Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.



Relevanta dokument
Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Riskbedömning - revisionsintervall

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Information till patient om behandlingsalternativ vid entandslucka i fronten

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Barntandvårdsprogram LOV 2017

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

SPECIFIKA KRAV PÅ VÅRDEN... 3 DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLAN... 4

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Tandvårdsförvaltningen

Seminar i barnetannpleie

Vårdprogram - karies

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Karies hos skolbarn HT2011. Prevalens Andelen i en population med en specifik egenskap el sjukdom vid en given tidpunkt

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvårdsförvaltningen

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk ) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Riktlinjer för vårdprogram för vuxna

VAR GOD SKRIV LÄSLIGT!!

Riskgruppering inom tandvården för barn och unga. Region Örebro län. Flik 5

Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård.

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent

Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Vårdprogram - personer med funktionsnedsättning och äldre. 21 nov 2018 Johanna Mattsson ST- tandläkare Orofacial Medicin Uppsala

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

Riktlinjer för barnoch

Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna

Barntandvårdsprogram 2015

Profylax- och vårdprogram

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Kroniska sjukdomar hos barnodontologiska. Göran Dahllöf, Odontologiska institutionen

Apotekets råd om. Torr i munnen

Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Early childhood caries (ECC)

Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Skriftlig tentamen (tentamenstillfälle 1), kurs 3 ht 2009

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Den dementa tanden Hur bevara munhälsan vid demenssjukdom

Många patienter behöver extra fluor för att ha karies under kontroll

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

TANDVÅRD FÖR DIN HUND ELLER KATT. Goda Råd från Evidensia.

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling Eva Edblad Tønsberg

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?

Fluor i kariesprofylaxen

Vårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne

Utmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr

Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016

SAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år

Patient fall. Terapiplanering

Slå hal på myterna om tandvård

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Äldre tänder behöver mer omsorg

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Munhälsa hos barn och ungdomar i Örebro län 2017

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

HANDBOK FÖR IDENTIFIERING AV FRISKT OCH SJUKT I MUNNEN. Kännetecken. Orsak

Narkostandvård. ST-Seminarium Orofacial Medicin Hanna Eriksson och Christian Hermansson

Tandhälsa för små barn

Moderns ålder. Genetik. Genetik. Medicinsk bakgrund. Medicinsk bakgrund Leukemi Större risk att utveckla leukemi

Vi som arbetar här är

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Region Örebro läns program för barn och ungas tandvård

Tandhygienistyrket stora möjligheter

Bilaga 11 Tabellering av inkluderade studier i undergrupper.

Den muntorra patienten

Kliniktillfälle 2. Undersökning. 1. Plack vad gäller utbredning, tjocklek och typ av ytor. 2. Gingiva vad gäller färg, form, yta och konsistens

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

En inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Tandlossning och DIABETES

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Saliv- och bakterieprovtagning

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...

Transkript:

DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska grupperas med avseende på risk för att utveckla, återfå eller få förvärrad karies respektive parodontal sjukdom. Hur ska riskgruppering utföras? En riskgrupp för karies respektive parodontal sjukdom fås fram genom en samlad bedömning av hur stor påverkan olika kriterier har på den totala risken inom ovan nämnda områden (se nedan). Det är också viktigt när den samlade bedömningen görs att man som behandlare väger in patientens sociala situation (boende, familjeförhållanden mm) ur olika aspekter, etnicitet mm. När ska riskgruppering utföras? Vid varje tandläkarundersökning ska patienten riskgrupperas. Riskgrupperingen kan ändras vid mellanliggande undersökning/kontroll hos hygienist/tandsköterska. Hygienist kan självständigt ändra riskgrupp vid behov. Ansvarig tandläkare meddelas i dessa fall. Om ändring av riskgruppering vid tandsköterskekontroll är påkallad görs det i samråd med tandläkare. Beskrivning av patienterna i de olika riskgrupperna Kariesrisk Låg risk (0): Patient med ingen eller låg kariesaktivitet, god munhygien och goda kostvanor. Patienten koopererar och kommunicerar väl i tandvårdssituationen och har en låg eller normal kariesprevalens. Måttlig risk (1): Patient med måttlig kariesaktivitet. Patientens munhygien och kostvanor kan ha brister. Det kan förekomma kooperations- (pga. tandvårdsrädsla) och kommunikationsproblem samt vissa påverkande allmänna sjukdomar. Kariesprevalensen är normal eller hög. Hög risk (2): Patient med hög kariesaktivitet. Patientens munhygien och kostvanor har brister. Det kan förekomma svåra kooperations- (pga. tandvårdsrädsla) och kommunikationsproblem samt vissa, i hög grad, påverkande allmänna sjukdomar. Kariesprevalensen är hög. SID 1(6) Flik: Riskgruppering

Parodontal risk Låg risk (0): Patient med frisk gingiva och god munhygien. Patienten koopererar och kommunicerar väl i tandvårdssituationen och har ingen tidigare parodontal sjukdomserfarenhet. Måttlig risk (1): Patient med gingivit. Patientens munhygien har brister. Det kan förekomma kooperations- (pga. tandvårdsrädsla) och kommunikationsproblem samt vissa påverkande allmänna sjukdomar. Det kan förekomma tidigare parodontal sjukdomserfarenhet. Hög risk (2): Patient med gingivit och subgingival tandsten/aggresiv parodontit. Patientens munhygien har stora brister. Det kan förekomma svåra kooperations- (pga. tandvårdsrädsla) och kommunikationsproblem samt vissa, i hög grad, påverkande allmänna sjukdomar. Tidigare parodontal sjukdomserfarenhet förekommer. SID 2(6)

