Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Relevanta dokument
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Hjärtstopp hos patient inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinje för bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Rutin fast vårdkontakt

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

1(11) Egenvård. Styrdokument

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Maria Åling. Vårdens regelverk

Hemsjukvård i Hjo kommun

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Behandlingsstrategi beslut om begränsning av livsuppehållande åtgärd.

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Malmö stad Medicinskt ansvariga

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Patientlag

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Hur ska bra vård vara?

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Bedömning av egenvård - riktlinje

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

Dokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad

LOKALA RUTINER EGENVÅRD

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Informationssäkerhet i patientjournalen

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Rutin för Samordnad vårdplanering i verktyget Mina Planer (fd. SVPL-IT)

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Praktiska anvisningar Egenvård

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Palliativ vård i livets slutskede

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Transkript:

6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet för hjärtlungräddning har utarbetat Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) vid hjärtstopp (bilaga 1). Med stöd av dessa har denna rutin utarbetats som stöd för sjuksköterskor och övrig berörd personal. Syfte Syftet med denna riktlinje är att tydliggöra för all vårdpersonal att patienter inom kommunal hälso- och sjukvård ska, i händelse av oväntat hjärtstopp, behandlas med HLR såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att HLR inte ska utföras. Rutin för ställningstagande om HLR I tidigt skede - vårdplan Ett ställningstagande om HLR tas av läkare och ska föregås av läkarbedömning. Läkaren ska i samtal och tillsammans med patienten/företrädare bedöma patientens egen inställning till behandling och patientens/företrädares egen bedömning av sin livskvalitet. Läkare och sjuksköterska planerar in tid för läkarbesök för ställningstagande om HLR tillsammans med patienten/företrädaren, vid exempelvis inskrivning, för nya patienter och vid läkarbesök för undersökning/uppföljning, för gamla patienter. Ett ställningstagande om att avstå från HLR ska vara en del av vårdplaneringen för patienten. I journalen (palliativ vårdplan), alternativt samordnad individuell plan (SIP) ska det framgå att man tagit ställning till HLR. Orden Ej HLR ska dokumenteras i kommunens dokumentation, enligt lokal rutin. Om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att avstå från HLR, förutsätts patienten ha samtyckt till HLR och den ansvarige läkaren ha bedömt åtgärden som motiverad. Läkaren dokumenterar ställningstagandet i läkarjournalen enligt VLL:s rutin. För individer inskrivna på SÄBO samt i hemsjukvård/hemtjänst ansvarar legitimerad personal att orden Ej HLR dokumenteras även i individens egna hem efter att läkaren har tagit ställning. Ej HLR skrivs upp och ringas in med röd penna på dokumentation som förvaras i

individens hem: t.ex. ordinationshandling, genomförandeplan, vårdplan, vårdrapport, enligt lokal rutin. När patienten har ett läkemedelsskåp ska i förväg ifylld informationsblad Ej HLR fästas på insidan av patientens låsta läkemedelsskåp (bilaga 2). Vid utskrivning från slutenvård gäller slutenvårdens ställningstagande Ej HLR under en begränsad tid, tills ansvarig läkare på korttidsplats/särskilt boende/hemsjukvård gjort uppföljande ställningstagande till Ej HLR i samråd med patienten och dokumenterat det. I akut skede misstänkt hjärtstopp Informationsblad Ej HLR finns inte i individens medicinskåp/annan dokumentation. Omvårdnadspersonal är inte skyldig att starta HLR men kan göra det i fall de har förvärvad kunskap. Vem ansvarar för vad? Närvarande personal 1. Kontroll av vakenhet, andning, puls a) Skaka personen om axlarna och ställ fråga om hen hör dig b) Om inget svar lyssna om du hör andning och ser bröstkorgen resa sig. c) Om personen andas lägg personen på sidan, ring! d) Om personen inte andas lägg personen på rygg, ring! Kontrollera pulsen. 2. RING: a) Särskilt boendes personal kontaktar kommunens sjuksköterska 0932-140 89 Kommunens sjuksköterska bedömer förutsättningar för HLR och kan beordra personalen att ringa 112. b) Hemtjänst/Hemsjukvård kontaktar 112 omedelbart och uppger adress. Informerar patientansvarig sjuksköterska när tillfället ges. 3. Finns informationsblad Ej HLR i personens medicinskåp, hemtjänstpärm, på annat ställe? Om det hittas avbryt HLR. 4. Under kontakt med 112 utför personalen åtgärder enligt rådgivningen tills sjuksköterska eller ambulans kommit. Legitimerad personal I tidigt skede: Planerar in läkarbesök för ställningstagande Ej HLR Dokumenterar i patientjournalen läkares ställningstagande Ställer i ordning och skriver under Informationsblad Initierar uppdatering/uppföljning av ställningstagande Ej HLR vid upprättande av SIP, vårdplaner, palliativvård osv. I akut skede Starta upp HLR vid hjärtstopp om inte Ej HLR finns dokumenterat. HLR avslutas snarast om Ej HLR finns dokumenterat. Hjärtstartare ska användas när en sådan finns att tillgå

