Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Matematik Årskurs 8

Transkript

1 Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ Lärarens namn: Gruppens beteckning: Lärarens ID: Lärarens linknr: Huvudstudie Lärarenkät Matematik Årskurs 8

2 Din skola har samtyckt till att delta i TIMSS 2003, en stor internationell studie av elevers lärande inom matematik och naturvetenskap i mer än 50 länder runtom i världen. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) anordnas av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). TIMSS mäter trender i elevers prestationer och studerar skillnader mellan nationella utbildningssystem i syfte att hjälpa till att förbättra undervisningen och lärandet i matematik och naturvetenskap världen över. Allmänna anvisningar Välj en tid och en plats där du kan fylla i denna enkät utan att bli avbruten. Det torde inte ta mer än 45 minuter. De flesta frågor är flervalsfrågor där du bara behöver fylla i cirkeln för det alternativ som du väljer. När du har fyllt i enkäten ska du lämna den till TIMSS-samordnaren på din skola (antagligen samma person som du fick enkäten av). Stort tack för den tid och möda du lagt ner på att besvara denna enkät. Som en del av studien kommer ett slumpmässigt urval av elever i årskurs 8 i Sverige att genomföra TIMSS prov i matematik och NO. Denna enkät vänder sig till lärare som undervisar dessa elever i matematik. Syftet är att söka information om lärares akademiska och yrkesmässiga bakgrund, undervisningsmetoder och syn på undervisningen i matematik. Eftersom du är lärare i matematik i en av de slumpmässigt utvalda klasserna är dina svar mycket viktiga för beskrivningen av matematikundervisningen i Sverige. Några frågor i den här enkäten gäller dina elever i "TIMSS-gruppen". Det är den klass/grupp som finns angiven på framsidan av denna enkät och som ska delta i TIMSS-undersökningen på din skola. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant så att de upplysningar du lämnar ger en så rättvisande bild som möjligt av din arbetssituation. Sidan 2 Lärarenkät matematik årskurs 8

3 1 Bakgrundsinformation 1 Förberedelse för läraryrket 1 Hur gammal är du? Under A A A A A 60 eller äldre A 4 Vilken är den högsta formella utbildning som du har slutfört? Har ej slutfört gymnasieutbildning A Gymnasieutbildning A Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, annan än universitets- och högskoleutbildning A Examen inom grundläggande högskoleutbildning -- A Magisterexamen eller annan högre examen A 2 3 Är du kvinna eller man? Kvinna A Man A Hur många år totalt har du undervisat efter detta läsårs slut? 5 Hur många år omfattade din lärarutbildning? Runda av till närmaste heltal. 0 år A 1 år A 2 år A 3 år A 4 år A 5 år A Mer än 5 år A Antal år du har undervisat Sidan 3 Lärarenkät matematik årskurs 8

4 6 När du studerade vid universitet/högskola, vilket område eller vilka områden var dina studier i huvudsak inriktade på? Nej 8 A. Har du genomgått en lärarutbildning? Nej Ja A--- A a) Matematik A--- A b) Lärarutbildning i matematik A--- A c) Naturvetenskap A--- A d) Lärarutbildning i naturvetenskapliga ämnen A--- A e) Allmän lärarutbildning A--- A f) Annat A--- A Ja 7 Vilka krav var du tvungen att uppfylla för att bli matematiklärare i årskurs 8? Nej a) Grundexamen från universitet/högskola A--- A b) Slutföra en provperiod A--- A c) Slutföra ett visst antal pedagogikkurser A--- A d) Slutföra ett visst antal matematikkurser A--- A Ja Sidan 4 Lärarenkät matematik årskurs 8

