Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8
|
|
- Gustav Jonasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Huvudstudie Lärarenkät Matematik Årskurs 8
2 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell studie av elevers lärande inom matematik och naturvetenskap i mer än 50 länder runtom i världen. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) anordnas av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). TIMSS mäter trender i elevers prestationer och studerar skillnader mellan nationella utbildningssystem i syfte att hjälpa till att förbättra undervisningen och lärandet i matematik och naturvetenskap världen över. Allmänna anvisningar Välj en tid och en plats där du kan fylla i denna enkät utan att bli avbruten. Det torde inte ta mer än 45 minuter. De flesta frågor är flervalsfrågor där du bara behöver fylla i cirkeln för det alternativ som du väljer. När du har fyllt i enkäten ska du lämna den till TIMSS-samordnaren på din skola (antagligen samma person som du fick enkäten av). Stort tack för den tid och möda du lagt ner på att besvara denna enkät. Som en del av studien kommer ett slumpmässigt urval av elever i årskurs 8 i Sverige att genomföra TIMSS prov i matematik och NO. Denna enkät vänder sig till lärare som undervisar dessa elever i matematik. Syftet är att söka information om lärares akademiska och yrkesmässiga bakgrund, undervisningsmetoder och syn på undervisningen i matematik. Eftersom du är lärare i matematik i en av de slumpmässigt utvalda klasserna är dina svar mycket viktiga för beskrivningen av matematikundervisningen i Sverige. Några frågor i den här enkäten gäller dina elever i "TIMSS-gruppen". Det är den klass/grupp som finns angiven på framsidan av denna enkät och som ska delta i TIMSS-undersökningen på din skola. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant så att de upplysningar du lämnar ger en så rättvisande bild som möjligt av din arbetssituation. Sidan 2 Lärarenkät matematik årskurs 8
3 1 Bakgrundsinformation 1 Förberedelse för läraryrket 1 Hur gammal är du? Under A A A A A 60 eller äldre A 4 Vilken är den högsta formella utbildning som du har slutfört? Har ej slutfört gymnasieutbildning A Gymnasieutbildning A Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, annan än universitets- och högskoleutbildning A Examen inom grundläggande högskoleutbildning -- A Magisterexamen eller annan högre examen A 2 3 Är du kvinna eller man? Kvinna A Man A Hur många år totalt har du undervisat efter detta läsårs slut? 5 Hur många år omfattade din lärarutbildning? Runda av till närmaste heltal. 0 år A 1 år A 2 år A 3 år A 4 år A 5 år A Mer än 5 år A Antal år du har undervisat Sidan 3 Lärarenkät matematik årskurs 8
4 6 När du studerade vid universitet/högskola, vilket område eller vilka områden var dina studier i huvudsak inriktade på? Nej 8 A. Har du genomgått en lärarutbildning? Nej Ja A--- A a) Matematik A--- A b) Lärarutbildning i matematik A--- A c) Naturvetenskap A--- A d) Lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen A--- A e) Allmän lärarutbildning A--- A f) Annat A--- A Ja 7 Vilka krav var du tvungen att uppfylla för att bli matematiklärare i årskurs 8? Nej a) Grundexamen från universitet/högskola A--- A b) Slutföra en provperiod A--- A c) Slutföra ett visst antal pedagogikkurser A--- A d) Slutföra ett visst antal matematikkurser A--- A Ja Sidan 4 Lärarenkät matematik årskurs 8
5 9 Med tanke på din utbildning och erfarenhet av såväl ämnesinnehåll som undervisning i matematik, hur beredd känner du dig att undervisa inom följande områden i årskurs 8? A. Tal I hög grad Tillräckligt Inte alls a) Representera decimaltal och bråk med hjälp av ord, siffror eller modeller (inklusive tallinjer) --- b) Heltal inklusive ord, siffror eller modeller (inklusive tallinjer), storleksordning av heltal, samt addition, subtraktion, multiplikation och division med heltal B. Algebra a) Numeriska, algebraiska och geometriska mönster eller talföljder (utvidgning, utelämnade termer, generalisering av mönster) b) Enkla linjära ekvationer och olikheter samt ekvationssystem (i två