Verksamhetschef/enhetschef Ansvarar för att riktlinje för Ej HLR är känd och efterlevs i verksamheter samt att det finns skyddsutrustning på enheterna. Skyddsutrustning När personal utför hjärt- och lungräddning kan det upplevas svårt med mun till mun metoden när patienten blöder, kräks eller snusar. Detta är en arbetsmiljöfråga och därför ska personalen ha tillgång till HLR mask på varje enhet/våningsplan och i hemtjänstväska. Styrdokument, referenser SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SFS 2014:821 Patientlagen SOSFS 2011:7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling Etiska riktlinjer http://www.sls.se/global/etik/riktlinjer20maj.pdf Utbildningsfilm http://www.hjart-lung.se/om-oss/var-verksamhet/hjartlungraddning/?gclid=cpiooptzw9icfqqmgqoddu0ayq Bjurholm, april 2017 VLL Primärvård: Bo Sundqvist, Medicinskledningsansvarig läkare Bjurholmskommun: Fausta Marjanovic Medicinsk ansvarig sjuksköterska

Etiska riktlinjer för hjärtstopp inom kommunal hälso- och sjukvård (Bilaga 1) Patienter inom kommunal hälso- och sjukvård ska i händelse av hjärtstopp behandlas med HLR såvida det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att HLR inte ska utföras. Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal omfattar i kommunalt bedriven hälsooch sjukvård en snävare personkrets än på sjukhus. Oftast tillhör endast den legitimerade sjuksköterskan hälso- och sjukvårdspersonalen. Undersköterskor är hälso- och sjukvårdspersonal endast när de vid hälso- och sjukvård biträder någon legitimerad yrkesutövare. Så är t.ex. fallet när de på delegation från en sjuksköterska utför en arbetsuppgift. Det är den ansvariga läkarens uppgift att, efter samråd med patienten, om detta varit möjligt, tillsammans med övriga i vårdteamet avgöra om HLR ska utföras eller inte. Ett ställningstagande till HLR ska ingå som en del av vårdplaneringen. Ställningstagandet ska tydligt framgå i patientens vårdplan, vilket är särskilt viktigt i de fall målet för patientens vård är palliativt. Ett ställningstagande till att avstå från HLR gäller på sjukhus endast under ett aktuellt vårdtillfälle och inom ett verksamhetsområde. Ett sådant ställningstagande kan därför bara tjäna som vägledning i samband med vårdplanering inom den kommunala hälso- och sjukvården. Ett ställningstagande till HLR ska grundas på en individuell bedömning, där läkaren väger samman samtliga relevanta faktorer som aktuellt hälsotillstånd, prognos, risk i förhållande till nytta, patientens egen inställning till behandlingen och patientens egen bedömning av sin livskvalitet. Det är alltså inte försvarbart att referera till den typ av vård som bedrivs inom en verksamhet, t.ex. hemsjukvård eller demensvård, som skäl till att rutinmässigt avstå från HLR på samtliga patienter som vårdas inom verksamheten. Ett ställningstagande till att avstå från HLR ska dokumenteras i patientens journal och finnas tillgängligt för all hälso- och sjukvårdspersonal i den kommunala verksamheten. Detta ställningstagande gäller enbart när hälso- och sjukvårdspersonal finns på plats vid ett hjärtstopp. Om så inte är fallet, ska situationen jämföras med hjärtstopp som sker utanför sjukhus. Verksamhetschefen har det yttersta ansvaret för att se till att det finns säkra rutiner för dokumentation av ställningstaganden om HLR och att all personal har kännedom om dessa rutiner. Utformningen av rutinen sker i samråd med den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). När patienten har beslutsförmåga Om patienten är beslutsförmögen, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av att avstå från HLR i händelse av hjärtstopp ska patientens önskan respekteras. Detta gäller även när patienten inte befinner sig i livets slutskede och där HLR medicinskt sett skulle kunna vara framgångsrik. När patienten är beslutsförmögen krävs dennes medgivande för att informera närstående om patientens önskan. Ett samtal med patienten om det medicinska tillståndet, prognos, möjliga behandlingsinsatser och livskvalitet bör som regel äga rum under lugna förhållanden. Det är den ansvariga läkaren som ska bedöma om och när det finns skäl att samtala med patienten om HLR. Vårdpersonal är inte skyldig att