5 9 Med tanke på din utbildning och erfarenhet av såväl ämnesinnehåll som undervisning i matematik, hur beredd känner du dig att undervisa inom följande områden i årskurs 8? A. Tal I hög grad Tillräckligt Inte alls a) Representera decimaltal och bråk med hjälp av ord, siffror eller modeller (inklusive tallinjer) --- b) Heltal inklusive ord, siffror eller modeller (inklusive tallinjer), storleksordning av heltal, samt addition, subtraktion, multiplikation och division med heltal B. Algebra a) Numeriska, algebraiska och geometriska mönster eller talföljder (utvidgning, utelämnade termer, generalisering av mönster) b) Enkla linjära ekvationer och olikheter samt ekvationssystem (i två variabler) c) Ekvivalenta representationer av funktioner som ordnade talpar, tabeller, grafer, ord eller ekvationer d) Utmärkande drag hos grafer till funktioner såsom skärningar med koordinataxlar och intervall där funktionen är växande, avtagande eller konstant C. Mätningar a) Uppskattningar av längd, omkrets, area, volym, vikt, tid, vinkel och hastighet i tillämpade uppgifter (t.ex. omkretsen hos ett hjul, en löpares hastighet) b) Beräkningar med mått i tillämpade uppgifter (t.ex. addera mått, beräkna genomsnittshastighet under en resa, beräkna befolkningstäthet) c) Storleken av oregelbundna eller sammansatta areor (t.ex. genom att använda rutnät eller dela upp och ordna om delarna) d) Noggrannhet vid mätningar (t.ex. ange övre och undre gräns för en avrundad längd) D. Geometri a) Pythagoras sats (ej bevis) för beräkning av en sidas längd b) Kongruenta figurer (trianglar, fyrsidingar) och deras motsvarande mått c) Rätvinkligt koordinatplan ordnade talpar, ekvationer, skärningar med axlar, skärningspunkter och lutning d) Förflyttning, spegling, rotation och förstoring E. Data a) Felkällor vid insamling och sammanställning av data (t.ex. snedvridning, olämplig indelning i grupper) b) Metoder för datainsamling (t.ex. statistisk undersökning, experiment, enkät) c) Datamängders karakteristika inklusive medelvärde, median, variationsvidd och statistiska fördelningar (i generella termer) d) Enkel sannolikhet inklusive användning av data från experiment för att uppskatta sannolikheter för gynnsamma utfall Sidan 5 Lärarenkät matematik årskurs 8

6 2 Undervisningstid 10 A. Hur många formellt schemalagda timmar (60 minuter) har du under en vanlig vecka från måndag till söndag? Ange antal timmar B. Hur många av dessa timmar (60 minuter) är formellt schemalagda för följande aktiviteter? Ange antal timmar a) Undervisning i matematik b) Undervisning i NO c) Undervisning i andra ämnen d) Andra schemalagda uppgifter Ungefär hur många timmar (60 minuter) per vecka brukar du ägna åt var och en av följande aktiviteter utanför den formella skoldagen? Räkna inte in den tid du redan redovisat i fråga 10. Avrunda till närmaste heltal. Ange antal timmar per vecka a) Rättning och bedömning av prov eller andra elevarbeten b) Lektionsplanering c) Administrativa uppgifter, dokumentation och personalmöten d) Annat Summa Ska överensstämma med antalet i 10A Sidan 6 Lärarenkät matematik årskurs 8

7 2 Fortbildning 2 Attityder till matematik 12 Hur ofta samarbetar du med andra lärare på följande sätt? 14 I vilken mån instämmer du i vart och ett av följande påståenden? 13 Varje eller nästan varje dag 1-3 gånger i veckan 2-3 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Diskussioner angående hur man kan undervisa om ett speciellt kunskapsområde -- b) Arbete med att förbereda undervisningsmateriel c) Besök hos en annan lärare för att observera hur han/hon undervisar d) Informella observationer i mitt klassrum gjorda av en annan lärare Har du under de senaste två åren deltagit i fortbildning som avsett något av följande? Ja Nej a) Ämnesinnehåll i matematik A --- A b) Pedagogik/metodik inom matematik ---- A --- A c) Kursplan i matematik A --- A d) Integration av IT i matematik A --- A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsfärdigheter A --- A f) Bedömning av kunskaper i matematik -- A --- A Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) När man undervisar om ett matematikavsnitt bör mer än en representation (bild, konkret material, symboler etc.) användas b) Matematik bör läras in som en uppsättning procedurer eller regler som täcker alla tänkbara fall c) Att lösa matematikproblem innebär ofta att man ställer upp hypoteser, gör uppskattningar, testar och modifierar resultat d) Att lära sig matematik innebär i huvudsak att lära sig utantill e) Det finns olika sätt att lösa de flesta matematiska problem f) Det görs få nya upptäckter i matematik g) Modellering av verklighetsnära problem är grundläggande i matematikundervisningen -- Sidan 7 Lärarenkät matematik årskurs 8

