Intygstjänster 2016 Rapport, december 2016 Sid 1/40
Innehåll Sammanfattning... 4 Resultat 2016... 5 Förkortningar och definitioner... 6 1. Inledning... 9 1.1 Utveckling i projektet mellan 2011-2016... 9 2. Delområde 1. Integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP... 11 2.1 Uppdrag... 11 2.2 Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystemen... 11 2.3 Dödsbevis och dödsorsaksintyg... 17 2.4 Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal... 17 3. Delområde 2. E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering... 19 3.1 Uppdrag... 19 3.2 Kodverksstödsystem för det nationella fackspråket... 19 3.3 Utveckling av Mina intyg under 2016... 19 3.4 Samverkansytan fördjupad förstudie om ökad involvering av invånare och arbetsgivare... 21 4. Delområde 3. Vidareutveckling av Statistiktjänsten... 25 4.1 Uppdrag... 25 4.2 Om arbetet under året... 25 4.3 Nya funktioner i Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning... 25 4.4 Rehabstöd ny nationell tjänst för att följa upp pågående behandlingar och sjukskrivningar 26 5. Delområde 4. Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation... 28 5.1 Uppdrag... 28 5.2 Generell lösning för integration mellan journalsystem och Webcert... 28 5.3 Möjliggöra lagring av elektronisk ärendekommunikation i Intygstjänsten... 29 5.4 Utveckling av flera intyg i Webcert... 29 5.5 Anslutning till de nya federationerna... 29 Sid 2/40
5.6 Utredning och användning av standardformat för representation av regeluttryck för FMB... 31 6. Delområde 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte... 34 6.1 Uppdrag... 34 6.2 Resultat... 34 7. Delområde 6. Fördjupade medicinska utredningar... 37 7.1 Uppdrag... 37 7.2 Resultat... 37 8. Leverans och överlämning till förvaltning... 38 8.1 Uppdrag... 38 8.2 Resultat... 38 9. Projektövergripande arbete... 40 Sid 3/40
Sammanfattning Enligt överenskommelsen om sjukskrivning och rehabilitering 2016 ska SKL, tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades inom utökat elektroniskt informationsutbyte under 2014 2015 genom att vidareutveckla och förbättra både de befintliga och de nya tjänster som tagits fram, samt genomföra fördjupade analyser. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling inom de sex områden som ingår i villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte i överenskommelsen för 2016. I överenskommelsen påtalas att regeringen och SKL bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ytterligare effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Det fortsatta arbetet innebär ett förbättrat stöd för inblandade parter, som patienten, läkaren och annan vårdpersonal samt handläggare på Försäkringskassan. Det stärker också kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service och delaktighet för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. På uppdrag av SKL har Inera AB uppdraget att fortsätta arbetet i projektet Intygstjänster 2016 för att uppfylla samtliga delmål under överenskommelsens villkor 5 Utökat elektronisk informationsutbyte. Inom samtliga områden ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Arbete inom område 1 ska bedrivas i samarbete med Socialstyrelsen och arbete inom område 5 och 6 ska ske i samarbete med Försäkringskassan. Områden inom villkor 5: 1. Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP). 2. E-Hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. 3. Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bl.a. skillnader mellan kvinnor och män, på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. 4. Vidareutveckling av elektroniska intyg och därtill hörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill hörande kommunikation. 6. Gemensamt elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg. Sid 4/40
Resultat 2016 Under 2016 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 5 i årets överenskommelse mellan SKL och socialdepartementet. Inom område 1 har projektet haft ett nära samarbete med Socialstyrelsen när det gäller integrationen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i Webcert och i landstingens journalsystem, samt arbetat med vidareutveckling av befintlig integration av beslutsstödet som stöd vid intygsutfärdandet. Projektet har också haft ett nära samarbete med Socialstyrelsen kring deras förstudie om huruvida det är möjligt att ersätta dagens digitala lösning för utfärdande av dödsbevis och dödsorsaksintyg, som idag endast kan ske i Socialstyrelsens webbaserade tjänst emortis, med motsvarande funktionalitet i Webcert alternativt i hälso- och sjukvårdens journalsystem. Diskussioner har också förts med Socialstyrelsen om möjligheten att ansluta vårdsystem till Socialstyrelsens tjänst för direktåtkomst till registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP). Inom område 2 har en fördjupad förstudie påbörjats i syfte att ta fram förslag till hur individen och aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, i första hand hälso- och sjukvården och arbetsgivare, kan samverka genom att utbyta information med hjälp av digitala informationstjänster. Denna tjänst har fått arbetsnamnet Samverkansytan. Projektet har också haft kontakter med aktörer inom försäkringsbranschen som skulle kunna vara möjliga nya mottagare i intygsprocessen. Inom område 3 har ett fortsatt utvecklingsarbete skett för Statistiktjänsten. En ny nationell tjänst har också tagits fram som gör det möjligt att få en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet. Tjänsten kallas för Rehabstöd och vänder sig till vårdpersonal som arbetar med koordinering av rehabiliteringsinsatser. Inom område 4 har nya versioner av tjänstekontrakten för integration mellan journalsystem och Webcert tagits fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete har också pågått för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten. Utredning och planering kring införande av stöd för de nya federationerna för e-legitimation har också pågått. Inom område 5 har det pågått ett nära samarbete mellan projektet Intygstjänster och IFV-projektet hos Försäkringskassan med målet att produktionssätta det medicinska underlaget Läkarutlåtande för sjukersättning i en ny teknisk, digital struktur. Inom område 6, ett gemensamt elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg. Projektet har gjort en analys av det arbete som gjordes 2014 för att se vad som behövs för att kunna slutföra arbetet i samverkan med Försäkringskassan. Projektet har dock inte kunnat slutföra utvecklingsarbetet då det har varit beroende av insatser från Försäkringskassan och som inte blivit utförda. Sid 5/40
