OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Lärarenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Transkript

1 OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Årskurs 4 TIMSS 2015 Skolverket Stockholm IEA, 2014

2 Lärarenkät Din skola är utvald att delta i TIMSS 2015 (Trends in International Mathematics and Science Study), en forskningsstudie om utbildning som anordnas av International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Syftet med TIMSS är att mäta trender i elevers prestationer i matematik och NO-ämnena. I TIMSS studeras också skillnader mellan länders utbildningssystem i nästan 60 deltagande länder för att på så vis bidra till att utveckla undervisning och inlärning runt om i världen. Denna enkät riktar sig till lärare som undervisar elever i årskurs 4. Syftet är att få information om lärares akademiska och yrkesmässiga bakgrund, klassrumsutrustning, undervisningsmetoder och lärares syn på undervisning. Eftersom din klass ingår i ett nationellt urval så är dina uppgifter mycket viktiga för att beskriva undervisningen i den svenska grundskolan. Vissa frågor i enkäten refererar till TIMSSklassen eller den här klassen. Med detta avses den undervisningsgrupp i årskurs 4 som deltar i TIMSS och som anges på enkätens framsida. Det är viktigt att du besvarar varje fråga noggrant, så att den information du lämnar ger en så rättvisande bild som möjligt av din arbetssituation. Eftersom TIMSS är en internationell studie och alla länder besvarar samma enkät, kommer du kanske tycka att några frågor är ovanliga eller irrelevanta för dig eller för svenska skolor. Det är dock viktigt att du gör ditt bästa för att besvara alla frågor så att jämförelser mellan länder blir möjliga. Vi räknar med att det tar ungefär 45 minuter att besvara enkäten. Vi uppskattar att du lägger ner tid och möda på detta och tackar dig för ditt samarbete. När du besvarat enkäten, lägg den i det bifogade kuvertet och lämna den till skolsamordnaren för TIMSS på din skola. Det kommer inte att framgå vad enskilda lärare har svarat när undersökningens resultat redovisas. Uppgifterna som lämnas skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det innebär att alla som arbetar med undersökningen omfattas av reglerna om handlingssekretess och tystnadsplikt. Regler för personuppgiftsbehandling finns även i personuppgiftslagen (1998:204) samt i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den offentliga statistiken. Skolverket är personuppgiftsansvarig vilket bland annat innebär att Skolverket är skyldig att på begäran av dig rätta uppgifter som är felaktiga, ofullständiga eller missvisande. Du har också rätt att gratis en gång per år begära ett registerutdrag för att kontrollera vilken information som finns registrerad om dig. Tack för din medverkan. - Om du undervisar flera TIMSS-klasser kommer du att få en enkät per klass att besvara. Besvara fråga G1-G11 endast i en av enkäterna. - Om du undervisar TIMSS-klassen i ett av ämnena (ma och NO) besvarar du endast de frågor som berör det ämnet. TIMSS 2015

3 Om dig G1 G2 G3 G4 Hur många år kommer du sammanlagt att ha undervisat vid slutet av detta läsår? år Avrunda till närmaste antal år. Är du kvinna eller man? Hur gammal är du? Kvinna -- A Man -- A Under A A A A A 60 eller äldre --- A Vilken är den högsta formella utbildning som du har slutfört? Har inte slutfört gymnasieutbildning --- A Gymnasieutbildning --- A Eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå --- A Högskoleutbildning upp till två år (t.ex. högskoleexamen) --- A Universitets- eller högskoleutbildning motsvarande kandidatexamen --- A Universitets- eller högskoleutbildning motsvarande magistereller masterexamen --- A Forskarutbildning (licentiatexamen eller doktorsexamen) --- A (Om du inte har slutfört någon eftergymnasial utbildning, gå till fråga G6) G5 A. Vilket/vilka områden var din eftergymnasiala utbildning i huvudsak inriktad mot? Ja Nej a) Lärare med inriktning mot årskurs 1-3 eller 4-6 A A b) Lärare med inriktning mot A A c) Matematik A A d) Naturorienterande ämnen A A e) Svenska A A f) Annat A A B. Om du har en lärarutbildning, vilka ämnen är den då inriktad mot? Ja Nej a) Matematik A A b) Naturorienterande ämnen A A c) Språk/läsning A A d) Annat ämne A A C. Har du lärarlegitimation för att undervisa elever i årskurs 4 i följande ämnen? Ja Nej a) Matematik A A b) Naturorienterande ämnen A A Årskurs 4 Lärarenkät 2

4 Fokus på måluppfyllelse och resultat i skolan G6 Hur skulle du beskriva var och en av följande faktorer vid din skola? Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg a) Lärares förståelse för skolans måldokument A A A A A b) Lärares framgång med att implementera läroplanen/kursplanerna A A A A A c) Lärares förväntningar på elevers prestationer A A A A A d) Lärares samarbete för att förbättra elevers resultat A A A A A e) Lärares förmåga att inspirera elever A A A A A f) Föräldrars delaktighet i skolaktiviteter A A A A A g) Föräldrars engagemang i att se till att elever är redo att lära sig A A A A A h) Föräldrars förväntningar på elevers studieresultat A A A A A Mycket hög Hög Medel Låg Mycket låg k) Elevers önskan att göra bra ifrån sig i skolan A A A A A l) Elevers förmåga att uppnå kunskapskraven i läroplanen -- A A A A A m) Elevers respekt för de mest högpresterande klasskamraterna A A A A A n) Tydlighet i skolans utbildningsmål A A A A A o) Samarbete mellan skolledningen och lärarna för att planera undervisningen A A A A A p) Omfattningen av skolledningens stöd för lärarnas undervisning A A A A A q) Skolledningens stöd för lärarnas kompetensutveckling A A A A A i) Föräldrars stöd för elevers studieresultat A A A A A j) Föräldrars press på att skolan ska ha en hög kvalitet på undervisningen A A A A A 3 Årskurs 4 Lärarenkät