8 12 Din skola 15 Ange i vilken utsträckning du instämmer i vart och ett av följande påståenden med avseende på din NUVARANDE skola. Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer a) Skolan (byggnaden och omgivande områden) är i behov av betydande reparationer b) Skolan ligger i ett tryggt och säkert område --- c) Jag känner mig trygg i den här skolan d) Den här skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket stor Medelstor Stor Mycket liten Liten a) Lärarnas arbetstillfredsställelse - A -- b) Lärarnas kännedom om skolans måldokument A -- c) Lärarnas grad av framgång när det gäller att realisera läroplanen A -- d) Lärarnas förväntningar på elevernas prestationer A -- e) Föräldrarnas stöd för elevernas skolarbete -- A -- f) Föräldrarnas delaktighet i skolaktiviteter A -- g) Elevernas respekt för skolans egendom A -- h) Elevernas önskan att göra bra ifrån sig i skolan A -- Sidan 8 Lärarenkät matematik årskurs 8

9 3 TIMSS-gruppen De återstående frågorna gäller TIMSS-gruppen. Kom ihåg att "TIMSS-gruppen" är den klass/grupp som finns angiven på framsidan av denna enkät och som kommer att delta i TIMSS 2003 på din skola. 17 Hur många elever går i TIMSS-gruppen? Ange antal elever 20 Hur stor andel av lektionstiden i matematik ägnar eleverna i TIMSS-gruppen åt följande aktiviteter under en vanlig vecka? Ange procentandel Summan ska vara 100 % a) Gå igenom läxan % b) Lyssna till längre genomgångar % c) Arbeta med uppgifter under din handledning % 18 Hur många minuter per vecka undervisar du TIMSS-gruppen i matematik? Ange antal minuter per vecka d) Arbeta självständigt med uppgifter utan din handledning % e ) Lyssna då du repeterar och ytterligare förklarar ämnesinnehåll eller metoder - % f) Delta i prov eller förhör % g) Delta i aktiviteter som inte gäller lektionens innehåll/syfte (t.ex. hålla ordning) % h) Andra elevaktiviteter % 19 A. Använder du någon lärobok (läroböcker) när du undervisar TIMSS-gruppen i matematik? Nej Summa % A --- A Ja Om du svarat nej, gå till fråga 20 B. Hur använder du läroboken (läroböckerna) när du undervisar i matematik i TIMSSgruppen? Som huvudsaklig grund för lektionerna A Som ett komplement A Sidan 9 Lärarenkät matematik årskurs 8

10 2 Att undervisa TIMSSgruppen i matematik 21 Hur ofta ber du eleverna i TIMSS-gruppen att göra följande när du undervisar dem i matematik? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Träna addition, subtraktion, multiplikation och division utan att använda miniräknare b) Arbeta med bråk och decimaltal Aldrig c) Arbeta med problem vars lösningsmetoder inte är omedelbart uppenbara --- d) Tolka data i tabeller, diagram eller kurvor e) Teckna ekvationer och funktioner för att beskriva samband f) Arbeta tillsammans i små grupper g) Koppla det de lär sig i matematik till sin vardag --- h) Förklara sina svar i) Själva bestämma hur de ska gå till väga för att lösa komplexa problem I vilken utsträckning anser du att följande faktorer begränsar ditt sätt att undervisa i TIMSS-gruppen? Elever Inte tillämpligt I stor utsträckning I ganska stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls a) Elever med olika studieförmåga A -- b) Elever med mycket olika bakgrund (t.ex. ekonomisk, språklig) A -- c) Elever med särskilda behov (t.ex. nedsatt hörsel eller syn, talsvårigheter, kroppsligt funktionshinder, psykiska eller känslomässiga problem) A -- d) Ointresserade elever -- A -- e) Dålig anda hos elever - A -- f) Störande elever A -- Resurser g) Brist på datorutrustning (hårdvara) A -- h) Brist på datorutrustning (programvara) A -- i) Brist på stöd för datoranvändning A -- j) Brist på läroböcker för elevbruk A -- k) Brist på annan undervisningsmateriel för elevbruk A -- l) Brist på utrustning för lärardemonstrationer och andra övningar A -- m) Bristfällig utrustning/ bristfälliga lokaler A -- n) Stort antal elever per lärare A -- Sidan 10 Lärarenkät matematik årskurs 8