Förkortningar och definitioner Begrepp/förkortning BankID e-legitimation FMU Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, FMB HOSP HSA ICD-10 ICF IFV Intygsprocess Intygstjänsten Definition/förklaring BankID är en e-legitimation som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. Elektronisk legitimation för att legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. Försäkringsmedicinska utredningar Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Ges ut av Socialstyrelsen och består av två delar: övergripande principer för sjukskrivning och rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/omfors akringsmedicinsktbeslutsstod Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen) HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. http:///tjanster--projekt/hsa/ Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th version (internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, version 10). ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10 International Classification of Functioning, Disability and Health/ (internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF kompletterar ICD-10 då två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF-koder kan användas som kliniskt verktyg vid bedömning av behov, arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/koderfunktionstillstandicf Informationsväg Försäkringskassan - Vården (benämning på Försäkringskassans projekt). Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas kommunikation kring intyget ingår i processen. Intygstjänsten är Ineras nationella databas som lagrar alla elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården. Sid 6/40
IVO Läkarintyg (tjänst) Inspektionen för vård och omsorg. Läkarintyg är en nationell tjänst som gör det möjligt för läkare och handläggare att elektroniskt skicka läkarintyg och meddelanden mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Tjänsten gör det även möjligt för patienter att nå sina läkarintyg i invånartjänsten Mina intyg. http:///tjanster--projekt/lakarintyg/ Läkarintyg FK 7263 Försäkringskassans Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 socialförsäkringsbalken. Den vanligaste läkarintygsblanketten, är underlag för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Är även vanligt förekommande hos arbetsgivare. Mina intyg (tjänst) Projektet Rehabiliteringskedjan Rehabstöd Samtycke Samverkansytan SITHS Mina intyg är en webbtjänst där invånare kan hantera sina läkarintyg. Det går att läsa, skriva ut och spara sina intyg i sin dator och skicka intygen till Försäkringskassan via Mina intyg. Tjänsten nås via 1177 Vårdguidens e- tjänster. http:///tjanster--projekt/mina-intyg/ Avser i den här rapporten projektet Intygstjänster 2016 på Inera. http:///tjanster--projekt/intygstjanster/ Fasta tidsgränser för när den sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas mot det egna arbetet, andra arbeten hos arbetsgivaren eller hela arbetsmarknaden. https://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivning_och_sjukpenning/reh abiliteringskedjan Rehabstöd är en nationell tjänst som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. Stödet är kopplat till den nationella statistiktjänsten och används av personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter, som läkare och rehabkoordinatorer. http:///tjanster--projekt/rehabstod/ Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Samverkansytan kallas det tänkta IT-stöd som projektet gjort en fördjupad förstudie om under 2016. Syftet med ytan är att underlätta invånarens samverkan med andra aktörer, såsom arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Säker IT för Hälso- och Sjukvården. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering och kan användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa. http:///tjanster--projekt/siths/ Sid 7/40
Sjukskrivningsprocess SKL SRS Statistiktjänsten Tjänstekontrakt Vårdenhet Vårdgivare Webcert Sjukskrivningsprocess avser den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga/återgår i arbete, alternativt har behov av annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting Projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SKL). https://skl.se/halsasjukvard/sjukskrivningochrehabilitering/rattsjukskrivningstod Statistiktjänsten visar statistik baserad på intyg som hälso- och sjukvården utfärdar elektroniskt. Statistiktjänsten består av en publik del som visar nationell statistik och är tillgänglig för alla, samt en del som kräver inloggning som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. http:///tjanster--projekt/statistiktjansten/ Tjänstekontrakt innehåller de regler och anvisningar som gäller för hur man bygger upp sina API:er (standardiserad programkod för återanvändbarhet). Hälso- och sjukvårdens tjänstekontrakt baseras på RIV TA-kontrakt som bygger på ett antal befintliga standarder, specifikationer och rekommendationer från erkända standardiseringsorgan eller motsvarande. (Inera) Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och definieras där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Webbapplikation för utfärdande av olika intyg (för närvarande Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 samt Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet och läkarintyg diabetes). Webcert kan användas för elektronisk ärendekommunikation för intyg som skickas till Försäkringskassan. Sid 8/40
1. Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster 2016 är en fortsättning av det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan. Uppdraget ingår som villkor 5 - Utökat elektronisk informationsutbyte i SKLs och regeringens överenskommelse En effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings och rehabiliteringsprocess 2016. I överenskommelsen för 2016 menar regeringen och SKL att ett fortsatt utvecklingsarbete är mycket betydelsefullt för att effektivisera hanteringen och kvaliteten i sjukskrivningsprocessen för inblandade aktörer och att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Det fortsatta arbetet ger ett förbättrat stöd för de inblandade parterna; patienten, läkaren, annan vårdpersonal och handläggare vid Försäkringskassan. Det stärker också kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service och delaktighet för patienten och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Inera AB har uppdraget att driva projektet Intygstjänster 2016 och tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen. Uppdraget ska redovisas i två rapporter till Försäkringskassan, i juni och december 2016. I denna rapport beskrivs det arbete som gjorts inom varje delområde under 2016. 1.1 Utveckling i projektet mellan 2011-2016 2011 infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Denna tjänst har sedan 2011 varit i stabil drift. 2012 utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbtjänst där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbtjänsten skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna tas med i det elektroniska spåret. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbtjänsten Webcert, som är en vidareutveckling av tankarna som realiserades i Medcert. 2013 var uppdraget att realisera delar av resultaten. Invånartjänsten Mina intyg driftsattes och lanserades och Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektronisk informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Tjänsten Sid 9/40
Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg. 2014 lanserades de första versionerna av tjänsterna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Tjänsten Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos landstingen och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare. 2015 fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av 2015. Tjänsterna Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kunde utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information. 2016 har projektet fokuserat på att vidareutveckla och förbättra de tjänster som har tagits fram tidigare, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren ska kunna hantera fler intygstyper och kunna skicka dessa till fler typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Samarbetet med Socialstyrelsen har fortsatt om en vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och i en förstudie om hanteringen av dödbevis och dödsorsaksintyg. Projektet har haft ett nära samarbete med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av flera förmåner. Projektet har utvecklat den nya nationella tjänsten Rehabstöd som vänder sig till läkare och rehabkoordinatorer. Rehabstöd visar pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. En fördjupad förstudie har genomförts i syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information. Sid 10/40
2. Delområde 1. Integration av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP 2.1 Uppdrag Inom detta delområde ska arbete utföras med integration av Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, FMB, i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården, HOSP. I uppdraget ingår att: utreda och vidareutveckla innehåll och informatik när det gäller det försäkringsmedicinska beslutsstödet utreda och påbörja utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg testa, följa upp och integrera HOSP-tjänsterna så att de svarar mot användarnas behov. 2.2 Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystemen Utgångsläge inför arbetet under året 2016 var en enkel integration av FMB i läkarintyget för sjukpenning, FK 7263, i intygsapplikationen Webcert. Integrationen produktionssattes i januari 2016 och används i nuläget av två landsting. Elva landsting/regioner produktionssätter liknande integrationer av FMB-stödet under hösten/vintern 2016. Resterande landsting/regioner arbetar med en integration till Webcert där FMB kommer att visas i det nya elektroniska intyget Läkarintyg för sjukpenning (se även avsnitten 5.4 och 6.2.1). Integrationen i Webcert innebar att FMB-information visas vid fält 2, 4, 5 och 8b i läkarintyget. Figur 1 visar hur det ser ut i läkarintyget i Webcert för diagnosen J20 - Akut bronkit. De tjänstekontrakt som Socialstyrelsen färdigställde under 2015 har fastställts under 2016 av avdelningen för arkitektur och regelverk på Inera och används av alla landsting för integrationen av FMB-stödet i sina intygsskrivande system. FMB är ett av flera ifyllnadsstöd som kan underlätta för läkaren. Under 2016 har projektet tillsammans med Socialstyrelsen vidareutvecklat det befintliga FMB-stödet samt utforskat andra stöd för ifyllnad av intyg. Stöden ska på flera sätt öka kvaliteten i intygen, till exempel genom att uppmärksamma läkaren på information som måste fyllas i hjälpa läkaren att ange information som Försäkringskassan efterfrågar. Sid 11/40
Figur 1. Utgångsläge: enkel integration av FMB-stöd i läkarintyget i Webcert innan årets ändringar. Sid 12/40
2.2.1 Enkät om synpunkter kring FMB-stödet Under hösten 2016 har projektet påbörjat en enkätstudie till intygsutfärdande läkare för att få in synpunkter kring FMB-stödet. Enkäterna riktar sig till läkare som arbetar i: journalsystem som är integrerade med Webcert och har FMB-stöd sedan januari 2016 (VAS). journalsystem som har en egenutvecklad integration av FMB-stödet (NCS Cross/EyeDoc, TakeCare, Asynja Visph, Melior, Obstetrix, PMO). Enkäten utvärderas löpande och svaren ska användas för att: förbättra FMB-integrationen i Webcert utifrån användarnas synpunkter och önskemål återkoppla relevanta synpunkter om FMB till landsting/regioner som har en egen FMBintegration i sina journalsystem återkoppla relevanta synpunkter om FMB till Socialstyrelsen. 2.2.2 Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert Följande ändringar och lösningsförslag som ingått i vidareutvecklingen av FMB-stödet i Webcert har diskuterats i samverkan med Socialstyrelsen. Tillägg av logik som styr vilken FMB-information som visas I Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutstöd (FMB) finns information och sjukskrivningsrekommendationer för ett hundratal diagnoser. För varje diagnos där FMBinformation finns tillhandahåller Socialstyrelsen denna vanligen på tre- eller fyrställig nivå av diagnosens ICD-10-kod. Den tillagda logiken innebär att om läkaren matar in en diagnoskod på lägre nivå (till exempel fyr- eller femställig ICD 10-kod) för vilken det inte explicit finns FMBinformation visas FMB-information för den kod på närmast ovanliggande nivå (tre- eller fyrställig) där det finns information. Figur 2 nedan visar hur det ser ut i Webcert när läkaren matar in diagnosen J20.7 för vilken det inte explicit finns FMB-information, istället visas information för diagnosen J20. Denna ändring är implementerad. Figur 2. Logiken för användargränssnittet visas i rutan med FMB-information till höger. Sid 13/40