5 Skolmiljö G7 Ange hur bra du tycker att följande påståenden stämmer med avseende på din nuvarande skola. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls a) Den här skolan ligger i ett tryggt område A A A A b) Jag känner mig trygg i den här skolan A A A A c) Den här skolans säkerhetsbestämmelser och tillämpningen av dessa är tillfredsställande A A A A d) Eleverna uppför sig väl A A A A e ) Eleverna visar respekt för lärarna A A A A f ) Eleverna respekterar skolans egendom A A A A g) Den här skolan har tydliga regler för hur eleverna ska uppföra sig A A A A h) Den här skolans regler upprätthålls på ett rättvist och konsekvent sätt --- A A A A G8 Hur allvarligt är vart och ett av följande problem i din nuvarande skola? Inget problem Mindre problem Måttligt problem Allvarligt problem a) Skolbyggnaden behöver omfattande reparationer A A A A b) Lärare har inte lämpliga arbetsutrymmen (t.ex. för lektionsförberedelser, samarbete eller möten med elever) A A A A c) Lärare har inte tillräckligt med läromedel, undervisningsoch förbrukningsmaterial A A A A d) Skolans klassrum städas inte tillräckligt ofta A A A A e) Skolans klassrum behöver renoveras A A A A f) Lärare har inte tillgång till lämplig teknisk utrustning ---- A A A A g) Lärare har inte tillräckligt stöd för att kunna använda teknisk utrustning --- A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 4

6 Om att vara lärare G9 Hur ofta samarbetar du med andra lärare på följande sätt? Mycket ofta Ofta Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) Diskuterar hur man kan undervisa i ett ämnesområde - A A A A b) Samarbetar vid planering och framtagande av undervisningsmaterial A A A A c) Delar med mig av mina undervisningserfarenheter ---- A A A A d) Besöker andra klassrum för att lära mig mer om hur undervisning kan gå till A A A A e) Samarbetar för att pröva nya idéer A A A A f) Arbetar i grupp för att implementera läroplanen/kursplanerna A A A A g) Arbetar med lärare från andra årskurser för att säkerställa kontinuitet i lärandet A A A A h) Samarbetar med andra lärare vid bedömning av elevers prestationer A A A A G10 Hur ofta känner du på följande sätt om att vara lärare? Mycket ofta Ofta Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) Jag är tillfreds med mitt yrke som lärare A A A A b) Jag är nöjd med att arbeta som lärare på den här skolan -- A A A A c) Jag tycker att mitt arbete är meningsfullt och viktigt A A A A d) Jag är entusiastisk över mitt arbete A A A A e) Mitt arbete inspirerar mig A A A A f) Jag är stolt över det arbete jag utför A A A A g) Jag kommer att fortsätta som lärare så länge jag kan A A A A 5 Årskurs 4 Lärarenkät

7 Att undervisa TIMSS-klassen G11 Ange hur bra du tycker att följande påståenden stämmer. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls a) Det är för många elever i klasserna A A A A b) Det innehåll som ska hinnas med under lektionerna är alltför omfattande A A A A c) Jag har för många undervisningstimmar A A A A d) Jag behöver mer tid för att förbereda lektioner A A A A e) Jag behöver mer tid för att hjälpa enskilda elever A A A A f) Jag känner för mycket press från föräldrar A A A A g) Jag har svårt att hänga med i alla förändringar i läroplanen/kursplanerna A A A A h) Jag har för många administrativa arbetsuppgifter A A A A G12 A. Hur många elever går i TIMSS-klassen? elever Ange antal. B. Hur många av eleverna i fråga G12A går i årskurs 4? elever går i årskurs 4 Ange antal. C. Hur många terminer (inklusive nuvarande) har du undervisat den här klassen i följande ämnen? Ange antal terminer. a) Matematik: terminer b) NO: terminer G13 Hur många elever i årskurs 4 har problem att förstå talad svenska? elever i den här klassen Ange antal. Årskurs 4 Lärarenkät 6