variabler) c) Ekvivalenta representationer av funktioner som ordnade talpar, tabeller, grafer, ord eller ekvationer d) Utmärkande drag hos grafer till funktioner såsom skärningar med koordinataxlar och intervall där funktionen är växande, avtagande eller konstant C. Mätningar a) Uppskattningar av längd, omkrets, area, volym, vikt, tid, vinkel och hastighet i tillämpade uppgifter (t.ex. omkretsen hos ett hjul, en löpares hastighet) b) Beräkningar med mått i tillämpade uppgifter (t.ex. addera mått, beräkna genomsnittshastighet under en resa, beräkna befolkningstäthet) c) Storleken av oregelbundna eller sammansatta areor (t.ex. genom att använda rutnät eller dela upp och ordna om delarna) d) Noggrannhet vid mätningar (t.ex. ange övre och undre gräns för en avrundad längd) D. Geometri a) Pythagoras sats (ej bevis) för beräkning av en sidas längd b) Kongruenta figurer (trianglar, fyrsidingar) och deras motsvarande mått c) Rätvinkligt koordinatplan ordnade talpar, ekvationer, skärningar med axlar, skärningspunkter och lutning d) Förflyttning, spegling, rotation och förstoring E. Data a) Felkällor vid insamling och sammanställning av data (t.ex. snedvridning, olämplig indelning i grupper) b) Metoder för datainsamling (t.ex. statistisk undersökning, experiment, enkät) c) Datamängders karakteristika inklusive medelvärde, median, variationsvidd och statistiska fördelningar (i generella termer) d) Enkel sannolikhet inklusive användning av data från experiment för att uppskatta sannolikheter för gynnsamma utfall Sidan 5 Lärarenkät matematik årskurs 8
6 2 Undervisningstid 10 A. Hur många formellt schemalagda timmar (60 minuter) har du under en vanlig vecka från måndag till söndag? Ange antal timmar B. Hur många av dessa timmar (60 minuter) är formellt schemalagda för följande aktiviteter? Ange antal timmar a) Undervisning i matematik b) Undervisning i NO c) Undervisning i andra ämnen d) Andra schemalagda uppgifter Ungefär hur många timmar (60 minuter) per vecka brukar du ägna åt var och en av följande aktiviteter utanför den formella skoldagen? Räkna inte in den tid du redan redovisat i fråga 10. Avrunda till närmaste heltal. Ange antal timmar per vecka a) Rättning och bedömning av prov eller andra elevarbeten b) Lektionsplanering c) Administrativa uppgifter, dokumentation och personalmöten d) Annat Summa Ska överensstämma med antalet i 10A Sidan 6 Lärarenkät matematik årskurs 8
7 2 Fortbildning 2 Attityder till matematik 12 Hur ofta samarbetar du med andra lärare på följande sätt? 14 I vilken mån instämmer du i vart och ett av följande påståenden? 13 Varje eller nästan varje dag 1-3 gånger i veckan 2-3 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Diskussioner angående hur man kan undervisa om ett speciellt kunskapsområde -- b) Arbete med att förbereda undervisningsmateriel c) Besök hos en annan lärare för att observera hur han/hon undervisar d) Informella observationer i mitt klassrum gjorda av en annan lärare Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande? Ja Nej a) Ämnesinnehåll i matematik A --- A b) Pedagogik/metodik inom matematik ---- A --- A c) Kursplan i matematik A --- A d) Integration av IT i matematik A --- A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsfärdigheter A --- A f) Bedömning av kunskaper i matematik -- A --- A Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) När man undervisar om ett matematikavsnitt bör mer än en representation (bild, konkret material, symboler etc.) användas b) Matematik bör läras in som en uppsättning procedurer eller regler som täcker alla tänkbara fall c) Att lösa matematikproblem innebär ofta att man ställer upp hypoteser, gör uppskattningar, testar och modifierar resultat d) Att lära sig matematik innebär i huvudsak att lära sig utantill e) Det finns olika sätt att lösa de flesta matematiska problem f) Det görs få nya upptäckter i matematik g) Modellering av verklighetsnära problem är grundläggande i matematikundervisningen -- Sidan 7 Lärarenkät matematik årskurs 8
