Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8"

Transkript

1 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Huvudstudie Lärarenkät Matematik Årskurs 8

2 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell studie av elevers lärande inom matematik och naturvetenskap i mer än 50 länder runtom i världen. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) anordnas av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). TIMSS mäter trender i elevers prestationer och studerar skillnader mellan nationella utbildningssystem i syfte att hjälpa till att förbättra undervisningen och lärandet i matematik och naturvetenskap världen över. Allmänna anvisningar Välj en tid och en plats där du kan fylla i denna enkät utan att bli avbruten. Det torde inte ta mer än 45 minuter. De flesta frågor är flervalsfrågor där du bara behöver fylla i cirkeln för det alternativ som du väljer. När du har fyllt i enkäten ska du lämna den till TIMSS-samordnaren på din skola (antagligen samma person som du fick enkäten av). Stort tack för den tid och möda du lagt ner på att besvara denna enkät. Som en del av studien kommer ett slumpmässigt urval av elever i årskurs 8 i Sverige att genomföra TIMSS prov i matematik och NO. Denna enkät vänder sig till lärare som undervisar dessa elever i matematik. Syftet är att söka information om lärares akademiska och yrkesmässiga bakgrund, undervisningsmetoder och syn på undervisningen i matematik. Eftersom du är lärare i matematik i en av de slumpmässigt utvalda klasserna är dina svar mycket viktiga för beskrivningen av matematikundervisningen i Sverige. Några frågor i den här enkäten gäller dina elever i "TIMSS-gruppen". Det är den klass/grupp som finns angiven på framsidan av denna enkät och som ska delta i TIMSS-undersökningen på din skola. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant så att de upplysningar du lämnar ger en så rättvisande bild som möjligt av din arbetssituation. Sidan 2 Lärarenkät matematik årskurs 8

3 1 Bakgrundsinformation 1 Förberedelse för läraryrket 1 Hur gammal är du? Under A A A A A 60 eller äldre A 4 Vilken är den högsta formella utbildning som du har slutfört? Har ej slutfört gymnasieutbildning A Gymnasieutbildning A Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, annan än universitets- och högskoleutbildning A Examen inom grundläggande högskoleutbildning -- A Magisterexamen eller annan högre examen A 2 3 Är du kvinna eller man? Kvinna A Man A Hur många år totalt har du undervisat efter detta läsårs slut? 5 Hur många år omfattade din lärarutbildning? Runda av till närmaste heltal. 0 år A 1 år A 2 år A 3 år A 4 år A 5 år A Mer än 5 år A Antal år du har undervisat Sidan 3 Lärarenkät matematik årskurs 8

4 6 När du studerade vid universitet/högskola, vilket område eller vilka områden var dina studier i huvudsak inriktade på? Nej 8 A. Har du genomgått en lärarutbildning? Nej Ja A--- A a) Matematik A--- A b) Lärarutbildning i matematik A--- A c) Naturvetenskap A--- A d) Lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen A--- A e) Allmän lärarutbildning A--- A f) Annat A--- A Ja 7 Vilka krav var du tvungen att uppfylla för att bli matematiklärare i årskurs 8? Nej a) Grundexamen från universitet/högskola A--- A b) Slutföra en provperiod A--- A c) Slutföra ett visst antal pedagogikkurser A--- A d) Slutföra ett visst antal matematikkurser A--- A Ja Sidan 4 Lärarenkät matematik årskurs 8