Visa FMB-information i fält för huvud- och bidiagnos, se Figur 3. Denna ändring är utredd och klar för implementation. Figur 3. FMB-ruta med information för huvud- och bidiagnos. Komplettera rutan med FMB-information med rubrik I tre av de fyra FMB-rutorna har det tidigare saknats en rubrik för den FMB-information som visas. Figur 4 nedan visar ett exempel på hur rubriksättningen kommer att se ut i Webcert. Denna ändring är utredd och klar för implementation. Figur 4. FMB-ruta med rubrik vid läkarintygets fält 4. Lösningsförslag för hur FMB-stödet ytterligare kan utökas För följande lösningar är prototyp framtagen och klar för att testas med användare: Visa om det finns FMB-information för en viss diagnos när läkaren söker efter diagnosen. Tidigare gick detta att se först då läkaren hade valt diagnos. Uppmärksamma läkaren på när den egna rekommendationen överstiger rekommenderad maxlängd för sjukskrivning i FMB. Filtrera FMB:s rekommendationer för sjukskrivningslängd utifrån patientens förutsättningar. Projektet föreslår att arbetet fortsätter kommande år med de ändringar och förslag på lösningar som inte är klara. Sid 14/40
2.2.3 Andra stöd som underlättar ifyllnad av intyg har utforskats Projektet har utforskat andra digitala stöd för ifyllnad av intyg. Arbetet har omfattat diskussion och specificering av vilka andra ifyllnadsstöd utöver FMB som finns idag eller som är under utveckling eller utredning. Projektet har tagit fram lösningsförslag och prototyper för några av dessa stöd. Under hösten 2016 påbörjades användningstester och intervjuer för att utvärdera de framtagna lösningsförslagen i ett tidigt skede. Användningstester och intervjuer sker med intygsutfärdande läkare som vill pröva lösningsförslagen och påverka framtida ifyllnadsstöd. Följande ifyllnadsstöd har identifierats: ICF-stöd stöd för att förbättra bedömning av arbetsförmågan diagnosbaserat ifyllnadsstöd (till exempel ortopedmallar) information från tidigare intyg stöd för rätt sjukskrivning (SRS). ICF-stöd ICF är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa motsvarande ICD, som är en klassifikation av diagnoser. Det övergripande målet för klassifikationen är att erbjuda ett samlat och standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Idag finns stöd för att mata in ICF-koder för vissa intyg och för läkarintyget vid sjukpenning i några landsting, bland annat i Region Jönköpings län. Projektet har tagit fram ett förslag på hur ICF skulle kunna användas för att stödja inmatning av information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintyg i Webcert, Figur 5. Figur 5. Prototyp för ICF-stöd. Sid 15/40
Läkaren har möjlighet att välja de ICF-kategorier som bäst beskriver den aktuella diagnosen. De valda kategorierna skrivs i klartext i intyget och kan sedan kompletteras med mer detaljerade beskrivningar. Erfarenheter från Jönköping har visat att det blir enklare och tydligare att snabbt klicka i några av de viktigaste kroppsfunktionerna som berörs vid den diagnos som patienten har. Socialstyrelsen har också aktivt bidragit till lösningsförslaget, bland annat genom att ta fram ett urval av ICF-koder för en uppsättning diagnoser. Stöd för att förbättra bedömning av arbetsförmågan Stödet syftar till att stödja läkaren vid formulering av patientens arbetsförmåga. En möjlig lösning är att läkaren bedömer patientens arbetsförmåga utifrån var patienten befinner sig i rehabiliteringskedjan 1. Figur 6 visar hur det skulle kunna se ut i Webcert när läkaren blir informerad om var i rehabiliteringskedjan patienten befinner sig. Projektet har inlett en dialog med Försäkringskassan om möjligheten att ta del av uppgiften om position i rehabiliteringskedjan för att kunna visa detta direkt i intyget. Figur 6. Prototyp för "stöd för att förbättra bedömning av arbetsförmågan". 1 Information om rehabiliteringskedjan hos Försäkringskassan: https://www.forsakringskassan.se/sjukvard/sjukskrivning_och_sjukpenning/rehabiliteringskedjan Sid 16/40
Övriga ifyllnadsstöd För övriga tre ifyllnadsstöd finns ännu inga specifika lösningsförslag, detta arbete kan dock fortsätta under nästa år. För Stöd för rätt sjukskrivning finns dock SRS-projektets förslag och prototyper på hur stödet skulle kunna användas i Webcert. 2.3 Dödsbevis och dödsorsaksintyg Under första kvartalet 2016 har projektet och Socialstyrelsen fortsatt utredningsarbetet kring dödsbevis och dödsorsaksintyg. Bland annat har projektet medverkat i Socialstyrelsens förstudiearbete som väntas bli klar i slutet av 2016. Utöver Socialstyrelsen (som hanterar de inkommande dödsorsaksintygen) har Skatteverket, Polisen och Rättsmedicinalverket deltagit i arbetet. Syftet har varit att utreda huruvida det finns möjligheter för hälso- och sjukvården att använda Webcert för att utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg elektroniskt, direkt från journalsystemet, istället för att använda Socialstyrelsens nuvarande system emortis. Processen har kartlagts och en teknisk analys av systemet emortis har genomförts. Projektet har presenterat för övriga aktörer hur Webcert och tillhörande infrastrukturella tjänster fungerar samt redogjort för lösningsförslaget där Webcert ersätter emortis. 