8 12 Din skola 15 Ange i vilken utsträckning du instämmer i vart och ett av följande påståenden med avseende på din NUVARANDE skola. Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) Skolan (byggnaden och omgivande områden) är i behov av betydande reparationer b) Skolan ligger i ett tryggt och säkert område --- c) Jag känner mig trygg i den här skolan d) Den här skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket stor Medelstor Stor Mycket liten Liten a) Lärarnas arbetstillfredsställelse - A -- b) Lärarnas kännedom om skolans måldokument A -- c) Lärarnas grad av framgång när det gäller att realisera läroplanen A -- d) Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer A -- e) Föräldrarnas stöd för elevernas skolarbete -- A -- f) Föräldrarnas delaktighet i skolaktiviteter A -- g) Elevernas respekt för skolans egendom A -- h) Elevernas önskan att göra bra ifrån sig i skolan A -- Sidan 8 Lärarenkät matematik årskurs 8
9 3 TIMSS-gruppen De återstående frågorna gäller TIMSS-gruppen. Kom ihåg att "TIMSS-gruppen" är den klass/grupp som finns angiven på framsidan av denna enkät och som kommer att delta i TIMSS 2003 på din skola. 17 Hur många elever går i TIMSS-gruppen? Ange antal elever 20 Hur stor andel av lektionstiden i matematik ägnar eleverna i TIMSS-gruppen åt följande aktiviteter under en vanlig vecka? Ange procentandel Summan ska vara 100 % a) Gå igenom läxan % b) Lyssna till längre genomgångar % c) Arbeta med uppgifter under din handledning % 18 Hur många minuter per vecka undervisar du TIMSS-gruppen i matematik? Ange antal minuter per vecka d) Arbeta självständigt med uppgifter utan din handledning % e ) Lyssna då du repeterar och ytterligare förklarar ämnesinnehåll eller metoder - % f) Delta i prov eller förhör % g) Delta i aktiviteter som inte gäller lektionens innehåll/syfte (t.ex. hålla ordning) % h) Andra elevaktiviteter % 19 A. Använder du någon lärobok (läroböcker) när du undervisar TIMSS-gruppen i matematik? Nej Summa % A --- A Ja Om du svarat nej, gå till fråga 20 B. Hur använder du läroboken (läroböckerna) när du undervisar i matematik i TIMSSgruppen? Som huvudsaklig grund för lektionerna A Som ett komplement A Sidan 9 Lärarenkät matematik årskurs 8
10 2 Att undervisa TIMSSgruppen i matematik 21 Hur ofta ber du eleverna i TIMSS-gruppen att göra följande när du undervisar dem i matematik? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Träna addition, subtraktion, multiplikation och division utan att använda miniräknare b) Arbeta med bråk och decimaltal Aldrig c) Arbeta med problem vars lösningsmetoder inte är omedelbart uppenbara --- d) Tolka data i tabeller, diagram eller kurvor e) Teckna ekvationer och funktioner för att beskriva samband f) Arbeta tillsammans i små grupper g) Koppla det de lär sig i matematik till sin vardag --- h) Förklara sina svar i) Själva bestämma hur de ska gå till väga för att lösa komplexa problem I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar ditt sätt att undervisa i TIMSS-gruppen? Elever Inte tillämpligt I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls a) Elever med olika studieförmåga A -- b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) A -- c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, kroppsligt funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A -- d) Ointresserade elever -- A -- e) Dålig anda hos elever - A -- f) Störande elever A -- Resurser g) Brist på datorutrustning (hårdvara) A -- h) Brist på datorutrustning (programvara) A -- i) Brist på stöd för datoranvändning A -- j) Brist på läroböcker för elevbruk A -- k) Brist på annan undervisningsmateriel för elevbruk A -- l) Brist på utrustning för lärardemonstrationer och andra övningar A -- m) Bristfällig utrustning/ bristfälliga lokaler A -- n) Stort antal elever per lärare A -- Sidan 10 Lärarenkät matematik årskurs 8
11 23 Ungefär hur många procent av undervisningstiden kommer du vid slutet av detta läsår att ha ägnat under detta läsår åt vart och ett av följande ämnesområden i TIMSS-gruppen? Ange procentandel Summan ska vara 100 % a) Tal (t.ex. hela tal, bråk, decimaltal, förhållanden, proportionalitet, procent) % b) Geometri (t.ex. linjer och vinklar, former, kongruens och likformighet, rumsliga samband, symmetri och transformationer) % c) Algebra (t.ex. mönster, ekvationer och formler, relationer) % d) Data (t.ex. insamling, sammanställning, presentation och tolkning av data, sannolikhet) % e) Mätningar (t.ex. storheter och enheter, verktyg, tekniker och formler) % f) Annat - specificera: % Summa % Sidan 11 Lärarenkät matematik årskurs 8