8 G14 Hur ofta gör du följande när du undervisar den här klassen? Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig a) Kopplar undervisningen till elevers vardag A A A A b) Ber elever förklara sina svar --- A A A A c) Tar med intressant material till lektionen A A A A d) Ber elever att genomföra utmanande uppgifter som kräver mer än det undervisningen handlat om A A A A e) Uppmuntrar klassrumsdiskussioner mellan elever A A A A f) Kopplar nytt innehåll till elevers tidigare kunskaper A A A A g) Ber elever själva bestämma vilka metoder för problemlösning de ska använda A A A A G15 I vilken utsträckning anser du att följande begränsar ditt sätt att undervisa i den här klassen? Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning a) Elever som saknar nödvändiga kunskaper eller färdigheter A A A b) Elever som lider av näringsbrist A A A c) Elever som lider av sömnbrist A A A d) Störande elever A A A e) Ointresserade elever A A A f) Elever med fysiska funktionsnedsättningar A A A g) Elever med kognitiva, emotionella eller psykiska funktionsnedsättningar A A A h) Elever med olika studieförmåga A A A h) Uppmuntrar elever att uttrycka sin uppfattning på lektionen A A A A 7 Årskurs 4 Lärarenkät

9 Att undervisa TIMSS-klassen i matematik M1 M2 Hur mycket undervisningstid har du i matematik i den här klassen under en typisk vecka? minuter per vecka Ange antal minuter per vecka. Räkna om antal undervisningstimmar till minuter. Hur skulle du beskriva ditt självförtroende när det gäller att göra följande när du undervisar i matematik i den här klassen? Mycket högt Högt Medel Lågt a) Inspirera elever att lära sig matematik A A A A b) Visa eleverna olika sätt att lösa problem A A A A c) Ge utmanande uppgifter till de mest högpresterande eleverna A A A A d) Anpassa min undervisning för att väcka elevers intresse A A A A e) Hjälpa elever att förstå värdet av att lära sig matematik A A A A f) Bedöma elevers förståelse för matematik A A A A g) Underlätta förståelsen hos elever med svårigheter att lära sig A A A A h) Göra matematik relevant för elever A A A A i) Utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande A A A A M3 Hur ofta ber du eleverna i den här klassen att göra följande när du undervisar dem i matematik? Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig a) Lyssna på mig när jag förklarar ett nytt område inom matematiken A A A A b) Lyssna på mig när jag förklarar för dem hur man löser uppgifter A A A A c) Memorera regler, procedurer och fakta A A A A d) Arbeta med uppgifter (enskilt eller i grupp) med handledning från mig A A A A e) Arbeta med uppgifter tillsammans i helklass under min direkta ledning A A A A f) Arbeta med uppgifter (enskilt eller i grupp) medan jag är upptagen med andra uppgifter ---- A A A A g) Deltar i skriftliga prov eller läxförhör A A A A h) Arbeta tillsammans i grupper som inte är nivågrupperade A A A A i) Arbeta tillsammans i nivågrupperade grupper A A A A j) Förklara hur de tänker när de löser problem A A A A k) Arbeta i grupper där de tillsammans ska lösa problem - A A A A l) Dra slutsatser och argumentera för rimligheten i dem A A A A m) Ge feedback på varandras arbeten A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 8

10 Användning av miniräknare och datorer i matematikundervisningen i TIMSS-klassen M4 Får eleverna i den här klassen använda miniräknare under matematiklektionerna? Ja, obegränsad användning --- A Ja, begränsad användning --- A Nej, miniräknare är inte tillåtna --- A M5 A. Har eleverna i TIMSS-klassen tillgång till datorer (inklusive surfplattor) under matematiklektionerna? Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga M6) Om Ja, B. Vilken tillgång har eleverna till datorer? Ja Nej a) Varje elev har en dator A A b) Klassen har datorer som eleverna kan dela A A c) Skolan har datorer som klassen kan använda ibland A A C. Hur ofta låter du eleverna göra följande på datorn under matematiklektionerna? Varje eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Utforska matematiska principer och begrepp A A A A b) Öva färdigheter och procedurer A A A A c) Söka idéer och information A A A A 9 Årskurs 4 Lärarenkät

11 Matematikundervisningens innehåll i TIMSS-klassen M6 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i matematik. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i denna klass undervisats i respektive område. Om ett område har behandlats före årskurs 4 väljer du I huvudsak undervisats före innevarande år. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område ännu inte tagits upp, påbörjats eller inte ingår i årskurs 4 väljer du Inte undervisats än eller precis påbörjats. A. Tal I huvudsak undervisats före innevarande år I huvudsak undervisats i år Inte undervisats än eller precis påbörjats a) Hela tal, inklusive position och ordningsföljd A A A b) Addition, subtraktion, multiplikation och/eller division med heltal A A A c) Multipel och faktor, udda och jämna tal A A A d) Bråk (bråk som en del av en helhet eller delar av ett antal, eller som position på tallinjen) A A A e) Addera och subtrahera bråk, jämföra och storleksordna bråk A A A f) Decimaltal, inklusive platsvärde och storleksordning, addition och subtraktion med decimaltal A A A g) Matematiska uttryck (att bestämma okända tal, att beskriva enkla situationer med talföljder) A A A h) Talföljder (att utöka talföljder med ytterligare tal och att bestämma okända tal) A A A B. Geometriska former och dimensioner a) Linjer: mäta och beräkna linjer; parallella och vinkelräta linjer A A A b) Jämföra och rita vinklar A A A c) Använda koordinatsystem för att placera ut punkter på ett plan (t.ex. i ruta B4) A A A d) Grundläggande egenskaper hos vanliga geometriska former A A A e) Spegling och rotation A A A f) Förhållandet mellan tvådimensionella och tredimensionella former A A A g) Bestämma och beräkna area, omkrets och volym A A A C. Datapresentation a) Utläsa data från tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A A A b) Dra slutsatser av presenterade data A A A Årskurs 4 Lärarenkät 10