2.4 Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) innehåller behörighetsinformation för personer inom de 21 legitimerade yrken som finns inom hälso- och sjukvården, inklusive eventuella specialistbevis för läkare och tandläkare, personliga förskrivarkoder för läkemedelsförskrivning och behörighetsbegränsningar. Hälso- och sjukvården har behov av direktåtkomst till uppdaterad information i HOSP för att kunna säkerställa behörighet hos anställda och uppdragstagare. Detta behövs vid nyanställning, regelbunden kontroll av behörighet hos anställd personal och vid åtkomstkontroll för olika e-tjänster. Under 2015 arbetade Socialstyrelsen med att specificera teknik, struktur och innehåll för HOSP-registret och utvecklade en tjänst som, efter anslutning till aktuella tjänstekontrakt, kan anropas för direktåtkomst till legitimationsuppgifter i HOSP. 2.4.1 Lagändring för direktåtkomst till HOSP för hälso- och sjukvården Under första kvartalet 2016 har projektet och Socialstyrelsen löpande undersökt möjligheterna för journalsystem att ansluta sig till Socialstyrelsens HOSP-tjänst för realtidsåtkomst till legitimationsuppgifter. Enligt förordningen (2006:196) om register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är det idag endast offentliga vårdgivare, Transportstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som får ha direktåtkomst till HOSP-registret. Journalsystemen har därför inte kunnat ansluta direkt till tjänsten, eftersom många journalsystem har både offentliga och privata vårdgivare i samma system. Sid 17/40
Arbete pågår hos flera aktörer 2 där målet är att åstadkommande en förändring i gällande lagstiftning så att även privata vårdgivare kan få direktåtkomst. Det är inte möjligt att göra förändringar i förordningen om register över hälso- och sjukvårdspersonal, ändringar behövs därför i nuvarande sekretesslagstiftning. När/om lagstiftningen är ändrad kan även privata vårdgivare hämta legitimationsuppgifter genom direktåtkomst från Socialstyrelsens HOSPtjänst. Tjänsten för direktåtkomst till HOSP-registret är driftsatt hos Socialstyrelsen men används idag endast av Socialstyrelsen för interna behov. Socialstyrelsen har dialog med IVO och Transportstyrelsen om att utveckla funktionalitet på deras sida för att möjliggöra anslutning till HOSP-tjänsten. 2.4.2 Åtkomst till verifiering av läkarlegitimation för privatvården En mellanlösning för åtkomst av legitimationsuppgifter för intygsutfärdande läkare utvecklades under 2015 baserad på landstingens nuvarande nationella katalogtjänst för hälso- och sjukvårdspersonal (HSA), lösningen finns driftsatt sedan början av 2016. Denna lösning gör det möjligt för privata läkare att utfärda och kommunicera kring elektroniska läkarintyg genom att registrera sig i Webcert och där verifiera sin läkarlegitimation. Nackdelen med denna lösning är att HSA uppdateras med legitimationsuppgifter från HOSP-registret en gång per vecka, vilket innebär att det kan gå cirka en vecka från det att en ny privatläkare ansluter sig till dess att tjänsten kan börja användas. Inera undersöker tillsammans med Socialstyrelsen om en mer frekvent uppdatering är möjlig av HSA:s legitimationsuppgifter. 2 Socialstyrelsen, SKL och Inera. Sid 18/40
3. Delområde 2. E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering 3.1 Uppdrag Uppdraget inom e-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering görs i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer Genomföra förstudie och påbörja utveckling av ett kodverksstödsystem för det nationella fackspråket. (Genomförs av Socialstyrelsen, projektet medverkar.) Ena och ensa hur informationen i olika intyg och medicinska utlåtanden uttrycks med hjälp av det nationella fackspråket. Fortsätta att utveckla individens möjlighet till självbetjäning samt delning av sina intyg till flera aktörer. Genomföra fördjupad förstudie i syfte att ta fram förslag till hur individen och aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, i första hand hälso- och sjukvården och arbetsgivare, kan samverka genom att utbyta information med hjälp av digitala informationstjänster. 3.2 Kodverksstödsystem för det nationella fackspråket Projektet har kartlagt den befintliga användningen av kodverk och tagit fram önskemål om riktlinjer för hantering av kodverksdata i e-tjänster och levererat detta till den förstudie kring kodverk som genomförs på Socialstyrelsen. Både projektet och Socialstyrelsens förstudie har identifierat Ineras initiativ kring Nationell terminologitjänst som ett centralt initiativ inom området och Socialstyrelsen kommer att samordna sin insats med dem. Projektet kommer att medverka vid kommande kravställning på Nationell terminologitjänst. 3.3 Utveckling av Mina intyg under 2016 Under året har projektet arbetat med att utveckla invånartjänsten Mina intyg. Arbete som gjorts är: Utredning och utveckling av en generell lösning för att ansluta fler intygsmottagare till Mina intyg utan ny produktionssättning. Anpassning av Mina intyg för att kunna hantera Försäkringskassans intyg som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet. Sid 19/40
3.3.1 Generell lösning för fler intygsmottagare i Mina intyg Projektet har fortsatt arbetet med att ta fram en generell lösning för att ansluta fler intygsmottagare i invånartjänsten Mina intyg, för att göra det möjligt för invånare att skicka intyg elektroniskt till fler mottagare. En analys av möjligheterna har genomförts och målet är att mottagare ska kunna läggas till löpande med enbart konfigurationsuppdateringar. I analysen färdigställdes förslag på anpassningar av gränssnitt, men teknikrelaterade problem identifierades också. Problemen uppstår dels när ett intyg ska kunna skickas till fler mottagare, dels utifrån kraven på en enkel process när nya mottagare ska läggas till. Detta har resulterat i en pågående fördjupad teknisk analys där hittills identifierade förändringsbehov rör både informationsmodell och tjänstekontrakt. Införandet av den generella lösningen kommer att samordnas med andra förändringar som påverkar dessa komponenter. Projektet för även samtal med försäkringsbolag som är intresserade av att ansluta sig och räknar med implementation så snart överenskommelse kring samverkansformer slutits. 