Kriterier för riskgruppering barn Inom varje kriterium görs en bedömning om det är en låg, måttlig eller hög påverkan (0,1 eller 2) på den totala bedömningen av risken för karies respektive parodontal sjukdom. Kariesrisk Påverkan anges inom parantes. Viktning På förskolebarn 1-6 år ska munhygienen ges ca 3 ggr högre vikt än de andra variablerna vid sammanvägningen av desamma. Detta gäller framför allts vid dålig munhygien. På barn 7-19 år ska kostvariabeln ges ca 2 ggr högre vikt samt variabeln Tidigare karieserfarenhet ges 2-3 ggr högre vikt än de andra variablerna vid sammanvägningen av de desamma. När det gäller aktivitet ska det ges en högre vikt om den progredierande kariesen består av manifesta angrepp speciellt om dessa är placerade approximalt. Manifest/a angrepp approximalt på permanenta tänder medför hög (2) kariesrisk. Aktivitet Ingen kariesprogression (0) Kariesprogression på 1-4 ytor (1) Kariesprogression på 5 ytor eller fler, atypisk rampant karies (2) Kost, intagsfrekvens 0-2 intag/dag förutom huvudmål (0) 3-5 intag/dag förutom huvudmål (1) > 5 intag/dag förutom huvudmål, småäter (2) Munhygien/Tandrengöring God (daglig tandrengöring av god kvalité) (0) Medelgod (daglig tandrengöring av medelgod kvalité) (1) Dålig (ej regelbunden tandrengöring) (2) Saliv, buffring (kan tas vid hög aktivitet som ytterliggare stöd för riskgruppering) Blå buffring (0) Grön buffring (1) Gul buffring (2) SID 3(6)

Tidigare karies erfarenhet (prevalens) Fstot, bedöms i förhållande till åldersgrupp Lägre Fstot än normalt för åldersgruppen. (0) Normal Fstot i förhållande till åldersgruppen. (1) Högre Fstot än normalt för åldersgruppen (2) Fluorexponering Regelbunden fluorexponering (tandkräm, dricksvatten, extra fluortillförsel). (0) Oregelbunden fluorexponering (1) Allmänt Sjukdomar, medicinering. Sjukdomarnas allvarlighetsgrad samt mängd medicinering påverkar i olika grad. Exempel på sjukdomar och mediciner: - Diabetes - Ätstörningar - Reumatisk sjukdom - Barn med handikapp - Astma mediciner (0-2) Kooperation/kommunikation. (0-2) Tandvårdsrädsla (0-2) Övrigt, teknisk risk Ej fast tandreglerings apparat. (0) Fast tandreglerings apparat. (1) Parodontal risk Påverkan anges inom parantes. Viktning Variabeln Aktivitet ska ges ca 2 ggr högre vikt än de andra variablerna vid sammanvägningen av de desamma. Detta gäller hög aktivitet. Aktivitet Frisk (0) Gingivit (1) Aggressiv parodontit (2) Munhygien/Tandrengöring God (daglig tandrengöring av god kvalité) (0) Medelgod (daglig tandrengöring av medelgod kvalité) (1) Dålig (ej regelbunden tandrengöring) (2) SID 4(6)

Tobaksbruk Inget tobaksbruk (0) Rökning mindre än 10 cigaretter/dag, snusning (1) Rökning mer än 10 cigaretter/dag (2) Allmänt Sjukdomar, medicinering. Sjukdomarnas allvarlighetsgrad samt mängd medicinering påverkar i olika grad. Exempel på sjukdomar: - Diabetes - Barn med handikapp (Downs syndrom) - Tidigare parodontal sjukdom (0-2) Kooperation/kommunikation. (0-2) Tandvårdsrädsla (0-2) SID 5(6)

RISKGRUPPERING BARN KARIES RISK LÅG, 0 MÅTTLIG, 1 HÖG, 2 KOMMENTAR Manifest/a angrepp AKTIVITET approximalt på Ingen Kariesprogr på Kariesprogr på permanenta tänder kariesprogression 1-4 ytor >5 ytor medför hög (2) risk totalt KOST 0-2 intag/dag 3-5 intag/dag > 5 intag/dag Intag förutom huvudmål 2 ggr högre vikt på barn 7-19 år MUNHYGIEN God Medelgod Dålig 3 ggr högre vikt på barn 1-6 år SALIV Blå buff Grön buff Gul buff Buffringskapacitet TIDIGARE KARIES Låg Fstot Normal Fstot Hög Fstot Fstot värdet satt i förhållande till medelvärde för åldersgruppen i fråga. FLUOR EXPONERING Regelbunden Oregelbunden ÖVRIGT PARODONTAL RISK Ingen fastsittande Tr behandling Fastsittande Tr behandling AKTIVITET Frisk Gingivit Aggressiv parodontit MUNHYGIEN God Medelgod Dålig TOBAKSBRUK Inget < 10 cigaretter/dag, snusning > 10 cigaretter/dag ALLMÄNT SJUKDOMAR Inga, ej påverkande sjukdomar Måttligt påverkande sjukdomar I hög grad påverkande sjukdomar MEDICINER Inga, ej påverkande mediciner Måttligt påverkande mediciner I hög grad påverkande mediciner KOOP/KOMMUNIKATION God kooperation/ kommunikation Behandlingspåverkande svårigheter Gravt behandlingspåverkande svårigheter TANDVÅRDSRÄDSLA Ingen Behandlingspåverkande rädsla Gravt behandlingspåverkande rädsla SID 6(6)