12 Läxor i matematik i TIMSS-klassen M7 A. Hur ofta brukar du ge eleverna i den här klassen läxa i matematik? Jag ger inte läxa i matematik --- A (Gå till fråga M8) Mindre än 1 gång i veckan --- A 1 eller 2 gånger i veckan --- A 3 eller 4 gånger i veckan --- A Varje dag --- A B. När du ger läxa i matematik till eleverna i den här klassen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din klass.) 15 minuter eller mindre --- A minuter --- A minuter --- A Mer än 60 minuter --- A D. Hur ofta ger du TIMSS-klassen läxor med nedanstående syften? Alltid eller nästan alltid Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) För att göra klart ett avsnitt i matematiken A A A b) För att träna på utmanande problem i form av kluringar eller lästal A A A c) För att repetera grundläggande idéer eller begrepp A A A d) För att förbereda sig inför kommande lektioner genom att i förväg sätta sig in i områden som ska behandlas framöver A A A C. Hur ofta gör du följande med matematikläxorna i den här klassen? Alltid eller nästan alltid Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) Rättar uppgifterna och ger återkoppling till elever----- A A A b) Diskuterar läxan i klassen A A A c) Kontrollerar om läxan är gjord eller inte A A A 11 Årskurs 4 Lärarenkät

13 Bedömning i matematik i TIMSSklassen Kompetensutveckling inom matematik M8 Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers kunskapsutveckling i matematik? Stor vikt Viss vikt Liten eller ingen vikt a) Bedömning av elevers pågående arbete A A A b) Prov (t.ex. lärartillverkade eller från läromedel) A A A c) Nationella prov eller bedömningsstöd A A A M9 Har du under de senaste två åren deltagit i kompetensutveckling som avsett något av följande? Ja Nej a) Ämnesinnehåll i matematik A A b) Pedagogik/metodik inom matematik A A c) Kursplan i matematik A A d) Integrering av informationsteknik (IT) i matematik A A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsförmåga A A f) Bedömning av kunskaper i matematik A A g) Bemötande av enskilda elevers behov A A M10 Hur många timmar har du sammanlagt ägnat åt formell kompetensutveckling (t.ex. workshops, seminarier, etc.) i matematik under de två senaste åren? Inga --- A Färre än 6 timmar --- A 6-15 timmar --- A timmar --- A Fler än 35 timmar --- A Årskurs 4 Lärarenkät 12

14 M11 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa inom följande matematiska områden? Om ett område inte undervisas i årskurs 4 eller om du inte är ansvarig för undervisningen i det här området ska du kryssa i inte tillämpligt. A. Tal Inte tillämpligt Mycket väl förberedd Ganska förberedd Inte förberedd a) Hela tal, inklusive position och ordningsföljd A A A A b) Addition, subtraktion, multiplikation och/eller division med heltal A A A A c) Multipel och faktor, udda och jämna tal A A A A d) Bråk (bråk som en del av en helhet eller delar av ett antal, eller som position på tallinjen) A A A A e) Addera och subtrahera bråk, jämföra och storleksordna bråk A A A A f) Decimaltal, inklusive platsvärde och storleksordning, addition och subtraktion med decimaltal A A A A g) Matematiska uttryck (att bestämma okända tal, att beskriva enkla situationer med talföljder) A A A A h) Talföljder (att utöka talföljder med ytterligare tal och att bestämma okända tal) A A A A B. Geometriska former och dimensioner a) Linjer: mäta och beräkna linjer; parallella och vinkelräta linjer A A A A b) Jämföra och rita vinklar A A A A c) Använda koordinatsystem för att placera ut punkter på ett plan (t.ex. i ruta B4) A A A A d) Grundläggande egenskaper hos vanliga geometriska former A A A A e) Spegling och rotation A A A A f) Förhållandet mellan tvådimensionella och tredimensionella former A A A A g) Bestämma och beräkna area, omkrets och volym A A A A C. Datapresentation a) Utläsa data från tabeller, bilddiagram, stapeldiagram eller cirkeldiagram A A A A b) Dra slutsatser av presenterade data A A A A 13 Årskurs 4 Lärarenkät