3.3.2 Anpassning till utökat elektroniskt informationsutbyte Arbete pågår med att anpassa Intygstjänsten och Mina intyg för att kunna hantera Försäkringskassans intyg Läkarutlåtande för sjukersättning, Läkarutlåtande för aktivitetsersättning (två intyg) och Läkarintyg för sjukpenning, samtliga ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet. Parallellt med att dessa intyg implementeras i Webcert har Intygstjänsten anpassats för att kunna ta emot och lagra dessa intyg. Detta sker via ett av tjänstekontrakten i den uppdaterade tjänstedomänen. (Mer information finns i avsnitten 5.4 och 6.2.3.) Mina intyg har också anpassats så att invånaren ska kunna se dessa intyg. Anpassningarna driftsätts i slutet av november, i samband med att intyget Läkarutlåtande för sjukersättning driftsätts hos Försäkringskassan. Information om ärendekommunikation kring ett intyg kommer också att finnas tillgänglig i Intygstjänsten men det är ännu inte utrett om, och i så fall hur, denna information ska visas upp för invånaren i Mina intyg. Detta kommer att göras under 2017 tillsammans med SKL och Försäkringskassan. (Se även avsnitt 5.3) 3.3.3 Anpassa intyg till arbetsgivare i Mina intyg En funktion har utvecklats i Mina intyg för att invånaren ska kunna anpassa läkarintyget vid sjukskrivning (FK 7263) för sin arbetsgivare. Med den nya funktionen kan invånaren välja vilken information i intyget hen vill delge arbetsgivaren. Viss information är enligt sjuklönelagen dock obligatorisk att kommunicera till arbetsgivaren och går inte att välja bort. När ett anpassat intyg har skapats kan det sparas i PDF-format och laddas ner i datorn. Det kan sedan skickas via epost eller skrivas ut och ges till arbetsgivaren. Om invånaren valt att inte visa viss information i intyget kommer detta att markeras med texten Detta är en anpassad utskrift av ett elektroniskt intyg. Viss information i intyget har valts bort. Fortsatt utvecklingsarbete och kommunikation kommer att ske inom detta område. Sid 20/40
3.3.4 Transportstyrelsens intyg Webcert har stöd för att utfärda Transportstyrelsens intyg Läkarintyg och Läkarintyg diabetes. En majoritet av Transportstyrelsens intyg skrivs av privatläkare och sedan januari 2016, när Privatläkarportalen driftsattes, så har de möjlighet att registrera sig i privatläkarportalen och därefter logga in i Webcert med e-legitimation för att utfärda dessa två intyg elektroniskt. Under året har projektet och Ineras förvaltning haft en dialog med Transportstyrelsen för att sprida information om möjligheten för privatläkare att utfärda dessa två intyg elektroniskt via Webcert. 3.3.5 Uthopp från 1177 Vårdguiden Invånare når sina intyg i Mina intyg genom att logga in via 1177 Vårdguidens e-tjänster www.1177.se. Det har funnits planer på att förändra denna inloggningsmetod genom att införa den nya Federationen för svensk e-legitimation, men denna federation är nu nedlagd. Det innebär att inloggning i Mina intyg tills vidare kommer att ske på samma sätt och med samma tekniska metod som tidigare. Projektet Intygstjänster har fått besked från 1177 Vårdguiden att en förändring av denna inloggningstjänst kommer att ske under 2017 och kan då implementeras av Mina intyg. 3.3.6 Kakor i Ineras webbtjänster Det har tidigare varit oklart exakt vilka krav som ställs för behandlingen av kakor för e-tjänster, men under 2015 har detta förtydligats av Post- och telestyrelsen, PTS. Inera har tagit fram direktiv om hur de webbplatser Inera förvaltar ska uppfylla kraven på det samtycke som ställs i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) och som projektet följer. Tidigare visades en informationstext som beskrev användningen av kakor i intygstjänsterna Mina intyg, Statistiktjänsten och Webcert. Med Ineras nya direktiv är detta inte tillräckligt utan ett aktivt samtycke krävs nu från användaren innan kakor får lagras på användarens maskin. I samtliga Intygstjänster (Mina intyg, Statistiktjänsten, Rehabstöd och Webcert) visas nu en banner för användaren med information om hur kakor används i respektive tjänst. I den framgår att användaren samtycker till användningen av kakor genom att fortsätta använda tjänsten. Det går att välja att dölja bannern och den visas då inte när användaren besöker webbplatsen i fortsättningen. 3.4 Samverkansytan fördjupad förstudie om ökad involvering av invånare och arbetsgivare Projektet har under 2016 gjort en fördjupad förstudie för att ta fram förslag till hur ett IT-stöd kan stödja ökad samverkan och utbyte av information mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Tjänsten benämndes tidigare Intygstjänst för arbetsgivaren, för att markera att arbetsgivaren har en central roll för att förbättra sjukskrivningsprocessen. Dialog mellan arbetsgivaren och invånaren om den arbetsplatsrelaterade rehabiliteringen har i flera Sid 21/40
rapporter och studier visat sig vara viktig för att få till en effektivare samverkan och snabbare återgång i arbete.. Hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och företagshälsovården bör stödja denna samverkan. Samverkansytan är därför en benämning som bättre stämmer överens tjänstens ambition att tillvarata återstående arbetsförmåga och se det friska hos invånaren. Förstudien har genomförts tillsammans med Försäkringskassan och haft en styrgrupp med representanter från Inera. SKL och Försäkringskassan. Nedan följer en kortfattad beskrivning av arbetet under 2016. Fördjupning finns i en särskild bilaga som färdigställs i december. 