12 24 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år A. Tal a) Hela tal inklusive positionssystem, faktoruppdelning och de fyra räknesätten A --- A --- A b) Beräkningar, uppskattningar och närmevärden med hela tal A --- A --- A c) Bråk inklusive ekvivalenta bråk och storleksordning av bråk A --- A --- A d) Decimaltal inklusive positionssystem, ordning, avrundning och omvandling till bråk (och vice versa) e) Representation av decimaltal och bråk med hjälp av ord, tal eller modeller (inklusive tallinjer) A --- A --- A A --- A --- A f) Beräkningar med bråk A --- A --- A g) Beräkningar med decimaltal A --- A --- A h) Heltal inklusive ord, tal eller modeller (inklusive tallinjer), ordning av heltal, addition, subtraktion, multiplikation och division med heltal A --- A --- A i) Förhållanden (ekvivalenta förhållanden, uppdelning av en mängd i ett givet förhållande) A --- A --- A j) Omvandling av procent till bråk eller decimaltal och vice versa A --- A --- A Sidan 12 Lärarenkät matematik årskurs 8
13 24 forts. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område skett till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år B. Algebra a) Numeriska, algebraiska och geometriska mönster och talföljder (utvidgning, utelämnade termer, generalisering av mönster) b) Summor, produkter och potensuttryck som innehåller variabler c) Enkla linjära ekvationer och olikheter samt ekvationssystem (i två variabler) d) Ekvivalenta representationer för funktioner såsom ordnade talpar, tabeller, grafer, ord eller ekvationer e) Proportionella, linjära och icke-linjära samband (inklusive grafer med väg-tiddiagram och enkla linjediagram) f) Egenskaper hos grafer såsom skärning med axlar, och intervall där funktionen är växande, avtagande eller konstant C. Mätningar a) Standardenheter för mått på längd, area, volym, omkrets, tid, hastighet, densitet, vinkel, massa/vikt b) Samband mellan enheter vid enhetsomvandling inom ett enhetssystem och för förändringshastigheter c) Användning av vanliga verktyg för mätning av längd, vikt, tid, hastighet, vinkel och temperatur d) Uppskattning av längd, omkrets, area, volym, vikt, tid, vinkel och hastighet i tillämpade uppgifter (t.ex. omkretsen på ett hjul, en löpares hastighet) e) Beräkningar med mätvärden i problemlösningssituationer (t.ex. addition av mätvärden, beräkning av en resas genomsnittsfart, beräkning av befolkningstäthet) f) Formler för bestämning av omkretsen av rektanglar och cirklar, areor av plana ytor (inklusive cirklar), begränsningsyta och volym hos rätblock samt förändringshastigheter g) Mått på oregelbundna och sammansatta areor (t.ex. genom att använda rutnät eller dela upp och placera om delarna) h) Noggrannhet vid mätningar (t.ex. ange övre och undre gräns för en avrundad längd) Sidan 13 Lärarenkät matematik årskurs 8
14 24 forts. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område skett till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år D. Geometri a) Vinklar spetsiga, räta, trubbiga, komplement- och supplementvinklar A --- A --- A b) Samband mellan vinklar i en punkt, vinklar på en linje, vertikalvinklar, vinklar då en transversal skär parallella linjer, samt vinkelräta linjer A --- A --- A c) Egenskaper hos bisektriser och mittpunktsnormaler A --- A --- A d) Egenskaper hos geometriska figurer: trianglar och fyrsidingar A --- A --- A e) Egenskaper hos andra polygoner (regelbunden femhörning, sexhörning, åttahörning och tiohörning) A --- A --- A f) Konstruera eller rita trianglar och rektanglar med angivna mått A --- A --- A g) Pythagoras sats (ej bevis) för att beräkna en sidas längd A --- A --- A h) Kongruenta figurer (trianglar, fyrsidingar) och motsvarande mått A --- A --- A i) Likformiga trianglar och deras egenskaper