5 9 Med tanke på din utbildning och erfarenhet av såväl ämnesinnehåll som undervisning i matematik, hur beredd känner du dig att undervisa inom följande områden i årskurs 8? A. Tal I hög grad Tillräckligt Inte alls a) Representera decimaltal och bråk med hjälp av ord, siffror eller modeller (inklusive tallinjer) --- b) Heltal inklusive ord, siffror eller modeller (inklusive tallinjer), storleksordning av heltal, samt addition, subtraktion, multiplikation och division med heltal B. Algebra a) Numeriska, algebraiska och geometriska mönster eller talföljder (utvidgning, utelämnade termer, generalisering av mönster) b) Enkla linjära ekvationer och olikheter samt ekvationssystem (i två variabler) c) Ekvivalenta representationer av funktioner som ordnade talpar, tabeller, grafer, ord eller ekvationer d) Utmärkande drag hos grafer till funktioner såsom skärningar med koordinataxlar och intervall där funktionen är växande, avtagande eller konstant C. Mätningar a) Uppskattningar av längd, omkrets, area, volym, vikt, tid, vinkel och hastighet i tillämpade uppgifter (t.ex. omkretsen hos ett hjul, en löpares hastighet) b) Beräkningar med mått i tillämpade uppgifter (t.ex. addera mått, beräkna genomsnittshastighet under en resa, beräkna befolkningstäthet) c) Storleken av oregelbundna eller sammansatta areor (t.ex. genom att använda rutnät eller dela upp och ordna om delarna) d) Noggrannhet vid mätningar (t.ex. ange övre och undre gräns för en avrundad längd) D. Geometri a) Pythagoras sats (ej bevis) för beräkning av en sidas längd b) Kongruenta figurer (trianglar, fyrsidingar) och deras motsvarande mått c) Rätvinkligt koordinatplan ordnade talpar, ekvationer, skärningar med axlar, skärningspunkter och lutning d) Förflyttning, spegling, rotation och förstoring E. Data a) Felkällor vid insamling och sammanställning av data (t.ex. snedvridning, olämplig indelning i grupper) b) Metoder för datainsamling (t.ex. statistisk undersökning, experiment, enkät) c) Datamängders karakteristika inklusive medelvärde, median, variationsvidd och statistiska fördelningar (i generella termer) d) Enkel sannolikhet inklusive användning av data från experiment för att uppskatta sannolikheter för gynnsamma utfall Sidan 5 Lärarenkät matematik årskurs 8

6 2 Undervisningstid 10 A. Hur många formellt schemalagda timmar (60 minuter) har du under en vanlig vecka från måndag till söndag? Ange antal timmar B. Hur många av dessa timmar (60 minuter) är formellt schemalagda för följande aktiviteter? Ange antal timmar a) Undervisning i matematik b) Undervisning i NO c) Undervisning i andra ämnen d) Andra schemalagda uppgifter Ungefär hur många timmar (60 minuter) per vecka brukar du ägna åt var och en av följande aktiviteter utanför den formella skoldagen? Räkna inte in den tid du redan redovisat i fråga 10. Avrunda till närmaste heltal. Ange antal timmar per vecka a) Rättning och bedömning av prov eller andra elevarbeten b) Lektionsplanering c) Administrativa uppgifter, dokumentation och personalmöten d) Annat Summa Ska överensstämma med antalet i 10A Sidan 6 Lärarenkät matematik årskurs 8

7 2 Fortbildning 2 Attityder till matematik 12 Hur ofta samarbetar du med andra lärare på följande sätt? 14 I vilken mån instämmer du i vart och ett av följande påståenden? 13 Varje eller nästan varje dag 1-3 gånger i veckan 2-3 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Diskussioner angående hur man kan undervisa om ett speciellt kunskapsområde -- b) Arbete med att förbereda undervisningsmateriel c) Besök hos en annan lärare för att observera hur han/hon undervisar d) Informella observationer i mitt klassrum gjorda av en annan lärare Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande? Ja Nej a) Ämnesinnehåll i matematik A --- A b) Pedagogik/metodik inom matematik ---- A --- A c) Kursplan i matematik A --- A d) Integration av IT i matematik A --- A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsfärdigheter A --- A f) Bedömning av kunskaper i matematik -- A --- A Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) När man undervisar om ett matematikavsnitt bör mer än en representation (bild, konkret material, symboler etc.) användas b) Matematik bör läras in som en uppsättning procedurer eller regler som täcker alla tänkbara fall c) Att lösa matematikproblem innebär ofta att man ställer upp hypoteser, gör uppskattningar, testar och modifierar resultat d) Att lära sig matematik innebär i huvudsak att lära sig utantill e) Det finns olika sätt att lösa de flesta matematiska problem f) Det görs få nya upptäckter i matematik g) Modellering av verklighetsnära problem är grundläggande i matematikundervisningen -- Sidan 7 Lärarenkät matematik årskurs 8

8 12 Din skola 15 Ange i vilken utsträckning du instämmer i vart och ett av följande påståenden med avseende på din NUVARANDE skola. Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) Skolan (byggnaden och omgivande områden) är i behov av betydande reparationer b) Skolan ligger i ett tryggt och säkert område --- c) Jag känner mig trygg i den här skolan d) Den här skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket stor Medelstor Stor Mycket liten Liten a) Lärarnas arbetstillfredsställelse - A -- b) Lärarnas kännedom om skolans måldokument A -- c) Lärarnas grad av framgång när det gäller att realisera läroplanen A -- d) Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer A -- e) Föräldrarnas stöd för elevernas skolarbete -- A -- f) Föräldrarnas delaktighet i skolaktiviteter A -- g) Elevernas respekt för skolans egendom A -- h) Elevernas önskan att göra bra ifrån sig i skolan A -- Sidan 8 Lärarenkät matematik årskurs 8