3.4.1 Invånarens vilja att dela medicinsk information Samtycke är en förutsättning för att kunna förverkliga intentionerna med Samverkansytan utan förändringar i gällande lagstiftning. Därför har utredning av invånarens vilja att dela medicinsk information genomförts under året. Utredningen gjordes i form av djupintervjuer med patienter. Eftersom sjukfallen har ökat mest inom psykiska diagnoser och inom statlig och kommunal sektor har anställda inom dessa sektorer och med dessa diagnoser definierats som en viktig målgrupp. Efter annonsering valdes 20 sjukskrivna personer ut för djupintervjuer. Preliminära från studien visar att det stora flertalet intervjuade bedömer att tjänsten skulle underlätta vid flera av de praktiska problem som de upplever i samband med sin sjukskrivning. Till exempel med att lämna sitt läkarintyg till arbetsgivare. Ett annat exempel är att det ofta finns en förväntan från de olika aktörerna att den sjukskrivne ska kunna redogöra för insatser som en annan aktör har gjort, eller planerar att göra. Något som ofta upplevs som en omöjlighet när patienten är i ett tillstånd av utmattning eller nedstämdhet. Att kunna ha denna information samlad på ett och samma ställe beskrivs av flera som en ovärderlig hjälp. Att få en tydlig bild om vilken aktör som gör vad är också efterfrågat samt att alla kontaktuppgifter finns samlade på ett ställe. Det finns en rädsla för att tjänsten ska ge arbetsgivaren tillgång till känsliga och integritetskränkande uppgifter. Flertalet önskade därför en möjlighet att godkänna varje gång information tillfördes samverkansytan. Andra föredrar ett mer generellt samtycke, förutsatt att de själv får godkänna vilka aktörer som ska ges behörighet till ytan. En fullständig analys av samtliga djupintervjuer är klar i slutet av 2016. 3.4.2 Validering av tidigare beskrivna behov Relevansen i det koncept som togs fram under 2014-2015 har under 2016 validerats av två tvärprofessionella användargrupper bestående av arbetsgivare, vårdgivare och personal från Försäkringskassan. I den ena, en existerande grupp i Värmland, ligger tyngdpunkten på HR-specialister, samverkansansvariga hos Försäkringskassan samt vårdpersonal i öppenvården. Den andra gruppen har rekryterats av projektet som ny användargrupp för kravställning. Användargrupperna har i huvudsak bekräftat de tidigare utredningsfynden. De vill arbeta förebyggande, beskriva arbetsuppgifter, dela dokument (främst rehabiliteringsplaner) samt få tillgång till andra aktörers kontaktuppgifter. Sid 22/40
3.4.3 Fortsatt behovsanalys och kravställning Analyserna av behov och funktion i Samverkansytan har fortsatt. Den nya användargruppen består av rehabkoordinatorer (inom primärvård och slutenvård), närmaste chef hos arbetsgivaren och representanter från företagshälsovården. Hos arbetsgivarnas representanter har huvudvikten legat hos offentliga arbetsgivare. Dessutom har merparten av den grupp som deltog i arbetet 2014/2015 fortsatt, vilket kan ses som ett tecken på hur angeläget det är att få till stånd en konstruktiv samverkan. De två grupperna har deltagit i fyra workshoppar under året, varav den sista var gemensam. Avsikten har varit att förstå hur samarbetsprocessen ser ut, var samarbetsytorna finns och vilken information och vilka funktioner som behövs. Projektet har undersökt vad en första version av Samverkansytan bör innehålla för att skapa nytta. Genom kartläggning av aktörernas processer har de samarbetsytor som antas skapa mest nytta med minst insats definierats. Två funktioner har setts som kandidater för utveckling i en pilot: Samarbete runt anpassningar invånare och arbetsgivare. Syftet är att om möjligt undvika sjukskrivning eller minska graden av sjukskrivningen (deltid istället för heltid). Information att utbyta: beskrivning av individens arbetsuppgifter, möjlighet till anpassning av arbetsplats/arbetsuppgifter, aktörernas kontaktuppgifter. Gemensam plan får återgång i arbete. Syftet är att planen ska ge en tydlig riktning så att invånaren och övriga aktörer kan se vägen tillbaka till ordinarie arbete eller annan sysselsättning, Alla aktörers ansvar för vad som har hänt och vad som ska hända tydliggörs. Det minskar patientens oro så att hen lättare kan fokusera på rehabiliteringen. 3.4.4 Förankring och omvärldsbevakning Förstudien om Samverkansytan har haft ett uttalat uppdrag att förankra samverkanstankarna med arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och andra myndigheter. Detta arbete har påbörjats, bland annat vid möten med Sveriges Läkarförbund, SKLs Avdelning för arbetsgivarpolitik samt med företrädare för LO och TCO. Landstingen har informerats löpande via Intygstjänsters referensgrupp. Kontakter med gruppen i Värmland har gett fördjupade insikter om invånare med psykisk ohälsa. Stöd för rätt sjukskrivning Projektet har deltagit i referensgruppsarbetet för Projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS). Den insatsförteckning som tagits fram inom SRS beskriver rehabiliteringsinsatser inriktade mot arbete som intygsskrivande läkare kan föreslå för andra aktörer, däribland arbetsgivaren. Insatsförteckningen kan bli en värdefull del i Samverkansytan om den förverkligas. Sjukskrivningskollen Ett stort erfarenhetsutbyte har gjorts med pilotverksamheten för det internetbaserade stödprogrammet Sjukskrivningskollen, som utvecklats av Landstinget i Kalmar län. Piloterna sker i plattformen för Stöd- och behandling som ingår i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Sjukskrivningskollen är ett gemensamt verktyg för patienten och dennes vårdkontakt, i första Sid 23/40
hand rehabiliteringskoordinatorn. Sjukskrivningskollen innehåller bland annat skattningar och enkäter som patienten kontinuerligt besvarar, till exempel om sitt hälsotillstånd. Om sjukskrivningskollen blev ett nationellt stöd- och behandlingsprogram skulle dessa uppgifter, med invånarens samtycke, kunna ingå i en yta för samverkan. Sammanhållen individuell plan (SIP) Sedan 2010 har personer med behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård rätt till en sammanhållen individuell plan (SIP). SKL driver ett pilotprojekt där SIP digitaliseras inom ramen för stöd- och behandlingsplattformen. Intygstjänster har etablerat ett samarbete med projektet för att utbyta kunskap, vilket kan ha stor betydelse för framgången med en gemensam plan för återgång i arbete. Övriga kontakter Kontakt har etablerats med flera samverkansinitiativ ute landet. Värmlandsgruppen är ett exempel. Ett annat är HälsoGReppet som drivs av Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan och regionens kommuner. Målgruppen är i båda projekten kommunanställda med psykisk ohälsa. Här finns lämpliga partner för att inleda pilotverksamhet om fortsatt arbete blir aktuellt. Sammantaget har förstudien lagt god grund för att finna samarbetsmöjligheter både i arbetsgivarkretsar och olika digitala satsningar inom e-hälsoområdet. 