15 Läromedel M12 A. Om du använder lärobok/läroböcker i undervisningen av eleverna i den här klassen, vilken lärobok använder du huvudsakligen i matematik? Matte Direkt Borgen --- A Eldorado --- A Alfa i Alfa, Beta, Gamma --- A Matematikboken --- A Prima Formula --- A Mattestegen --- A Mattemosaik --- A Tänk och Räkna --- A Pixel --- A Favoritmatematik --- A Koll på matematik --- A Annan --- A B. Är den lärobok du huvudsakligen använder tryckt efter 2011? Ja --- A Nej --- A C. I hur stor utsträckning använder du följande material vid planering och genomförande av matematikundervisning? I stor utstäckning I viss utsträckning Inte alls a) Lärarhandledningen A A A b) Elevboken A A A D. Hur bra tycker du att följande påståenden stämmer om det läromedel (lärobok och lärarhandledning) du huvudsakligen använder i matematik? Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra a) Det ger mig nyttig information om hur man kan undervisa specifika matematiska idéer, begrepp och procedurer A A A A b) Det ger mig nyttig information om vad eleverna vanligtvis vet eller klarar av A A A A c) Det ger mig idéer om hur jag kan individualisera undervisningen A A A A d) Det ger mig idéer om hur jag kan arbeta med problemlösning i helklass A A A A e) Det erbjuder tillräckligt svåra utmaningar till elever som behöver extra stimulans A A A A f) Det ger mig idéer om hur jag ska stötta elever med matematiksvårigheter A A A A g) Det ger mig idéer om hur jag kan variera undervisningen för att väcka elevers intresse A A A A h) Det ger mig idéer om hur jag kan bedöma elevers kunskapsutveckling A A A A i) Det stödjer mig i att genomföra effektiv matematikundervisning A A A A j) Det överensstämmer med läroplanen A A A A Stämmer inte alls Årskurs 4 Lärarenkät 14

16 Matematiklyftet Fråga M13 handlar om Matematiklyftet som är en fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen startade läsåret 2013/2014 (med försöksverksamhet 2012) och pågår till läsåret 2015/2016. När du besvarar följande frågor vill vi att du utgår ifrån dina erfarenheter från Matematiklyftet. M13 A. Deltar du eller har du deltagit i Matematiklyftet? Om Ja, Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga S1) B. Vilken termin/vilka terminer deltar/deltog du i Matematiklyftet? a) vt A b) ht A c) vt A d) ht A e) vt A f) ht A g) vt A Kryssa i de alternativ som passar. C. Vilken/vilka moduler arbetar du med eller har du slutfört? D. I vilken utsträckning anser du att ditt deltagande i Matematiklyftet har inneburit följande? I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning Inte alls a) Det har bidragit till att jag utvecklat min undervisning i matematik A A A A b) Det har lett till ett ökat samarbete mellan lärare när det gäller matematikundervisning A A A A c) Det har gett mina elever bättre förutsättningar att lära sig matematik A A A A d) Det har gjort mig mer medveten om hur jag kan ta reda på vad eleverna kan och inte kan A A A A e) Det har gett mig ökad kunskap om matematikdidaktisk forskning A A A A a) Taluppfattning och tals användning --- A b) Algebra --- A c) Geometri --- A d) Sannolikhet och statistik --- A e) Samband och förändring --- A f) Problemlösning --- A g) Matematikundervisning med IKT --- A Kryssa i de alternativ som passar. 15 Årskurs 4 Lärarenkät

17 Att undervisa TIMSS-klassen i naturorienterande ämnen (NO) S1 A. Bedrivs undervisningen i NO för eleverna i denna klass främst som ett separat ämne (dvs. inte integrerat med andra ämnen)? Ja --- A Nej --- A B. Försök uppskatta den tid som du undervisar eleverna i denna klass i NO. minuter per vecka Ange antal minuter per vecka. Räkna om antal undervisningstimmar till minuter. S2 Hur skulle du beskriva ditt självförtroende när det gäller att göra följande när du undervisar i NO i den här klassen? Mycket högt Högt Medel Lågt a) Inspirera elever att lära sig NO A A A A b) Förklara vetenskapliga begrepp eller principer genom att göra vetenskapliga experiment A A A A c) Ge utmanande uppgifter till de mest högpresterande eleverna A A A A d) Anpassa min undervisning för att väcka elevers intresse --- A A A A e) Hjälpa elever att förstå värdet av att lära sig NO A A A A f) Bedöma elevers förståelse för NO A A A A g) Underlätta förståelsen hos elever med svårigheter att lära sig A A A A h) Göra NO relevant för elever A A A A i) Utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande A A A A j) Undervisa i NO genom att använda undersökande metoder A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 16

18 S3 Hur ofta ber du eleverna i den här klassen att göra följande när du undervisar dem i NO? Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig a) Lyssna på mig när jag förklarar ett nytt område inom NO A A A A b) Observera naturfenomen som t.ex. vädret eller en växande planta och beskriva vad de ser A A A A c) Se på när jag visar ett experiment eller en undersökning A A A A d) Utforma eller planera experiment eller undersökningar A A A A e) Genomföra experiment eller undersökningar A A A A Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig o) Diskutera sina olika uppfattningar om ett naturvetenskapligt fenomen -- A A A A p) Arbeta med processer (hypotesövningar, variabelkontroll m.m) A A A A q) Besvara frågor om naturvetenskapens karaktär (t.ex. naturvetenskap som mänsklig konstruktion) A A A A r) Ge feedback på varandras arbeten A A A A f) Redovisa data från experiment eller undersökningar A A A A g) Tolka data från experiment eller undersökningar A A A A h) Använda belägg från experiment eller undersökningar för att bekräfta slutsatser A A A A i) Läsa i sina läroböcker eller i annat material A A A A j) Memorera fakta och principer - A A A A k) Göra undersökningar utanför lektionstid A A A A l) Delta i skriftliga prov eller läxförhör A A A A m) Arbeta tillsammans i grupper som inte är nivågrupperade --- A A A A n) Arbeta tillsammans i nivågrupperade grupper A A A A 17 Årskurs 4 Lärarenkät