A --- A --- A j) Det rätvinkliga koordinatplanet ordnade talpar, ekvationer, skärningspunkter och lutning A --- A --- A k) Relationer mellan två- och tredimensionella former A --- A --- A l) Linje- och rotationssymmetri för tvådimensionella figurer A --- A --- A m) Förflyttning, spegling, rotation och förstoring A --- A --- A E. Data a) Sortera datamängder efter en eller flera karakteristika genom avprickning i diagram, tabell eller graf A --- A --- A b) Felkällor vid insamling och sammanställning av data (t.ex. snedvridning, olämplig indelning i grupper) A --- A --- A c) Metoder för datainsamling (t.ex. statistiska undersökningar, experiment, enkäter) A --- A --- A d) Rita och tolka grafer, tabeller, illustrerade diagram, stapeldiagram, cirkeldiagram och linjediagram e) Datamängders karakteristika inklusive medelvärde, median, variationsbredd och statistiska fördelningar (i allmänna termer) f) Tolkning av datamängder (t.ex. dra slutsater, göra förutsägelser och uppskatta värden mellan och utanför givna data) A --- A --- A A --- A --- A A --- A --- A g) Utvärdera tolkningar av data med avseende på korrekthet och fullständighet A --- A --- A h) Enkel sannolikhet inklusive användning av data från experiment för att uppskatta sannolikheter för gynnsamma utfall A --- A --- A Sidan 14 Lärarenkät matematik årskurs 8
15 3 Miniräknare och datorer i TIMSS-gruppen 25 Får elever i TIMSS-gruppen använda miniräknare under matematiklektionerna? Ja, obegränsad användning A Ja, begränsad användning A Nej, miniräknare är inte tillåtna A Om du svarat nej, gå till fråga Hur ofta använder elever i TIMSS-gruppen miniräknare under matematiklektionerna för att göra följande? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion Aldrig a) Kontrollera svar b) Göra vanliga beräkningar --- c) Lösa invecklade problem d) Utforska talbegrepp Hur många av eleverna i TIMSS-gruppen har tillgång till miniräknare under matematiklektionerna? Alla A De flesta A Ungefär hälften A Några A Inga A 29 Hur ofta får eleverna i TIMSS-gruppen använda miniräknare under prov? Alltid A Ibland A Aldrig A 27 Hur många av eleverna i TIMSS-gruppen har tillgång till grafritande miniräknare under matematiklektionerna? Alla A De flesta A Ungefär hälften A Några A Inga A Sidan 15 Lärarenkät matematik årskurs 8
16 30 A. Har elever i TIMSS-gruppen tillgång till datorer under matematiklektionerna? Nej A--- A Om du svarat nej, gå till fråga 32 B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? Ja Nej A--- A Ja 31 Hur ofta låter du elever TIMSS-gruppen använda datorer för följande aktiviteter när du undervisar dem i matematik? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Upptäcka matematiska principer och begrepp b) Öva färdigheter och procedurer c) Söka efter idéer och information d) Bearbeta och analysera data Aldrig Sidan 16 Lärarenkät matematik årskurs 8
17 4 Hemläxor Ger du TIMSS-gruppen hemläxor i matematik? Ja Nej A --- A Om du svarat nej, gå till fråga 37 Hur ofta brukar du ge TIMSS-gruppen hemläxa i matematik? 35 Hur ofta ger du TIMSS-gruppen följande slags hemläxor i matematik? Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Att arbeta med uppgifter eller frågor A --- A --- A b) Samla in och redovisa data A --- A --- A c) Att hitta en eller flera tillämpningar av det innehåll som behandlats ---- A --- A --- A Varje eller nästan varje lektion A Ungefär hälften av lektionerna A Vissa lektioner A 36 Hur ofta gör du följande med de hemläxor i matematik som du gett TIMSS-gruppen? 34 När du ger hemläxa i matematik till TIMSSgruppen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din grupp.) Mindre än 15 minuter A minuter A minuter A minuter A Mer än 90 minuter A Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Kontrollerar om hemläxan är gjord eller inte A --- A --- A b) Rättar hemläxan och ger feedback till eleverna A --- A --- A c) Låter eleverna själva rätta hemläxan under lektionen A --- A --- A d) Använder hemläxan som utgångspunkt för diskussion i klassen A --- A --- A e) Använder hemläxan som betygsunderlag A --- A --- A Sidan 17 Lärarenkät matematik årskurs 8