11 23 Ungefär hur många procent av undervisningstiden kommer du vid slutet av detta läsår att ha ägnat under detta läsår åt vart och ett av följande ämnesområden i TIMSS-gruppen? Ange procentandel Summan ska vara 100 % a) Tal (t.ex. hela tal, bråk, decimaltal, förhållanden, proportionalitet, procent) % b) Geometri (t.ex. linjer och vinklar, former, kongruens och likformighet, rumsliga samband, symmetri och transformationer) % c) Algebra (t.ex. mönster, ekvationer och formler, relationer) % d) Data (t.ex. insamling, sammanställning, presentation och tolkning av data, sannolikhet) % e) Mätningar (t.ex. storheter och enheter, verktyg, tekniker och formler) % f) Annat - specificera: % Summa % Sidan 11 Lärarenkät matematik årskurs 8

12 24 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år A. Tal a) Hela tal inklusive positionssystem, faktoruppdelning och de fyra räknesätten A --- A --- A b) Beräkningar, uppskattningar och närmevärden med hela tal A --- A --- A c) Bråk inklusive ekvivalenta bråk och storleksordning av bråk A --- A --- A d) Decimaltal inklusive positionssystem, ordning, avrundning och omvandling till bråk (och vice versa) e) Representation av decimaltal och bråk med hjälp av ord, tal eller modeller (inklusive tallinjer) A --- A --- A A --- A --- A f) Beräkningar med bråk A --- A --- A g) Beräkningar med decimaltal A --- A --- A h) Heltal inklusive ord, tal eller modeller (inklusive tallinjer), ordning av heltal, addition, subtraktion, multiplikation och division med heltal A --- A --- A i) Förhållanden (ekvivalenta förhållanden, uppdelning av en mängd i ett givet förhållande) A --- A --- A j) Omvandling av procent till bråk eller decimaltal och vice versa A --- A --- A Sidan 12 Lärarenkät matematik årskurs 8

13 24 forts. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område skett till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år B. Algebra a) Numeriska, algebraiska och geometriska mönster och talföljder (utvidgning, utelämnade termer, generalisering av mönster) b) Summor, produkter och potensuttryck som innehåller variabler c) Enkla linjära ekvationer och olikheter samt ekvationssystem (i två variabler) d) Ekvivalenta representationer för funktioner såsom ordnade talpar, tabeller, grafer, ord eller ekvationer e) Proportionella, linjära och icke-linjära samband (inklusive grafer med väg-tiddiagram och enkla linjediagram) f) Egenskaper hos grafer såsom skärning med axlar, och intervall där funktionen är växande, avtagande eller konstant C. Mätningar a) Standardenheter för mått på längd, area, volym, omkrets, tid, hastighet, densitet, vinkel, massa/vikt b) Samband mellan enheter vid enhetsomvandling inom ett enhetssystem och för förändringshastigheter c) Användning av vanliga verktyg för mätning av längd, vikt, tid, hastighet, vinkel och temperatur d) Uppskattning av längd, omkrets, area, volym, vikt, tid, vinkel och hastighet i tillämpade uppgifter (t.ex. omkretsen på ett hjul, en löpares hastighet) e) Beräkningar med mätvärden i problemlösningssituationer (t.ex. addition av mätvärden, beräkning av en resas genomsnittsfart, beräkning av befolkningstäthet) f) Formler för bestämning av omkretsen av rektanglar och cirklar, areor av plana ytor (inklusive cirklar), begränsningsyta och volym hos rätblock samt förändringshastigheter g) Mått på oregelbundna och sammansatta areor (t.ex. genom att använda rutnät eller dela upp och placera om delarna) h) Noggrannhet vid mätningar (t.ex. ange övre och undre gräns för en avrundad längd) Sidan 13 Lärarenkät matematik årskurs 8