19 Användning av datorer i NO-undervisningen i TIMSS-klassen S4 A. Har eleverna i TIMSS-klassen tillgång till datorer (inklusive surfplattor) under NO-lektionerna? Ja --- A Nej --- A (Om Nej, gå till fråga S5) Om Ja, B. Vilken tillgång har eleverna till datorer? Ja Nej a) Varje elev har en dator A A b) Klassen har datorer som eleverna kan dela A A c) Skolan har datorer som klassen kan använda ibland A A C. Hur ofta låter du eleverna göra följande på datorn under NO-lektionerna? Varje eller nästan varje dag 1 eller 2 gånger i veckan 1 eller 2 gånger i månaden Aldrig eller nästan aldrig a) Öva färdigheter och procedurer A A A A b) Söka idéer och information ---- A A A A c) Göra vetenskapliga försök eller experiment A A A A d) Studera naturfenomen via simuleringar A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 18

20 NO-undervisningens innehåll i TIMSS-klassen S5 Följande lista omfattar de huvudområden som finns med i TIMSS-provet i NO. Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i denna klass undervisats i respektive område. Om ett område har behandlats före årskurs 4 väljer du I huvudsak undervisats före innevarande år. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår men ännu inte slutförts, anges I huvudsak undervisats i år. Om ett område ännu inte tagits upp, påbörjats eller inte ingår i årskurs 4 väljer du Inte undervisats än eller precis påbörjats. A. Biologi I huvudsak undervisats före innevarande år I huvudsak undervisats i år Inte undervisats än eller precis påbörjats a) Kännetecken för levande organismer och större grupper av levande organismer (t.ex. däggdjur, fåglar, insekter, växter) A A A b) Kroppens viktigaste strukturer och funktioner hos människor, andra djur och växter A A A c) Livscykler hos vanliga växter och djur (t. ex. människor, fjärilar, grodor och blommor) A A A d) Förståelse för att vissa kännetecken är ärvda och andra är ett resultat av miljön A A A e) Hur fysiska egenskaper och beteenden hjälper levande organismer att överleva i sin miljö A A A f) Samband i samhällen och ekosystem (t.ex. enkla näringskedjor, relationen mellan rovdjur och bytesdjur, människans påverkan på miljön) A A A g) Människors hälsa (spridning och förebyggande av sjukdomar, symtom på hälsa och ohälsa, vikten av en hälsosam kost och träning) A A A h) Biologifrågor där hållbar utveckling ingår som perspektiv A A A B. Fysik och kemi a) Ämnens aggregationstillstånd (fast, flytande, gas) och aggregationstillståndens egenskaper (volym, form); hur aggregationstillstånden förändras genom uppvärmning och avkylning A A A b) Klassificering av material baserat på fysiska egenskaper (t.ex. vikt/massa, volym, värmeledande, strömförande, magnetism) A A A c) Blandningar och metoder för att separarera en blandnings beståndsdelar (t.ex siktning, filtrering, avdunstning och använda en magnet) A A A d) Kemiska förändringar i vardagslivet (t.ex. förmultning, förbränning, rostbildning, matlagning) A A A e) Vanliga energikällor (t.ex. sol, elektricitet, vatten, vind) och energianvändning (uppvärmning och nedkylning av hus, belysning) A A A f) Ljus och ljud i vardagslivet (förståelse för skuggor och reflektion, förståelse för att vibrerande objekt skapar ljud) A A A g) Elektricitet och enkla kretsar (t.ex. känna igen ledande material, känna igen att elektricitet kan förvandlas till ljus eller ljud, veta att en krets måste vara sluten för att kunna fungera) A A A h) Magnetiska egenskaper (t.ex. veta att lika poler repellerar och olika poler attraherar, känna igen att magneter kan attrahera vissa objekt) A A A i) Krafter som får föremål att röra sig (t.ex. tyngdkraft, att dra eller putta på) A A A j) Fysik- och kemifrågor där hållbar utveckling ingår som perspektiv A A A 19 Årskurs 4 Lärarenkät

21 S5 (fortsättning) Välj det svar som bäst beskriver när eleverna i denna klass undervisats i respektive område. Om ett område har behandlats före årskurs 4 väljer du I huvudsak undervisats före innevarande år. Om undervisningen inom ett område ägt rum till hälften under detta läsår men ännu inte slutförts, anges Om ett område ännu inte tagits upp, påbörjats eller inte ingår i årskurs 4 väljer du Inte undervisats än eller precis påbörjats. C. Naturgeografi Kryssa i en cirkel på varje rad. I huvudsak undervisats före innevarande år I huvudsak undervisats i år Inte undervisats än eller precis påbörjats a) Vanliga kännetecken för jordens landskap (t.ex. berg, slättland, öknar, floder, hav) och deras samband med människans användande (t.ex. jordbruk, bevattning, markexploatering) A A A b) Var man finner vatten på jorden och hur det rör sig i vattnets kretslopp (t.ex. avdunstning, regn, moln, dagg) A A A c) Förståelse för att väderförhållanden kan förändras från dag till dag, över årstiderna och geografisk plats A A A d) Förståelse om vad fossiler är och vad de kan berätta för oss om tidigare förhållanden på jorden A A A e) Kroppar i solsystemet (solen, jorden och andra planeter) och deras rörelser (jorden och andra planeter kretsar runt solen, månen kretsar runt jorden) A A A f) Förståelse för att dag och natt är ett resultat av att jorden roterar runt sin egen axel och hur jordens rotation förändrar skuggan över dagen A A A g) Förståelse för hur årstider är relaterade till jordens årliga rotation runt solen A A A h) Geografifrågor där hållbar utveckling ingår som perspektiv A A A Årskurs 4 Lärarenkät 20