9 3 TIMSS-gruppen De återstående frågorna gäller TIMSS-gruppen. Kom ihåg att "TIMSS-gruppen" är den klass/grupp som finns angiven på framsidan av denna enkät och som kommer att delta i TIMSS 2003 på din skola. 17 Hur många elever går i TIMSS-gruppen? Ange antal elever 20 Hur stor andel av lektionstiden i matematik ägnar eleverna i TIMSS-gruppen åt följande aktiviteter under en vanlig vecka? Ange procentandel Summan ska vara 100 % a) Gå igenom läxan % b) Lyssna till längre genomgångar % c) Arbeta med uppgifter under din handledning % 18 Hur många minuter per vecka undervisar du TIMSS-gruppen i matematik? Ange antal minuter per vecka d) Arbeta självständigt med uppgifter utan din handledning % e ) Lyssna då du repeterar och ytterligare förklarar ämnesinnehåll eller metoder - % f) Delta i prov eller förhör % g) Delta i aktiviteter som inte gäller lektionens innehåll/syfte (t.ex. hålla ordning) % h) Andra elevaktiviteter % 19 A. Använder du någon lärobok (läroböcker) när du undervisar TIMSS-gruppen i matematik? Nej Summa % A --- A Ja Om du svarat nej, gå till fråga 20 B. Hur använder du läroboken (läroböckerna) när du undervisar i matematik i TIMSSgruppen? Som huvudsaklig grund för lektionerna A Som ett komplement A Sidan 9 Lärarenkät matematik årskurs 8

10 2 Att undervisa TIMSSgruppen i matematik 21 Hur ofta ber du eleverna i TIMSS-gruppen att göra följande när du undervisar dem i matematik? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Träna addition, subtraktion, multiplikation och division utan att använda miniräknare b) Arbeta med bråk och decimaltal Aldrig c) Arbeta med problem vars lösningsmetoder inte är omedelbart uppenbara --- d) Tolka data i tabeller, diagram eller kurvor e) Teckna ekvationer och funktioner för att beskriva samband f) Arbeta tillsammans i små grupper g) Koppla det de lär sig i matematik till sin vardag --- h) Förklara sina svar i) Själva bestämma hur de ska gå till väga för att lösa komplexa problem I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar ditt sätt att undervisa i TIMSS-gruppen? Elever Inte tillämpligt I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls a) Elever med olika studieförmåga A -- b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) A -- c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, kroppsligt funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A -- d) Ointresserade elever -- A -- e) Dålig anda hos elever - A -- f) Störande elever A -- Resurser g) Brist på datorutrustning (hårdvara) A -- h) Brist på datorutrustning (programvara) A -- i) Brist på stöd för datoranvändning A -- j) Brist på läroböcker för elevbruk A -- k) Brist på annan undervisningsmateriel för elevbruk A -- l) Brist på utrustning för lärardemonstrationer och andra övningar A -- m) Bristfällig utrustning/ bristfälliga lokaler A -- n) Stort antal elever per lärare A -- Sidan 10 Lärarenkät matematik årskurs 8

11 23 Ungefär hur många procent av undervisningstiden kommer du vid slutet av detta läsår att ha ägnat under detta läsår åt vart och ett av följande ämnesområden i TIMSS-gruppen? Ange procentandel Summan ska vara 100 % a) Tal (t.ex. hela tal, bråk, decimaltal, förhållanden, proportionalitet, procent) % b) Geometri (t.ex. linjer och vinklar, former, kongruens och likformighet, rumsliga samband, symmetri och transformationer) % c) Algebra (t.ex. mönster, ekvationer och formler, relationer) % d) Data (t.ex. insamling, sammanställning, presentation och tolkning av data, sannolikhet) % e) Mätningar (t.ex. storheter och enheter, verktyg, tekniker och formler) % f) Annat - specificera: % Summa % Sidan 11 Lärarenkät matematik årskurs 8