18 5 Utvärdering 37 Hur ofta ger du TIMSS-gruppen prov i matematik? Ungefär en gång i veckan A Ungefär varannan vecka A Ungefär en gång i månaden A Några gånger per år A Aldrig A Om aldrig, gå till fråga Hur ofta tar du med följande typer av uppgifter i dina matematikprov? Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Uppgifter som inbegriper tillämpningar av matematiska procedurer A --- A --- A b) Uppgifter som inbegriper att leta efter mönster eller samband A --- A --- A c) Uppgifter som kräver förklaringar eller motiveringar A --- A --- A 38 Vilka uppgiftsformat brukar du vanligtvis använda i dina matematikprov? Bara egenformulerade svar A Mest egenformulerade svar A Omkring hälften egenformulerade svar och hälften färdiga svarsalternativ (t.ex. flervalsfrågor) A Mest färdiga svarsalternativ A Bara färdiga svarsalternativ A Sidan 18 Lärarenkät matematik årskurs 8
19 5 Fråga om matematikundervisningen 40 I vilken mån instämmer du i vart och ett av följande påståenden? Instämmer helt och hållet a) Jag är allmänt positiv till nivågruppering i matematik Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer b) I matematik är nivågruppering nödvändig för att undervisningen ska fungera bra -- c) Nivågruppering har inga positiva effekter för de svagaste eleverna d) Genom nivågruppering stimuleras de elever som presterar bäst i matematik - e) I blandade undervisningsgrupper (utan nivågruppering) finns oftast en mer stimulerande miljö för lärande --- f) Nivågruppering stämplar elever som dumma eller smarta g) Mitt arbete som lärare underlättas genom nivågruppering Tack för att du fyllt i den här enkäten Sidan 19 Lärarenkät matematik årskurs 8
20 TIMSS International Study Center Boston College Chestnut Hill, MA IEA, Amsterdam (2002)
Lärarenkät. MATEMATIK Årskurs 8. Skolverket Stockholm
q i Lärarenkät MATEMATIK Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 j h Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8
Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Huvudstudie Elevenkät (Separata NO-ämnen) Årskurs 8 Allmänna anvisningar I det här häftet finns frågor om dig själv. En del frågor gäller
Lärarenkät Matematik. Årskurs 8 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. OBS! Vik och riv försiktigt!
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Din skola är utvald att delta
TIMSS Lärarenkät. Matematik. Årskurs 8 TIMSS Skolverket Stockholm
TIMSS 2011 Lärarenkät Matematik Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Lärarenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science
Identification Label. Teacher Name: Class Name: Lärarenkät. avancerad matematik. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm
Identification Label Teacher Name: Class Name: Teacher ID: Teacher Link # Lärarenkät avancerad matematik Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation
Lärarenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
h k Lärarenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 l n Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att
Identifikationsetikett Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar 901 87 UMEÅ Skol-ID: Stratum ID: Huvudstudie Skolenkät Årskurs 8 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell
Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm
i j Skolenkät Årskurs 8 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 h k Allmänna anvisningar Din skola har samtyckt till att
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8
TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT Matematikuppgifter i TIMSS 2003
UPPGIFTSRAPPORT TILL RAPPORT 255 2004 Matematikuppgifter i Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se www.skolverket.se
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan
Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier
Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Förslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Centralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
MATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm
j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.
Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm
Identification Label School ID: School Name: Skolenkät Skolverket Bo Palaszewski, projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2008
Kursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.
1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I
Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7
Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015
Kursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Lärarenkät Avancerad matematik
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Avancerad matematik Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Lärarenkät Avancerad matematik Din skola är utvald
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Matematik för alla 15 högskolepoäng Provmoment: Matematik 3hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet SMEN/GSME/MIG 2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12-02-03 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel:
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Skolenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015
Matematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok
Studieplanering till Kurs 2b Grön lärobok Den här studieplaneringen hjälper dig att hänga med i kursen. Planeringen följer lärobokens uppdelning i kapitel och avsnitt. Ibland får du tips på en inspelad
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:
Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm
OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Elevenkät Årskurs 8 TIMSS 2015 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2014 Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig
Identification Label. Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik. Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare Stockholm
Identification Label Student ID: Student Name: Elevenkät Avancerad Matematik Skolverket Bo Palaszewski, Projektledare 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
TIMSS Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2011 Skolverket Stockholm
TIMSS 2011 Skolenkät Årskurs 8 TIMSS 2011 Skolverket 106 20 Stockholm IEA, 2011 Skolenkät Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2011 (Trends in International Mathematics and Science Study), som
Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Extramaterial till Start Matematik
EXTRAMATERIAL Extramaterial till Start Matematik Detta material innehåller diagnoser och facit till alla kapitel. Extramaterial till Start matematik 47-11601-0 Liber AB Får kopieras 1 70 Innehållsförteckning
Delkursplanering MA Matematik A - 100p
Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning
Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Pedagogisk planering i matematik
Pedagogisk planering i matematik Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för första delen av HT15 Förankring i kursplanen - L Syfte L Eleven ska genom
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng
Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik, 4 hp, tillfälle 1 Ladokkod: TE01 Tentamen ges fo r: Studenter
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!
Matematik 4-6 II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 4 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-01-15 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Lgr 11,
Lokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1
Matematik med didaktisk inriktning för grundlärare i förskoleklass och grundskolans a rskurs 1-3, III, VT18 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1 Ladokkod:
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya
Centralt innehåll i matematik Namn:
Centralt innehåll i matematik Namn: T - Taluppfattning T1 Tiosystemet 5,23 1000 = 523/0,01= T2 Positionerna 2,39-0,4 = T3 Primtal Vilka är de fem första primtalen. Vad är ett primtal? T4 Primtalsfaktorering.
Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg
Grundläggande matematik II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg TentamensKod:
Studiehandledning för Matematik 1a
Studiehandledning för Matematik 1a Innehåll Studiehandledning för Matematik 1a... 1 Inledning och Syfte... 2 Ämne - Matematik... 3 Ämnets syfte... 3 Matematik 1a... 4 Centralt innehåll... 4 Kunskapskrav...
MATEMATIK. Läroämnets uppdrag
MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska
där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla
Matematikplanering åk 7 Läsår 16/17 Hösttermin Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad,
ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.
FACIT Skriv med siffror 0 0 0 0 0 8 0 8 0 0 0 008 0 00 8 0 00 0 000 00 000 08 000 00 00 8 0 000 0 000 000 0 00 000 00 8 Addition med uppställning 08 88 8 8 0 0 80 0 8 88 0 0 0 Subtraktion med uppställning
Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor
Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt
NpMa2b vt Kravgränser
Kravgränser Provet består av ett muntligt delprov (Del A) och tre skriftliga delprov (Del B, Del C och Del D). Tillsammans kan de ge 67 poäng varav 26 E-, 24 C- och 17 A-poäng. Observera att kravgränserna
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 3. Ekvationer och geometri. Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2
Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem
Studiehandledning. kurs Matematik 1b
Studiehandledning kurs Matematik 1b Innehållsförteckning Inledning och Syfte... 1 Ämnesplan för ämnet matematik... 1 Ämnets syfte... 1 Centralt innehåll... 2 Problemlösning... 2 Taluppfattning, aritmetik
Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap
Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik
Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11
Matematik och matematikdidaktik för 7,5 högskolepoäng grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 7.5 hp VT17 Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik,
Arbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.
Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Geometri med fokus på nyanlända
Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara