppgifter där vi rekommenderar användning
Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.
Avsnitt 1, Inledning ( Adams P1,P3,P4, P5) Genomgång och repetition av grundläggande begrepp. Funktion, definitionsmängd, värdemängd. Intervall. Olikheter. Absolutbelopp. Styckvis definierade funktioner.
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff
TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
NpMaD ht 2000. Anvisningar. Grafritande räknare och Formler till nationellt prov i matematik kurs C, D och E.
NpMaD ht 000 Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av december 010. Anvisningar
LÄRARENKÄT. 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm
LÄRARENKÄT 2005, International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Lärarenkät Din skola är utvald att representera Sverige