12 24 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år A. Tal a) Hela tal inklusive positionssystem, faktoruppdelning och de fyra räknesätten A --- A --- A b) Beräkningar, uppskattningar och närmevärden med hela tal A --- A --- A c) Bråk inklusive ekvivalenta bråk och storleksordning av bråk A --- A --- A d) Decimaltal inklusive positionssystem, ordning, avrundning och omvandling till bråk (och vice versa) e) Representation av decimaltal och bråk med hjälp av ord, tal eller modeller (inklusive tallinjer) A --- A --- A A --- A --- A f) Beräkningar med bråk A --- A --- A g) Beräkningar med decimaltal A --- A --- A h) Heltal inklusive ord, tal eller modeller (inklusive tallinjer), ordning av heltal, addition, subtraktion, multiplikation och division med heltal A --- A --- A i) Förhållanden (ekvivalenta förhållanden, uppdelning av en mängd i ett givet förhållande) A --- A --- A j) Omvandling av procent till bråk eller decimaltal och vice versa A --- A --- A Sidan 12 Lärarenkät matematik årskurs 8

13 24 forts. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område skett till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år B. Algebra a) Numeriska, algebraiska och geometriska mönster och talföljder (utvidgning, utelämnade termer, generalisering av mönster) b) Summor, produkter och potensuttryck som innehåller variabler c) Enkla linjära ekvationer och olikheter samt ekvationssystem (i två variabler) d) Ekvivalenta representationer för funktioner såsom ordnade talpar, tabeller, grafer, ord eller ekvationer e) Proportionella, linjära och icke-linjära samband (inklusive grafer med väg-tiddiagram och enkla linjediagram) f) Egenskaper hos grafer såsom skärning med axlar, och intervall där funktionen är växande, avtagande eller konstant C. Mätningar a) Standardenheter för mått på längd, area, volym, omkrets, tid, hastighet, densitet, vinkel, massa/vikt b) Samband mellan enheter vid enhetsomvandling inom ett enhetssystem och för förändringshastigheter c) Användning av vanliga verktyg för mätning av längd, vikt, tid, hastighet, vinkel och temperatur d) Uppskattning av längd, omkrets, area, volym, vikt, tid, vinkel och hastighet i tillämpade uppgifter (t.ex. omkretsen på ett hjul, en löpares hastighet) e) Beräkningar med mätvärden i problemlösningssituationer (t.ex. addition av mätvärden, beräkning av en resas genomsnittsfart, beräkning av befolkningstäthet) f) Formler för bestämning av omkretsen av rektanglar och cirklar, areor av plana ytor (inklusive cirklar), begränsningsyta och volym hos rätblock samt förändringshastigheter g) Mått på oregelbundna och sammansatta areor (t.ex. genom att använda rutnät eller dela upp och placera om delarna) h) Noggrannhet vid mätningar (t.ex. ange övre och undre gräns för en avrundad längd) Sidan 13 Lärarenkät matematik årskurs 8

14 24 forts. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område skett till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år D. Geometri a) Vinklar spetsiga, räta, trubbiga, komplement- och supplementvinklar A --- A --- A b) Samband mellan vinklar i en punkt, vinklar på en linje, vertikalvinklar, vinklar då en transversal skär parallella linjer, samt vinkelräta linjer A --- A --- A c) Egenskaper hos bisektriser och mittpunktsnormaler A --- A --- A d) Egenskaper hos geometriska figurer: trianglar och fyrsidingar A --- A --- A e) Egenskaper hos andra polygoner (regelbunden femhörning, sexhörning, åttahörning och tiohörning) A --- A --- A f) Konstruera eller rita trianglar och rektanglar med angivna mått A --- A --- A g) Pythagoras sats (ej bevis) för att beräkna en sidas längd A --- A --- A h) Kongruenta figurer (trianglar, fyrsidingar) och motsvarande mått A --- A --- A i) Likformiga trianglar och deras egenskaper A --- A --- A j) Det rätvinkliga koordinatplanet ordnade talpar, ekvationer, skärningspunkter och lutning A --- A --- A k) Relationer mellan två- och tredimensionella former A --- A --- A l) Linje- och rotationssymmetri för tvådimensionella figurer A --- A --- A m) Förflyttning, spegling, rotation och förstoring A --- A --- A E. Data a) Sortera datamängder efter en eller flera karakteristika genom avprickning i diagram, tabell eller graf A --- A --- A b) Felkällor vid insamling och sammanställning av data (t.ex. snedvridning, olämplig indelning i grupper) A --- A --- A c) Metoder för datainsamling (t.ex. statistiska undersökningar, experiment, enkäter) A --- A --- A d) Rita och tolka grafer, tabeller, illustrerade diagram, stapeldiagram, cirkeldiagram och linjediagram e) Datamängders karakteristika inklusive medelvärde, median, variationsbredd och statistiska fördelningar (i allmänna termer) f) Tolkning av datamängder (t.ex. dra slutsater, göra förutsägelser och uppskatta värden mellan och utanför givna data) A --- A --- A A --- A --- A A --- A --- A g) Utvärdera tolkningar av data med avseende på korrekthet och fullständighet A --- A --- A h) Enkel sannolikhet inklusive användning av data från experiment för att uppskatta sannolikheter för gynnsamma utfall A --- A --- A Sidan 14 Lärarenkät matematik årskurs 8

15 3 Miniräknare och datorer i TIMSS-gruppen 25 Får elever i TIMSS-gruppen använda miniräknare under matematiklektionerna? Ja, obegränsad användning A Ja, begränsad användning A Nej, miniräknare är inte tillåtna A Om du svarat nej, gå till fråga Hur ofta använder elever i TIMSS-gruppen miniräknare under matematiklektionerna för att göra följande? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion Aldrig a) Kontrollera svar b) Göra vanliga beräkningar --- c) Lösa invecklade problem d) Utforska talbegrepp Hur många av eleverna i TIMSS-gruppen har tillgång till miniräknare under matematiklektionerna? Alla A De flesta A Ungefär hälften A Några A Inga A 29 Hur ofta får eleverna i TIMSS-gruppen använda miniräknare under prov? Alltid A Ibland A Aldrig A 27 Hur många av eleverna i TIMSS-gruppen har tillgång till grafritande miniräknare under matematiklektionerna? Alla A De flesta A Ungefär hälften A Några A Inga A Sidan 15 Lärarenkät matematik årskurs 8

16 30 A. Har elever i TIMSS-gruppen tillgång till datorer under matematiklektionerna? Nej A--- A Om du svarat nej, gå till fråga 32 B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? Ja Nej A--- A Ja 31 Hur ofta låter du elever TIMSS-gruppen använda datorer för följande aktiviteter när du undervisar dem i matematik? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Upptäcka matematiska principer och begrepp b) Öva färdigheter och procedurer c) Söka efter idéer och information d) Bearbeta och analysera data Aldrig Sidan 16 Lärarenkät matematik årskurs 8

17 4 Hemläxor Ger du TIMSS-gruppen hemläxor i matematik? Ja Nej A --- A Om du svarat nej, gå till fråga 37 Hur ofta brukar du ge TIMSS-gruppen hemläxa i matematik? 35 Hur ofta ger du TIMSS-gruppen följande slags hemläxor i matematik? Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Att arbeta med uppgifter eller frågor A --- A --- A b) Samla in och redovisa data A --- A --- A c) Att hitta en eller flera tillämpningar av det innehåll som behandlats ---- A --- A --- A Varje eller nästan varje lektion A Ungefär hälften av lektionerna A Vissa lektioner A 36 Hur ofta gör du följande med de hemläxor i matematik som du gett TIMSS-gruppen? 34 När du ger hemläxa i matematik till TIMSSgruppen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din grupp.) Mindre än 15 minuter A minuter A minuter A minuter A Mer än 90 minuter A Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Kontrollerar om hemläxan är gjord eller inte A --- A --- A b) Rättar hemläxan och ger feedback till eleverna A --- A --- A c) Låter eleverna själva rätta hemläxan under lektionen A --- A --- A d) Använder hemläxan som utgångspunkt för diskussion i klassen A --- A --- A e) Använder hemläxan som betygsunderlag A --- A --- A Sidan 17 Lärarenkät matematik årskurs 8

18 5 Utvärdering 37 Hur ofta ger du TIMSS-gruppen prov i matematik? Ungefär en gång i veckan A Ungefär varannan vecka A Ungefär en gång i månaden A Några gånger per år A Aldrig A Om aldrig, gå till fråga Hur ofta tar du med följande typer av uppgifter i dina matematikprov? Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Uppgifter som inbegriper tillämpningar av matematiska procedurer A --- A --- A b) Uppgifter som inbegriper att leta efter mönster eller samband A --- A --- A c) Uppgifter som kräver förklaringar eller motiveringar A --- A --- A 38 Vilka uppgiftsformat brukar du vanligtvis använda i dina matematikprov? Bara egenformulerade svar A Mest egenformulerade svar A Omkring hälften egenformulerade svar och hälften färdiga svarsalternativ (t.ex. flervalsfrågor) A Mest färdiga svarsalternativ A Bara färdiga svarsalternativ A Sidan 18 Lärarenkät matematik årskurs 8

19 5 Fråga om matematikundervisningen 40 I vilken mån instämmer du i vart och ett av följande påståenden? Instämmer helt och hållet a) Jag är allmänt positiv till nivågruppering i matematik Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer b) I matematik är nivågruppering nödvändig för att undervisningen ska fungera bra -- c) Nivågruppering har inga positiva effekter för de svagaste eleverna d) Genom nivågruppering stimuleras de elever som presterar bäst i matematik - e) I blandade undervisningsgrupper (utan nivågruppering) finns oftast en mer stimulerande miljö för lärande --- f) Nivågruppering stämplar elever som dumma eller smarta g) Mitt arbete som lärare underlättas genom nivågruppering Tack för att du fyllt i den här enkäten Sidan 19 Lärarenkät matematik årskurs 8

20 TIMSS International Study Center Boston College Chestnut Hill, MA IEA, Amsterdam (2002)

Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm q i Lärarenkät MATEMATIK Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 j h Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS

Läs mer

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller

Läs mer

Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!

Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt! OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta

Läs mer

TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm

TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science

Läs mer

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät avancerad matematik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation

Läs mer

Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm h k Lärarenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 l n Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

Identifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell

Läs mer

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003

UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003 UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT 255 2004 Matematikuppgifter i Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier

Läs mer

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa

Läs mer

Förslag den 25 september Matematik

Förslag den 25 september Matematik Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad: Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm Identification Label School ID: School Name: Skolenkät Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Lokala mål i matematik

Lokala mål i matematik Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik "Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. 1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lärarenkät Avancerad matematik

Lärarenkät Avancerad matematik OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Avancerad matematik Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Avancerad matematik Din skola är utvald

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Matematik för alla 15 högskolepoäng Provmoment: Matematik 3hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet SMEN/GSME/MIG 2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12-02-03 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel:

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok

Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok Den här studieplaneringen hjälper dig att hänga med i kursen. Planeringen följer lärobokens uppdelning i kapitel och avsnitt. Ibland får du tips på en inspelad

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig

Läs mer

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm

Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm

TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm TIMSS 2011 Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study), som

Läs mer

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p 11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Extramaterial till Start Matematik

Extramaterial till Start Matematik EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning

Läs mer

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Delkursplanering MA Matematik A - 100p Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Pedagogisk planering i matematik

Pedagogisk planering i matematik Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom

Läs mer

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till! Matematik 4-6 II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 4 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-01-15 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Lgr 11,

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya

Läs mer

Centralt innehåll i matematik Namn:

Centralt innehåll i matematik Namn: Centralt innehåll i matematik Namn: T - Taluppfattning T1 Tiosystemet 5,23 1000 = 523/0,01= T2 Positionerna 2,39-0,4 = T3 Primtal Vilka är de fem första primtalen. Vad är ett primtal? T4 Primtalsfaktorering.

Läs mer

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:

Läs mer

Studiehandledning för Matematik 1a

Studiehandledning för Matematik 1a Studiehandledning för Matematik 1a Innehåll Studiehandledning för Matematik 1a... 1 Inledning och Syfte... 2 Ämne - Matematik... 3 Ämnets syfte... 3 Matematik 1a... 4 Centralt innehåll... 4 Kunskapskrav...

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla Matematikplanering åk 7 Läsår 16/17 Hösttermin Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad,

Läs mer

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1. FACIT Skriv med siffror 0 0 0 0 0 8 0 8 0 0 0 008 0 00 8 0 00 0 000 00 000 08 000 00 00 8 0 000 0 000 000 0 00 000 00 8 Addition med uppställning 08 88 8 8 0 0 80 0 8 88 0 0 0 Subtraktion med uppställning

Läs mer

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt

Läs mer

NpMa2b vt Kravgränser

NpMa2b vt Kravgränser Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 67 poäng varav 26 E-, 24 C- och 17 A-poäng. Observera att kravgränserna

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal -  -  -  -  - -  -  -  -  - År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt

Läs mer

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem

Läs mer

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Studiehandledning. kurs Matematik 1b Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11 Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,

Läs mer

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Arbetsområde: Från pinnar till tal Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad. Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Geometri med fokus på nyanlända

Geometri med fokus på nyanlända Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara

Läs mer