14 24 forts. Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i TIMSS-gruppen har undervisats i respektive område. Om undervisningen inom ett område skett till hälften under detta läsår och till hälften före det här läsåret anges I huvudsak undervisats i år. Inte undervisats än eller precis börjat I huvudsak undervisats i år I huvudsak undervisats före innevarande år D. Geometri a) Vinklar spetsiga, räta, trubbiga, komplement- och supplementvinklar A --- A --- A b) Samband mellan vinklar i en punkt, vinklar på en linje, vertikalvinklar, vinklar då en transversal skär parallella linjer, samt vinkelräta linjer A --- A --- A c) Egenskaper hos bisektriser och mittpunktsnormaler A --- A --- A d) Egenskaper hos geometriska figurer: trianglar och fyrsidingar A --- A --- A e) Egenskaper hos andra polygoner (regelbunden femhörning, sexhörning, åttahörning och tiohörning) A --- A --- A f) Konstruera eller rita trianglar och rektanglar med angivna mått A --- A --- A g) Pythagoras sats (ej bevis) för att beräkna en sidas längd A --- A --- A h) Kongruenta figurer (trianglar, fyrsidingar) och motsvarande mått A --- A --- A i) Likformiga trianglar och deras egenskaper A --- A --- A j) Det rätvinkliga koordinatplanet ordnade talpar, ekvationer, skärningspunkter och lutning A --- A --- A k) Relationer mellan två- och tredimensionella former A --- A --- A l) Linje- och rotationssymmetri för tvådimensionella figurer A --- A --- A m) Förflyttning, spegling, rotation och förstoring A --- A --- A E. Data a) Sortera datamängder efter en eller flera karakteristika genom avprickning i diagram, tabell eller graf A --- A --- A b) Felkällor vid insamling och sammanställning av data (t.ex. snedvridning, olämplig indelning i grupper) A --- A --- A c) Metoder för datainsamling (t.ex. statistiska undersökningar, experiment, enkäter) A --- A --- A d) Rita och tolka grafer, tabeller, illustrerade diagram, stapeldiagram, cirkeldiagram och linjediagram e) Datamängders karakteristika inklusive medelvärde, median, variationsbredd och statistiska fördelningar (i allmänna termer) f) Tolkning av datamängder (t.ex. dra slutsater, göra förutsägelser och uppskatta värden mellan och utanför givna data) A --- A --- A A --- A --- A A --- A --- A g) Utvärdera tolkningar av data med avseende på korrekthet och fullständighet A --- A --- A h) Enkel sannolikhet inklusive användning av data från experiment för att uppskatta sannolikheter för gynnsamma utfall A --- A --- A Sidan 14 Lärarenkät matematik årskurs 8

15 3 Miniräknare och datorer i TIMSS-gruppen 25 Får elever i TIMSS-gruppen använda miniräknare under matematiklektionerna? Ja, obegränsad användning A Ja, begränsad användning A Nej, miniräknare är inte tillåtna A Om du svarat nej, gå till fråga Hur ofta använder elever i TIMSS-gruppen miniräknare under matematiklektionerna för att göra följande? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion Aldrig a) Kontrollera svar b) Göra vanliga beräkningar --- c) Lösa invecklade problem d) Utforska talbegrepp Hur många av eleverna i TIMSS-gruppen har tillgång till miniräknare under matematiklektionerna? Alla A De flesta A Ungefär hälften A Några A Inga A 29 Hur ofta får eleverna i TIMSS-gruppen använda miniräknare under prov? Alltid A Ibland A Aldrig A 27 Hur många av eleverna i TIMSS-gruppen har tillgång till grafritande miniräknare under matematiklektionerna? Alla A De flesta A Ungefär hälften A Några A Inga A Sidan 15 Lärarenkät matematik årskurs 8

16 30 A. Har elever i TIMSS-gruppen tillgång till datorer under matematiklektionerna? Nej A--- A Om du svarat nej, gå till fråga 32 B. Har någon av datorerna Internetuppkoppling? Ja Nej A--- A Ja 31 Hur ofta låter du elever TIMSS-gruppen använda datorer för följande aktiviteter när du undervisar dem i matematik? Vissa lektioner Ungefär hälften av lektionerna Varje eller nästan varje lektion a) Upptäcka matematiska principer och begrepp b) Öva färdigheter och procedurer c) Söka efter idéer och information d) Bearbeta och analysera data Aldrig Sidan 16 Lärarenkät matematik årskurs 8

17 4 Hemläxor Ger du TIMSS-gruppen hemläxor i matematik? Ja Nej A --- A Om du svarat nej, gå till fråga 37 Hur ofta brukar du ge TIMSS-gruppen hemläxa i matematik? 35 Hur ofta ger du TIMSS-gruppen följande slags hemläxor i matematik? Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Att arbeta med uppgifter eller frågor A --- A --- A b) Samla in och redovisa data A --- A --- A c) Att hitta en eller flera tillämpningar av det innehåll som behandlats ---- A --- A --- A Varje eller nästan varje lektion A Ungefär hälften av lektionerna A Vissa lektioner A 36 Hur ofta gör du följande med de hemläxor i matematik som du gett TIMSS-gruppen? 34 När du ger hemläxa i matematik till TIMSSgruppen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din grupp.) Mindre än 15 minuter A minuter A minuter A minuter A Mer än 90 minuter A Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Kontrollerar om hemläxan är gjord eller inte A --- A --- A b) Rättar hemläxan och ger feedback till eleverna A --- A --- A c) Låter eleverna själva rätta hemläxan under lektionen A --- A --- A d) Använder hemläxan som utgångspunkt för diskussion i klassen A --- A --- A e) Använder hemläxan som betygsunderlag A --- A --- A Sidan 17 Lärarenkät matematik årskurs 8

18 5 Utvärdering 37 Hur ofta ger du TIMSS-gruppen prov i matematik? Ungefär en gång i veckan A Ungefär varannan vecka A Ungefär en gång i månaden A Några gånger per år A Aldrig A Om aldrig, gå till fråga Hur ofta tar du med följande typer av uppgifter i dina matematikprov? Alltid eller nästan alltid Aldrig eller nästan aldrig Ibland a) Uppgifter som inbegriper tillämpningar av matematiska procedurer A --- A --- A b) Uppgifter som inbegriper att leta efter mönster eller samband A --- A --- A c) Uppgifter som kräver förklaringar eller motiveringar A --- A --- A 38 Vilka uppgiftsformat brukar du vanligtvis använda i dina matematikprov? Bara egenformulerade svar A Mest egenformulerade svar A Omkring hälften egenformulerade svar och hälften färdiga svarsalternativ (t.ex. flervalsfrågor) A Mest färdiga svarsalternativ A Bara färdiga svarsalternativ A Sidan 18 Lärarenkät matematik årskurs 8

19 5 Fråga om matematikundervisningen 40 I vilken mån instämmer du i vart och ett av följande påståenden? Instämmer helt och hållet a) Jag är allmänt positiv till nivågruppering i matematik Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer b) I matematik är nivågruppering nödvändig för att undervisningen ska fungera bra -- c) Nivågruppering har inga positiva effekter för de svagaste eleverna d) Genom nivågruppering stimuleras de elever som presterar bäst i matematik - e) I blandade undervisningsgrupper (utan nivågruppering) finns oftast en mer stimulerande miljö för lärande --- f) Nivågruppering stämplar elever som dumma eller smarta g) Mitt arbete som lärare underlättas genom nivågruppering Tack för att du fyllt i den här enkäten Sidan 19 Lärarenkät matematik årskurs 8

20 TIMSS International Study Center Boston College Chestnut Hill, MA IEA, Amsterdam (2002)