3.4.5 Juridik och teknik Juridiska och tekniska förutsättningar för att realisera en samverkansyta har också utretts. Tidigare juridiska utredningar har slagit fast att en yta för samverkan är genomförbar förutsatt att invånaren genom samtycke kan avgöra vilken information som får tillgängliggöras och styra vem som kan ta del av informationen. Samtycket ska även kunna återtas. Årets utredning har fördjupat denna diskussion, störst fokus har dock lagts på frågeställningen om vilken organisation som vore mest lämplig att äga och förvalta en samverkansyta. Detta har dock inte varit möjligt att besvara under året. Diskussionen har lyfts till en högre nivå på SKL och Inera, och förstudien har tagit fram en rekommendation för hur det skulle kunna hanteras. Frågan om vilken aktör som är personuppgiftsansvarig (PuA) behöver också lösas. Om rättsläget är oklart kommer det finnas ett förslag på en tillfällig lösning som möjliggör en start av pilotverksamhet under 2017/2018. 3.4.6 Läkarintyg till arbetsgivaren Förstudien har verkat för att anpassa informationen i läkarintyget för att stödja arbetsgivarna i deras uppdrag och ansvar inom rehabilitering. Det kan ske antingen genom att utveckla befintliga intyg eller genom att skapa ett nytt intyg, beroende på vad som är mest lämpligt för involverade parter. Det finns ett framtaget förslag på hur ett läkarintyg till arbetsgivaren skulle kunna se ut. Detta behöver förankras ytterligare och även ses över av informatiker. Sid 24/40
4. Delområde 3. Vidareutveckling av Statistiktjänsten 4.1 Uppdrag I uppdraget ingår vidareutveckling av Statistiktjänsten för att göra det möjligt att följa upp hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader mellan kvinnor och män, på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Möjliggöra statistik utifrån tillkommande intygstyper samt uppföljning av ärendekommunikation (se även avsnitt 5.3). Införa ett stöd för hälso- och sjukvårdens verksamhet för att följa upp pågående behandlingar och sjukskrivningar. 4.2 Om arbetet under året Under 2016 har Statistiktjänsten vidareutvecklats utifrån synpunkter och önskemål från användare i hälso- och sjukvården. Samtidigt har verksamhetens behov när det gäller statistik på fler intygstyper och statistik på ärendekommunikation utretts och utifrån resultatet har två nya statistikrapporter utvecklats. Projektet har även tagit fram och driftsatt en ny nationell tjänst Rehabstöd - där användaren får en överblick över pågående sjukfall på en vårdenhet för att enklare prioritera och koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter. 4.3 Nya funktioner i Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning 4.3.1 Utveckling utifrån förbättringsförslag Sedan version 3 av Statistiktjänsten släpptes hösten 2015 har projektet tagit emot en mängd synpunkter och önskemål på förbättringar från användare i hälso- och sjukvården. Därför har utvecklingen under 2016 till stor del fokuserat på att implementera dessa förbättringsförslag utifrån prioritet. Prioriteringen har utgått från antal önskemål om en viss funktion och hur snabbt den går att implementera. Några av de förbättringar som utvecklats är: I den nationella rapporten som visar antal sjukfall för olika län görs en jämförelse med befolkningsmängd i respektive län. Filtrering på sjukskrivningslängd och åldersgrupp är möjlig för verksamhets- och landstingsstatistik. Information om valda enheter (vid filtrering) visas upp både i tjänsten och vid utskrift. Procentandelar kan visas i diagram på verksamhets- och landstingsstatistik. Det finns en funktion för att snabbt och enkelt lämna synpunkter om tjänsten. Sid 25/40
Förbättring som genomförts på initiativ av projektet och Ineras förvaltning är bland annat en stabilare och snyggare funktion för utskrift och ett mer användarvänligt filter. 4.3.2 Utredning och utveckling av statistik på nya intygstyper och statistik på ärendekommunikation I och med att fler intygstyper digitaliseras, bland annat inom ramen för delområde 5, så kommer det också att bli möjligt att visa statistik på dessa nya intygstyper. Det blir även möjligt att visa statistik på den elektroniska ärendekommunikationen mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan när denna kommunikation lagras i Intygstjänsten, som en följd av arbetet med Webcert, se mer i avsnitt 5.3. En utredning av verksamhetens behov av denna typ av statistik har genomförts och resulterat i ett förslag på nya rapporter och filter att utveckla för att stödja verksamheten. Utifrån detta har en första rapport för ärendekommunikation och en rapport för nya intygstyper utvecklats. Dessa rapporter produktionssätts först då de nya intygen med därtill hörande ärendekommunikation börjar användas, tidigast i november 2017. 4.3.3 Statistikrapporter till Socialstyrelsen och Försäkringskassan Under året har Socialstyrelsen och Försäkringskassan gjort varsin förfrågan om uttag av statistik ur Statistiktjänstens databas. För att möta dessa behov har två olika statistikrapporter tagits fram. Rapporterna är konstruerade på så sätt att de går att återanvända med ny data om samma, eller en liknande, förfrågan kommer in igen. 4.4 Rehabstöd ny nationell tjänst för att följa upp pågående behandlingar och sjukskrivningar Landstingen har behov av att stödja framförallt rehabiliteringskoordinatorer 3 och läkare i deras uppdrag inom sjukskrivning och rehabilitering. Idag saknas på många håll praktiska systemstöd för att ta reda på vilka patienter på en vårdenhet som är sjukskrivna och som har behov av rehabilitering och stödinsatser. Projektet har tagit fram en nationell tjänst för detta som baseras på information i de elektroniska läkarintygen i Intygstjänsten. Tjänsten Rehabstöd produktionssattes i slutet av maj 2016. 3 För denna roll använder olika landsting olika termer. Andra vanliga termer är sjukskrivningskoordinator och rehabiliteringssamordnare. Sid 26/40
Rehabstöd ger användaren en bra överblick över pågående sjukfall på en vårdenhet, se Figur 7. Tjänsten är utformad för att stödja de som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter. Under hösten 2016 har vissa förbättringar gjorts i tjänsten. Till exempel är det nu möjligt att titta på pågående sjukfall för en viss underenhet till en vårdenhet, exempelvis en jourcentral som hör till en vårdcentral. Figur 7. Rehabstöds vy över pågående sjukfall Sid 27/40