rutinmässigt ta upp frågan om HLR med patienter eller närstående om risken för hjärtstopp bedöms som låg. Närstående kan tillfrågas om de vet vad patienten skulle ha önskat när det gäller HLR. Det bör dock göras klart för de närstående att de inte är ansvariga för det slutgiltiga ställningstagandet. När patienten saknar beslutsförmåga När en patient saknar beslutsförmåga bör man respektera patientens eventuellt tidigare uttryckta önskan om att avstå från HLR. Om en patient inte är beslutsförmögen och om det inte finns muntliga eller skriftliga direktiv om patientens önskan, bör läkaren om möjligt samråda med de närstående och försöka ta reda på vad patienten skulle ha önskat om han eller hon haft beslutsförmåga. Läkaren bör ta med detta vid bedömningen av om man ska inleda HLR eller inte. Det är alltid den ansvarige läkaren som har det slutgiltiga ansvaret för ställningstagandet. Närstående kan tillfrågas om de vet vad patienten skulle ha önskat när det gäller HLR. Det bör dock göras klart för de närstående att de inte är ansvariga för det slutgiltiga ställningstagandet Dokumentation av ställningstagande till att avstå från HLR Om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande till att avstå från HLR, förutsätts patienten ha samtyckt till HLR och den ansvarige läkaren ha bedömt åtgärden som motiverad. Ett ställningstagande till att avstå från HLR ska dokumenteras i patientens journal. Ett ställningstagande till att avstå från HLR gäller på sjukhus endast under ett vårdtillfälle och inom ett verksamhetsområde. Under förutsättning att det finns säkra rutiner för hur ställningstagandet kommuniceras mellan berörda verksamhetsområden kan det även gälla när patienten tillfälligt undersöks eller behandlas inom ett annat verksamhetsområde.

Ej HLR informationsblad (Bilaga 2) Förtryckt informations blad ska fyllas i och förvaras synligt på insidan av personens låsta medicinskåp eller påklistrat på lämplig individuell dokumentation för hemtjänsten om personen har sådan. Ej HLR Gällande Person Pnr: Läkare I samråd med (personen själv, anhörig, godman, företrädare. ) Den 201 tagit ställning att vid hjärtstopp ska hjärt- och lungräddning ej påbörjas. Vid akuta situationer ska omvårdnadspersonal oberoende av detta ställningstagande alltid kontakta sjuksköterska omedelbart Ansvarig sjuksköterska..