22 Läxor i NO i TIMSS-klassen S6 A. Hur ofta brukar du ge eleverna i den här klassen läxa i NO? Jag ger inte läxa i NO --- A (Gå till fråga S7) Mindre än 1 gång i veckan --- A 1 eller 2 gånger i veckan --- A 3 eller 4 gånger i veckan --- A Varje dag --- A B. När du ger läxa i NO till eleverna i den här klassen, ungefär hur många minuter brukar du räkna med att det kommer att ta dem? (Tänk på den tid det skulle ta en genomsnittlig elev i din klass.) 15 minuter eller mindre --- A minuter --- A minuter --- A Mer än 60 minuter --- A D. Hur ofta ger du TIMSS-klassen läxor med nedanstående syften? Alltid eller nästan alltid Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) För att göra klart ett avsnitt i NO A A A b) För att träna på utmanande problem A A A c) För att repetera grundläggande idéer eller begrepp A A A d) För att förbereda sig inför kommande lektioner genom att i förväg sätta sig in i områden som ska behandlas framöver -- A A A C. Hur ofta gör du följande med NO-läxorna i den här klassen? Alltid eller nästan alltid Ibland Aldrig eller nästan aldrig a) Rättar uppgifterna och ger återkoppling till elever A A A b) Diskuterar läxan i klassen A A A c) Kontrollerar om läxan är gjord eller inte A A A 21 Årskurs 4 Lärarenkät

23 Bedömning av NO i TIMSS-klassen Kompetensutveckling inom NO S7 Hur stor vikt lägger du vid följande för att följa elevers kunskapsutveckling i NO? Stor vikt Viss vikt Liten eller ingen vikt a) Bedömning av elevernas pågående arbete A A A b) Prov (t.ex. lärartillverkade eller från läromedel) A A A c) Nationella bedömningsstöd --- A A A S8 Har du under de senaste två åren deltagit i kompetensutveckling som avsett något av följande? Ja Nej a) Ämnesinnehåll i NO A A b) Pedagogik/metodik inom NO A A c) Kursplanerna i NO-ämnena A A d) Integrering av informationsteknik (IT) i NO A A e) Utveckling av elevers kritiska tänkande eller problemlösningsförmåga A A f) Bedömning av kunskaper i NO A A g) Bemötande av enskilda elevers behov A A h) Integrering av NO med andra ämnen (t.ex. matematik, teknik) A A i) Undervisning för hållbar utveckling A A S9 Hur många timmar har du sammanlagt ägnat åt formell kompetensutveckling (t.ex. workshops, seminarier, etc.) i NO under de två senaste åren? Inga --- A Färre än 6 timmar --- A 6-15 timmar --- A timmar --- A Fler än 35 timmar --- A Årskurs 4 Lärarenkät 22

24 S10 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa inom följande NO-områden? Om ett område inte undervisas i årskurs 4 eller om du inte är ansvarig för undervisningen i det här området ska du kryssa i inte tillämpligt. A. Biologi Inte tillämpligt Mycket väl förberedd Ganska förberedd Inte förberedd a) Kännetecken för levande organismer och större grupper av levande organismer (t.ex. däggdjur, fåglar, insekter, växter) A A A A b) Kroppens viktigaste strukturer och funktioner hos människor, andra djur och växter A A A A c) Livscykler hos vanliga växter och djur (t. ex. människor, fjärilar, grodor och blommor) A A A A d) Förståelse för att vissa kännetecken är ärvda och andra är ett resultat av miljön A A A A e) Hur fysiska egenskaper och beteenden hjälper levande organismer att överleva i sin miljö A A A A f) Samband i samhällen och ekosystem (t.ex. enkla näringskedjor, relationen mellan rovdjur och bytesdjur, människans påverkan på miljön) A A A A g) Människors hälsa (spridning och förebyggande av sjukdomar, symtom på hälsa och ohälsa, vikten av en hälsosam kost och träning) A A A A h) Biologifrågor där hållbar utveckling ingår som perspektiv A A A A B. Fysik och kemi a) Ämnens aggregationstillstånd (fast, flytande, gas) och aggregationstillståndens egenskaper (volym, form); hur aggregationstillstånden förändras genom uppvärmning och avkylning A A A A b) Klassificering av material baserat på fysiska egenskaper (t.ex. vikt/massa, volym, värmeledande, strömförande, magnetism) A A A A c) Blandningar och metoder för att separarera en blandnings beståndsdelar (t.ex siktning, filtrering, avdunstning och använda en magnet) A A A A d) Kemiska förändringar i vardagslivet(t.ex. förmultning, förbränning, rostbildning, matlagning) A A A A e) Vanliga energikällor (t.ex. sol, elektricitet, vatten, vind) och energianvändning (uppvärmning och nedkylning av hus, belysning) A A A A f) Ljus och ljud i vardagslivet (förståelse för skuggor och reflektion, förståelse att vibrerande objekt skapar ljud) A A A A g) Elektricitet och enkla kretsar (t.ex. känna igen ledande material, känna igen att elektricitet kan förvandlas till ljus eller ljud, veta att en krets måste vara sluten för att kunna fungera) A A A A h) Magnetiska egenskaper (t.ex. veta att lika poler repellerar och olika poler attraherar, känna igen att magneter kan attrahera vissa objekt) A A A A i) Krafter som får föremål att röra sig (t.ex. tyngdkraft, att dra eller putta på) A A A A j) Fysik- och kemifrågor där hållbar utveckling ingår som perspektiv A A A A 23 Årskurs 4 Lärarenkät

25 S10 Hur väl förberedd känner du dig för att undervisa inom följande NO-områden? Om ett område inte undervisas i årskurs 4 eller om du inte är ansvarig för undervisningen i det här området ska du kryssa i inte tillämpligt. C. Naturgeografi Inte tillämpligt Mycket väl förberedd Ganska förberedd Inte förberedd a) Vanliga kännetecken för jordens landskap (t.ex. berg, slättland, öknar, floder, hav) och deras samband med människans användande (t.ex. jordbruk, bevattning, markexploatering) A A A A b) Var man finner vatten på jorden och hur det rör sig i vattnets kretslopp (t.ex. avdunstning, regn, moln, dagg) A A A A c) Förståelse för att väderförhållanden kan förändras från dag till dag, över årstiderna och geografisk plats A A A A d) Förståelse om vad fossiler är och vad de kan berätta för oss om tidigare förhållanden på jorden A A A A e) Kroppar i solsystemet (solen, jorden och andra planeter) och deras rörelser (jorden och andra planeter kretsar runt solen, månen kretsar runt jorden) A A A A f) Förståelse för att dag och natt är ett resultat av att jorden roterar runt sin egen axel och hur jordens rotation förändrar skuggan över dagen A A A A g) Förståelse för hur årstider är relaterade till jordens årliga rotation runt solen A A A A h) Geografifrågor där hållbar utveckling ingår som perspektiv A A A A Årskurs 4 Lärarenkät 24

26 NO-undervisning i TIMSS-klassen S11 Hur bra tycker du att följande påståenden stämmer med avseende på din skola? Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte så bra Stämmer inte alls a) Frågor om undervisningen för hållbar utveckling anses som viktiga av skolledningen A A A A b) Frågor om undervisning för hållbar utveckling anses som viktiga i lärarkollegiet ---- A A A A c) Frågor om hållbar utveckling anses som viktiga av skolans elever A A A A d) Skolan arbetar systematiskt med frågor om undervisning för hållbar utveckling A A A A S12 A. Hur ofta har eleverna i TIMSS-klassen fått arbeta med NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla) i NO? Mycket ofta A Ofta A Ibland A Aldrig eller nästan aldrig A (Om Aldrig eller nästan aldrig, gå till fråga S13) Om de har fått arbeta med NTA, B. I vilken utsträckning tycker du att det har ökat motivationen hos eleverna för NO? Stor A Medel A Liten A Ingen A 25 Årskurs 4 Lärarenkät

27 S13 Hur ofta händer följande när du undervisar eleverna i TIMSS-klassen i NO? Läroboken Varje eller nästan varje lektion Ungefär hälften av lektionerna Vissa lektioner Aldrig a) Eleverna läser själva i läroboken A A A A b) Jag går igenom texter, bilder och exempeluppgifter ur läroboken A A A A c) Eleverna löser uppgifter i läroboken A A A A d) Eleverna söker information i läroboken inför t.ex. redovisningar och inlämningsuppgifter A A A A e) Eleverna förklarar och diskuterar exempelvis begrepp, figurer eller bilder ur läroboken A A A A f) Eleverna arbetar med problem som inte har någon omedelbart självklar lösning, med hjälp av läroböcker A A A A Dator, telefon och surfplatta g) Eleverna läser själva i digitala medier (datorer, smarta telefoner eller surfplattor) A A A A h) Jag går igenom texter, bilder och uppgifter från digitala medier (dator, smarta telefoner, surfplattor eller smartboard) A A A A i) Eleverna löser uppgifter på digitala medier (datorer, smarta telefoner eller surfplattor) A A A A j) Eleverna söker information i digitala medier (datorer, smarta telefoner eller surfplattor) inför t.ex. redovisningar och inlämningsuppgifter A A A A k) Eleverna förklarar och diskuterar exempelvis begrepp, figurer eller bilder från digitala medier (datorer, smarta telefoner eller surfplattor) A A A A l) Eleverna arbetar med problem som inte har någon omedelbart självklar lösning, med hjälp av digitala medier (datorer, smarta telefoner eller surfplattor) A A A A Tack! Tack för att du tog dig tid att besvara denna enkät. Årskurs 4 Lärarenkät 26

28 TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY Lärarenkät Årskurs 4 IEA, 2014 International Association for the Evaluation of Educational Achievement timss.bc.edu